Kvarteret Almen 6. Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 50, med anledning av om- och nybyggnation, Jönköpings stad och kommun, Jönköpings län

Kvarteret Almen 6 Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 50, med anledning av om- och nybyggnation, Jönköpings stad och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:31 Ann-Marie Nordman

Kvarteret Almen 6 Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 50, med anledning av omoch nybyggnation Jönköpings stad och kommun JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:31 Ann-Marie Nordman

Rapport: Ann-Marie Nordman Foto och ritningar: Ann-Marie Nordman, Susanne Haltiner Nordström Grafisk design: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00 E-post: info@jkpglm.se www.jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor, Geografiska Grunddata samt Geodata (FUK) är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833, nr MS2012/03742 samt dnr i2012/1091. Primärkarta Jönköpings kommun nyttjas enligt avtal med Jönköpings kommun. ISSN: 1103-4076 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2013

Innehåll Inledning.... 5 Omfattning.........................................................................5 Målsättning.........................................................................5 Metod.... 5 Historik.... 5 Tidigare ägare.... 6 Tidigare undersökningar.... 7 Resultat.... 7 Schakt I.... 7 Schakt II... 9 Stratigrafin i inkörsporten.... 9 Stratigrafin innanför stensyllen...10 Schakt III....10 Fynd...11 Tolkning....11 Sammanfattning....11 Åtgärdsförslag....12 Administrativa uppgifter....13 Referenser....14 Tryckta källor....14 Otryckta källor....14 Arkiv....14 Kartunderlag....14 Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Översiktsplan Almen 6. Samkopierad med 1909 års stads plan. Schakten markerade. Skala 1:200 Almen 6, profiler Almen 6, anläggningar och lager Almen 6, fyndtabell

figur 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan. Jönköpings östra centrum. Skala 1:10 000.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 5 Inledning Med anledning av planerad restaurering och ombyggnation inom fastigheten Apeln 6 vid Smedjegatan har en arkeologisk förundersökning genomförts. Förundersökningen genomfördes under två veckor i slutet av juni 2013. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Fastighets AB Eric Ekblad. Ansvariga för förundersökningen var Ann-Marie Nordman och Susanne Haltiner Nordström, Jönköpings läns museum. Omfattning Byggherrens målsättning är att bevara gatuhuset från 1700/1800- tal varför förundersökningen genomfördes delvis inomhus, under stående hus. Extensivt mätte undersökningsytan ca 380 m 2. Två schakt öppnades i den västra respektive östra änden av fastigheten och ett tredje schakt öppnades på innergården. Förundersökningsschakten mätte sammanlagt 30 m 2. figur 1a. Utdrag ur Jönköpings kommuns primärkarta. Jönköpings östra centrum. Skala 1:4 000. Målsättning Förundersökningens syfte är att ge länsstyrelsen underlag för kommande beslut i ärendet genom att försöka fastställa befintliga kulturlagers karaktär, omfattning och datering och härmed ge underlag för bedömningen av fornlämningens kunskapspotential. Av intresse är också förväntad fyndmängd, fyndinnehåll och behov av konservering. Metod Fastighetens grundplan var helt styrande vid placering av sökschakten. Ingen grävning fick ske närmare än 1,5 2 meter från närmaste vägg på grund av risk för skador. Av den anledningen valdes de två största rummen ut för sökschaktning. Dessutom öppnades ett schakt på innergården. Schakten inomhus mätte 2,5 1,8 respektive 2,8 2,8 meter. Schaktet på gården mätte 4 1,5 meter. Schakten inomhus grävdes helt för hand, för grävning på gården användes en minigrävare. Länsmuseets ambition var att inmätning av schakt och profiler kunde göras med totalstation. Nätverks-RTK kunde inte få kontakt med tillräckligt många satelliter för inmätning på grund av för höga byggnader längs Smedjegatan. Därför fick mätpunkterna inomhus läggas ut med hjälp av tumstock. figur 2. Golvet har sågats upp för schakt I.

