Dina socialförsäkringsrättigheter. i Slovenien

Dina socialförsäkringsrättigheter i Slovenien

Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=sv&catid=815 Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli 2012 2

Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Allmänt... 4 Organisation av det sociala skyddet... 5 Finansiering... 5 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 6 Rätt till hälso- och sjukvård... 6 Omfattning... 6 Tillgång till hälso- och sjukvård... 6 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 7 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 7 Omfattning... 7 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 7 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap... 9 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap... 9 Omfattning... 9 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...10 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...11 Rätt till förmåner vid invaliditet...11 Omfattning...11 Tillgång till förmåner vid invaliditet...13 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...14 Rätt till åldersförmåner...14 Omfattning...14 Tillgång till åldersförmåner...15 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...16 Rätt till efterlevandeförmåner...16 Omfattning...17 Tillgång till efterlevandeförmåner...18 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...19 Rätt till förmåner vid arbetsskada...19 Omfattning...19 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...19 Kapitel IX: Familjeförmåner...21 Rätt till familjeförmåner...21 Omfattning...22 Tillgång till familjeförmåner...22 Kapitel X: Arbetslöshet...24 Rätt till arbetslöshetsförmåner...24 Omfattning...24 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...25 Kapitel XI: Minimiresurser...26 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...26 Omfattning...26 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...27 Kapitel XII: Långtidsvård...28 Rätt till långtidsvård...28 Omfattning...29 Tillgång till långtidsvård...29 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...31 Juli 2012 3

Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Allmänt Det slovenska socialförsäkringssystemet omfattar socialförsäkring, familjeförmåner och socialt bistånd. Socialförsäkringssystemet omfattar obligatorisk invaliditetspensionsförsäkring, obligatorisk sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och föräldraförsäkring. Försäkringarna är obligatoriska för alla löntagare och egenföretagare. Försäkringarna finansieras med sociala avgifter som betalas in av löntagarna och arbetsgivarna. Obligatorisk invaliditetspensionsförsäkring Obligatorisk invaliditetspensionsförsäkring täcker ålderspension, invaliditetspension, bidrag för assistans och tillsyn samt ersättning vid fysiskt funktionshinder och vid dödsfall. Försäkringen är obligatorisk för löntagare, egenföretagare, jordbrukare och vissa andra personkategorier som är aktiva inom angivna verksamheter som omfattas av den obligatoriska försäkringen. Den administreras av Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring (Zavod za pokojninsko in invalidsko zavarovanje Slovenije), som utövar sin verksamhet vid centralkontoret i Ljubljana, regionalkontoren och lokalkontoren. Byråns styrelse består av företrädare för regeringen, fackföreningarna, arbetsgivarorganisationerna, pensionärsorganisationerna, arbetsskadades organisationer och för byråns tjänstemän. Obligatorisk sjukförsäkring Den obligatoriska sjukförsäkringen ger de försäkrade rätt till medicinska naturaförmåner (sjukvård) och kontantförmåner, som sjukpenning, dödsfallsersättning i form av ett engångsbelopp, (partiell) ersättning för begravningskostnader samt ersättning för kostnader för läkarvård utanför Slovenien. Systemet omfattar alla löntagare och egenföretagare, jordbrukare, kontantförmånstagare (inbegripet pensionärer) och medborgare som bor i Slovenien samt deras anhöriga. Den slovenska sjukförsäkringsinstitutionen (Zavod za zdravstveno zavarovanje Slovenije) är den enda institution som tillhandahåller obligatorisk sjukförsäkring. Den bedriver sin verksamhet vid regionalkontor och lokalkontor. Dess styrelse består av företrädare för de försäkrade och för arbetsgivarna. Det är möjligt att välja en frivillig tilläggsförsäkring för hälso- och sjukvård (försäkring för egenavgifter) för vårdförmåner som inte omfattas fullt ut av den obligatoriska försäkringen. Arbetslöshetsförsäkring Arbetslöshetsförsäkringen ger förmån vid arbetslöshet. Den slovenska arbetsmarknadsbyrån (Zavod Republike Slovenije za zaposlovanje) bedriver sin verksamhet på regionkontor och arbetsförmedlingar. Dess styrelse består av företrädare för arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, anställda vid arbetsmarknadsbyrån och regeringsföreträdare. Arbetslöshetsförsäkringen garanterar också ersättning för transporter och flytt, rätt till hälso- och sjukvård samt rätt till invaliditetspensionsförsäkring. Dessa två rättigheter tillämpas på grundval av bestämmelserna som styr dessa frågor. Juli 2012 4

Föräldraförsäkring Föräldraförsäkringen ger rätt till föräldraledighet (moderskapsledighet, för vård av barn, barnomsorg, faderskapsledighet, adoptionsledighet) och föräldraförmåner (moderskapsförmån, förmån för vård av barn och barnomsorg, faderskapsförmån, adoptionsförmån) till löntagare, egenföretagare, jordbrukare och vissa andra personkategorier i Slovenien. Förmånstagarna kan åberopa sina rättigheter genom 62 regionala socialkontor (centri za socialno delo). Familjeförmåner Familjeförmånerna är kontantförmåner som omfattar föräldraersättning, stöd vid barnets födelse, barnbidrag, flerbarnstillägg, vårdbidrag för barn och partiell kompensation för förlorad inkomst. Socialt bistånd Utöver det allmänna sociala biståndet omfattar det slovenska socialförsäkringssystemet flera olika former av socialt bistånd för olika kategorier. Organisation av det sociala skyddet Arbetsmarknads-, familje- och socialministeriet utövar tillsyn över verksamheten vid Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring, den slovenska arbetsmarknadsbyrån och socialkontoren. Familjeförmåner, socialt bistånd och socialtjänst beviljas av de regionala socialkontoren. Arbetsmarknads-, familje- och socialministeriet ansvarar för tillsynen. Hälsoministeriet fastställer vårdförmåner för försäkrade i samarbete med den slovenska sjukförsäkringsinstitutionen. Finansiering Det slovenska socialförsäkringssystemet finansieras genom socialförsäkringsavgifter från de försäkrade och arbetsgivarna. Staten har en konstitutionell skyldighet att täcka eventuella förluster som uppstår till följd av socialförsäkringssystemen. Arbetslöshetsförsäkringen och föräldraförsäkringen finansieras i första hand genom statsbudgeten. Familjeförmåner och socialt bistånd finansieras uteslutande genom statsbudgeten. Juli 2012 5

Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Om du är anställd, egenföretagare, jordbrukare, uppbär en socialförsäkringsförmån (ålders-, invaliditets- eller efterlevandepension, arbetslöshetsförmån, permanent socialt bistånd) eller är stadigvarande bosatt men inte försäkrad inom ramen för någon annan kategori, är du obligatoriskt ansluten till sjukförsäkringen. Rätt till hälso- och sjukvård har även familjemedlemmar som du har försörjningsplikt för, inklusive maka/make eller sammanboende partner, barn och styvbarn samt vissa andra personer som behöver tas om hand. Generellt sett finns det inget krav på att styrka att man har betalat in avgifter under en viss period för att ha rätt till vård. Vissa undantag kan gälla för ortopedisk utrustning, glasögon, hörapparater, proteser och andra hjälpmedel. Omfattning Inom ramen för denna försäkring har du tillgång till läkare eller primärvårdscenter som har ingått avtal med den slovenska sjukförsäkringsinstitutionen. Personer som omfattas av det obligatoriska försäkringssystemet men inte har någon tilläggsförsäkring för egenavgifter måste själva vara med och betala för hälso- och sjukvården, mellan 10 och 90 %. För vissa vårdförmåner tas det inte ut några egenavgifter. Det förekommer t.ex. inga användaravgifter för förebyggande hälso- och sjukvård, behandling och rehabilitering av barn (inklusive läkemedel som står med på listorna för full täckning respektive medeltäckning), studerande, rådgivningstjänster för familjeplanering, preventivmedel och barnafödande samt för vissa allvarliga sjukdomar, akutvård och vissa andra förmåner. Hälso- och sjukvård som inte är nödvändig av medicinska skäl, t.ex. kosmetisk kirurgi och läkemedel som inte står med på listorna för full täckning respektive medeltäckning, samt alternativ vård som homeopati, täcks inte av den obligatoriska sjukförsäkringen. Detta måste patienterna själva bekosta. Du kan ha rätt till ersättning för resekostnader om du t.ex. måste konsultera en läkare på annan ort eller om du skickas dit av ansvarig läkare. Om resan varar i mer än 12 timmar kan viss ersättning för logikostnader också betalas ut. Tillgång till hälso- och sjukvård Du kan fritt välja egen läkare, dvs. allmänläkare, gynekolog, barnläkare och tandläkare. De fungerar som grindvakter, och man kan inte komma till en specialist utan remiss från en allmänläkare. När du väl har fått en remiss kan du fritt välja mellan olika former av läkarvård, specialister, offentliga och avtalsanslutna privata sjukhus. Namn och adresser till offentliga läkare och privatanslutna läkare som erbjuder hälsooch sjukvård finns i den slovenska sjukförsäkringsinstitutionens förteckning: Izvajalci zdravstvenih storitev. Juli 2012 6

Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Följande verksamma personer som är försäkrade har rätt till kontantförmån vid sjukdom från den obligatoriska sjukförsäkringen vid tillfällig nedsättning av arbetsförmågan: löntagare, personer som utövar en kommersiell eller yrkesmässig verksamhet som egenföretagare, som driver egen privat näringsverksamhet, idrottsmän och schackspelare på elitnivå, jordbrukare. Omfattning Kontantförmån vid sjukdom för frånvarodag 1 30 betalas normalt av arbetsgivaren. Det ställs inga krav på tidigare försäkringstid, och förmånens storlek är beroende av frånvaroorsak. Från och med den 31:a frånvarodagen utbetalas kontantförmånen vid sjukdom av den slovenska sjukförsäkringsinstitutionen. I vissa fall görs det redan från den första frånvarodagen. Detta görs till exempel om det rör sig om donation av levande vävnad eller organ, blodgivning, arbetsoförmåga på grund av vård av en nära familjemedlem, isolering och tillsyn som ordinerats av läkare eller om yrkessjukdom eller arbetsplatsolycka. Kontantförmån vid sjukdom utbetalas normalt i upp till ett år. Undantagsvis kan den betalas ut ännu längre, om behandlingen inte har kunnat slutföras inom denna period. Den kan också betalas ut i upp till 30 dagar efter det att anställningsförhållandet upphörde. Varaktigheten begränsas om det handlar om vård av en nära familjemedlem, t.ex. ett barn eller en maka/make. I så fall betalas kontantförmånen vid sjukdom som längst ut under sju arbetsdagar och under femton arbetsdagar för barn under sju år eller funktionshindrade barn. Rätten kan i vissa fall förlängas, t.ex. i de allvarligaste fallen fram till dess att barnet är vuxet. Kontantförmånen vid sjukdom beräknas på grundval av den genomsnittliga månadslönen eller det genomsnittliga underlaget för sociala avgifter (t.ex. för egenföretagare) under kalenderåret före frånvaroåret. Kontantförmånen vid sjukdom uppgår till mellan 70 och 100 % av beräkningsgrunden. Den uppgår till exempel till 70 % av beräkningsgrunden vid skada som har uppkommit utanför arbetet för de första 90 dagarna,, till 80 % vid sjukdom utanför arbetet och till 100 % vid yrkessjukdom eller arbetsplatsolycka, donation av levande vävnad och organ, blodgivning och vid isolering på läkares ordination. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Under de första 30 dagarna utbetalas kontantförmånen vid sjukdom på grundval av en bedömning av arbetsoförmågan eller behovet av vård av en familjemedlem som är gjord av personens egen läkare. Efter detta eller i andra fall då kontantförmånen vid sjukdom utbetalas från den obligatoriska sjukförsäkringen från första sjukdagen, ska Juli 2012 7

beslutet fattas av en utsedd läkare. Beslutet kan i så fall överklagas till hälsokommissionen vid den slovenska sjukförsäkringsinstitutionen. Tekniskt sett utbetalas kontantförmånen vid sjukdom av arbetsgivaren även från och med den 31:a frånvarodagen. Sjukförsäkringsinstitutionen ersätter arbetsgivarna för den utbetalda kontantförmånen vid ansökan om detta, som ska åtföljas av ett giltigt och fullständigt ifyllt intyg om giltig arbetsoförmåga och beräkningsunderlag. Juli 2012 8

Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Kvinnor har rätt till hälso- och sjukvård inom ramen för den obligatoriska sjukförsäkringen före, under och efter nedkomsten. Rätten till föräldraledighet och kontantförmåner fastställs i föräldraförsäkringen. För att ha rätt till moderskaps- och faderskapsförmåner måste man omfattas av försäkringen före ledighetens början eller åtminstone tolv månader under de senaste tre åren. Normalt är det barnets mamma som kan ansöka om moderskapsledighet/moderskapsförmån. Endast i undantagsfall kan ansökan lämnas in av barnets pappa eller en annan försäkrad person som har anförtrotts vårdnaden om barnet eller en adoptivförälder, om mamman har avlidit, lämnat barnet eller inte kan ha ett eget boende och arbete. Generellt sett har pappor och adoptivföräldrar rätt till särskilda förmåner. Om försäkringsvillkoren inte uppfylls kan man ha rätt till familjeersättning från systemet med familjeförmåner. Omfattning Föräldraförsäkringens olika förmåner är föräldraledighet (moderskaps-, faderskapsoch adoptionsledighet samt ledighet för vård av barn och barnomsorg), föräldraförmåner (moderskaps-, faderskaps- och adoptionsförmån samt förmån vid vård av barn och barnomsorg) och rätten att arbeta deltid på grund av föräldraskap. Moderskapsledighet Moderskapsledigheten varar i 105 kalenderdagar: från och med 28 dagar före beräknad förlossning och 77 dagar efter detta datum. Denna ledighet måste tas ut efter förlossningen, och ledighet som inte har tagits ut före förlossningen kan inte heller överföras till perioden efter nedkomsten. Faderskapsledighet Pappan har rätt till faderskapsledighet under 90 dagar. Minst 15 av dessa dagar ska tas ut under barnets sex första levnadsmånader. De övriga 75 dagarna (då endast socialförsäkringsavgifter betalas in för pappan) ska tas ut fram till dess att barnet fyller tre år. Ledighet för vård av barn Efter moderskapsledigheten har en av föräldrarna rätt till ledighet för vård av barn. Den varar i 260 kalenderdagar och kan förlängas i vissa fall. Den kan t.ex. förlängas med ytterligare 90 dagar vid flerbarnsfödsel (för varje ytterligare barn) eller om barnet behöver särskild vård och omsorg. Den kan också förlängas om föräldrarna redan har hand om minst två barn som inte har fyllt åtta år eller vid för tidig födsel. Juli 2012 9

Adoptionsledighet Adoptionsledighet kan tas ut av den ena eller båda adoptivföräldrarna för att barnet och föräldrarna ska kunna ägna sig helt åt varandra efter adoptionen. Adoptionsledigheten är 150 dagar för barn mellan ett och fyra år och 120 dagar för barn mellan fyra och tio år. Om adoptionsledigheten tas ut av båda adoptivföräldrarna samtidigt får den sammanlagda ledigheten inte vara mer än 150 eller 120 dagar. Föräldraförmån (moderskapsförmån, faderskapsförmån, förmån för vård av barn samt adoptionsförmån) Föräldraförmånen betalas ut under föräldraledigheten. Rätt till denna föräldraförmån har de personer som har rätt till föräldraledighet och som före den dag som de börjar ta ut ledigheten har omfattats av föräldraförsäkringen. Även personer som inte har rätt till föräldraledighet kan ansöka om föräldraförmån om de har varit försäkrade åtminstone tolv månader under de senaste tre åren. Moderskapsförmånen uppgår till 100 % av den genomsnittliga lönen (eller annan beräkningsgrund) för de senaste tolv månaderna som föregått den första ansökan om föräldraledighet. Förmån för vård av barn, faderskapsförmån och adoptionsförmån uppgår till 90 % av lönen eller annat enskilt grundbelopp för de senaste tolv månaderna (100 % om grundbeloppet inte är högre än 763,06 euro). Om det saknas månader uppgår förmånen till 55 % av minimilönen. Med undantag för moderskapsledigheten gäller ett tak för föräldraförmånen. Föräldraförmånen betalas normalt ut under föräldraledigheten. Det enda undantaget är faderskapsförmånen. Den betalas bara ut under de första 15 dagarna. Under de återstående 75 dagarna betalas endast socialförsäkringsavgifter som baseras på minimilönen för barnets pappa. En av föräldrarna har rätt att arbeta deltid (lägst 50 %) fram till dess att barnet fyller tre år. Denna period förlängs fram till dess att det yngsta barnet fyller sex år om det finns två eller tre barn i familjen. Om familjen har fyra barn eller fler, har en av föräldrarna rätt att lämna arbetsmarknaden helt. Om barnet har ett funktionshinder kan rätten att arbeta deltid förlängas fram till dess att barnet är vuxet. I samtliga dessa fall ska arbetsgivaren garantera den anställde rätten till lön för de arbetsuppgifter som utförs, och socialförsäkringsavgifter för full arbetsinsats betalas från föräldraförsäkringen. Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Ansökan om föräldraledighet och föräldraförmåner lämnas till det socialkontoret, normalt där mamman är fast bosatt. regionala Förmånstagare ska informera sin arbetsgivare, normalt 30 dagar före den planerade föräldraledigheten. I annat fall ska arbetsgivaren informeras inom tre dagar efter barnets födelse. Juli 2012 10

Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet För att ha rätt till invaliditetspension och förmåner av invaliditetsförsäkring måste invaliditet ha kunnat fastställas. Invaliditet föreligger när hälsotillståndet har förändrats (till följd av skada eller sjukdom) på ett sätt som inte kan avhjälpas med medicinsk behandling eller rehabilitering så att arbetsförmågan blir helt eller delvis nedsatt. Invaliditetskommittén vid Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring klassificerar den försäkrade som invalidförklarats i någon av följande tre kategorier, beroende på återstående arbetsförmåga: Kategori 1: Den försäkrade kan inte utföra något organiserat produktivt arbete. Kategori 2: Den försäkrades förmåga att utöva sitt yrke är nedsatt med minst 50 %. Kategori 3: Den försäkrade kan inte längre arbeta heltid men kan utföra ett visst angivet arbete på deltid, eller den försäkrades förmåga att utöva sitt yrke är nedsatt med mindre än 50 %, eller den försäkrade kan arbeta heltid inom sitt yrke men inte på den post den försäkrade för närvarade har. Personer som har fått rätt till en sådan förmån på grund av invaliditet före 45 års ålder ska genomgå obligatoriska läkarundersökningar vart femte år. Läkarundersökning kan också begäras efter denna ålder eller innan femårsperioden löper ut, beroende på omständigheterna i varje enskilt fall. I vissa fall krävs det ingen läkarundersökning även om personen är under 45 år. Omfattning Invaliditetspension Du kan ha rätt till invaliditetspension i följande fall: Kategori 1: Vid kategori 2, om du som är försäkrad inte kan utöva ett lämpligt arbete utan rehabilitering och inte erbjuds omskolning enbart på grund av att du har fyllt 50 år. Vid kategori 2 eller 3 om ingen lämplig anställning eller post kan erbjudas på grund av att du har fyllt 63 år (män) eller 61 år (kvinnor). Om invaliditeten uppstår på grund av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom, har den försäkrade rätt till invaliditetspension utan att det finns något krav på att styrka att man har betalat in avgifter under en viss period. I annat fall har han eller hon endast rätt till invaliditetspension om det föreligger viss försäkringsdensitet, vilket förklaras på följande sätt. Försäkringen ska t.ex. täcka åtminstone en tredjedel av tiden mellan den dag den försäkrade fyllt 20 år (alternativt 23 eller 26 år efter högre utbildning respektive universitetsutbildning) och tidpunkten för invalidiseringen. För en försäkrad som invalidiseras efter sin 21-årsdag men före 30-årsdagen räcker det om han eller hon har betalat avgifter till invaliditetspensionsförsäkringen under en period som motsvarar minst en fjärdedel av tiden mellan 21-årsdagen och tidpunkten för Juli 2012 11

invalidisering. Mindre strikta villkor gäller om invaliditeten av kategori I har uppstått innan den försäkrade fyllt 21 år. I så fall krävs det att personen i fråga omfattades av försäkringen vid tidpunkten för invalidiseringen eller har betalat avgift till försäkringen under minst tre försäkringsmånader. Invaliditetspensionen fastställs enligt samma beräkningsgrund som används för att beräkna ålderspensionen (genomsnittslönen under de arton bästa på varandra följande åren efter 1970). Den procentsats som tillämpas vid beräkningen fastställs med hänsyn till den faktiska pensionsberättigande försäkringsperioden och den ytterligare (fiktiva) försäkringsperiod som återstår för en försäkrad som inte har uppnått full pensionsålder (63 år för män och 61 år för kvinnor). Förmåner av invaliditetsförsäkring Förmån vid invaliditet Förmån vid invaliditet (nadomestilo za invalidnost) kan utbetalas till försäkrade med invaliditet av kategori 2 som har fyllt 50 år eller med invaliditet av kategori 3. Deltids invaliditetspension En försäkrad person med en invalifitet av kategori III har rätt till att arbeta deltid och uppbära invaliditetspension på deltid om han/hon inte är förmögen att arbeta heltid eller inte kan utföra heltidsarbete utan yrkesrehabilitering. Deltids invaliditetspension justeras enligt den försäkrade personens återstående arbetstid. Justeringen görs på den invaliditetspension den försäkrade skulle ha rätt till den dag då invaliditeten inträffade. Om personen alltså arbetar fyra timmar om dagen, har han/hon rätt till 50 % av invaliditetspensionen, om personen arbetar fem timmar om dagen har han/hon rätt till 37,5 %, om personen arbetar sex timmar om dagen har han/hon rätt till 25 % och om personen arbetar sju timmar om dagen har han/hon rätt till 12,5 %. Invaliditetsersättning Invaliditetsersättningen (invalidnina) är en månatlig kontantförmån som kan tilldelas den försäkrade eller den som har pension på grund av ett fysiskt funktionshinder som uppkommit under försäkringsperioden eller pensionstiden. Det är inte nödvändigt att funktionshindret orsakar invaliditet. Hur stor invaliditetsersättning som beviljas beror på orsaken till det fysiska funktionshindret och graden av funktionshinder (det finns åtta olika grader). Om den beror på sjukdom eller skada som har uppkommit utanför arbetet måste funktionshindret uppgå till minst 50 % för att den försäkrade ska få rätt till invaliditetsersättning. Här krävs samma försäkringsperiod som för invaliditetspension. Yrkesinriktad rehabilitering Den yrkesinriktade rehabiliteringen organiseras av arbetsgivaren i samarbete med Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring, som också betalar kostnaderna. Förmån för yrkesinriktad rehabilitering (nadomestilo za čas poklicne rehabilitacije) Juli 2012 12

betalas ut för perioden mellan tidpunkten då rätten till yrkesinriktad rehabilitering erhölls och den tidpunkt då den slutförts. Tillgång till förmåner vid invaliditet Nedsättning av arbetsförmågan, fysiskt funktionshinder och behov av andra invaliditetsförmåner bedöms av expertläkare eller invaliditetskommittéer i första och andra instans. Enskilda experter och invaliditetskommittéer är expertorgan för Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring. Juli 2012 13

Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Ålderspension Rätten till ålderspension beror på ålder, kön och den faktiska försäkringsperiod som personen i fråga har betalat avgift för. Försäkringstagaren får rätt till ålderspension vid 58 års ålder, om försäkringstagaren har en pensionsberättigande försäkringsperiod på 40 år (för män) eller 38 år (för kvinnor). Dessa minimivillkor för kvinnor kommer att börja tillämpas efter en övergångsperiod som upphör 2014, eller vid 63 års ålder (för män) eller 61 års ålder (för kvinnor), om de har en pensionsberättigande försäkringsperiod på 20 år, eller vid 65 års ålder (för män) eller 63 års ålder (för kvinnor), om de har en försäkringsperiod på minst 15 år. Den pensionsberättigande försäkringsperioden omfattar tillgodoräknade avgiftsfria perioder, t.ex. slutförda universitetsstudier (grundnivå och forskarutbildning), militärtjänstgöring, utbildning för underordnade polisenheter eller perioder då man har varit inskriven på arbetsförmedlingen. Utöver dessa perioder täcker försäkringsperioden endast perioder då avgifter har betalats in. Den lägsta pensionsåldern kan sänkas i vissa fall. Den kan t.ex. reduceras för en period med uppfostran av barn eller för kvinnor som har varit anställda mellan 15 och 18 år. För kvinnor är därför den lägsta pensionsåldern 55 år och för män 58 år. Omfattning Ålderspension Ålderspensionen beräknas som en procentandel av beräkningsgrunden för pensionen. I denna beräkningsgrund beaktas de 18 på varandra följande högst betalda åren sedan 1970. Beräkningsgrunder fastställs både för minimi- och för maximipension. Procentandelen fastställs utifrån kön den är något högre för kvinnor än för män och pensionsperiodens längd. För personer som har en pensionsberättigande försäkringsperiod på 40 år (män) eller 38 år (kvinnor) uppgår t.ex. ålderspensionen till 72,5 % av beräkningsgrunden för pensionen. Det finns ingen övre gräns för procentandelen. Försäkringstagarna uppmanas i själva verket att arbeta längre och senarelägga pensioneringen. Försäkringstagare som arbetar längre än hela arbetsperioden (40 eller 38 år) eller går i pension först efter att ha uppnått full pensionsålder (63 år för män och 61 år för kvinnor) får en beräknad bonus (en viss extra procentandel). Pensionen kan också sänkas (genom straffpremie) om personen går i pension innan full pensionsålder har uppnåtts. Juli 2012 14

Delpension Om du redan har uppfyllt kraven för att få ålderspension har du också rätt till delpension. Du får inte vara anställd (eller driva egen verksamhet) under mer än 50 % av motsvarande heltid. Oavsett en eventuell reduktion är en delpension alltid hälften av den ålderspension som du skulle ha fått om du hade pensionerat dig helt. Årstillägg Pensionärer har rätt till ett årstillägg (letni dodatek) i form av ett schablonbelopp, som beviljas i två olika nivåer beroende på pensionsbelopp. Det är något högre för personer som har lite lägre pensioner. Tillgång till åldersförmåner Ansökan ska lämnas till ett lokalkontor för Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring på den ort där du senast var försäkrad. Juli 2012 15

Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Allmänna och särskilda villkor reglerar utbetalningen av efterlevandepension. De allmänna villkoren gäller den avlidne försäkringstagaren, medan de särskilda villkoren gäller änkan eller änklingen eller andra familjemedlemmar. Allmänna villkor gällande den avlidne Efterlevande familjemedlemmar kan ha rätt till efterlevandepension om den avlidne personen har försäkringsperioder på minst fem år eller pensionsberättigande försäkringsperioder på minst tio år (inklusive tillgodoräknade avgiftsfria perioder), har uppfyllt villkoren för att få rätt till ålders- eller invaliditetspension, eller redan har en ålders- eller invaliditetspension eller andra förmåner på grund av invaliditet. Särskilda villkor för änke- eller änklingspension Följande familjemedlemmar kan ha rätt till änke- eller änklingspension (vdovska pokojnina): efterlevande maka/make, sammanboende partner (om sammanboendeperioden uppgår till minst tre år alternativt minst ett år om de har ett gemensamt barn) och frånskild maka/make som får underhåll. De kan ha rätt till änke- eller änklingspension om de har uppnått en viss ålder, t.ex. 53 år skulle de däremot bara vara 48 år senareläggs utbetalningen till 53 års ålder (åldersnivån sänks om änkan eller änklingen inte var försäkrad vid försäkringstagarens bortgång), de är helt oförmögna att arbeta eller om denna totala oförmåga uppstår inom ett år från bortgången, oberoende av ålder, eller de har ett barn som har rätt till efterlevandepension (družinska pokojnina) och behov som de ska sörja för, eller om ett sådant barn föds inom 300 dagar efter dödsfallet. Särskilda villkor för efterlevandepension Rätten till efterlevandepension (družinska pokojnina) kan beviljas efter försäkringstagarens bortgång till barn (födda inom eller utom äktenskapet, liksom adoptivbarn), styvbarn, barnbarn och andra barn utan föräldrar som försäkringstagaren har försörjt, föräldrar (pappa och mamma, styvföräldrar) och adoptivföräldrar som försäkringstagaren har försörjt vid tidpunkten för dödsfallet, syskon som försäkringstagaren har försörjt ända till sin död och som inte har tillräckliga medel för sin försörjning. Barn har rätt till efterlevandepension fram till 15 års ålder alternativt 18 års ålder (om de är inskrivna som arbetslösa) eller fram till slutet av sina heltidsstudier (som Juli 2012 16

fastställs med skolintyg), och senast till 26 års ålder. Barn som är totalt oförmögna att arbeta fram till den ålder då de garanteras rätt till efterlevandepension har rätt till efterlevandepension så länge denna oförmåga kvarstår. Föräldrar som försäkringstagaren försörjt fram till sin död har rätt till efterlevandepension om de har uppnått 58 års ålder vid försäkringstagarens bortgång eller om de är helt oförmögna att arbeta. Syskon till försäkringstagaren som försörjdes av honom eller henne fram till dess att han eller hon dog får rätt till efterlevandepension om de uppfyller fastställda villkor för barn eller fastställda villkor för föräldrar till en avliden försäkringstagare. Dödsfallsersättning samt ersättning för begravningskostnader Båda dessa rättigheter ingår i den obligatoriska sjukförsäkringen, och det krävs att man har betalat in avgifter en viss tid innan. Rättigheterna kan inte åberopas senare än sex månader efter den försäkrades bortgång. Dödsfallsersättningen (posmrtnina) är en engångsförmån som utbetalas till den försäkrades familjemedlemmar som försörjdes av den avlidne. De antas ha varit beroende av den avlidne för sin försörjning om de omfattades av den obligatoriska sjukförsäkringen i egenskap av hans/hennes familjemedlemmar. Till den person som står för begravningsavgiften för den avlidne betalas det ut en (partiell) ersättning för begravningskostnader (pogrebnina). Omfattning Änke- eller änklingspension Änke- eller änklingspensionen uppgår till 70 % av den avlidnes pension (ålders- eller invaliditetspension) eller den pension som den avlidne skulle ha haft rätt till vid tidpunkten för dödsfallet. En änka eller änkling som har rätt till egen pension har dessutom rätt till 15 % av änke- eller änklingspensionen, upp till en viss nivå. Beloppet för dessa båda pensioner får inte överskrida en ålderspension beräknad för en man enligt den högsta beräkningsgrunden för en kvalifikationsperiod på 40 år. Om en änka/änkling skulle ha rätt till flera olika pensioner får hon eller han välja den pension som är mest gynnsam (dvs. högst). Samma regler gäller för en frånskild maka/make som hade rätt till underhåll från den avlidne fram till hans eller hennes bortgång. Om den avlidne hade gift om sig men fortsatt att betala underhåll till en tidigare maka/make, ska den senaste makan/maken samt alla andra tidigare makar behandlas som gemensamma förmånstagare. Efterlevandepension Efterlevandepensionens procentandel är beroende av antalet berättigade personer enligt följande: För en person uppgår den till 70 % av den avlidnes pension. För två personer uppgår den till 80 %. Juli 2012 17

