Försvarsmakten i fickformat 2009
Innehåll Inledning... 2 Världen är förändrad... 4 Verksamhetsidé och vision... 6 Organisation... 8 Militärstrategisk inriktning... 10 Insatsorganisation... 12 Internationell verksamhet... 14 Armén... 18 Marinen... 22 Flygvapnet... 26 Ledning och logistik... 30 Försvarsmaktens centrum... 34 Specialförband... 36 Hemvärnet... 38 Frivilliga försvarsorganisationer... 40 Här finns Försvarsmakten... 42 Karriär i Försvarsmakten... 44 Personal... 50 Ekonomi... 52 Materielplan... 54 Gradbeteckningar... 56 Adresser... 58 1
INLEDNING Det finns mycket värt att slåss för Jorden är fantastisk. Men vi glömmer ibland bort det. Särskilt vi som lever i den fria, rika världen. Vi vaknar i en varm säng, går till arbetet, ser våra barn cykla till skolan, promenerar i skogen, följer nyheterna på tv, dansar kring midsommarstången, delar våra åsikter med grannen och lever i trygg visshet om att de som bestämmer är goda och håller vad de lovar. Fred, frihet, demokrati, rättvisa, yttrandefrihet, allemansrätt. Allt det upplever vi under en dag. Utan att vi tänker på det. Vi tar det för givet. I andra delar av världen är det en ouppnåelig dröm. För alla dem som lever långt ifrån oss men förtjänar samma rättigheter och levnadsvillkor som vi. För dem där våld, övergrepp, krig, fångenskap och förtryck är en del av vardagen. Ingenting är givet. Men om vi öppnar ögonen kommer vi att se. Att det vi har är värt att slåss för. Här hemma. Där borta. Överallt på jorden. Den kan vara fantastisk. 2
3
Världen är förändrad I den nya världen är ensam svag Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har sedan kalla krigets slut för snart två decennier sedan förändrats i grunden. Konfrontation har ersatts av samarbete. Nästan alla Europas stater är nu medlemmar i såväl EU som Nato. Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra länder med gemensamma demokratiska värderingar. Utmaningar och hot mot vår säkerhet är föränderliga, gränslösa och komplexa. Vår säkerhet stärks genom gemensam krishantering och genom aktiva och trovärdiga bidrag till nordisk, europeisk och global säkerhet. Försvarsmakten ska 4
både kunna ge och ta emot stöd från andra nationer, myndigheter och organisationer för att uppnå ökad effekt. Säkerheten byggs gemensamt med de nordiska länderna och EU. En genomgripande reformering av Försvarsmakten pågår. Reformeringen syftar till att ge ökad operativ förmåga i form av flexibla och tillgängliga insatsförband som kan användas både nationellt och internationellt i snabba förlopp i en föränderlig omvärld. Detta innebär att både tillgängligheten och användbarheten inom förbanden ökas. Sverige bidrar aktivt till utvecklingen av en gemensam krishanteringsförmåga inom EU. Utgångspunkten är att inget land i världen ensamt kan klara dagens komplexa säkerhetssituation. Det fortsatta arbetet med att utveckla EU:s snabbinsatsförmåga är här en viktig del. Under första halvåret 2008 hade Sverige sammanhållande ansvar för en av EU:s snabbinsatsstyrkor, Nordic Battlegroup (NBG). Uppdraget löstes tillsammans med Estland, Finland, Irland och Norge. Uppgiften återkommer nästa gång första halvåret 2011. Ett utökat nordiskt försvarssamarbete har också hög prioritet. Försvarsmaktens uppgifter Riksdag och regering anger Försvarsmaktens uppgifter. I den proposition om försvarets fortsatta utveckling som behandlas av riksdagen under våren 2009 föreslås att Försvarsmakten tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer ska lösa följande uppgifter: Försvara Sverige och främja vår säkerhet genom insatser på vårt territorium, i närområdet och utanför närområdet, upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna suveräna rättigheter och nationella intressen utanför detta. Försvarsmakten ska också med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov. 5
Verksamhetsidé och vision Snabba insatser i hela världen Varför finns Försvarsmakten och hur ska den användas? Vad vill Försvarsmakten vara och hur ska den upplevas i framtiden? Verksamhetsidén och visionen är vad som vägleder Försvarsmaktens arbete. Verksamhetsidé Försvarsmakten är genom sin förmåga att utföra väpnad strid Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument. Försvarsmakten är därför ständigt beredd att genomföra internationella insatser och hävda Sveriges nationella integritet samt att stödja det svenska samhället vid större kriser. För att Sverige ska kunna bibehålla sin säkerhetspolitiska handlingsfrihet utvecklar Försvarsmakten kontinuerligt förmågor som kan möta framtida krav. 6
Vision Vi har ständigt välutbildade förband, rustade för strid och redo att snabbt sättas in i olika konfliktområden och krissituationer såväl nationellt som internationellt. Vi är uppskattade för vår förmåga till fredsskapande insatser. Vi respekterar individen och tillvaratar människors kompetens. Våra olikheter är en styrka som bidrar till vår effektivitet. Vi är internationellt efterfrågade eftersom vi bidrar med effektiva och yrkesskickliga förband med hög interoperabilitet. 7
Organisation Så är vi formerade för att lösa uppgiften Försvarsmakten är en myndighet under riksdag och regering med överbefälhavaren (ÖB) som myndighetens chef. Generaldirektören (GD) är ställföreträdande myndighetschef. Försvarsmaktens centrala ledning utgörs av Högkvarteret. Inom Högkvarteret finns bland annat produktionsledningen, insatsledningen och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). Produktionsledningen ansvarar för produktionen av Försvarsmaktens insatsorganisation genom att leda förband, skolor och centrum. Produktionsledningen ansvarar också för beställningar av materiel via Försvarets materielverk. Must bedriver dels försvarsunderrättelseverksamhet till stöd för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik, dels militär underrättelse- och säkerhetstjänst för Försvarsmaktens behov. Insatsledningen övervakar det svenska territoriet året runt, dygnet runt, samt leder insatser nationellt och internationellt med insatsförband. Den territoriella integriteten upprätthålls med beredskaps- och hemvärnsförband. Utlandsstyrkan är ett samlat begrepp för de insatsförband som är insatta i internationell tjänst. 8
