Julens risker Visste du att en torr julgran kan brinna upp på några sekunder om den kommer i kontakt med till exempel en ljuslåga eller ett tomtebloss? Eller att ljus är den främsta orsaken till ökade bränder kring jul? December till februari är den period på året då det inträffar flest bränder i bostäder i Sverige. I december är antalet bränder 20 procent fler än genomsnittet för övriga månader. Bortglömda levande ljus hör till de främsta orsakerna. Levande ljus Antalet utryckningar på grund av levande ljus ökar för varje adventsdag och är flest den 4:e advent. Vid tredje advent är brand i adventsljusstakar extra vanliga för då har de första ljusen redan brunnit ner ett stycke samtidigt som vaksamheten blivit mindre. Lämna aldrig tända ljus obevakade - det är den vanligaste orsaken till ljusbränder. Låt inte ljusen brinna ner helt. Somna inte ifrån levande ljus. Värmeljus kan överhettas och börja brinna. Tända ljus måste stå stadigt i sina ljusstakar det är viktigt att ljuset och ljusstaken har samma dimension. Så här fixar du en säker julgran Varje år inträffar ett antal bränder där julgranen fattar eld och i många fall blir det stora skador. Men det finns saker du kan göra för att skydda dig. Och slippa städa så mycket barr. Såga av några centimeter av stammen när du kommer hem. Det gamla snittet blir fyllt av kåda och släpper inte igenom vatten. Väck granen varsamt. Placera den gärna i svalare utrymme i en hink med vatten innan den tas in i rumstemperatur. Se till att granen står i vatten HELA TIDEN. Låt inte granen stå för nära element eller brasor som torkar ut den snabbare än nödvändigt. Se till att ljusslingorna är hela och fullt fungerande. Ha ALDRIG levande ljus eller tomtebloss i närheten av granen. Var försiktig med tomtebloss inomhus Gnistorna från ett tomtebloss består av små glödande järnfilspån. De flesta är så små att de hinner svalna innan de träffar något brännbart material. Men ibland kan ett glödande spån innehålla så mycket värmeenergi att det kan orsaka en brand. Var därför försiktig om du tänder ett tomtebloss inomhus. En färsk julgran är relativt svårbrinnbar. Men om den fått stå i rumstemperatur utan vatten i en vecka eller mer har den torkat rejält. En gnista från ett tomtebloss kan vara tillräckligt för att antända den.
Det är tyvärr svårt att se hur uttorkad en julgran är. Ett bra knep är att testa hur böjliga barren är. Ett färskt barr går att böja utan att det går av. Ett torrt barr är sprött och brister när man försöker böja det. Levande ljus Du som tänder ett ljus har också ansvar för att det släcks. Men statistiken visar att den vanligaste orsaken till ljusbränder är att ett tänt ljus lämnats helt utan uppsikt. Ibland uppstår branden först när ljuset brunnit ner och antänt ljusstaken eller annat brännbart i närheten. Men det förekommer också att ljuset ramlar omkull eller att en gardin fladdrar till och blivit antänd. Antalet utryckningar till bränder där orsaken är levande ljus är som störst kring advent. Påminn varandra om att släcka ljusen! (Foto: istockphoto). Störst risk för brand kring jul December till februari är den period på året då det inträffar flest bränder i bostäder i Sverige. Antalet utryckningar på grund av levande ljus ökar för varje adventsdag och är flest den 4:e advent. Vid tredje advent är brandtillbud i adventsljusstakar extra vanliga. Då har de första ljusen redan brunnit ner ett stycke samtidigt som vaksamheten blivit mindre. Det räcker med en kortare glömska för att branden ska vara ett faktum. Så brinner ett ljus Den brännbara massan i ett ljus består vanligen av stearin eller paraffin eller av en blandning av dessa produkter. Ljusmassan smälter vid cirka 55 grader. Vid cirka 200 grader förångas den och bildar brännbara ångor. I ett tänt ljus fungerar veken som en katalysator. Värmen från lågan gör att övre delen av ljuset smälter. Den smälta massan sugs högre upp i veken där den förångas och brinner. Det bildas ny energi som underhåller förbränningen. Veken har en viss sammansättning och impregnering som gör att den brinner upp först när den hamnar i ytterkanten av ljuslågan. Bara där är temperaturen och syrehalten tillräckligt hög för att detta ska kunna ske. Om du tittar riktigt noga på ett tänt ljus så ser du hur den