6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 Historik Fastigheten Almen 6 har ursprungligen bestått av tre olika tomter, nr 142-144 enligt 1696 års stadsplan. Tomt 143 var mycket liten och slogs ihop med 142 under 1700-talet. Alla tre tomter blev en fastighet i början av 1900-talet (Karlson 2013). Bland fastighetsägare på tomterna 142/143 fram till sekelskiftet 1900 fanns tenngjutare, tjänstemän, skomakare, sadelmakare, skrädfigur 3. Utdrag ur 1909 års stadsplan. Tomtplan för Almen 6 visar situationen före den senaste större branden 1930. Den östra delen av dagens stadsområde togs i anspråk för bebyggelse efter att den medeltida staden ödelagts i samband med krigshandlingar 1612. Före 1600-talet hade den smala sandiga halvön sannolikt varit i det närmaste obebyggd, främst på grund av sitt utsatta läge. Som ett genomgående drag vid alla undersökningar på Öster har man kunnat konstatera hur markfukt och hög grundvattennivå vållat problem vid anläggandet av bebyggelse. Lager av granris och sand i kombination med timmerkistor fyllda med avfall, jord eller sten har använts för att bygga upp och stabilisera ny tomtmark. Söder om kvarteret Almen har flera stora arkeologiska undersökningar genomförts i kvarteren Ansvaret, Arkadien och Apeln (Haltiner Nordström & Pettersson 2013, Stibéus 2012). Den hittills mest omfattande undersökning som genomförts inom 1600-talsstadens område pågick mellan åren 2002 och 2004 i kv. Apeln och Arkadien, belägna längs Smedjegatans södra sida (Haltiner Nordström & Pettersson 2013). Tack vare gynnsamma bevaringsförhållanden var det här möjligt att i detalj kunna följa bebyggelsens utveckling inom åtta angränsande hantverksgårdar, ända från Smedjegatan ner till kajfronten ut mot Munksjön. Tomterna på Smedjegatans sydsida har alla byggts ut i sjön, då Munksjöns strand låg intill, eller till och med norr om, den blivande gatan i början av 1600-talet. Almen 6 Kvarteret Almen har vid stadsutbyggnadens början legat vid Munksjöns strand. På stadsplanen upprättad av Heinrich Thome 1625 tycks strandlinjen gå alldeles söder om Almen 6, mer eller mindre i nuvarande gatan. Exakt rektifiering av en så gammal karta är omöjligt, varför lägesangivelsen ska betraktas som endast riktgivande. Smedjegatan börjar anläggas på 1620-talet med början i öster. Först på 1640-talet bildas tomterna på sydsidan av Smedjegatan i kvarteret Ansvaret dessförinnan fanns ingen regelrätt gata här utan området har troligen först använts som kålgård, innan gatuutbyggnaden når hit på 1630-talet (Ericsson 2012 och Stibéus 2012:178). Tomterna söder om Smedjegatan fylldes ut i etapper under de kommande 400 åren, och utfyllnadstakten kunde variera tomter emellan. Tidigare ägare