Försvarsmaktens organisation 2009 ÖVERBEFÄLHAVAREN GENERALDIREKTÖREN HÖGKVARTERET PRODUKTIONSLEDNING HÖGKVARTERET INSATSLEDNING SKOLOR CENTRUM FÖRBAND UTLANDS- STYRKAN 9
Militärstrategisk inriktning Alltid redo, här och där 10
Grundläggande försvarsförmåga Försvarsmaktens huvuduppgift förmågan till väpnad strid ska ses i olika perspektiv. Nationella insatser ställer krav på förband med hög beredskap och duglighet. Deltagande i internationella insatser ställer utöver detta krav på: förband med förmåga till snabbinsats förband med relativt hög beredskap för insatser med begränsad varaktighet samt förmåga att kontinuerligt kunna bidra till långvariga insatser. En konsekvens av detta är att Försvarsmakten ska utveckla och vidmakthålla insatsförband med olika beredskap. Vissa förband är placerade i beredskap för att med kort varsel (10, 30 eller 90 dagar) kunna vara tillgängliga för internationella och nationella behov. Andra förband hålls tillgängliga med beredskap upp till ett år, för att vid ett försämrat omvärldsläge kunna medverka i krishantering nationellt eller för att förstärka eller avlösa förband som satts in i internationella operationer. Operativ förmåga Enligt regleringsbrevet för år 2009 ska Försvarsmakten kunna upptäcka och avvisa kränkningar mot svenskt territorium. Andra viktiga uppgifter är att skydda olika samhällsfunktioner och att stötta samhället vid kriser. Försvarsmakten ska tillsammans med andra länder bidra till att förebygga och hantera kriser i vår omvärld genom att delta i fredsfrämjande insatser, där insatsförbanden ska kunna behärska hela skalan av uppgifter, från förtroendeskapande och konfliktförebyggande åtgärder till humanitära, fredsbevarande och fredsframtvingande operationer. 11
Insatsorganisation Avdelning framåt spring! Riksdag och regering har under den senaste drygt tio åren minskat kraven på Försvarsmaktens förmåga att lösa uppgifter i ett medellångt tidsperspektiv, det vill säga fem till tio år. Orsakerna till detta är att såväl Försvarsmakten som riksdag och regering bedömer att riskerna för ett väpnat angrepp mot Sverige är mycket små under överskådlig tid. Kriser eller incidenter, som även inbegriper militära maktmedel kan dock också uppstå i vår region, och på längre sikt kan militära angreppshot aldrig uteslutas. Då kraven på operativ förmåga i detta avseende har minskat har också insatsorganisationen minskats i motsvarande grad. Samtidigt har kraven på tillgänglighet och kvalitet ökat vid de förband som finns kvar i insatsorganisationen, för att bättre kunna möta kriser och konflikter som uppstår med kort varsel. Förbanden ska vara omedelbart gripbara, med hög beredskap och användbarhet, för att snabbt kunna sättas in i insatser i och utanför vårt närområde. Det finns en politisk inriktning att insatsorganisationen framöver ska bestå av tre delar: kontraktsförband, stående förband och hemvärnet med nationella skyddsstyrkor. Dessa förband ska kunna genomföra strid i samtliga konfliktnivåer inom ramen för gemensamma operationer, i Sverige samt i och utanför dess närområde. Ett riksdagsbeslut under 2009 kommer att peka ut den framtida utvecklingen av insatsorganisationen. Stående förband Dessa bemannas i första hand av heltidsanställd personal, och ska stå i ständig beredskap, vilket gör dem direkt tillgängliga för snabba insatser nationellt och internationellt. 12
Kontraktsförband Majoriteten av soldaterna är kontraktsanställda och har sin huvudsakliga sysselsättning utanför Försvarsmakten. De är skyldiga att rycka in vid utbildning, övning och insats i Sverige samt i och utanför närområdet. Hemvärnet med nationella skyddsstyrkor De nationella skyddstyrkorna bemannas av frivilligt och lokalt rekryterad personal från hemvärnet och ska få mer kvalificerade uppgifter, bättre utrustning och materiel än dagens hemvärnsförband. Soldaterna kontrakteras och beredskapstiden kortas kraftigt. Insatserna begränsas till Sverige. Insatsorganisationen 2006-2009 Försvarsgren 2006 2007 2008 2009 Armén 18 000 21 000 17 500 16 300 Marinen 5 000 5 000 4 600 3 800 Flygvapnet 10 000 8 000 3 000 3 200 Ledning 32 000 7 500 6 900 5 300 Logistik - 5 500 5 000 5 400 Hemvärnet 41 000 41 000 38 000 38 000 Summa (antal personer) 106 000 88 000 75 000 72 000 13
Internationell verksamhet Världen, världen fosterland Försvarsmaktens internationella verksamhet ökar. I dag bygger vi i allt högre grad fred och säkerhet genom samverkan med andra länders militära styrkor på platser där oro och kriser uppstår. Såväl enskilda individer som förband deltar i fredsfrämjande uppdrag runt om i världen. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik syftar bland annat till att bevara fred och att stärka den internationella säkerheten. EU:s medlemsländer ingår i dag i en växande europeisk samarbetsgemenskap, med ett gemensamt ansvar för krishanteringsfrågor. Det ger Sverige full delaktighet och insyn i EU:s beslutsprocesser, men ställer samtidigt krav på engagemang i det gemensamma arbetet. Ett exempel på detta är att Sverige ansvarade för att sätta upp den nya förbandsenheten för internationella insatser, snabbinsatsstyrkan Nordic Battlegroup (NBG) första halvåret 2008, tillsammans med Estland, Finland, Irland och Norge. Nästa gång som Sverige är sammanhållande för en snabbinsatsstyrka till EU:s förfogande, är första halvåret 2011. Sverige är även medlem i Partnerskap för fred, PFF, som är ett praktiskt samarbetsprogram mellan Nato och intresserade stater inom OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Grundläggande för PFF är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt man är beredd att samarbeta. Syftet med PFF-samarbetet är bland annat att öka förmågan att delta i internationella fredsfrämjande insatser, främst genom att öka interoperabiliteten mellan olika länder. 14
KOSOVO NATO, KFOR Personal: 258 INDIEN OCH PAKISTAN FN, UNMOGIP Observatörer: 7 GEORGIEN FN, UNOMIG Observatörer: 3 OSSE Observatörer: 1 TCHAD EU, EUFOR Personal: 1 FN, MINURCAT Personal: 2 KOREA NNSC Delegater: 5 SUDAN FN, UNMIS Personal: 5 EU, UNAMID Personal: 1 KONGO EU, EUSEC Rådgivare: 1 FN, MONUC Observatörer: 5 MELLANÖSTERN FN, UNTSO Observatörer: 6 ADENVIKEN EU, EUNAVFOR Personal: 152 AFGHANISTAN NATO, ISAF Personal: 397 NEPAL FN, NNSC Observatörer: 2 (15 maj-15 september) FÖRSVARSMAKTENS INTERNATIONELLA INSATSER - APRIL 2009 15