brinnande veken långsamt böjer sig så att spetsen av den hamnar i lågans ytterkant där den förintas av hettan. Det är alltså viktigt att ljusmassa och veke är anpassade för varandra för att ljuset ska brinna lugnt och stilla. Om veken går av och ligger flytande i en pöl av smält ljusmassa blir lågan allt större. Värmeljus När värmeljus brinner smälter ljusmassan allt mer. Mot slutet av brinntiden är all ljusmassa i flytande form. Om veken då lossnar flyter den upp och lägger sig brinnande i hela sin längd på ytan. Värmeutvecklingen blir ännu större och hela smältan kommer upp i sin flampunkt. Faran för brandspridning till omgivningen är uppenbar. Den flytande ljusmassan brinner och värmen kan antända bord, gardiner eller något annat i närheten. Värmeljus kan också bli förrädiska om du ställer fler värmeljus tätt intill varandra. Det smälta stearinet eller paraffinet kan ta eld och bilda en mindre explosion med en brand som följd. Om du trots allt ställt flera tända värmeljus på ett fat - Blås ALDRIG ut dem ovanifrån. Hett stearin eller paraffin kan antändas och bilda en mindre explosion och du kan bränna dig eller starta en brand. Blås försiktigt ut värmeljusen från sidan eller använd en ljussläckare. Ljussläckare I handeln finns det finns flera olika lösningar för att göra levande ljus mer brandsäkra. Bland annat finns självsläckande ljus och olika lösningar som kan placeras på ljuset och som hindrar detta från att brinna ner ända till ljusstaken. Rökning dödar Cigaretter som antänder kläder, möbler och annan inredning är den vanligaste kända orsaken till dödsbränder i Sverige och står för omkring en tredjedel av de dödsbränder som sker. Sängrökning, som innebär att röka samtidigt som man vilar sig i soffan eller sängen, utgör en stor risk för dödsbränder. (Foto: MSB). Sängrökning är en stor risk
Sängrökning är en vanlig orsak till dödsbränder i bostäder. Mer än hälften av de som dör i bränder är över 60 år, bor i eget boende och har inte sällan en nedsatt fysisk eller psykisk förmåga som kan vara ett hinder för att snabbt kunna sätta sig i säkerhet vid en brand. Det är heller inte ovanligt att felaktig medicinering eller påverkan av alkohol eller en kombination medicin och alkohol är inblandat i dessa fall. Risken med sängrökning är att somna och därmed tappa den glödande cigaretten på brännbart material som kläder, madrasser och sängkläder. Är personen som röker dessutom påverkad av mediciner eller alkohol är risken extra stor att inte hinna reagera på den giftiga rök som snabbt uppstår vid brand. Självslocknande cigaretter För att minska riskerna för bränder med i synnerhet sängrökning har man i Europa tagit fram en gemensam standard med säkerhetskrav för självslocknande cigaretter. Från och med den 17 november 2011 är det krav på att cigaretter som tillhandahålls på den europeiska marknaden ska vara självslocknande. Hur fungerar självslocknande cigaretter? Dessa cigaretter är gjorda av ett speciellt papper som gör att de slocknar efter ungefär en minut om de inte röks. Pappret innehåller ett slags "farthinder" i form av band med tjockare papper, med några centimeters mellanrum. Fram tills dess brinner cigaretten som vanligt, men det krävs aktiv inhalation för att glöden ska passera de ställen på cigaretten som har det tjockare bandet av papper. Om cigaretten inte aktivt röks så ska den slockna. Glöm inte! Töm aldrig en askkopp direkt i hushållssoporna utan att blöta askan först. Spisen är största brandrisken i köket I köket är det spisen som orsakar flest bränder. Förebygg bränder genom att hålla rent från brännbart material på och runt om spisen. Rengör också spisfläkten då och då.