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 7 dare, slaktare, glasmästare, handskmakare och hökare. Nr 144 har i sin tur ägts av bland andra svärdfejare, tobaksspinnare, perukmakare, traktör, hökare, skomakare, körsnär och gördelmakare. Gårdarna har med andra ord ägts av ett stort antal hantverkare. Det är dock inte säkert att man har haft sin verksamhet förlagd just här. Tidigare undersökningar Inom kvarteret Almen 6 har en mindre arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll gjorts under 1990-talet (Nordman 2010). Schaktkontrollen omfattade endast de övre, sentida, lagren inom en 35 m 2 stor yta. Brandspår från 1930-talet var de mest påtaliga lämningarna som observerades. Utöver detta begränsade ingrepp har inga arkeologiska undersökningar företagits inom kv Almen 6. Däremot har Jönköpings kommun gjort vissa dokumentationer av lagerföljder inom angränsande Almen 13 när denna tomt bebyggdes 1963, och ute i Smedjegatan har länsmuseet dokumenterat lagerföljder i samband med rörgrävning på 1980-talet (Jlm arkivmaterial). På Smedjegatans sydsida har 2½ tomter undersökts av Riksantikvarieämbetet 2008. De första utfyllnaderna här har gjorts omkring 1630. Dessförinnan har området bestått av ett grunt, vassbeväxt strandzon (Stibéus 2012:40-44). Inför aktuell ombyggnation har byggherren låtit göra provborrningar både in i gatuhuset och på innergården. Dessa påvisar bland annat sandlager, kulturlager, golv i form av trä- och lerhorisonter samt fasta träkonstruktioner. Nivån 60 120 cm under nuvarande markyta framstod som mest givande ur arkeologisk synpunkt (Laboratorieresultat från BGK AB). På djupare nivåer fanns spår av växtrester och torv och i ett av borrhålen framkom en bit ylletyg(!) på nivån 130-155 cm under mark. Resultat Tre schakt öppnades, två inomhus och ett på innergården. I det västligaste rummet sågades trägolvet upp och efter att en av golvbjälkarna hade avlägsnats kunde grävandet påbörjas. Under nuvarande golv fanns ett 0,3-0,4 meter högt luftspalt och när man böjde sig ner i hålet kände man en tydligt lukt av mögel och förruttnelse. Mycket riktigt fanns det delvis uppätna fågel- och gnagarkadaver under golvet. Ur arbetsmiljösynpunkt var schakt I ingen trevlig miljö att vistas i. Bättre gick det i det östligaste rummet där man fick såga upp ett hål i armerad betonggolv för schakt II. Golvet hade anlagts direkt på marken utan luftspalt.

8 ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 Figur 4. Schakt I, planritning. figur 5. Schakt I, profil mot väster. Två till tre golvlager identifierades. Bilden har retuscherats i Photoshop. Jämför med profilritningen, bilaga 2. Schakt I Schaktet öppnades i det västligaste rummet i Smedjegatan 11. Mitt i golvet sågades ett 3 3 meter stort hål. Själva schaktet mätte 2,5 1,8 meter (N-S). Schaktets placering och storlek styrdes av läget för golvbjälkarna. Den översta nivån under golvet utgjordes av ett 0,1 0,2 meter tjockt kalkbrukslager som tolkades som antingen byggnadslager eller isoleringslager mot markfukt (bilaga 2 profil 1, lager 1). Under detta framkom första golvnivån bestående av ett humöst sandlager med stort inslag av träflis. Själva golvet hade troligtvis brutits upp vid ombyggnationen under slutet av 1700-talet. Nästa golvnivå låg 0,2 meter längre ner. På denna nivå framkom även en mängd gjutformar i lera, varav en del var hårt förslaggade. På samma nivå (L280/lager 3 4 i profil 1) påträffades även grönglaserad rödgods, fajans och ostindiskt porslin. Lagret avgränsades mot norr av A230, en syllstensrad av vällagda stenar i kompakt grålera. Syllen tolkades utgöra en ytterväg mot norr. Intill fanns även några grova plank eller golvdragare som delade ytan i en östlig och en västlig halva. Den västliga halvan bestod av lerig sand med inslag av sot, kol, slagg och träflis. Här kom också ett kritpipshuvud av 1600-tals typ, Fnr 1. Den östliga halvan bestod av humös, fet sand med inslag av lerklumpar, träflis, tegelkross (eller bränd lera) och kalkbruk. I schaktets sydöstra del framkom större mängder slagg. Den tredje golvnivån bestod av breda, delvis förkolnade östvästligt orienterade plankor samt en lerig yta med tegelkross, slagg och obränd lera mellan planken. Schaktets ringa storlek gjorde det svårt att tolka denna nivå. Det har preliminärt tolkats som en aktivitetsyta. På denna nivå framkom ett kopparmynt med oläslig

