Rapporteringsanvisningar för statistiken över kreditbeståndet 2010

Rapporteringsanvisningar för statistiken över kreditbeståndet 2010 i bruk fr.o.m. 30.6.2010

30.6.2010 1 INNEHÅLL 1 RAPPORTERINGSANVISNINGAR... 2 1.1 TABELL 1: KREDITER EFTER KREDITTAGARSEKTOR... 3 1.2 TABELL 2: KREDITER EFTER ANVÄNDNINGSSYFTE... 5 1.3 TABELL 3: KREDITER TILL FÖRETAG OCH NÄRINGSIDKARE EFTER NÄRINGSGREN... 7 2 KLASSIFICERINGAR... 8 2.1 SEKTORINDELNING... 9 2.2 NÄRINGSGRENSINDELNINGEN... 10 2.3 KLASSIFICERING AV FINANSOBJEKT... 12 2.4 KLASSIFICERING EFTER ANVÄNDNINGSSYFTE... 14 BILAGA 1: ANVISNINGAE FÖR EXCEL-ARBETSBOKEN

30.6.2010 2 1 RAPPORTERINGSANVISNINGAR Statistikcentralen samlar in uppgifter om kreditbeståndet från försäkringsföretag, övriga finansinstitut, staten och socialskyddsfonder för alla kvartal. Uppgifterna om kreditbeståndet rapporteras till Statistikcentralen i form av en Excel-arbetsbok (innehåller totalt tre tabeller). Anvisningarna för Excel-arbetsboken finns i bilaga 1. Kreditbeståndet omfattar alla inrikes och utrikes krediter som uppgiftslämnaren beviljat i euro eller i annan valuta. I enkäten om kreditbeståndet uppges ny utlåning som lyfts under kvartalet samt utlåningens obetalda kapital i slutet av kvartalet, samt beståndet av masskuldebrev och penningmarknadspapper till nominellt värde i slutet av kvartalet. De företag som bedriver pensionsförsäkringsverksamhet uppger både den frivilliga utlåningen och återlåningen kvartalsvis i rapporten. Aktier, fondandelar och derivat hör inte till kreditbeståndet. Marknadspengar utanför balansräkningen ingår inte heller i kreditbeståndet. Nya krediter (O0103) Begreppet omfattar lyftandet av nya krediter och de förnyade krediter där det skett väsentliga förändringar i kreditvillkoren. Enbart förändringar i räntebindningen är inte väsentliga förändringar, om övriga villkor t.ex. lånetiden annars är oförändrade. Vid förnyandet av ett lån där den totala lånesumman överstiger det lånebelopp som ska förnyas bokförs bland nya lån bara den del av lånet som överstiger det gamla lånet. Köp av utlåningsbestånd får inte bokföras som nya krediter. När det gäller konto- och kreditkortskrediter antecknas i tabell 2 som nya krediter beståndet i slutet av kvartalet. Fusion Uppgifter om kreditbeståndet för finansiella företag som fusioneras får inte bokföras som nya krediter i statistiken. När fusionen genomförts räknar Statistikcentralen ihop kreditbestånden i de finansiella företag som fusionerats. Om Ert företag är part i en fusion, bör Ni omedelbart meddela Statistikcentralen. Ändringar i klassificeringarna eller rättelser av klassificeringsfel Klassificeringar får inte ändras och klassificeringsfel inte korrigeras som nya krediter i statistiken. Dessa korrigeringar beaktas bara i uppgifterna om kreditbeståndet. Meddela dessa vid rapporteringen av uppgifterna. Kreditförluster Riktade kreditförlustreserveringar raderas från kreditbeståndet först då de hänförs till kunden och kreditförlusten bokförs. Kontofordringar Kreditbeståndet omfattar krediter som i allmänhet har ett skuldebrev som bevis. Kontofordringar hos t.ex. arbetsgivarföretag eller fastighetsbolag som hör till koncernen räknas inte med i kreditbeståndet. Om det upprättas ett skuldebrev av kontofordringarna ingår det emellertid i kreditbeståndet. Noggrannhet vid rapportering av kreditbeståndet är tusen (1 000 euro). Förfrågningar: Olli Kannas, tfn (09) 1734 3539 Kerttu Helin, tfn (09) 1734 3330 E-post: luottokanta.rahoitus@stat.fi

30.6.2010 3 1.1 TABELL 1: KREDITER EFTER KREDITTAGARSEKTOR I tabell 1 rapporteras nya krediter och kreditbeståndet efter finansobjekt och kreditgivarsektor. Klassificeringarna i tabellen beskrivs närmare i kapital 2. Rader Kredittagarsektorer. Excel-blanketten innehåller färdiga formler som automatiskt räknar ihop undersektorernas summor till huvudsektornivå. POSTER I EURO EFTER FINANSOBJEKTSGRUPP Kolumn 1 Kontokrediter, beståndet (J0301, BEUR) Det obetalda kapitalet av revolverande lån samt äkta konto-/checkkrediter i slutet av kvartalet. Kolumn 2 Kreditkortskrediter, beståndet (J0404, BEUR) Det obetalda kapitalet av äkta kreditkortskrediter och betaltidskrediter i slutet av kvartalet. Kolumn 3 Övriga lån, nya ((J03-J0301) + (J04-J0404) + J05 + J08, O0103, BEUR) De nya krediter som lyfts under kvartalet av övriga lån. Kolumn 4 Övriga lån, beståndet ((J03-J0301) + (J04-J0404) + J05 + J08, BEUR) Det obetalda kapitalet av övriga lån. Kolumn 5 Utlåning totalt, Beståndet (J03 + J04 + J05 + J08, BEUR) Beståndet av utlåning i euro = beståndet av kontokrediter + beståndet av kreditkortskrediter + beståndet av övriga lån i slutet av kvartalet. Excel-arbetsboken räknar ut den här summan automatiskt i arbetsboken. Kolumn 6 Masskuldebrev, beståndet (J07, BEUR) Beståndet av masskuldebrev till NOMINELLT VÄRDE (O0903) klassificerat enligt emittentens/emittenternas sektor/sektorer. Kolumn 7 Penningmarknadspapper, beståndet (J06, BEUR) Beståndet av omsättbara penningmarknadsobjekt till NOMINELLT VÄRDE (O0903) klassificerat enligt emittentens/emittenternas sektor. OBS! Penningmarknadsplaceringar (J01) och icke omsättbara penningmarknadsskuldebrev (J02) ingår inte i kreditbeståndet.

30.6.2010 4 POSTER I ANDRA VALUTOR ÄN EURO EFTER FINANSOBJEKTSGRUPP Kolumn 08 Utlåning, Nya (J0002, O0103, B003) Nya lån i annan valuta än euro, som har lyfts under kvartalet. Nya krediter i andra valutor omvandlas till euro enligt medelkursen den dag de lyfts. Kolumn 09 Utlåning, Beståndet (J0002, O0103, B003) Det obetalda kapitalet av krediter i andra valutor än euro omvandlat till euro enligt medelkursen vid kvartalets utgång. Kolumn 10 Masskuldebrev, beståndet (J07, B003) Masskuldebrev i andra valutor än euro till NOMINELLT VÄRDE (O0903) omvandlat till euro enligt medelkursen vid kvartalets utgång. Kolumn 11 Penningmarknadspapper, beståndet (J06, B003) Penningmarknadspapper i andra valutor än euro till NOMINELLT VÄRDE (O0903) omvandlat till euro enligt medelkursen vid kvartalets utgång.