Glöm inte att stänga av spisen! En bortglömd spisplatta kan orsaka bränder på flera olika sätt. (Foto: MSB). Hur uppstår bränder vid spisen? En vanlig orsak är bortglömda spisplattor. Då kan bränder uppstå på flera olika sätt. Fett i spisfläkten Spisbränder kan uppstå när värmen från en bortglömd spisplatta eller kastrull smälter fettet i spisfläkten. När fettet droppar ner börjar det brinna. Fettet i köksfläkten tar eld och branden kan utveckla sig mycket snabbt. Kokkärl eller mat som glöms på spisen - "torrkokning" Ett tomt kokkärl, eller med mat i som glöms bort på en påslagen platta kan börja brinna. Detta kallas för "torrkokning". Var noga med att kontrollera så att spisen inte glöms bort påslagen samt att barn eller husdjur inte råkat komma åt reglagen. När värmen i kokkärlen blivit tillräckligt hög och vätskan i kokkärlet förångats kan det ta eld. Branden i kokkärlet kan sedan lätt sprida sig upp i fläkten och vidare därifrån. En spisvakt mot glömd spis En "spisvakt" är ett bra hjälpmedel om man är orolig för att glömma en påslagen spis. En spisvakt är en slags timer som stänger av spisen efter en stund. Det finns olika typer av spisvakter, det kan tex vara en slags timer som stänger av spisen efter en stund, eller en detektor som bryter strömmen om det blir för varmt. Gör rent ugnen Se också till att hålla ugnen ren från matrester, även dessa kan ta eld. Så här gör du vid liten brand Filmklippet nedan visar hur du ska agera om det tar eld i ett kokkärl när du lagar mat. Lägg lugnt ett lock över kokkärlet så att elden kvävs. Släck ALDRIG med vatten då det heta fettet kan bli till en explosionsartad brand. Du kan också få svåra brännskador av lågorna. Skydda dig mot brand Brandvarnaren är det absolut vanligaste sättet att skydda sig mot bostadsbrand. I en undersökning om brandskydd från 2011 svarar nästan alla att de har en brandvarnare hemma. Det är dock långt ifrån alla som vet om den fungerar. När testade du din brandvarnare senast?
Lag och ansvar I bygglagstiftningen har det länge funnits krav på att det i nybyggda bostäder ska finnas utrustning som tidigt upptäcker och varnar om det börjar brinna. Det enklaste och vanligaste sättet att uppfylla kravet är att ha en brandvarnare. Det finns motsvarande krav i den lagstiftning som reglerar brandskyddet i befintliga byggander. Fastighetsägaren har ansvaret för att det finns en brandvarnare uppsatt där du bor, i hyresrätter brukar det vara mest praktiskt att hyresgästen ansvarar för att testa, sköta och byta batteri vid behov. Så här använder du en brandsläckare: 1. Dra ur säkringen. 2. Lossa slangen. 3. Rikta munstycket mot det som brinner. Sikta långt ner, inte mot toppen av lågorna. 4. Gå nära branden och huka dig ner. 5. Tryck in handtaget. 6. Rör dig runt branden så att du kommer åt ordentligt. OBS! Man kan bara använda en brandsläckare en gång. Sedan måste den omedelbart lämnas in för översyn och påfyllning, även om man bara sprutat lite. Brandfilt Med en brandfilt kan du släcka mindre bränder, till exempel brand i kläder eller om en ljusstake har vällt omkull. Brandfilten fungerar bra till att släcka bränder som uppstår på plana ytor. En brandfilt är också ett bra redskap till att släcka bränder på spisen som uppstår i en kastrull eller stekpanna. Filmgalleriet MSB på Kväv branden med brandfilten
Brandfilten kväver elden. Tänk på att inte kasta filten på branden. Lägg den bestämt över branden och tryck med händerna ovanpå filten för att kväva branden. Förvara gärna brandfilten så att du lätt kommer åt den. Till exempel i hallen eller köket. En filt i naturmaterial funkar också Det finns speciella brandfiltar, men även vanliga filtar kan användas för att kväva en brand. Tänk på att aldrig använda fleece eller annat konstmaterial. Agera vid brand Om olyckan ändå skulle vara framme är det viktigt att du vet hur du ska agera. En brand växer fort och kan snabbt utvecklas så att den hotar liv och saker du värdesätter. Råd om rätt agerande hänger ihop med hur du bor och