16
Utlandstjänst Sedan den första fredsfrämjande svenska FN-truppen tjänstgjorde i Mellanöstern 1956 har Sverige bidragit med cirka 85 000 soldater till olika uppdrag runt om i världen. Sedan några år tillbaka rekryteras mellan 1 500 och 2 000 kvinnor och män årligen. Såväl officerare som personer med fullgjord värnplikt och civila med olika yrkeskunskaper tjänstgör i utlandsstyrkan, som är det samlade begreppet för personalen i alla de olika insatserna. Utöver utlandsstyrkan tjänstgör officerare och civila i olika internationella staber, som lärare och elever vid utländska skolor och som observatörer i olika områden. Multinationella övningar Försvarsmakten deltar varje år i stora multinationella övningar där flera länder arbetar tillsammans för att lösa fiktiva konflikter. Förutom att träna samarbetsformer och metoder för konfliktlösning, får deltagarna värdefulla erfarenheter genom kontakten med olika nationer och kulturer. Beredskapsförband Sverige har anmält ett drygt 20-tal militära enheter till internationella styrkeregister i EU, FN och Nato. Detta är ett sätt att lista och samordna vilka olika typer av militära förband som medlemsländerna kan bidra med i det fredsfrämjande arbetet. Enheterna har en hög beredskapsnivå för att snabbt kunna vara på plats i ett insatsområde. Samma enhet kan vara anmäld till flera register. Exempel på anmälda enheter är mekaniserade bataljoner, ingenjörkompani, militärpolisförband, korvettdivision, minröjningsdivisioner, stridsflygdivision JAS 39, transportflygförband Tp 84, luftvärnspluton, jägarpluton och CBRN*- insatsstyrka. Det senaste beredskapsförbandet är 313 luftburna skvadronen hemmahörande på K3. Kompaniet har tio dagars beredskap för internationella insatser från och med april 2009. * CBRN=kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär 17
Armén Snabb slagkraft på marken Armén organiserar och utbildar markstrids- och luftvärnsförband som i samverkan med flyg- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Insatsförband Arméns insatsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Insatsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Armén bidrar då med både personal och materiel. Ett antal arméförband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Arméns förband i grundorganisationen Livgardet (LG) Norrbottens regemente (I 19) Livregementets husarer (K 3) Skaraborgs regemente (P 4) Södra skånska regementet (P 7) Artilleriregementet (A 9) Luftvärnsregementet (Lv 6) Göta ingenjörregemente (Ing 2) Markstridsskolan (MSS) 18
19
Exempel på materiel Bandvagn 309 S Fasta broar KB5 Luftvärnsrobot 23/70/97 Minröjningsmaskiner Pansarterrängbil 203 A Pansarterrängbil XA-180 Stridsfordon 9040 C Stridsvagn 122 Telesystem Terränglastbilar UAV Ugglan 12 cm granatkastare 15,5 cm haubits Arméförbanden delas in i: Mekaniserade förband med bland annat stridsfordon, tillhör de mest eld- och slagkraftiga enheterna i armén. Förbanden är tränade och utrustade för att genomföra strid mot alla typer av motståndare i olika typer av terräng och bebyggelse. Kavalleriförband som utbildar jägar- och underrättelsesoldater samt militärpolis. Soldaterna, varav vissa är luftburna, ska kunna verka bakom en motståndares linjer, under lång tid, i all slags terräng och under alla väderförhållanden. I kavalleriförbanden ingår även militärpoliser och säkerhetsförband. Artilleriförband som utbildar inom markbaserad indirekt bekämpning och verkar inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Materielen har precisionsverkan, lång räckvidd och är väderoberoende. Luftvärnsförband som utbildar enheter för markbaserad bekämpning av luftmål inom hela kedjan från sensorer via ledning till bekämpningssystem. Dessa kan därigenom skydda till exempel befolkningscentra, militära förband och flygbaser mot attacker från luftarenan. 20
Ledningsförband som utbildar stabs- och sambandsförband främst för ledning av stridskrafter samt för högre ledning men också specialenheter inom telekrigområdet. Ingenjörförband vars uppgift är fältarbeten, det vill säga att på olika sätt förändra terrängen för att försvåra för en fiende samt för att underlätta egen verksamhet. Ammunitionsröjning är också en viktig del av fältarbeten. Underhållsförband som ansvarar för de stridande förbandens försörjning av bland annat förnödenheter, sjukvård och reparationer. CBRN-förband som hanterar CBRN-hot och -händelser. Huvudförmågorna är detektering, identifiering, övervakning, varning, rapportering, fysiskt skydd och riskhantering. (CBRN = kemisk, biologisk, radiologisk, nukleär). 21
Marinen Strider på, över och under ytan Marinen, som består av flottan och amfibiekåren, organiserar och utbildar sjöstrids- och amfibieförband som i samverkan med flyg- och markstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Insatsförband Marinens insatsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Insatsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Marinen bidrar då med både personal och materiel. Ett antal marina förband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Marinens förband i grundorganisationen Första ubåtsflottiljen (1.ubflj) Tredje sjöstridsflottiljen (3.sjöstridsflj) Fjärde sjöstridsflottiljen (4.sjöstridsflj) Amfibieregementet (Amf 1) Marinbasen (MarinB) Sjöstridsskolan (SSS) 22
Exempel på materiel Bevakningsbåtar Korvetter Minröjningsfartyg Röjdykarfartyg Stridsbåtar Stödfartyg Svävare Ubåtar Ubåtsräddningsfartyg 23
24
De marina förbanden delas in i: Sjöstridsflottiljer med förmåga till insatser mot mål såväl på, över som under havsytan, i kustnära farvatten och på öppet hav, förmåga till minröjning samt kontroll av havsområde och skydd av sjöfart och fiske. Ubåtsflottilj med förmåga till insatser mot mål såväl på som under ytan, förmåga att dolt kontrollera havsområde samt att samla in underrättelser. Amfibiebataljon med förmåga till kontroll av kustområde och skärgård samt insatser mot mål såväl på som under havsytan. Marinbas med Basbataljon och Sjöinformationsbataljon med förmågor att övervaka svenskt territorialhav samt understödja andra förband med bland annat förnödenheter. Ledningsförband som leder sammansatta styrkor av olika marina förband. 25