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 9 prägling, som utifrån storlek och vikt preliminärt har daterats till tidigt 1600-tal (Fnr 54). Grå sjösand framkom på nivå +88.75 88,80 m.ö.h. Sanden innehöll en del träflis och kol. En mindre provgrop grävdes i sanden med syftet att kontrollera om någon risbädd fanns under den. På grund av grundvattnet (vid + 88.70 m.ö.h.) kunde gropen grävas endast ner till nivå +88.40. Inga spår av risbädd observerades. Dock kan en sådan finnas på djupare nivå (jämför schakt II, där risbädd konstaterades på nivå +88.30 m.ö.h.). figur 6. Profilritning i schakt II pågår. Figur 7. Schakt II, planritning. Schakt II Schaktet öppnades i det östligaste rummet i Smedjegatan 13. Mitt i golvet sågades ett 2,8 2,8 meter stort hål. En nordsydligt liggande syllstensrad, A286, överrensstämmande med den markering som syns i taket påträffades direkt vid schaktningarna. Syllen och takbjälken markerade östra vägglinjen i den ursprungliga inkörsporten till den östra halvan av Almen 6 (jämför figur 3 ). Stenraden och de lösa massorna togs bort. Under syllstenarna fanns en stensyll till i samma läge, A442. Denna sträckte sig ända ner till schaktbotten och bestod av fyra fem skift av 0,2 0,4 meter stora stenar. Stratigrafin i inkörsporten Väster om A442 framkom ett flammigt påfört lager som innehöll mycket keramik och kakelugnsfragment (se bilaga 2, profil 2, lager 14). Lagret letades delvis igenom på hackebord då mycket keramik och kakel fortsatte att komma, och även järnfragment. Glasyren på kaklet var brunt och grönt och denna kom mestadels i det sydvästra figur 8. Schakt II. Profil mot norr. Stensyllen avgränsar portgången till vänster från huset till höger.

10 ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 hörnet av schaktet. Mot schaktkanten i norr påträffades ett flertal små rullar av näver. De var endast ett par centimeter stora och kan möjligen, trots sin ringa storlek, ha ingått i en fuktspärr. Längre ner i samma område framkom sedan ett påfört, lerigt lager blandat med tegel och småsten som fortsatte ner till schaktbotten (profil 2, lager 15). Fynden i botten på lerlagret bestod av 1600-talskeramik och fönsterglas. figur 9. Grävning för schakt III pågår i den trånga innergården. Stratigrafin innanför stensyllen Öster om stensyllen A286 framkom ett lager med mycket trärester, vilket tolkades som en vägglinje för ett hus som har stått här. Under träet framkom ytterligare en syllstensrad, A442, som sedan fortsatte i flera skift ner till botten av schaktet. Under det översta skiftet i A442 framkom ett ännu ej identifierat kopparmynt. På samma nivå med vägglinjen framkom ett kullerstensgolv inne i huset (syns inte i profilen). Lagret har preliminärt tolkats utgöra golvet i en verkstad. Ovanpå kullerstenen låg en tunn mörkbrun nivå, troligen en trampyta. Dock framkom inga fynd förutom en tunn broschnål i koppar som kan vara ett ledtråd till verksamhet som bedrivits på platsen. Under kullerstenarna och sättsanden framkom ett trägolv (profil 2, lager 12). Plankriktningen är svårtolkad eftersom det förekommer i båda riktningarna och endast en liten yta av golvet berördes av schaktet. Ytterligare en sandnivå och ett trägolv med tydliga plankor i öst/västlig riktning fanns under denna (profil 2, lager 18). På denna nivå framkom en rödgodspipa och keramik av både stengods och rödgods. Ett nytt tjockt sandlager överlagrade ett fundament, A342, bestående av mindre stenar 0,1 0,2 meter stora som täckte en yta av ca 0,8 0,8 meter. Fundamentet ligger i sand. Den undre nivån på fundamentet täcker hela den östra delen av schaktet. Den understa nivån i syllstensraden bestod av platta mycket vällagda stenar som kilats fast i varandra. Stenarna var inbäddade i lera. Dikt an leran framkom den äldsta trägolvsnivån (profil 2, lager 20) där träet tolkades löpa i nordsydlig riktning. Bland fynden fanns keramik av 1600-talskaraktär med rester efter ett öra, även en bit sågat ben. Under den mycket vällagda syllstensraden kom ytterligare stenar ner till +88,20. Under det sista golvet framkom sjösand och under denna påträffades en risbädd på ca +88,30 (profil 2, lager 22). Schakt III På gården öppnades ett 4 1,5 meter stort schakt. Inga golvnivåer, syllar eller andra huskonstruktioner påträffades. I det 1,3 meter djupa schaktet dokumenterades fyra gårdsplaner med tramphorisonter av sand. Den nedersta nivån på ca +88.70 bestod av ett 0,05 0,1 meter tjockt träflislager. Under denna framkom sjösand med svaga inslag av torv.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 11 Fynd Överlag framkom få fynd, förutom i schakt II där en koncentration av keramik och kakel påträffades i inkörsporten. Två mynt påträffades, ett i schakt I (Fnr 54) och ett i schakt II (Fnr 53). Inget av dessa är läsliga i nuläget, men myntet från schakt I ser ut att vara av 1600-tals typ (troligast från drottning Kristinas tid). Enstaka keramik i äldsta lagren i schakt I har också daterats preliminärt till 1600-talet, liksom kritpipshuvudet, Fnr 1. Gjutformar (Fnr 6) och slagg i samma schakt tyder på metallhantering/framställning under sen 1600-tal och framförallt under 1700-talet. I schakt II påträffades rödgods, stengods, kakel, fönsterglas och en rödgodspipa. Merparten kan dateras till 1600-talet, förutom keramik- och kakelfynden från portgången, där tyngdpunkten ligger på 1700-talet. figur 10. Profil mot väster i schakt III. Fyra till fem aktivitetsnivåer konstaterades. Tolkning Området har tagits i bruk under tidigt 1600-tal. I både schakt I och II dokumenterades byggnadsspår från allra senast mitten av 1600-talet. Mynt och keramik från första halvan eller mitten av 1600-talet påträffades i båda schakten. I schakt I framkom även spår av metallhantering i form av slagg. Det är dock omöjligt att säga om verksamheten har pågått på plats eller om slaggen har använts som fyllnads/isoleringslager vid husbyggnation. För att kunna avgöra det krävs att en större yta öppnas upp. På en högre nivå i samma schakt framkom även gjutformar för metallgjutning (grytor), vilket i sig stödjer antagandet att metallhantering har pågått inom tomten under 1600- och 1700-tal. I schakt II har den gamla inkörsporten löpt igenom rummet. Denna kunde dokumenteras från det allra äldsta byggnadsskedet (se bilaga 2 profil 2). Då endast en mycket begränsad yta av schaktet berörde hus har det inte gått att se några spår av till exempel hantverksaktiviteter här. Ändå har fyra golvnivåer identifierats. På gården, i schakt III, kunde man konstatera att ytan aldrig varit bebyggd.