För tre personer uppgår den till 90 %. För fyra personer eller fler uppgår efterlevandepensionen till 100 % av den avlidnes pension vid tidpunkten för dödsfallet. Ett barn som har förlorat båda föräldrarna har utöver efterlevandepension från den ena föräldern också rätt till 30 % av den andra förälderns pensionsgrundande inkomst (upp till en viss nivå). Det sammanlagda beloppet för samtliga barn får emellertid inte överskrida 100 % av den andra förälderns pensionsgrundande inkomst. Ersättning En änka/änkling som inte uppfyller villkoren för änke- eller änklingspension och som varken är anställd eller egenföretagare och därför inte omfattas av den obligatoriska försäkringen, har rätt till ersättning (odpravnina) på sex månadsbelopp motsvarande vad hon eller han skulle ha fått om hon eller han hade varit berättigad till änke- eller änklingspension. Bistånd till uppehället Personer som inte längre har rätt till ersättning kan begära bistånd till uppehället (oskrbnina) för att få minimiresurser. Tillgång till efterlevandeförmåner Ansökan ska lämnas in till ett lokalkontor för Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring där den avlidne senast var försäkrad. Ansökan om dödsfallsersättning och ersättning för begravningskostnader ska lämnas till ett av den slovenska sjukförsäkringsinstitutionens lokalkontor. Ansökan om ersättning för begravningskostnader kan också lämnas till en begravningsbyrå, förutsatt att avtal har slutits om detta med den slovenska sjukförsäkringsinstitutionen. Juli 2012 18

Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada Det finns inget särskilt socialförsäkringssystem som täcker arbetsolycksfall och yrkessjukdomar. Dessa risker täcks av den obligatoriska sjukförsäkringen när det rör sig om kortvarig nedsättning av arbetsförmågan samt av den obligatoriska invaliditetspensionsförsäkringen om försäkringstagaren drabbas av invaliditet eller avlider. Arbetsolycksfall definieras som varje olycksfall som inträffar på grund av eller under arbetet, inklusive resan mellan bostaden och arbetsplatsen. Det finns en lista över yrkessjukdomar, och om sjukdomen inte finns med på listan anses den inte vara en yrkessjukdom. Omfattning I samband med arbetsolycksfall eller yrkessjukdomar täcks alla kostnader för akutvård och medicinsk rehabilitering av den obligatoriska sjukvårdsförsäkringen. Försäkringstagaren behöver inte själv betala något. Om en kortvarig nedsättning av arbetsförmågan orsakas av en arbetsplatsolycka eller yrkessjukdom, utbetalas kontantförmån vid sjukdom först av arbetsgivaren och därefter av den slovenska sjukförsäkringsinstitutionen. Denna kompensation uppgår till 100 % av beräkningsgrunden. Förmånen fortsätter dessutom att betalas ut även efter det att anställningsavtalet har löpt ut fram till dess att försäkringstagaren är arbetsför igen. Vid invaliditet som orsakas av en arbetsplatsolycka eller yrkessjukdom, finns det inget krav på att styrka att man har betalat in avgifter under en viss period för att ha rätt till invaliditetspension eller invaliditetsersättning. Dessutom godtas en lägre procentsats för den fysiska skadan (30 %) för att invaliditetsersättning ska beviljas. Bedömningen är inte generösare enbart när det gäller rätten till förmånerna, utan även när det gäller förmånernas omfattning. Invaliditetspensionen beräknas t.ex. för en maximal arbetsperiod (40 år för män och 38 år för kvinnor), och invaliditetsersättningen är högre. Vid dödsfall på grund av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom krävs det ingen kvalifikationstid för efterlevandepension, något som annars hade behövt fullgöras av den avlidne försäkringstagaren. Tillgång till förmåner vid arbetsskada Hälso- och sjukvård tillhandahålls av personens egen läkare alternativt en annan läkare om det krävs akutvård. Kontantförmån vid sjukdom utbetalas av arbetsgivaren (och om den behöver utbetalas i mer än 30 dagar ersätts detta av den slovenska sjukförsäkringsinstitutionen). Juli 2012 19

I samband med försäkringstagarens invaliditet eller dödsfall ska ansökan om förmåner lämnas till distriktskontoret för Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring på den plats där antingen personen själv är försäkrad eller också där den avlidne personen senast var försäkrad. Graden av invaliditet eller funktionsnedsättning bedöms av behörig invaliditetskommitté. Juli 2012 20

Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Familjeförmåner är kontantförmåner som ges vid barns födelse, för den fortsatta omvårdnaden om barn och särskilda förmåner för funktionshindrade barn. Föräldraersättning Föräldraersättningen (starševski dodatek) är det ekonomiska stöd som föräldrar beviljas som inte har rätt till föräldraförmåner från föräldraförsäkringen. Rätten till föräldraersättning varar i ett år från och med barnets födelse. Normalt är det mamman som kan utnyttja rätten till denna ersättning under de första 77 dagarna efter födseln. I undantagsfall kan pappan eller en tredje person utnyttja rätten till föräldraersättning under de första 77 dagarna efter barnets födelse. Efter den 77:e dagen kan rätten till föräldraersättning utövas av endera av föräldrarna, i enlighet med föräldrarnas skriftliga överenskommelse. Villkoret för att ha rätt till föräldraersättning är att båda personerna dvs. den valda föräldern (eller en annan person som försörjer barnet) och själva barnet är EU-medborgare och permanent bosatta i Slovenien. Dessutom tillåts ingen överlappning med andra förmåner. Bidrag vid ett barns födelse Bidraget vid födelsen (pomoč ob rojstvu otroka) är en engångsförmån som är avsedd för inköp av kläder och annat som behövs till ett nyfött barn. Denna rätt beviljas vid födelsen av alla barn som har en mamma eller pappa som är permanent bosatt i Slovenien. Barnbidrag Barnbidraget (otroški dodatek) säkerställer ett tilläggsbidrag åt föräldrarna eller barnet för försörjningen, uppfostran och skolgången. Villkoret är att inkomsten per familjemedlem underskrider 64 % av den genomsnittliga lönen i Slovenien. Dessutom måste barnet vara folkbokfört i Slovenien. Rätten till barnbidrag beviljas en av föräldrarna till ett barn som är under 18 år. Flerbarnstillägg Flerbarnstillägg (dodatek za veliko družino) är en årlig ersättning som är avsedd för familjer med tre barn eller fler under 18 år (eller 26 år om de bedriver heltidsstudier) och med en medelinkomst per person och per månad som inte är högre än 64 % av nettomedelikomsten. Flerbarnstillägget beviljas den ena av föräldrarna om han eller hon delar permanent bostad med sina barn. Vårdbidrag för barn Vårdbidrag för barn (dodatek za nego otroka, ki potrebuje posebno nego in varstvo) är en kontantförmån avsedd för barn som behöver särskild vård och omsorg och ska Juli 2012 21