Flygvapnet Riktad precision från luften Flygvapnet organiserar och utbildar flyg-, bas- och ledningsförband som i samverkan med mark- och sjöstridskrafter genomför gemensamma operationer såväl nationellt som internationellt tillsammans med andra nationer, organisationer och myndigheter. Insatsförband Flygvapnets insatsförband är inriktade mot nationella och internationella uppgifter. Insatsförbanden ska efter riksdagsbeslut vara beredda att delta i militära insatser utanför Sveriges gränser. Flygvapnet bidrar då med både personal och materiel. Ett antal flygvapenförband är anmälda till internationella styrkeregister. Delar av dessa förband är insatta inom ramen för fredsfrämjande insatser. Flygvapnets förband i grundorganisationen Skaraborgs flygflottilj (F 7) Blekinge flygflottilj (F 17) Norrbottens flygflottilj (F 21) Helikopterflottiljen (Hkpflj) Luftstridsskolan (LSS) Flygskolan på Malmslätt är underställd LSS. Basförbanden och stridslednings- och luftbevakningsförbanden är spridda över landet. 26
27
Exempel på materiel Helikopter 9 Helikopter 10 Helikopter 14 Helikopter 15 JAS 39 Gripen A/B - stridsflygplan JAS 39 Gripen C/D - stridsflygplan S 100 B - radarspaningsflygplan S 102 B Korpen - signalspaningsflygplan TP 100 - transportflygplan TP 102 - transportflygplan TP 84 Hercules - transportflygplan 28
Flygvapenförbanden delas in i flygförband, basförband och ledningsförband: Stridsflygförband kan med stor precision, hög flexibilitet och slagkraft verka mot mål på marken, i luften eller över havet samt utnyttjas för underrättelseinhämtning och för att hävda Sveriges territoriella integritet. Transportflygförband genomför flygtransporter och används i bland annat humanitära insatser, nationellt och internationellt. Signalspaningsflygförband genomför signalspaning och underrättelseinhämtning. Radarflygförband används främst för att förbättra den lägesbild som skapas av mark- och sjöbundna sensorser. Helikopterförband genomför sjö- och markoperativ verksamhet och flyg- och sjöräddningstjänst. Bas- och ledningsförbandens huvuduppgift är att betjäna och leda flygförbanden. 29
Ledning och logistik När det är allvar måste allt fungera Olika stödfunktioner och specialförmågor är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter. Några exempel på dessa är driftövervakning av telenätet, IT-stöd, leveranser av drivmedel och ammunition och utbildning i telekrig och psykologiska operationer. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) ansvarar för driftövervakning och driftledning av Försvarsmaktens telekommunikationer. Exempel på dessa är Försvarsmaktens telenät, marinens telenät och Försvarsmaktens satellitkommunikationer. 30
Förbandet arbetar även med driftövervakning och driftledning av fasta insatsledningssystem, olika sensorsystem och radiosystem. FMTM har verksamhet på 16 orter. Förbandsledningen är placerad i Örebro. Förbandet stöder nationella och internationella insatser. Ledningsregementet (LedR) ligger i Enköping. Regementets verksamhet omfattar ledning, informationshantering och förmågan att kunna verka på informationsarenan. Ledningsregementet utbildar bland annat stabs- och sambandsförband. Regementet utbildar och tränar också Försvarsmaktens personal i ledning, samband, telekrig, meteorologi och oceanografi samt psykologiska operationer, och utvecklar metoder och system inom dessa förmågor. Regementet stödjer nationella och internationella insatser inom dessa områden. Vid LedR 31
32
utbildas även personal från övriga delar av totalförsvaret och andra myndigheter. Vid Ledningsregementet finns Totalförsvarets signalskyddsskola och Ledningsskolan. Försvarsmaktens logistik (FMLOG) ger underhåll och stöd till förband, centrum och skolor inom hela Försvarsmakten. I verksamheten ingår förråd, transporter, verkstäder, reservmaterielhantering, IT-stöd, förplägnad, upphandling, ekonomioch löneredovisning, reseadministration, expeditioner, repro, lokalvård med mera. Förbandet bildades 2002 för att effektivisera och rationalisera underhålls- och stödverksamheten. För att uppfylla detta krav genomgår verksamheten löpande omstruktureringar. Några av åtgärderna är att samla produktionen till färre ställen, utnyttja civila leverantörer och minska administrationen. FMLOG har anställda utspridda över hela landet. Chefen med stab finns i Stockholm. Stöd lämnas också vid internationella insatser och när Försvarsmakten ger stöd till det civila samhället. Trängregementet (TrängR) är lokaliserat till Skövde. I verksamheten ingår utveckling, ledning och utbildning av logistik-, movcon-* och sjukvårdsförband. Förutom att grundutbilda soldater har TrängR även uppgiften att utveckla förbandslogistiken och att utbilda förband för insats. Regementet stödjer insatsorganisationen i områden och på platser där civila aktörer inte kan agera. Det kan handla om att leverera mat, vatten, drivmedel, ammunition och sjukvård till förband ur hela Försvarsmakten. Till Logistikskolan kommer elever från hela Försvarsmakten för att läsa längre eller kortare kurser inom logistikområdet. Vid skolan finns också Försvarsmaktens motorskola. * trafik- och transportledning 33
Försvarsmaktens centrum En bred bas med specialistkompetens Till Försvarsmakten hör åtta centrum som ansvarar för specifika kompetensområden. Flertalet av Försvarsmaktens centrum agerar som remissinstans för riksdagen och arbetar med utveckling av bland annat taktik, teknik och metoder inom sitt område. Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FMDNC, ansvarar för utbildning och utveckling inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet. Utöver detta så gör FMDNC även prov och försök när ny dykarutrustning ska tas fram och genomför haveriutredningar efter dykarolyckor. Försvarsmaktens HR-centrum, FM HRC, är ett kompetenscentrum för personaltjänst, human resources. HR-centrum stödjer förbanden med bland annat rekrytering, bemanning, utveckling och avveckling av personal, personaladministration och arbetsmiljöfrågor. Försvarsmaktens internationella centrum, Swedint, förbereder svenska och utländska officerare, poliser och civila tjänstemän för arbete i multinationella fredsoperationer inom ramen för EU, FN och NATO/PFF (Partnerskap för fred). Försvarsmaktens underrättelse- och särkerhetscentrum, FMUndSäkC, genomför utbildning och bedriver studier och försök inom Försvarsmaktens nationella och internationella underrättelse- och säkerhetstjänst. Försvarsmedicincentrum, FömedC, svarar för Försvarsmaktens hälso- och sjukvård. FömedC arbetar också med miljö- och hälsoskyddsfrågor, utveckling av sjukvårdsmateriel, försörjning av sjukvårdsförnödenheter och utbildar och rekryterar sjukvårdspersonal. 34