12 ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 Sammanfattning Den arkeologiska förundersökningen har påvisat att under de befintliga husen finns omfattande, välbevarade kulturlager till en tjocklek av 1 1,5 meter. Därtill kommer den underliggande sanden som åtminstone i fastighetens östra del är påförd och vilar på en risbädd. På grund av schaktens ringa omfattning har t ex inga grundläggningskistor påträffats. Det är möjligt och till och med troligt att sådana finns. Vid undersökningar inom närliggande kvarter (Ansvaret, Apeln, Arkadien) har man konstaterat att kistorna har dimensionerats efter tomternas storlek och de första husens mått och orientering. Av den anledningen ska man inte vänta sig att påträffa kistor i schakt som grävs mitt i husen, långt från ytterväggar. Åtgärdsförslag Vid en slutundersökning bör insatserna koncentreras på ytan under befintlig byggnad. Lagren här är välbevarade och kunskapspotentialen anses vara hög beträffande de äldsta aktiviteterna inom fastigheten. Med riktade insatser borde man kunna få svar på frågor som vad slagg- och gjutformslagren representerar och vilka slags hantverk har bedrivits här under 1600- och 1700-tal. Av intresse är även den allra äldsta etableringen i området och eventuella tidigare aktiviteter. Länsmuseet har samrått med Länsstyrelsen angående åtgärdsförslagen.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 13 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr:............................431-3910-2013 Länsstyrelsens beslutsdatum:................2013-06-11 Jönköpings läns museums dnr:.............173/2013 Beställare:........................................Fastighets AB Eric Ekblad Rapportansvarig:...............................Ann-Marie Nordman Fältansvarig:....................................Susanne Haltiner Nordström Fältpersonal:....................................Ann-Marie Nordman Fältarbetstid:....................................2013-06-24 2013-07-03 Län:...............................................Jönköpings län Kommun:.......................................Jönköpings kommun Socken:..........................................Jönköpings stad Församling......................................Kristine Fastighetsbeteckning:.........................Almen 6 Belägenhet:......................................Ekonomiska kartans blad 64E0f Koordinater:....................................N 6404756 E 450747 Koordinatsystem:..............................SWEREF99 TM Undersökningsyta:............................30 m 2 Fornlämningsnummer:.......................50 Fornlämningstyp:..............................Stadslager Tidsperiod:......................................tidigmodern tid Tidigare undersökningar:....................jlm dnr 179/1996 Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

