Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5
Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete är en avgörande faktor för att skapa en hållbar utveckling och ett hållbart samhälle. För att kunna ta sig an denna samhällsekonomiskt viktiga utmaning krävs det en större satsning på att förebygga ohälsa hos befolkningen, ett bättre folkhälsoarbete. Regeringen skriver i sin proposition 2007/08:110 att det är angeläget med en prioritering av sektorsövergripande samverkan med tydliga ansvarsområden och målsättningar av hälsofrämjande karaktär. Vidare att kommunerna har ett direkt ansvar för folkhälsan. Ansvaret finns inom de flesta politikområdena, till exempel inom barn-, ungdoms-, utbildnings-, arbetsmarknads- och äldrepolitikens områden. Skola och barnomsorg pekas ut som särskilt viktiga arenor, eftersom barn och ungdomar befinner sig inom skolan under en lång och betydelsefull tid av uppväxten. Kommunens ansvar finns även inom områden som styrs av lagstiftning inom livsmedelshantering och fysisk planering, liksom på miljöområdet. Landstingen har ansvar för hälso- och sjukvården och har en stor kontaktyta mot medborgare och patienter. Hälso- och sjukvårdslagen stadgar i 2, att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Men också att man ska arbeta för att förebygga ohälsa och att den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, när så är lämpligt, ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Landstinget i Jönköpings län och länets tretton kommuner samverkar tillsammans för att länsinvånarnas hälsa ska vara så god och jämlik som möjligt. År 1998 antogs ett folkhälsopolitiskt program i Jönköpings län av Landstinget i Jönköpings län och länets kommuner. Femton år senare är visionen som programmet ger uttryck för fortfarande aktuell, både för det lokala och länsövergripande folkhälsoarbetet. Visionen är formulerad enligt följande: Alla medborgare skall tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor. Om vi ska kunna skapa bättre möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor måste de faktorer som påverkar hälsan för befolkningen tas i beaktande. Majoriteten av de frågorna befinner sig utanför det medicinska fältet, såsom arbetslöshets- och utbildningsfrågor, social trygghet, boende- och fritidsmiljöfrågor. Därför har kommunerna en mycket viktig roll för att påverka befolkningens hälsa. Lokala folkhälsoråd eller motsvarande samverkansorgan mellan kommun och landsting finns därför idag i de flesta av länets kommuner, så även Habo. Utöver detta samarbete så finns det resurser i form av folkhälsoplanerare, anställda av Landstinget i Jönköpings län, som samverkar med länets samtliga kommuner för att förbättra folkhälsoarbetet. Under hösten 2013 inleddes ett länsövergripande arbete för att skapa en förbättrad samverkan i folkhälsoarbetet. Starten för arbetet var konferensen Tillsammans för en jämlik hälsa och arbetet kommer att fortsätta med tre länsdialoger. Syftet med länsdialogerna är följande: 1. Förstå och förbättra livssituationen hos grupper som har sämre förutsättningar för en god hälsa. 2. Samverka fram en levande strategi för folkhälsoarbetet i länet där implementeringen påbörjas under vägen. 3. Etablera arbetsformer för teamarbete lokalt i kombination med länsövergripande nätverksarbete. 4. Göra folkhälsoarbete meningsfullt, begripligt och hanterbart. Förhoppningen är att länsdialogerna leder till nya förslag kring hur vi tillsammans kan nå det övergripande målet för folkhälsoplanen (Alla barn och ungdomar i Habo kommun oavsett kön, sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar samt fysiska och andra funktionshinder - ska ha en god hälsa).
Folkhälsa Folkhälsa handlar om hela befolkningens hälsotillstånd. Den ska inte bara vara så god som möjligt, den ska också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Att arbeta med folkhälsa handlar i grunden om att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det handlar också om att ge möjlighet till egna hälsosamma val. Exempelvis genom att bygga säkra vägar till skolorna, förhindra brott genom belysning, förmedla vikten av hälsosam mat, fysisk aktivitet och måttligt drickande, skapa tobaksfria miljöer, öka äldres inflytande i samhället, stödja föräldrar att ta god hand om sina barn och ungdomar och mycket, mycket mera. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet sker systematiskt med målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser genom att skapa stödjande miljöer eller undanröja risker. Hälsofrämjande insatser Hälsofrämjande insatser sker dels genom att skapa strukturer och metoder på olika nivåer för att främja och bibehålla det friska hos människan, och dels genom att utveckla processer som berör och engagerar hela befolkningen till att vara med och påverka sin vardag på ett positivt sätt. Sjukdomsförebyggande arbete Sjukdomsförebyggande insatser är inriktat på att förhindra att folk blir sjuka och drabbas av olyckor och att fokusera på de grupper som är mest utsatta för hälsorisker. Folkhälsorådet Folkhälsorådet har det samordnade ansvaret för det tvärsektoriella folkhälsoarbetet i kommunen. Folkhälsorådet har som uppgift att: Fastslå inriktning för det lokala folkhälsoarbetet. Fungera som styrgrupp för det kommungemensamma folkhälsoarbetet. Samordna det arbete som pågår i de grupper som är underordnade folkhälsorådet. Verka för att folkhälsoaspekten belyses i både planering och beslut som fattas av politiker/tjänstemän i nämnder och verksamheter. Fungera som remissinstans vid frågor som påverkar folkhälsan. Kartlägga och analysera hälsoläget i kommunen. Upprätta folkhälsoplan. Följa upp och utvärdera den kommunövergripande arbetet utifrån folkhälsoplanen. Arbetsgrupper Allergikommittén Allergikommittén ska ha en bred sammansättning och vara samordnande i det som relateras till allergi. Allergikommittén har som uppgift att arbeta med utbildning och information om allergi samt vara åtgärdsinriktade. Brottsförebyggande rådet Folkhälsorådet fungerar också som paraplyorganisation för kommunens brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet samordnar det brottsförebyggande arbetet i kommunen och försöker följa och påverka brottsutvecklingen.