Försvarsmusikcentrum, FöMusC, ansvarar för parad-, ceremoni- och tjänstemusik för försvaret och statsledningen samt bevarar och utvecklar den militärmusikaliska traditionen. Man ger även konserter och framträdanden för allmänheten. Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, ansvarar för, utvecklar och utbildar inom militär och humanitär ammunitions- och minröjningsverksamhet på land. Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, utbildar och övar totalförsvarspersonal i CBRN-skydd. SkyddC utvecklar också materiel och metoder för att förbättra CBRN-skyddet. (CBRN=kemisk, bilogisk, radiologisk och nukleär). UMEÅ - SkyddC UPPSALA - FMUndSäkC KUNGSÄNGEN - FöMusc, Swedint STOCKHOLM - FM HRC GÖTEBORG - FömedC EKSJÖ - Swedec KARLSKRONA - FMDNC 35
Specialförband När situationen kräver mer Försvarsmaktens specialförband är en nationell strategisk resurs som insatsleds av Försvarsmaktens insatschef. De är särskilt uttagna, utbildade och utrustade för uppgifter som de konventionella förbanden inte hanterar. Uppgifterna kan till exempel vara att rädda svenska medborgare i internationell tjänst eller hämta in underrättelser. Försvarsmaktens specialförband består av en specialförbandsledning och två förband, särskilda skyddsgruppen (SSG) och särskilda inhämtningsgruppen (SIG). De är inriktade på strid respektive underrättelseinhämtning. Det finns också särskilt uttagna, utbildade och utrustade stödjande enheter för luft- och sjötransporter, tekniskt stöd, logistik och sjukvård. Tillsammans utgör delarna ett system som ska kunna verka enskilt eller i samverkan med konventionella förband. Specialförbandens mest frekventa användningsområde är att verka inom multinationella insatser. Där ska specialförbandssystemet kunna bidra med en behovssammansatt grupp, Special Operations Task Group, för att lösa de primära uppgifterna: strid, underrättelseinhämtning och militärt stöd. På grund av de särskilda uppgifter som specialförbanden ska kunna lösa krävs en hög beredskap, noggrant uttagen personal och en uppgiftsanpassad utrustning av mycket hög kvalitet. Förbanden har lätt utrustning för att ha en hög rörlighet, såväl strategiskt som taktiskt. Operationssäkerhet, snabbhet och eldkraft är det viktigaste skyddet. 36
37
Hemvärnet Samhällets soldater Personalen i hemvärnets förband är frivillig, lokalt rekryterad och har till uppgift att bevaka och skydda samhällets infrastruktur. I Försvarsmaktens insatser vid exempelvis skogsbränder, översvämningar och eftersök efter försvunna personer är det ofta hemvärnssoldater som gör arbetet. Ytövervakning, basskydd, fältarbeten, eskort, transportskydd, målutpekning och eldobservation är andra uppgifter som hemvärnsförband kan ha. I hemvärnets förband ingår förutom personal som gjort värnpliktsutbildning en stor andel specialister, rekryterade och utbildade av frivilliga försvarsorganisationer. Grundkravet för stridande soldater är minst 85 dagars militär grundutbildning. Som menig måste man göra minst 20 timmar på ett år för att uppfylla avtalet. Den som vill vara med i Hemvärnet måste vara svensk medborgare och ha fyllt 18 år. Förbanden är organiserade i plutoner, kompanier och bataljoner. Omkring 5 000 av hemvärnets soldater ingår i så kallade insatskompanier. Dessa enheter löser mer kvalificerade uppgifter, har egna fordon och längre utbildning. Utbildning av hemvärnsförband genomförs lokalt och regionalt. Dessutom utbildas chefer och specialister vid Hemvärnets stridsskola i Vällinge söder om Stockholm. 38
Det finns en politisk målsättning att utveckla delar av hemvärnet till nationella skyddsstyrkor med en högre tillgänglighet och användbarhet än dagens hemvärnsförband, genom att förbättra utrustningen och öka rörligheten. Soldaterna kontrakteras och ska kunna gå från beredskap till insats inom ett dygn. Övriga delar av hemvärnet ska bestå av hemvärnsförband som utför mindre kvalificerade uppgifter. Hemvärnet består av cirka 30 000 kvinnor och män. I Hemvärnet ingår 30 hemvärnsmusikkårer med cirka 1 200 frivilliga musiker. 39
Frivilliga försvarsorganisationer Tjänar riket, tjänar inget Sveriges 19 frivilliga försvarsorganisationer bidrar till landets civila och militära försvar. Organisationerna rekryterar och utbildar medborgare på frivillig basis för uppgifter inom försvaret och bidrar till landets beredskap inom skilda områden i samhället. Frivilligorganisationerna är en viktig resurs för Försvarsmakten. De tillför utbildad personal som har krigsplaceringsavtal inom 40
Försvarsmakten. Genom kurs- och utbildningsverksamhet bibehåller och höjer de också kompetensen hos de personer som är krigsplacerade. De frivilliga försvarsorganisationerna är självständiga föreningar och har tillkommit på medborgarnas egna initiativ. De är ideella och fristående i förhållande till varandra och till Försvarsmakten som de samverkar med. frivilliga försvarsorganisationer 2009 Förkortning Organisation Medlemmar FAK Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund 7 350 FFK Frivilliga Flygkåren 2 202 FMCK Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund 4 627 FPF Försvarets Personaltjänstförbund 545 FRO Frivilliga Radioorganisationen 4 603 FSR Frivilliga skytterörelsen 44 372 FVRF Flygvapenfrivilligas Riksförbund 3 763 IIR Insatsingenjörerna 362 SBK Svenska Brukshundklubben 68 735 SBS Svenska Blå Stjärnan 6 166 SCF Sveriges Civilförsvarsförbund 22 748 - Svenska Försvarsutbildningsförbundet 34 598 SFF Svenska Fallskärmsförbundet 1 856 SKBR Sveriges Bilkårers Riksförbund 5 239 SLK Riksförbundet Sveriges lottakårer 9 502 SPSF Svenska Pistolskytteförbundet 28 196 SRK Svenska Röda Korset 250 456 SSF Svenska Sportskytteförbundet 79 615 SVK RF Sjövärnskårernas Riksförbund 3 617 Antal medlemmar 2008-12-31 578 552 41