14 ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 Referenser Tryckta källor Ericsson, P. 2012. Ur Lillsjöradens äldsta historia. Gudmundsgillets årsbok 2012. Jönköping Haltiner Nordström, S & Pettersson, C. 2013. Vapensmedernas gårdar faktorismide och köpenskap vid Smedjegatan. Bebyggelse 1620-1950- Arkeologisk rapport in print Jönköpings läns museum Karlson, B. 2013. Almen 6. Antikvarisk undersökning, Jönköpings stad i Jönköpings kommun. Byggnadsvårdsrapport 2013:47 Jönköpings läns museum Nordman, A-M. 2010. Kv Almen 6. Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 50, Jönköpings stad. Arkeologisk rapport 2010:66 Jönköpings läns museum Stibéus, M. 2012. Från vassbevuxen strandkant till handelsgårdar. Tre gårdar från 1600- och 1700-talen vid Munksjön. UV rapport 2012:175 Arkiv Jönköpings läns museum. Uppdragsregistret. Databas över arkeologiska uppdrag i Jönköpings län. Topografiska arkivet vid Jönköpings läns museum Kartunderlag Lantmäteriet. ArkivSök. www.lantmateriet.se: Jönköpings kommun, Stadsbyggnadskontoret Tomtplan för Almen 21 och 22, daterad 1909

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 BILAGA 1 BILAGA 1. Översikt av Almen 6 samkopierad med tomtplan från 1909. Översikt av Almen 6 samkopierad med tomtplan från 1909. Förundersökningsschakten och den gamla portgången i den östra fastigheten markerade.

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 BILAGA 2 BILAGA 2. Kvarteret Almen 6. Profiler A230 1 m Schakt I, profil C526 mot väst Lagerbeskrivning 1. Kalkbruk 2. Humös sand med träflis och enstaka kol 3. Brungrå, fet lerig sand. Förkolnade plank. Golvnivå (L280) 4. Fet, humös sand med lerklumpar, slagg, träkol, bränd lera. (L280) 4a. Som ovan men inslaget av slagg och grålera större (L280) 5. Fet, lerig sand med tegelkross, träflis mera trä mot botten. Golvnivå 6. Gulbrun sand, delvis omtrampad under golvet 7. Sjösand med inslag av träkol och bruk (L416) 8. Tegelkross och kalkbruk.

BILAGA 2 ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 A342 1 m A286/442 Schakt II, profil C430 mot norr Lagerbeskrivning 1. Brun, humös sand 2. Ljusgrå sand 3. Flammig humös sand med inslag av kol sot 4. Humös sand 5. Sättsand och tegel 6. Humös sand 7. Humös sand, något ljusare än 6 8. Kalk 9. Grågul sand 10. Mörkbrun humös sand med sotinslagsandig, organisk humus. Över golvnivå 11. Sandig humuslager 12. Trärester i sand. Golvnivå 13. K-jord, organiskt material blandat medkakel och keramik. Trampyta 14. Nedgrävning med humös sand. Mycket kakel och keramik 15. Lera med tegel, småsten och kol 16. Humös, gråbrun sand 17. Ljusgrå sand 18. Trärester i sand. Golvnivå 19. Grå, kompakt lera 20. Sand med stort inslag trärester. Golvnivå 21. Sjösand 22. Risbädd