Prioriterad målgrupp Folkhälsorådet har förordat att folkhälsoarbetet 2014-2015 särskilt ska fokusera på att skapa en bättre och mer jämlik hälsa bland barn och ungdomar i Habo kommun. Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljö främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor. Kommun och Landsting tillsammans med föreningslivet har på något sätt kontaktytor eller förfogar över arenor som alla barn och ungdomar i Habo kommun kommer i kontakt med. Tillsammans har Landsting, kommun och föreningsliv således stora möjligheter att aktivt påverka hälsoutvecklingen för barn och ungdomar i kommunen. Det pågår redan idag arbeten som bör vävas samman med utvecklingen av folkhälsoarbetet riktat mot barn och ungdom i kommunen, för att skapa en så bra helhet som möjligt. Observera att bara för att barn och ungdomar är prioriterade så innebär det inte att annat arbete som berör andra målgrupper inte är viktigt. Samverkansprojekt barn och ungdomar Det pågår redan nu ett särskilt arbete för att stärka samverkan i det arbete som berör barn och ungdomar i Habo kommun. I det arbete som pågår är det uttalat att det ska omfatta hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt. Övergripande mål för arbetet Alla barn och ungdomar i Habo kommun oavsett kön, sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar samt fysiska och andra funktionshinder - ska ha en god hälsa Åtgärder Utifrån den nulägesbild som indikatorerna visar ska åtgärder genomföras för att nå det övergripande målet. Varje förvaltning tillsammans med vårdcentralen har i uppdrag, att tillsammans eller enskilt, med eller utan folkhälsorådets stöd, bestämma hur deras verksamhet kan arbeta för att alla barn och ungdomar i Habo kommun oavsett kön, sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar samt fysiska och andra funktionshinder - ska ha en god hälsa. Indikatorer Folkhälsodata Ogiltig frånvaro i skolan Arbetssökande Familjer med låga inkomster Hög/låginkomsttagare Anställda årsarbetare i förskolan Låg födelsevikt Behöriga till gymnasieskolan Skolblad Antal elever per heltidstjänst Elever i årskurs 3 som nått kravnivån på samtliga delprov i respektive ämnesprov - andel (%) i ämnet matematik - andel (%) i ämnet svenska Ung enkät årskurs 7-9 Frågor om din hälsa Frågor om tobak Frågor om alkohol Frågor om berusning och doping Gemensamma frågor om Alkohol, Narkotika och Tobak
Frågor om matvanor, fysisk aktivitet och sömn Frågor om skolan Frågor om sex och samlevnad Frågor om din fritid Frågor om trivsel och framtid Elevenkät årskurs 1-5 Trivsel Trygghet Lärande Information och delaktighet Skolmat Miljö Elevenkät årskurs 6-9 Trivsel Trygghet Lärande Information och delaktighet Skolmat Miljö Hälsosamtal förstagångsföräldrar Motion Mat Alkohol Tobak Psykosocial påverkan Stress/Psykisk ohälsa Ärftlighet diabetes Ärftlighet hjärt- och kärlsjukdom Viktindex Midja-stuss-kvot Blodtryck Kolesterol Kronisk sjukdom Hälsosamtal årskurs 4 Skolsituation Familj och vänner Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet Måltidsordning Matvanor Sömn Upplevd hälsa Hälsosamtal årskurs 7 Skolsituation Familj och vänner Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet Måltidsordning Matvanor Sömn Tobak Alkohol Vikt Upplevd hälsa
Uppföljning Statistik som hämtas från olika databaser ger oss mätbara faktorer som indikerar hur barn och ungdomars hälsa utvecklas i vår kommun. Uppföljning av måluppfyllelsen sker med hjälp av ovan definierade indikatorer. Uppföljning av indikatorer och övergripande mål sker en gång varje år. Folkhälsorådet ansvarar för sammanställning och redovisning av uppföljningen. Utvecklingsområden Folkhälsofond Ofta är det investeringskostnader som styr om lokala folkhälsosatsningar blir av eller inte. Att pröva nya satsningar som i längden kan åstadkomma vinster kan vara problematiskt då utrymmet inte alltid uppfattas finnas i en kommunal budget. Folkhälsorådet har inför budgetarbetet 2015 således för avsikt att undersöka möjligheterna att avsätta särskilda medel för att skapa en folkhälsofond. Fondens medel ska användas för att ge ekonomiskt stöd till åtgärder som bidrar till att öka befolkningens hälsa och livskvalitet. Åtgärder som ökar jämlikheten i hälsa bör prioriteras särskilt. En liknande satsning har tidigare genomförts ibland annat Nynäshamns kommun, med mycket goda resultat. Från hälsoveckan till miljö och hälsoåret Folkhälsorådet har under en rad år stått som arrangör för hälsoveckan. Hälsoveckan har ägt rum under en vecka varje år och de föreläsningar under veckan som folkhälsorådet arrangerat har lockat mellan 200-350 åhörare. Veckan har i sin helhet fungerat relativt bra, men det har länge ändå funnits ett utvecklingsbehov för att kunna nå en större målgrupp. Under 2014 kommer folkhälsorådet att skapa ett arrangemang som istället för att hålla på en vecka/år pågår under hela året, med föreläsningar en gång/månad.