Här finns försvarsmakten Ett Sverige, TRETTIOFEM förband Boden I 19, A 9 Luleå F 21 Umeå SkyddC Uppsala FMUndSäkC, LSS Kungsängen LG, FöMusC Enköping LedR Stockholm HKV, HR-Centrum, MHS K, FMLOG: Ledning Vällinge HvSS Berga/Muskö Amf 1, 4.sjöstridsflj Örebro FMTM Karlsborg K 3 Såtenäs F 7 Skövde P 4, TrängR, MSS Linköping Hkpflj Göteborg FömedC Eksjö Ing 2, SWEDEC Halmstad Lv 6, MHS H, FMTS Ronneby F 17 Karlskrona 3.sjöstridsflj, 1.ubflj, MarinB, SSS, Revingehed P 7 För enheternas fullständiga namn, se adresslistan längst bak i broschyren. Förutom orterna på kartan finns Försvarsmakten representerad genom FMLOG på ett 80-tal platser runt om i landet. 42
FÖRSVARSMAKTEN I SVERIGE 2009 BODEN LULEÅ UMEÅ SÅTENÄS GÖTEBORG ENKÖPING ÖREBRO KARLSBORG LINKÖPING SKÖVDE EKSJÖ UPPSALA KUNGSÄNGEN STOCKHOLM VÄLLINGE BERGA/MUSKÖ HALMSTAD RONNEBY REVINGEHED KARLSKRONA 43
44
Karriär i Försvarsmakten Hur långt är du beredd att gå? Vi går mot en försvarsmakt med en högre användbarhet och tillgänglighet. Den framtida insatsorganisationen kommer att ha ett stort behov av välutbildade officerare, specialistofficerare, sjömän, soldater och gruppbefäl. Försvarsmakten rekryterar 4 5 000 personer per år, vilket gör oss till en av Sveriges större rekryterare. Sedan 2009 är det möjligt att göra en karriär i Försvarsmakten utan att först ha genomgått värnpliktsutbildning, genom att gå en aspirantutbildning som varar i en termin. Den som har genomfört värnplikt kan söka specialistofficers- eller officersutbildning direkt. Riksdagen förväntas fatta beslut om en frivillig grundutbildning som ersätter det nuvarande systemet med värnplikt år 2010. Aspirantutbildning Utbildningen är en termin lång och av förberedande karaktär och vänder sig till personer utan militära förkunskaper. Den ges på olika platser i Sverige och ger en grund för fortsatta studier till specialistofficer eller officer. Värnplikt Män som är svenska medborgare och mellan 18 och 24 år omfattas av den allmänna värnplikten och måste mönstra. Den som blir uttagen till värnpliktstjänstgöring har en skyldighet att inställa sig vid något av landets utbildningsförband och där delta i en två terminer lång utbildning. Den tredje terminen är frivillig och anpassad för internationell tjänst. För kvinnor är värnplikten frivillig. De kan ansöka om att få göra särskild antagningsprövning (mönstring) och välja om de vill fullgöra värnplikten. 45
STABSOFFICERSUTBILDNING Frivillig grundutbildning I framtiden förväntas en frivillig grundutbildning FRISTÅENDE starta KURSERsom ersätter det nuvarande systemet med värnplikt. Efter avslutad grundutbildning ska man kunna söka en tjänst vid Försvarsmakten och utbilda sig till gruppbefäl, sjöman eller soldat. Efter detta är det möjligt att välja en tjänst i ett stående YRKES- OCH BEFATTNINGSKURSER förband eller i ett kontraktsförband. Båda typerna av förband kommer att bemanna insatsförbanden. Den som vill ska kunna läsa vidare till officer direkt efter grundutbildningen. SPECIALISTOFFICERSUTBILDNINGEN OFFICERSPROGRAMMET Under 2009 väntas riksdagen fatta beslut om den nya personalförsörjningen. ANSTÄLLD Anställd i Försvarsmakten som gruppbefäl, sjöman eller soldat. UTBILDNING Utbildning till officer eller specialistofficer. FRIVILLIG GRUNDUTBILDNING (Framtida utbildning) ASPIRANTUTBILDNING eller VÄRNPLIKT 46
Utbildning för officerare Utbildningsverksamheten för officerare är ett sammanhängande system av programbunden utbildning, kurser och förbandstjänstgöring. Kompetensutveckling går som en röd tråd genom officerens karriär. Det viktigaste i den grundläggande officersutbildningen är utbildning inom kärnkompetenserna, till exempel personlig stridsduglighet, förmåga att leda väpnad strid, utbildarförmåga och ledarskap. År 2008 infördes ett tvåbefälssystem* med möjlighet att läsa till specialistofficer eller till officer med akademisk examen. Specialistofficersutbildning (SOU) Utbildningen är en kortare och mer praktiskt orienterad utbildning på cirka tre terminer. Huvuddelen av utbildningen genomförs på Försvarsmaktens strids- och funktionsskolor. Officersprogrammet (OP) En annan väg är att läsa till officer på officersprogrammet, som är en tre år lång akademisk yrkesutbildning som genomförs av Försvarshögskolan, på militärhögskolan Karlberg (MHS K). I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på någon av Försvarsmaktens fack- och funktionsskolor alternativt centrum. Utbildningen ger 180 högskolepoäng och leder till en officersexamen på grundläggande nivå. Anpassad officers- och specialistofficersutbildning Utbildningen som är cirka två terminer lång, vänder sig till personer med civil kompetens och har samma bas som inriktningarna ovan. Kursinnehållet och kurslängden är individuellt anpassad. Högre stabsofficersutbildning (HSU) Högre stabsofficersutbildning är en högre tvåårig militär utbildning på avancerad nivå som leder till en magisterexamen, och genomförs på Försvarshögskolan. Utbildning till reservofficer Reservofficersutbildningen omfattar utbildning till både officer och specialistofficer. De båda utbildningarna kommer med 47
nuvarande planering att genomföras inom ramen för militärhögskolornas och fack- och funktionsskolornas kurser. Befordran Befordran sker genom urval i samband med tillträde till olika befattningar. Försvarshögskolan (FHS) är en egen myndighet och svarar för den högre utbildningen av Försvarsmaktens officerare och även av vissa civila. * Från och med 1 januari 2009 har Försvarsmakten flera befälskategorier och nya grader för officerare, specialistofficerare och gruppbefäl. Läs om de nya graderna på www.mil.se BEFODRAN Befodran sker efter urval och i samband med byte av befattning HÖGRE STABSOFFICERSUTBILDNING FRISTÅENDE KURSER YRKES- OCH BEFATTNINGSKURSER SPECIALISTOFFICERSUTBILDNINGEN OFFICERSPROGRAMMET ANSTÄLLD Anställd i Försvarsmakten som gruppbefäl, sjöman eller soldat. 48 UTBILDNING Utbildning till officer eller specialistofficer.