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 BILAGA 3 BILAGA 3. Kvarteret Almen 6. Anläggningar och lager Id Objekttyp Läge Beskrivning Tolkning 230 Stensyll Schakt I Öst-västlig stensyll av 0,1-0,3 m stora stenar Stensyll, yttervägg mot norr 247 Stockar Schakt I Fragment av stockar/grova plank, 0,15-0,18 m breda Golvdragare/golvnivå 280 Lager Schakt I Humös sand med inslag av lera, träflis, slagg Golvnivå 286 Stensyll Schakt II Nord-sydlig stensyll av 0,1-0,3 m stora stenar Yngre syll i portgången 342 Fundament Schakt II Kompakt lager stenar, 0,1-0,2 m stora, lagda i sand Fundament 352 Stockar Schakt I Golvdragare 0,15-0,20 m breda Golvdragare/golvnivå 416 Lager Schakt I Grå, vattenbemängd sand med inslag av kol och kalkbruk Sjösand ursprunglig marknivå 442 Stensyll Schakt II Nord-sydlig stensyll av 0,1-0,4 m stora stenar Äldre syll i portgången

ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 BILAGA 4 BILAGA 4. Almen 6. Fyndtabell Fnr Subklass Material Vikt Ant Fyndomständigheter Nivå/lager Beskrivning Schakt 1 Kritpipa Lera 15,3 1 På golvplank vid V schaktkanten Nivå 1 Svaga markeringar på huvudet Schakt 1 2 Keramik Lera 79,5 1 Golv/gjutformslager Nivå 1/Lager 1 Olivgrön glasyr Schakt 1 3 Keramik Lera 37,2 2 Golv/gjutformslager Nivå 1/Lager 1 Mynningsbitar Schakt 1 4 Ostindiskt porslin Lera 11,3 1 Golv/gjutformslager Nivå 1/Lager 1 Bottenbit Schakt 1 5 Fajans Lera 10,1 2 Golv/gjutformslager Nivå 1/Lager 1 Blådekor Schakt 1 6 Gjutformar Lera 842,1 36 Gjutformslager Nivå 1/Lager 1 Inner och ytterformar Schakt 1 7 Slagg Slagg 83 2 Lagret i SV hörnet Nivå 2 Kraftigt förslaggad Schakt 1 8 Slagg Slagg 1630,1 6 SÖ hörnet Nivå 2 Gjuteri? Schakt 1 9 Keramik Lera 25,2 1 Nivå 3 Marmorerat mönster Schakt 1 10 Keramik Lera 14,1 1 Nivå 3 Olivgröna ränder Schakt 1 11 Fajans Lera 3,6 1 Nivå 3 Blått och vitt mönster Schakt 1 12 Kakel Lera 170,2 1 Sydvästra hörnet Översta lagret Grön glasyr Schakt 2 13 Kakel Lera 216,8 2 Sydöstra hörnet Översta lagret Brun glasyr Schakt 2 14 Keramik Lera 432,1 1 Sydöstra hörnet Översta lagret Engob hemrat och mönster i gult/grönt Schakt 2 15 Keramik Lera 102,3 5 Sydöstra hörnet Översta lagret Grön, brun, gul glasyr Schakt 2 16 Keramik Lera 38,1 1 Sydöstra hörnet Översta lagret Engob och opakglasyr, mönster Schakt 2 17 Keramik Lera 8,5 1 Sydöstra hörnet Översta lagret Gul glasyr Schakt 2 18 Kritpipa Lera 4,9 2 Sydöstra hörnet Översta lagret Skaft Schakt 2 19 Nit Järn 7,6 1 Sydöstra hörnet Översta lagret Schakt 2 20 Keramik Lera 154,8 6 NV hörnet Nivå 2 Blandade kärl Schakt 2 21 Fajans Lera 16,9 2 NV hörnet Nivå 2 Blå dekor Schakt 2 22 Verktyg Järn 194,9 1 NV hörnet Nivå 2 Kil? Schakt 2 23 Beslag Järn 198,7 1 NV hörnet Nivå 2 Dörrbeslag? Schakt 2 24 Nit Järn 29,5 2 NV hörnet Nivå 2 Nit/spik Schakt 2 25 Kritpipa Lera 9,2 3 NV hörnet Nivå 2 Skaft Schakt 2 26 Näverrullar Näver 5,9 3 NV hörnet Nivå 2 Rullar för dränering? Schakt 2 27 Fönster glas Glas 5,1 3 NV hörnet Nivå 2 Schakt 2 28 Keramik Lera 38,4 1 Verkstadsgolvet Nivå 2 Opakglasyr Schakt 2 29 Kritpipa Lera 1 1 Verkstadsgolvet Nivå 2 Skaft Schakt 2 30 Smyckenål Brons 0,3 1 Verkstadsgolv Nivå 2 Nål och nålfäste Schakt 2 31 Ten Järn 54 1 Verkstadsgolv Nivå 2 Pryl Schakt 2