30.6.2010 5 1.2 TABELL 2: KREDITER EFTER ANVÄNDNINGSSYFTE I tabell 2 rapporteras all ny utlåning som beviljats hushåll och icke-vinstsyftande organisationer samt utlåningsbeståndet efter användningssyfte. Masskuldebreven och penningmarknadspapperen ingår däremot inte i tabell 2. Bostads-, fritidsbostads-, studie- och konsumtionskrediter samt krediter som lyfts för annat användningssyfte i tabell 2 ska sålunda för motsvarande sektorers del ingå tabell 1 i utlåning i euro och annan valuta. I tabell 2 finns färdiga kontrollregler för att undvika fel. När det gäller konto- och kreditkortskrediter rapporteras i tabell 2 under nya krediter beståndet i slutet av kvartalet. OBS! Studielån och konsumtionskrediter anges bara gällande sektorn S.14 Hushåll och dess undersektorer. Klassificeringarna i tabellen beskrivs närmare i kapital 2. Raderna Kolumn 1 Kolumn 2 Kolumn 3 Kolumn 4 Kredittagarsektorer. Excel-blanketten innehåller färdiga formler som automatiskt räknar ihop undersektorernas summor till huvudsektornivå. Bostadslån, nya (I01, O0103, BZZE) Nya krediter, både i euro och i annan valuta, som lyfts under kvartalet och som beviljats för att bygga eller förvärva bostadsbyggnader eller för att förvärva aktier eller andelar i bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller bostadsfastighetsbolag. Här ingår också lån som beviljats för renovering (också mindre renoveringar än ombyggnad). Bostadslån, beståndet (I01, BZZE) Det obetalda kapitalet av nya krediter, både i euro och i annan valuta, i slutet av kvartalet, som beviljats för att bygga eller förvärva bostadsbyggnader eller för att förvärva aktier eller andelar i bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller bostadsfastighetsbolag. Här ingår också lån som beviljats för renovering (också mindre renoveringar än ombyggnad). Bostadslån för fritidsbostäder, nya (I04, O0103, BZZE) Nya krediter, både i euro och i annan valuta, som lyfts under kvartalet och som beviljats för att bygga eller förvärva nya eller gamla fritidsbostäder eller för att reparera dem (också mindre renoveringar än ombyggnad). Bostadslån för fritidsbostäder, beståndet (I04, BZZE) Det kapital av krediter, både i euro och i annan valuta, som är obetalt i slutet av kvartalet och som beviljats för att förvärva nya eller gamla fritidsbostäder eller för att reparera dem (också mindre renoveringar än ombyggnad). Kolumn 5 Kolumn 6 Kolumn 7 Studielån, nya (I05, O0103, BZZE) Nya krediter som beviljats för studier och som lyfts under kvartalet. Studielån, beståndet (I05, BZZE) Det obetalade studielånskapitalet i slutet av kvartalet. Konsumtionskrediter, nya (I06, O0103, BZZE) Nya krediter som beviljats för konsumtionsvaror och tjänster för personligt bruk och som lyfts under kvartalet: bl.a. konto- och kreditkortskrediter, krediter som beviljats för resor samt övriga krediter som hushållen beviljats för konsumtion (t.ex. bil, hushållsmaskiner).

30.6.2010 6 Kolumn 8 Kolumn 9 Konsumtionskrediter, beståndet (I06, BZZE) Det obetalade kapitalet av konsumtionskrediter i slutet av kvartalet. Annat användningssyfte, nya (I09, O0103, BZZE) Nya krediter, både i euro- och i annan valuta, som beviljats för andra användningssyften än de ovan angivna och som lyfts under kvartalet. Här anges krediter som beviljas t.ex. för affärsverksamhet (produktionssyfte), skuldsanering och andra motsvarande ändamål som inte hör till ovan nämnda kolumner. Kolumn 10 Annat användningssyfte, beståndet (I09, BZZE) Det kapital av krediter, både i euro och i annan valuta, som är obetalt i slutet av kvartalet och som beviljats för annat användningssyfte.

30.6.2010 7 1.3 TABELL 3: KREDITER TILL FÖRETAG OCH NÄRINGSIDKARE EFTER NÄRINGSGREN I tabell 3 rapporteras nya krediter som beviljats företag och näringsidkarhushåll samt kreditbeståndet efter näringsgren. I den här tabellen ska sålunda anges utlåningen, alla masskuldebrev och penningmarknadspapper, både i euro och i annan valuta, till kredittagare som hör till sektorerna "S.1111, S.1112 och S.141 i tabell 1. I tabell 3 finns färdiga kontrollregler för att undvika fel. OBS! Nya krediter anges bara efter huvudnäringsgren. Klassificeringarna i tabellen beskrivs närmare i kapitel 2. Rader Kredittagarnas näringsgrenar. I tabellen anges uppgifter efter huvudnäringsgren, undantaget tillverkning, där uppgifterna om beståndet anges efter undernäringsgren. Excel-blanketten innehåller färdiga formler som automatiskt räknar ihop undernäringsgrenarnas summor till huvudnäringsgrensnivå. Kolumner Innehållet i kolumnerna är det samma som i motsvarande kolumner i tabell 1.