täcka en del av den ökade kostnaden för familjer med barn som behöver särskild vård och omsorg. Detta bidrag beviljas den ena av föräldrarna om barnet är slovensk (eller EU-) medborgare och permanent bosatt i Slovenien. Det beviljas på grundval av en särskild läkarkommittés utlåtande och utbetalas fram till dess att barnet fyller 18 år eller bedriver heltidsstudier. Undantagsvis beviljas detta bidrag till barn som omhändertas av andra, t.ex. barn som genomgår särskild skolgång eller bor hos en fosterfamilj. Partiell kompensation för förlorad inkomst Partiell ersättning för förlorad inkomst (delno plačilo za izgubljeni dohodek) betalas ut till den ena av föräldrarna när hans eller hennes anställningsavtal upphör eller när han eller hon måste deltidsarbeta för att kunna vårda och sörja för ett barn som har en allvarligt fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Villkoren är att barnet och föräldern är permanent bosatta i Slovenien samt EU-medborgare. Omfattning Föräldraersättningen är ett ekonomiskt stöd som betalas ut månadsvis som ett schablonbelopp. Den uppgår till 55 % av minimilönen (alltså 196,49 euro). Bidraget vid barns födelse uppgår till 64 % av minimilönen (dvs. 280,75 %). Det finns också möjlighet att i stället för bidraget vid ett barns födelse välja ett babypaket (som innehåller saker till det nyfödda barnet) till ett motsvarande värde. Barnbidragets storlek är beroende av familjens inkomst (ju lägre inkomst, desto högre bidrag) och antalet barn i familjen. Beloppet höjs med 10 % när barnet bor i en familj med bara en förälder och med 20 % för barn i förskoleåldern som inte går på förskola. Flerbarnstillägget uppgår till 393,46 euro för en familj med tre barn. Familjer med fyra barn eller fler får högre ersättning (479,83 euro). Vårdbidraget för barn är 101,05 euro per månad. Det uppgår till det dubbla beloppet (202,17 euro) för barn som har ett allvarligt fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Den partiella kompensationen för förlorad inkomst utbetalas månadsvis och motsvarar den nationella minimilönen (748,10 euro eller 572,27 euro efter skatter och avgifter). Om en av föräldrarna börjar deltidsarbeta uppbär han eller hon en proportionell andel av den partiella kompensationen för förlorad inkomst. Tillgång till familjeförmåner Ansökan om familjeförmåner lämnas till det regionala socialkontoret. Förmånstagaren för föräldraersättning kan göra anspråk på sin rätt inom 30 dagar före det beräknade förlossningsdatumet, eller senast 30 dagar efter barnets födelse. Rätten till bidrag vid ett barns födelse måste åberopas senast 60 dagar efter barnets födelse. Efter denna tid är det inte längre möjligt att få detta stöd. Ett barn som är minst 18 år kan själv begära ut barnbidraget. I så fall utbetalas bidraget till det första barnet, oberoende av det faktiska antalet barn i familjen. Rätten beviljas för en period av ett år och den ska åberopas inom de 90 dagar som följer på barnets födelse. Efter denna tidsfrist kan rätten endast beviljas från och med den Juli 2012 22

första dagen i månaden efter att kravet lämnades in. Om den förmånsberättigade avser att oavbrutet utnyttja barnbidraget för barn, måste han eller hon lägga fram en ny ansökan under de första månaderna som beslutet om betalning för uppbärande av barnbidrag gäller. Anspråk på flerbarnstillägg måste göras senast den 15 juli varje år. Efter det datumet är det inte längre möjligt att få denna förmån. Det kan beviljas på eget initiativ av socialkontoret om familjen har rätt till barnbidrag. Rätten till vårdbidrag för barn måste krävas inom 90 dagar från födseln. I annat fall beviljas rätten från och med den första dagen i månaden efter att kravet lämnades in. Juli 2012 23

Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Förmånerna vid arbetslöshet (nadomestilo za primer brezposelnosti) kan uppbäras av anställda och egenföretagare som är obligatoriskt försäkrade mot arbetslöshet. Arbetslösheten måste vara ofrivillig. Den får inte vara självförvållad eller bero på försäkringstagaren själv. Försäkringstagaren måste också uppfylla följande villkor: Han eller hon har haft ett anställningsavtal i minst 9 månader de senaste 24 månaderna. Acceptera lämplig sysselsättning (om det finns lämplig sysselsättning betalas ingen förmån ut). Efter viss tid måste även sysselsättning en utbildningsnivå under detta accepteras, utöver lämpligt arbete. Ha registrerat sig vid den slovenska arbetsförmedlingen inom 30 dagar efter att anställningsförhållandet upphörde. Du måste vara arbetsför. Aktivt söka arbete. Vara mellan 15 och 65 år. Omfattning Arbetslöshetsförmånen beräknas på grundval av den genomsnittliga månadsinkomst (utan tak och inklusive inkomstersättningsförmåner) som erhållits under de senaste 12 månaderna innan anställningskontraktet upphörde. Under arbetslöshetens tre första månader uppgår arbetslöshetsförmånen till 80 % av beräkningsgrunden. Mellan den fjärde och tolfte månaden uppgår det till 60 % av beräkningsgrunden och därefter är det 50 %. Förmånen får inte vara lägre än 350 euro och inte högre än 892,50 euro. Längden på den beviljade förmånen påverkas av hur länge avgiften för arbetslöshetsförsäkring har erlagts, det vill säga 3 månader för en försäkringsperiod på 9 månader till 5 år, 6 månader för en försäkringsperiod på 5 15 år, 9 månader för en försäkringsperiod på 15 25 år, 12 månader för en försäkringsperiod på över 25 år, 19 månader för försäkrade personer över 50 år som har en längre försäkringsperiod än 25 år, 25 månader för försäkrade personer över 55 år som har en längre försäkringsperiod än 25 år. Den slovenska arbetsmarknadsbyrån betalar dessutom avgifter till pensions- och invaliditetsförsäkringen under maximalt ett år fram till dess att pensionsvillkoren har uppfyllts. Juli 2012 24

Personer som får arbetslöshetsförmån under arbetslösheten omfattas av socialförsäkringssystemet, dvs. obligatorisk invaliditetspensionsförsäkring, obligatorisk sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Ansökan om arbetslöshetsförmån lämnas till den slovenska arbetsmarknadsbyråns arbetsförmedlingar. Den utbetalas från den dag då anställningsförhållandet upphörde. Om den arbetslösa personen registrerar sig efter angiven tidsfrist, förkortas hans eller hennes rätt till ekonomisk kompensation i den grad som motsvarar den aktuella förseningen. Juli 2012 25

Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Alla som har sin permanenta bosättning i Slovenien och saknar tillräckliga medel (vars egendom och inkomster underskrider ett visst tröskelvärde) på objektiva grunder kan ha rätt till ett socialt bidrag (denarna socialna pomoč). Inkomsttillägg Inkomsttillägg (varstveni dodatek) är en månatlig inkomstprövad kontantförmån som omfattas av socialstödsprogrammet. Det betalas ut till permanent oanställbara personer (trajno nezaposljive osebe), personer med permanent arbetsoförmåga (osebe, trajno nezmožne za delo) eller personer äldre än 63 år för kvinnor och 65 år för män. Bistånd till uppehället Ansökan om bistånd till uppehället (oskrbnina) kan lämnas in sedan rätten till ersättning har uttömts. Änkan eller änklingen måste registrera sig vid arbetsförmedlingen inom 30 dagar efter detta datum och uppfylla villkoren för att ha rätt till underhållsbidrag. Biståndet till uppehället är därför också en behovsprövad förmån. Omfattning Inkomsttillägget fastställs i förhållande till existensminimum och är kopplat till minimiinkomsten (minimalni dohodek. (basbeloppet för minimiinkomsten är för närvarande 260 euro). Minimiinkomsten för en familj fastställs i förhållande till familjestrukturen. Inkomsttillägget beräknas som skillnaden mellan minimiinkomsten (för den enskilda personen eller familjen) och den faktiska inkomsten (för den enskilda personen eller familjen). Stödet får inte betalas ut i mer än tre månader när det beviljas för första gången, men därefter kan det förlängas med sex månader så länge som omständigheterna inte har förändrats. I särskilda fall (personer över 63 år för kvinnor och 65 år för män eller andra relevanta omständigheter) får stödet beviljas under högst tolv månader. Permanent inkomsttillägg beviljas personer som uppfyller villkoren för underhållsbidrag. Underhållsbidraget fastställs på grundval av differensen mellan det sociala bidraget och tröskelnivån. Tröskelnivån beräknas genom att öka det sociala bidraget med en viss procent (73 % för den första vuxna personen och 36 % för den andra). Storleken på biståndet till uppehället motsvarar den änke- eller änklingspension som förmånstagaren skulle ha fått om hon/han hade haft rätt till det. Det får inte överskrida ett visst värde eller period (24 månader). Juli 2012 26

Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Ansökan om socialt bidrag och inkomsttillägg kan lämnas till socialkontoret. Ansökan kan lämnas in på ett särskilt formulär. Socialkontoren samlar in informationen, även den information som betraktas som förtrolig, direkt från personen och från databaser som drivs av behöriga organ och organisationer. Ansökan om bistånd till uppehället måste lämnas till ett lokalkontor för Sloveniens byrå för invaliditetspensionsförsäkring. Biståndet för uppehälle är indexerat och betalas ut på samma sätt som pensioner. Juli 2012 27

Kapitel XII: Långtidsvård Rätt till långtidsvård Det finns ingen särskild försäkring eller stödordning för långtidsvård i Slovenien. En person som är beroende av att få omvårdnad av en annan person och behöver permanent tillsyn och hjälp med sin dagliga livsföring kan ha rätt till vissa förmåner från flera olika socialförsäkringssystem. Det finns t.ex. särskilda rättigheter i den obligatoriska invaliditetspensionsförsäkringen, den obligatoriska sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och systemen för socialt bistånd. Assistansersättning och omvårdnadsbidrag Assistansersättning och omvårdnadsbidrag (dodatek za pomoč in postrežbo) kan begäras av pensionärer (personer som får ålders-, invaliditets-, änke-/änklings- och familjepension) och i särskilda fall andra försäkrade personer, om de har sin permanenta bosättning i Slovenien och behöver permanent stöd för att kunna tillgodose sina grundläggande behov. Ersättningen kan också betalas ut till personer som får inkomsttillägg. Invaliditetsförmån Invaliditetsförmån (nadomestilo za invalidnost) är ett socialt skydd för personer med funktionshinder som exempelvis måttlig, svår eller allvarlig mental utvecklingsstörning och personer med fysiskt funktionshinder som inte är förmögna att bo och arbeta självständigt. Vård- och assistanstillägg Funktionshindrade som erhåller invaliditetsersättning och som inte har rätt till pension från den obligatoriska pensions- och invaliditetsförsäkringen kan begära vård- och assistanstillägg (dodatek za tujo nego in pomoč). För att ha rätt till denna kontantförmån måste det kunna styrkas att det finns behov av assistans av en annan person för samtliga (eller flertalet) vardagsbehov. Vårdbidrag för barn Vårdbidrag för barn (dodatek za nego otroka, ki potrebuje posebno nego in varstvo) är en av familjeförmånerna. Bidraget ska täcka de ökade kostnaderna för familjer med barn som behöver särskild vård och omsorg. Partiell kompensation för förlorad inkomst Partiell kompensation för förlorad inkomst (delno plačilo za izgubljeni dohodek) är en annan familjeförmån. Det betalas ut till ena föräldern som har slutat sitt arbete för att ta hand om ett barn med särskilda behov. Naturaförmåner Långvarig sjukhusvård är en av de naturaförmåner för långtidsvård som tillhandahålls inom ramen för den obligatoriska hälso- och sjukvårdsförsäkringen. Detta omfattar även hjälpmedel (ortopediska hjälpmedel, hörapparater och andra hjälpmedel som är Juli 2012 28