Här finns utbildningarna Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Boden (del i A 9) Fältarbetsskolan (FarbS) i Eksjö (del i Ing 2) Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm Försvarsmaktens sjukvårdscentrum (FSC) i Göteborg Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FMUndSäkC) i Uppsala Hemvärnets stridsskola (HvSS) i Vällinge Ledningsskolan (LedS) i Enköping (del i LedR) Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala och Linköping Luftvärnets stridsskola (LvSS) i Halmstad (del i Lv 6) Markstridsskolan (MSS) i Skövde Militärhögskolan Halmstad (MHS H) i Halmstad Militärhögskolan Karlberg (MHS K) i Solna Sjöstridsskolan (SSS) i Karlskrona Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) i Eksjö Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS) i Enköping (del i LedR) Swedint i Kungsängen (del i Livgardet) Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) 49
Personal Hos oss arbetar hela Vänersborg I Försvarsmakten arbetar cirka 25 000 personer, det är lika många som bor i en medelstor svensk stad. Av dem är drygt 9 300 yrkesofficerare, 6 500 civila och 9 300 reservofficerare. Reservofficeren har dubbla karriärer; en civil och en militär. Den civilanställda personalen återfinns inom skilda kompetensområden som till exempel logistik, HR och juridik. 50
Yrkesofficerare Reservofficerare Civilanställda Områden Antal Central ledning (Högkvarteret) * 1 115 902 400 Armén 2 716 3 693 722 Marinen 1 520 2 431 338 Flygvapnet 2 245 663 776 Ledningsförband ** 504 471 408 Logistikförband *** 406 277 3 457 Skolor 164 14 146 Centrum 322 422 281 Totalt 8 992 8 873 6 528 Varav kvinnor 439 184 2 494 * I siffran för Högkvarteret ingår även anställda med utlandstjänstgöring (ej insatsorganisationen) och anställda som arbetar med Försvarsmaktens nya affärssystem Prio. ** FMTM och LedR *** FMLOG och TrängR 51
Ekonomi Vi ansvarar för att 39 miljarder används klokt Försvarsmaktens verksamhet finansieras genom skattemedel. Storleken på de ekonomiska anslagen avgörs varje år i samband med att riksdagen tar beslut om hela statsbudgeten. Regeringen via försvarsdepartementet styr sedan Försvarsmaktens verksamhet för året genom att ge uppdrag som bland annat innehåller uppgifter med mål och krav på resultat. Det ligger också till grund för beställningar till stödjande myndigheter och olika företag. Den totala budgeten 2008 uppgick till 39 miljarder kronor. Av den summan gick ungefär hälften till förbandsverksamhet och den andra hälften till forskning, utveckling och inköp av nya materielsystem samt till att vidmakthålla och underhålla materiel. Cirka 10 miljarder gick till krigsmaterielinvesteringar. Försvarsmaktens anslagsförbrukning 2008 Belopp i Md kr Disponibelt Förbrukat Sparat Utbildning och beredskap 19,4 18,9-0,5 Internationella insatser 1,9 1,7-0,2 Materiel och forskning 17,6 17,2-0,3 Summa 38,9 37,9-1,0 52
Minskade utgifter De ekonomiska förutsättningarna har förändrats rejält under de senaste åren. Från 2000 till 2008 har Försvarsmaktens anslag minskat med närmare nio miljarder kronor, nästan exakt 20 procent. Anslagsfördelning 2007-2012 Belopp i Md kr Utgifter 2007 Utgifter 2008 Prognos 2009 Planerat 2010 Planerat 2011 Planerat 2012 Utbildning och beredskap 19,2 18,9 19,6 20,3 20,6 20,5 Internationella insatser 1,9 1,7 2,6 2,6 2,5 2,5 Materiel och forskning 20,4 17,2 16,8 16,5 16,1 16,1 Summa 41,5 37,9 38,9 39,4 39,2 39,0 Försvarsmakten förbrukade cirka 38 miljarder kronor 2008*. Hur anslagsförbrukningen fördelade sig på Försvarsmaktens verksamheter framgår av tabellen på föregående sida. En allmän osäkerhet om det finansiella läget innebar att man planerade verksamheten med en lägre ambitionsnivå än normalt, vilket resulterade i anslagsbesparingar. Försvarsmaktens andel av de samlade utgifterna för staten sjunker efterhand. Hur utgifterna varit de senaste två åren, prognosen för det här året och hur de planeras närmaste tre åren framgår av tabellen ovan. Försvarsmaktens anslag planeras att hamna på en nivå om 39 miljarder kronor om året. Andelen för de internationella insatserna ökar, från 1,9 miljarder kronor 2007 till närmare 2,5 miljarder kronor 2012. Förhållandet visar den ökade betydelse som regeringen och Försvarsmakten fäster vid de internationella insatserna. *Observera att alla belopp är angivna i löpande prisläge. 53
Materielplan 2009 Från kängor till örlogsfartyg I Försvarsmaktens materielplan ligger i år materielbeställningar för totalt 39 miljarder kronor som ska levereras fram till och med 2021. Planen innehåller allt från framtagning av koncept i tidiga faser till utveckling, produktion, vidmakthållande och slutligen avveckling av materiel. Under 2009 får Försvarsmakten materiel och tjänster levererat till ett värde av 16,7 miljarder. Här är några exempel på leveranser under 2009 enligt planen: Inom armén Modifierad automatkarbin, AK5 Ammunitionsröjningsrobot Splitterskyddad bandvagn, bv 309 Splitterskyddade patrullfordon (hjulgående) Självgående artilleripjäs, Archer Artillerigranat Excalibur Pansarvärnsrobotsystem NLAW Inom marinen Skolfartyg Modifierade minröjningsfartyg Korvetter av Visby-typ Ledningssystem för ubåt HF-sonar till ubåt Inom flygvapnet Modifierade Helikopter 10 Helikopter 14 Helikopter 15 54
JAS 39 C/D (modifierade 39 A/B) Robot 98, IRIS-T Splitterskyddat Räddningsfordon Inom ledning och informationshantering IS SWERAP, informationssystem för ledning Delar av nya kortvågssambandssystemet HF 2000 Driftsatt IFF på fartyg Enkla och kvalificerade radiosystem Radiolänksystem Signalskyddsmateriel Mobila satellitsystem samt lätt satellitkommunikation Inom logistikområdet Elverk Fältkoksystem Tankningsfordon Personlig skyddsutrustning Fältsjukhus Logistikstödsystem Fältutrustning Högvaktsutrustning 55
Gradbeteckningar Armén General Överste av 1. graden Överste Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Regementsförvaltare Förv Flottan Amiral Kommendör av 1. graden Kommendör Viceamiral Konteramiral Flottiljamiral Kommendörkapten Örlogskapten Kapten Löjtnant Fänrik Flottiljförvaltare Förv Amfibiekåren General Överste av 1. graden Överste Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Överstelöjtnant Major Kapten Löjtnant Fänrik Regementsförvaltare Förv Flygvapnet General Överstelöjtnant Generallöjtnant Generalmajor Brigadgeneral Överste av 1. graden Överste Major Kapten Löjtnant Fänrik Flottiljförvaltare Förv 56