30.6.2010 8 2 KLASSIFICERINGAR I statistiken över kreditbeståndet tillämpas följande klassificeringar som fastställts av Statistikcentralen: SEKTORINDELNINGEN (S) NÄRINGSGRENSINDELNINGEN (G) KLASSIFICERING AV FINANSOBJEKT (J) ANVÄNDNINGSSYFTESINDELNINGEN (I) De kategorier som inte tillämpas i kreditstatistiken har lämnats bort från klassificeringarna i de här anvisningarna. Koden inom parentes i sektor- och näringsgrensindelningen anknyter till kategorierna i klassificeringspaketet för myndighetssamarbetsgruppens (VIRATI) bokslutsbaserade datainsamling. T.ex. koden (G600) betyder kategori G, dvs. byggverksamhet i näringsgrensindelningen VIRATI-paketet fås i sin helhet på adressen: www.tilastokeskus.fi/tup/virati/luok_2009.pdf. I statistiken över kreditbeståndet gäller sektorindelningen och näringsgrensindelningen kredittagaren. I sektorindelningen klassificeras de enheter som fattar ekonomiska beslut i större klasser av samma typ när det gäller verksamhet, finansieringssätt, ägartyp och rättslig form. Kredittagaren bör ha samma sektor i kreditstatistikens alla tabeller. Med hjälp av näringsgrensindelningen grupperas likartad verksamhet i samma kategori. Klassificeringen av finansobjekt och användningssyftesindelningen är indelningar som gäller enskilda krediter. Klassificeringen av finansobjekt gäller finansobjektets form. Användningssyftesindelningen visar för vilket ändamål en enskild kredit har beviljats.

30.6.2010 9 2.1 SEKTORINDELNING Sektorindelningen baserar sig på klassificeringen Sektorindelningen 2000 som fastställts av Statistikcentralen. Det är fråga om en nationell implementering av basklassificeringen i Europeiska unionens nationalräkenskapssystem ENS95. Näringsgrenindelningen 2000 trädde i kraft för kreditbeståndstatistikens del 1.1.2001. Sektorindelningen anges här bara med den noggrannhet som tillämpas i kreditbeståndet. Sektorindelningen i statistiken över kreditbeståndet: S.11 Icke-finansiella företag och bostadssamfund S.111 Icke-finansiella företag S.1111 Offentligt ägda icke-finansiella företag S.1112 Privata icke-finansiella företag S.112 Bostadssamfund S.12 Finansiella företag och försäkringsföretag S.121 Finlands Bank S.1221 Depositionsbanker S.1222 Penningmarknadsfonder S.1223 Övriga monetära finansinstitut som förmedlar finansiering S.123 Övriga finansinstitut S.124 Institut för finansierings- och försäkringsverksamhet S.125 Försäkringsföretag S.13 Offentlig sektor S.1311 Staten S.1313 Lokalförvaltning S.1314 Socialskyddsfonder S.13141 Arbetspensionsanstalter S.13149 Övriga socialskyddsfonder S.14 Hushåll S.141 Arbetsgivarhushåll och andra näringsidkarhushåll S.143 Löntagarhushåll S.14C Övriga hushåll (S.144+S.145) S.15 Hushållens icke-vinstsyftande organisationer S.2 Utlandet S.21 Europeiska unionen S.22 Övriga länder och internationella organisationer S.11 S.2 Alla sektorer totalt Noggranna beskrivningar av de olika kategorierna finns på webbadressen: www.stat.fi/meta/luokitukset/sektoriluokitus/001-2000/index.html

30.6.2010 10 2.2 NÄRINGSGRENSINDELNINGEN ENHETERNA FÖRS TILL NÅGON NÄRINGSGREN PÅ BASIS AV SIN HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET. Då de flesta enheter idkar verksamhet av flera olika slag måste deras betydelse vägas med hjälp av förädlingsvärdeandelar. Ofta måste man tillgripa ersättningsmått då man inte känner till förädlingsvärdet. Sådana är bl.a. löner, antalet anställda, produktionens bruttovärde, omsättning o.d. I mån av möjlighet borde flera ersättningsmått som kompletterar varandra användas. I STATISTIKEN ÖVER KREDITBESTÅNDET INDELAS BARA FÖRETAGENS OCH NÄRINGSIDKARNAS HUSHÅLLS KREDITER EFTER NÄRINGSGREN. (Sektorerna S.1111, S.1112 och S.141) Kategorierna K (Finans- och försäkringsverksamhet), O (Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring), T (Förvärvsarbete i hushåll, hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk) samt U (Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d.) ingår inte eftersom de inte är företagsnäringsgrenar. Om Ni ändå har företag inom sektorerna S.1111, S.1112 eller S.1411 med ovan nämnda näringsgrenar ska de antecknas på raden X Näringsgrenen okänd. Indelningen baserar sig på klassificeringen Näringsgrensindelningen 2008 som fastställts av Statistikcentralen. Denna nationella indelning bygger på Europeiska unionens näringsgrensindelning NACE Rev. 2.Näringsgrensindelningen 2008 trädde i kraft för kreditbeståndstatistikens del 1.1.2009. Sektorindelningen anges här bara med den noggrannhet som tillämpas i kreditbeståndet. Den näringsgrensindelning som tillämpas i statistiken över kreditbeståndet: X Näringsgrenen okänd 2 A B C Jordbruk, skogsbruk och fiske Utvinning av mineral Tillverkning C10-12 Livsmedelsframställning, framställning av drycker och tobaksvarutillverkning C13-15 Textilvarutillverkning, tillverkning av kläder, läder, läder- och skinnvaror C16 C17 C18 Tillverkning av trä och varor av trä, kork, rotting o.d. utom möbler; tillverkning av halm och rotting Pappers- och pappersvarutillverkning Grafisk produktion och reproduktion av inspelningar C19-22 Tillverkning av stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter, kemikalier, kemiska produkter, farmaceutiska basprodukter, läkemedel, gummi- och plastvaror C23 Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter C24-25 Stål- och metallframställning och tillverkning av metallvaror utom maskiner och apparater C26-28 Tillverkning av datorer, elektronikvaror, optik, elapparatur och övriga maskiner C29-30 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar C31-32 Annan tillverkning (inkl. möbler) C33 Reparation och installation av maskiner och apparater 2 "Näringsgrenen okänd" omfattar enheter, vars näringsgren inte har kunnat fastställas t.ex. på grund av att det är fråga om ett mångbranschföretag. I statistiken över kreditbeståndet klassificeras dessa enheter inom "Ospecificerad" näringsgren förutsatt att enheterna hör till sektorerna S.1111, S.1112 eller S.141, då de kan indelas i näringsgrenar inom närings- och företagsverksamhet.

30.6.2010 11 D E F G H I J L M N P Q R S X-S Försörjning av el, gas, värme och kyla Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering Byggverksamhet Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet Fastighetsverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kultur, nöje och fritid Annan serviceverksamhet Totalt Noggranna beskrivningar av de olika kategorierna finns på webbadressen: www.tilastokeskus.fi/meta/luokitukset/toimiala/001-2008/index.html

30.6.2010 12 2.3 KLASSIFICERING AV FINANSOBJEKT Ett finansobjekt är en handling, ett värdepapper e.d. som påvisar förekomsten av ett visst borgenärsgäldenärsförhållande. Klassificeringen av finansobjekt anges här bara med den noggrannhet som tillämpas i kreditbeståndet. I klassificeringen av finansobjekt finns inga separata kategorier för objekt i euro och i andra valutor. Finansobjekten frågas dock skilt i poster i euro och i andra valutor. KONTOKREDITER (J0301) Kontokrediter innehåller både revolverande lån och egentliga konto-/checkkrediter. Ett revolverande lån är en överenskommelse mellan en borgenär och en gäldenär som tillåter gäldenären att förfoga över medel, under en viss period och upp till ett visst belopp, och efter eget gottfinnande återbetala dessa medel före ett visst datum. De revolverande lånen uppfyller alla fyra kriterier nedan: 1. Gäldenären får använda medel upp till en avtalad kreditlimit utan att i förväg informera borgenären. 2. Den tillgängliga krediten kan öka eller minska allteftersom medel lånas och återbetalas. 3. Krediten kan användas upprepade gånger. 4. Det ställs inga krav på regelbundna återbetalningar. I posten rapporteras det belopp som gäldenären har erhållit och som ännu inte återbetalats. Det sammanlagda beloppet för skulden rapporteras, oavsett om det ligger inom eller utanför de begränsningar avseende lånets storlek och löptid som borgenären och gäldenären avtalat om. Som revolverande lån klassificeras också avbetalningsavtalsfordringar, factoring och confirming när de fyra villkoren för revolverande lån uppfylls fullständigt eller nästan fullständigt. Om avtalet med kunden har formen av ett skuldebrev, ska lånet rapporteras som övrig utlåning. Kontokrediter/checkkrediter omfattar alla debetsaldon i slutet av kvartalet på konton med kredit. Det sammanlagda beloppet för skulden rapporteras som skuldbelopp, oavsett om det ligger inom eller utanför de begränsningar avseende lånets storlek och löptid som borgenären och gäldenären avtalat om, om överskridningen inte har bokförts bland övriga tillgångar i uppgiftslämnarens system. KREDITSKORTSKREDITER (J0404) Kategorin omfattar både äkta kreditkortskrediter (utökade krediter) och betaltidskrediter. Äkta kreditkortskrediter definieras som utökad kredit som beviljas efter utgången av föregående faktureringsperiod, dvs. det debetbelopp på kreditkortskontot som inte betalats vid första möjliga tillfälle. För äkta kreditkortskredit tas normalt ut en ränta som överstiger 0 procent. Räntan kan också vara differentierad. Betaltidskredit definieras som kredit som erbjuds till 0 procents ränta under perioden från betalningstransaktionen med kortet fram till dess att de belopp som betalats med kortet under faktureringsperioden förfaller till betalning. Betaltidskredit kan erhållas via kort med fördröjd debetfunktion (debit card) eller kreditkort (kort som ger betaltidskredit och räntebärande kredit). ÖVRIGA LÅN ((J03-J0301) + (J04-J0404) + J05 + J08) Växlar, direkta skuldebrevslån, lån som förmedlats ur statsmedel, factoring- och confirming-krediter, avbetalningskrediter, finansiell leasing, återbelåning, finansiering av hyresavtal samt utlåning som inte ingår i andra kategorier av finansobjekt. Som övrig utlåning rapporteras bl.a. bostadslån, lån för näringsidkande och studielån. Avbetalningsavtalsfordringar, factoring och confirming klassificeras som kontokrediter, när de fyra villkoren för revolverande lån uppfylls fullständigt eller nästan fullständigt (se punkt Kontokrediter ). Om avtalet med kunden har formen av ett skuldebrev, ska lånet rapporteras som övriga lån.