var det brinner. Okunskap hot mot liv I en undersökning från 2011 svarade en av fem att det skulle försöka ta sig ut genom ett trapphus fyllt med brandrök. Det ska du absolut inte - att andas in brandrök är förenat med livsfara. Brinner det i grannens lägenhet och rök väller ut i trappan ska du stanna i din lägenhet! Där är du säker upp till en timme. Hus i Sverige är byggda efter regler som gör att en brand hindras från att spridas mellan lägenheter. R-V-L-S Råden om rätt agerande brukar sammanfattas i ramsan Rädda- Varna Larma Släck, RVLS. Det innebär att man ska rädda sig själv och dem som är i omedelbar fara. Man ska varna andra som kan hotas av branden. Larma SOS Alarm på 112, och slutligen släcka branden om du bedömer att du klarar det utan att utsätta dig för onödiga risker. Exakt i vilken ordning detta utförs är inte det allra viktigaste, den aktuella situationen avgör. Brand i lägenhet Att göra rätt om det börjar brinna i din lägenhet är livsviktig kunskap. Du ska göra på olika sätt beroende på om det brinner i din egen lägenhet eller om det brinner i din grannes lägenhet. Om det finns rök i trapphuset - stanna i din lägenhet. Brinner det i din lägenhet? Stäng in branden! Ta dig ut och stäng dörren efter dig.
Stänger du in branden i lägenheten sprider sig inte branden och den giftiga röken lika fort. Brinner det i grannens lägenhet och rök finns i trapphuset? Håll din lägenhetsdörr stängd. Stanna kvar i din egen lägenhet, där är du säker i 30-60 minuter. Ring 112, då får räddningstjänsten reda på att du är inne lägenheten. Ställ dig vid ett fönster eller balkong så att räddningstjänstens personal kan se dig. Gå aldrig ut i ett rökfyllt trapphus, det kan räcka med några andetag av den livsfarliga röken för att du ska bli medvetslös. Gör en plan och öva Börjar det brinna i lägenheten måste alltid alla ta sig ut. Att använda den normala in- och utgången är mest naturligt, ibland behövs det nyckel för att öppna från insidan. Diskutera också hur ni ska göra ifall det brinner i en annan lägenhet och det är rök i trapphuset. Rädda - varna - larma - släck Ett bra sätt för att du i en akut situation ska komma ihåg hur du ska bete dig är att memorera ramsan. R = Rädda dig själv och de som är i fara. V = Varna alla som hotas av branden. L = Larma 112. S = Släck branden om du tror att du klarar det. Kom ihåg! Det är den aktuella situationen som avgör hur du agerar och i vilken ordning du gör vad. Så släcker du en brand Mindre bränder kan du oftast släcka själv. Det kan göras på olika sätt, beroende på vad som brinner och vad du har för redskap till hands. Det är bra att känna till hur du använder brandsläckare, hur du släcker brand i kastrull, hur du gör om det brinner i dina eller någon annans kläder och hur du släcker brand i en elektrisk apparat. Så här använder du en brandsläckare Dra ur säkringen. Lossa slangen. Rikta munstycket mot det som brinner. Sikta långt ner, inte mot toppen av lågorna. Gå nära branden och huka dig ner.
Tryck in handtaget. Rör dig runt branden så att du kommer åt ordentligt. OBS! Man kan bara använda brandsläckaren en gång. Sedan måste den omedelbart lämnas in för översyn och påfyllning, även om man bara sprutat lite. Om det brinner i en kastrull Lägg på ett lock. Försök aldrig släcka en brand i en kastrull eller stekpanna med vatten. Om man häller vatten i en brinnande kastrull börjar vattnet koka och förvandlas omedelbart till ett stort moln av het ånga. Om det är olja eller fett som brinner river ångan med sig den brinnande oljan och kastar i väg den åt alla håll. Då sprids branden snabbt i hela köket och du själv kan få svåra brännskador. Om det brinner i en elektrisk apparat Dra alltid först ur kontakten! Släck sedan med vatten!
Om det brinner i dina kläder Lägg dig ner och kväv branden mot marken. Håll händerna för ansiktet som skydd. Brinner det i någon annans kläder ska du försöka få honom eller henne att lägga sig ner så att elden kvävs mot marken. Om du bränner dig Kyl skadan med svalt vatten.