entsltare Förvaltare Fanjunkare 1:e sergeant Sergeant Korpral Vice Korpral Menig 1kl./år 4 Menig 1kl./år 3 Menig 1kl./år 2 Menig 1kl./år 1 Menig tiljltare Förvaltare Flaggstyrman/ flaggkonstapel/ flaggmaskinist 1:e styrman/ konstapel/ maskininst Sergeant Korpral Vice Korpral Menig 1kl./år 4 Menig 1kl./år 3 Menig 1kl./år 2 Menig 1kl./år 1 Menig entsltare Förvaltare Fanjunkare 1:e Sergeant Sergeant Korpral Vice Korpral Menig 1kl./år 4 Menig 1kl./år 3 Menig 1kl./år 2 Menig 1kl./år 1 Menig tiljltare Förvaltare Fanjunkare 1:e Sergeant Sergeant Korpral Vice Korpral Menig 1kl./år 4 Menig 1kl./år 3 Menig 1kl./år 2 Menig 1kl./år 1 Menig 57
Adresser Här når du Försvarsmakten A 9 Artilleriregementet Bodens garnison Box 9113 961 19 Boden Tel. 0921-34 80 00 Fax. 0921-34 86 98 E-post: exp-a9-boden@mil.se www.mil.se/a9 Amf 1 Amfibieregementet 130 61 Hårsfjärden Tel. 08-50 26 50 00 Fax. 08-50 26 80 90 E-post: exp-amf1@mil.se www.mil.se/amf1 Artilleriets stridsskola Lyder under A 9 F 7 Skaraborgs flygflottilj 530 32 Såtenäs Tel. 0510-47 70 00 Fax. 0510-47 71 91 E-post: exp-f7@mil.se www.mil.se/f7 F 17 Blekinge flygflottilj Box 502 372 25 Ronneby Tel. 0457-47 10 00 Fax. 0457-47 14 20 E-post: exp-f17@mil.se www.mil.se/f17 F 21 Norrbottens flygflottilj 971 73 Luleå Tel. 0920-23 40 00 Fax. 0920-23 45 13 E-post: exp-f21@mil.se www.mil.se/f21 FJS Fallskärmsjägarskolan Lyder under K 3 FM HRC Försvarsmaktens HRcentrum 107 85 Stockholm Tel. 08-514 393 00 Fax. 08-514 391 01 E-post: hr-direkt@mil.se www.mil.se/fmhrc FMLOG Försvarsmaktens logistik 107 86 Stockholm Tel. 08-51 43 90 00 Fax. 08-51 43 95 60 E-post: exp-fmlog@mil.se www.mil.se/fmlog FMTM Försvarsmakten telenät- och markteleförband Box 1625 701 16 Örebro Tel. 019-39 35 00 Fax. 019-39 35 92 E-post: exp-fmtm@mil.se www.mil.se/fmtm FMTS Försvarsmaktens tekniska skola Box 516 301 80 Halmstad Tel. 035-266 20 00 Fax. 035-266 20 09 E-post: exp-fmts@mil.se www.mil.se/fmts FMUndSäkC Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum Box 611 751 25 Uppsala Tel. 018-19 60 00 Fax: 018-19 60 99 E-post: exp-uppsala@mil.se www.mil.se/undsakc 58
FMDNC Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum Box 527 371 23 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-865 24 E-post: dnc@mil.se www.mil.se/fmdnc FömedC Försvarsmedicincentrum Box 5155 426 05 Västra Frölunda Tel. 031-69 20 00 Fax. 031-69 16 81 E-post: exp-fomedc@mil.se www.mil.se/fomedc FöMusC Försvarsmusikcentrum Livgardet 196 85 Kungsängen Tel. 08-58 45 40 00 Fax. 08-58 45 18 80 E-post: exp-fomusc@mil.se www.mil.se/fomusc Hkpflj Försvarsmaktens helikopterflottilj 581 98 Linköping Tel. 013-28 30 00 Fax. 013-28 35 40 E-post: info-hkpflj@mil.se www.mil.se/hkpflj HKV Högkvarteret 107 85 Stockholm Tel. 08-788 75 00 Fax. 08-788 77 78 E-post: exp-hkv@mil.se www.mil.se/hkv HvSS Hemvärnets stridsskola Vällinge 145 90 Norsborg Tel. 08-584 540 00 Fax. 08-584 549 00 E-post: exp-hvss@mil.se www.mil.se/hvss Högvakten Garnisonsavdelningen Kungliga slottet Box 2026 103 11 Stockholm Tel. 08-402 63 17 Fax. 08-20 11 86 E-post: hogvakten@royalcourt.se www.mil.se/hogvakten I 19 Norrbottens regemente Box 9105 961 19 Boden Tel. 0921-34 80 00 Fax. 0921-34 93 45 E-post: exp-i19@mil.se www.mil.se/i19 Ing 2 Göta ingenjörregemente Box 1002 575 28 Eksjö Tel. 0381-180 00 Fax. 0381-184 14 E-post: exp-ing2@mil.se www.mil.se/ing2 K 3 Livregementets husarer 546 81 Karlsborg Tel. 0505-45 10 00 Fax. 0505-45 13 96 E-post: exp-k3@mil.se www.mil.se/k3 59
Ledningsskolan Lyder under LedR LG Livgardet 196 85 Kungsängen Tel. 08-584 540 00 Fax. 08-584 540 80 E-post: exp-lg@mil.se www.mil.se/livgardet Lv 6 Luftvärnsregementet Box 515 301 80 Halmstad Tel. 035-266 20 00 Fax. 035-266 30 09 E-post: exp-lv6@mil.se www.mil.se/lv6 LSS Luftstridsskolan Box 645 751 27 Uppsala Tel. 018-19 60 00 Fax. 018-19 68 88 E-post: exp-ug@fmlog.mil.se www.mil.se/lss MarinB Marinbasen Box 527 371 23 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-861 80 E-post: exp-marinb@mil.se www.mil.se/marinbasen MHS H Militärhögskolan Halmstad Box 516 301 80 Halmstad Tel. 035-266 20 00 Fax. 035-266 28 09 E-post: exp-mhs-h@mil.se www.mil.se/mhsh MHS K Militärhögskolan Karlberg 107 86 Stockholm Tel. 08-514 390 00 Fax: 08-514 397 25 E-post: exp-mhsk@mil.se www.mil.se/mhsk MSS Markstridsskolan Box 625 541 29 Skövde Tel. 0500-46 50 00 Fax. 0500-46 50 20 E-post: exp-mss@mil.se www.mil.se/mss Kvarn: Box 120 590 30 Borensberg Tel. 013-19 50 00 Fax. 013-19 55 00 E-post: exp-mss@mil.se www.mil.se/mss P 4 Skaraborgs regemente Box 604 541 29 Skövde Tel. 0500-46 50 00 Fax. 0500-46 50 20 E-post: exp-p4@mil.se www.mil.se/p4 P 7 Södra skånska regementet 247 82 Södra Sandby Tel. 046-36 80 00 Fax. 046-36 80 50 E-post: exp-p7@mil.se www.mil.se/p7 60
LedR Ledningsregementet Pl 920 749 81 Enköping Tel. 0171-15 70 00 Fax. 0171-15 70 44 E-post: exp-ledr@mil.se www.mil.se/ledr SkyddC Totalförsvarets skyddscentrum 901 76 Umeå Tel. 090-17 55 00 Fax. 090-17 55 55 E-post: exp-skyddc@mil.se www.mil.se/skyddc SWEDEC Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum Box 1003 575 28 Eksjö Tel. 0381-180 00 Fax. 0381-184 14 E-post: exp-swedec@mil.se www.mil.se/swedec Swedint Försvarsmaktens internationella centrum Livgardet 196 85 Kungsängen Tel. 08-584 540 00 Fax. 08-584 526 20 E-post: swedint@mil.se www.mil.se/swedint 3. sjöstridsflj. Tredje sjöstridsflottiljen Box 527 371 23 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-864 64 E-post: exp-sjostridsflj@mil.se www.mil.se/3sjostridsflj TrängR Trängregementet Box 602 541 29 Skövde Tel. 0500-46 50 00 Fax. 0500-46 50 00 E-post: exp-t2@mil.se www.mil.se/trangr 1. ubflj Första ubåtsflottiljen Box 527 371 23 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-864 64 E-post: exp-1ubflj@mil.se www.1ubflj.mil.se SSS Sjöstridsskolan Box 527 371 23 Karlskrona Tel. 0455-850 00 Fax. 0455-864 64 E-post: exp-sss@mil.se www.3ysflj.mil.se 4. sjöstridsflj. Fjärde sjöstridsflottiljen 130 61 Hårsfjärden Tel. 08-502 650 00 Fax. 08-50 26 18 04 E-post: exp-musko@mil.se www.mil.se/4sjostridsflj Om någon kontaktuppgift inte längre stämmer, sök på www.mil.se eller ring Försvarsmaktens högkvarter, 08-788 75 00 för rätt uppgift. 61