30.6.2010 13 MASSKULDEBREV (J07) Kapitalsmarknadsinstrument (den ursprungliga maturiteten över 12 månader), såsom obligationer (referenslån), debenturer, optionslån i form av skuldebrev, konverteringslån samt övriga masskuldebrevslån och andra därmed jämförbara kapitalmarknadsinstrument. Aktier, derivat och fondandelar ingår inte kreditbeståndet. PENNINGMARKNADSPAPPER (J06) Kortfristiga (ursprunglig maturitet högst 12 månader) omsättbara penningmarknadsobjekt, såsom placerings-, företags- och kommuncertifikat, egendomsförvaltningsbolags och statens skuldförbindelser, omsättbara penningmarknadsskuldebrev samt övriga omsättbara penningmarknadsinstrument. Penningmarknadsplaceringar (J01) och icke omsättbara penningmarknadsskuldebrev (J02) ingår inte i kreditbeståndet.

30.6.2010 14 2.4 KLASSIFICERING EFTER ANVÄNDNINGSSYFTE Med klassificeringen efter användningssyfte beskriver man det ändamål som enskilda krediter beviljats för. I statistiken över kreditbeståndet indelas all utlåning efter användningssyfte. Klassificeringen efter användningssyfte ange här bara med den noggrannhet som tillämpas i kreditbeståndet. BOSTADSLÅN (I01) Lån som beviljats för byggande eller anskaffning av bostadsbyggnader eller för anskaffning av aktier eller andelar i bostadsaktiebolag, -andelslag eller bostadsfastighetsbolag. Därutöver lån som beviljats för renovering av bostadsbyggnader samt av bostadsaktiebolag, -andelslag eller bostadsfastighetsbolag (också lån som beviljats för mindre renoveringar än ombyggnad). Lån för investeringsbostäder klassificeras också som bostadslån. LÅN FÖR FRITIDSBOSTÄDER (I04) Lån som beviljats för inköp eller renovering av nya eller gamla fritidsbostäder (också lån som beviljats för mindre renoveringar än ombyggnad). STUDIELÅN (I05) Lån som beviljats privatpersoner för finansiering av studier, studieresor o.d. KONSUMTIONSKREDITER (I06) Krediter som beviljats hushåll för anskaffning av konsumtionsvaror och tjänster för eget bruk. Här anges bl.a.: alla konto- och kreditkortskrediter (också checkkonton med kredit) krediter beviljade för resor (andra än studie- och arbetsresor) övriga krediter som beviljats hushållen för konsumtion (t.ex. krediter beviljade för anskaffning av bil, hushållsmaskiner osv.). ANNAT ANVÄNDNINGSSYFTE (I09) Utlåning som beviljats för annat användningssyfte än de ovannämnda. Här anges bl.a. krediter som beviljats t.ex. för affärsverksamhet (produktionssyfte), skuldsanering och andra motsvarande ändamål som inte hör till ovan nämnda kategorier. T.ex. kredit som beviljats jordbrukare för utsäde eller köp av traktor är inte konsumtionskredit, utan hör till klassen annat användningssyfte, medan jordbrukarens lån för köp av personbil räknas till konsumtionskrediterna.