BILAGA 4 ARKEOLOGISK RAPPORT 2013:31 Fnr Subklass Material Vikt Ant Fyndomständigheter Nivå/lager Beskrivning Schakt 32 Gångjärn Järn 46,6 1 Verkstadsgolvet Nivå 2 Beslag? Schakt 2 33 Keramik Lera 57,1 1 Över syllstensrad i östra delen Nivå 3 Hank Schakt 2 34 Kritpipa Lera 1,6 1 Över syllstensrad i östra delen Nivå 3 Skaft Schakt 2 35 Keramik Lera 14,3 1 Golvnivå 3, den östra sidan Nivå 3 Grön glasyr Schakt 2 36 Stengods Lera 7,5 1 Golvnivå 3, den östra sidan Nivå 3 Halsen Schakt 2 37 Rödgodspipa Lera 19,7 1 Golvnivå 3, den östra delen Nivå 3 Piphuvud Schakt 2 38 Kakel Lera 139,3 1 Golvnivå 3, den östra delen Nivå 3 Brun och grön glasyr Schakt 2 39 Kritpipa Lera 1,6 1 Golvnivå 3, den östra delen Nivå 3 Skaft Schakt 2 40 Glas Glas 11,4 4 Golvnivå 3, den östar delen Nivå 3 Fönsterglas Schakt 2 41 Keramik Lera 27 1 Västra delen, lerlagret Nivå 4 Engobe och grön glasyr Schakt 2 42 Fajans Lera 0,8 1 Östra delen, under golv 3 Nivå 4 Blå ränder Schakt 2 43 Keramik Lera 10,4 1 Västra delen, från profilen Rensfynd Marmorerad mönster Schakt 2 44 Keramik Lera 32,6 1 Äldsta golvlagret, östra delen Nivå 4 Del av hank Schakt 2 45 Sågat ben Ben 19,1 1 Äldsta golvlagret, östre delen Nivå 4 Höftkula Schakt 2 46 Fajans Lera 1 1 Ovan risbädd i SÖ-hörnet Blå blomma Schakt 2 47 Keramik Lera 130,9 1 Norra delen På gårdsplanen Kruka med inristad dekor Schakt 3 48 Keramik Lera 34,4 2 Nora delen På gårdsplanen Grön glasyr och olivfärgad Schakt 3 49 Keramik Lera 32,8 1 Norra delen På gårdsplanen Mynning med grön glasyr Schakt 3 50 Keramik Lera 8,3 1 Norra delen På gårdsplanen Rullstämpeldekor Schakt 3 51 Keramik Lera 114,2 1 Norra delen På gårdsplanen Trefotsgryta, handtag Schakt 3 52 Stengods Lera 1,4 1 Norra delen På gårdsplanen Nästan vitt gods Schakt 3 53 Mynt Legering 11,7 1 Över syllstensrad 2, östra delen Nivå 3 Oläsligt Schakt 2 54 Mynt Legering 13,6 1 F 519 Nivå 4 Kristina mynt Schakt 1 55 Beslag Brons 13,8 1 Träflislagret Beslag med tonge, utsirat mönster Schakt 3

Under besvärliga förhållanden har Jönköpings läns museum genomfört en arkeologisk förundersökning i en stående fastighet vid Smedjegatan i Jönköping. Inför planerade om- och tillbygnationer ville man ta reda på hur mycket bevarade kulturlager och konstruktioner fanns under den 200 år gamla fastigheten. Provgroparna inne i husen visade att här finns över en meter tjocka avlagringar från de senaste 400 åren. Arkeologisk rapport 2013:31 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM