Blif medlem! Uppropet från framsidan är från vår föreningsstart 1907. Och behovet av medlemmar i föreningen Sjöräddningssällskapet har inte minskat, tvärtom! Båt- och sjöliv är en folkrörelse, och med fler människor på och vid vatten ökar risken för olyckor och tillbud. Att vara medlem i Sjöräddningssällskapet innebär att man vill att det ska finnas en fungerande sjöräddning i Sverige. Sjöräddningssällskapet gör 70 procent av all sjöräddning utan en enda krona från staten. Det är medlemmars och givares förtjänst att alla som vistas på våra vatten får hjälp när det är fara för liv. Vi är redo att rycka ut dygnet runt, året om, alla årets dagar. Många vet fortfarande inte att sjöräddning i Sverige vilar på frivillighet. Både frivilligt arbete och frivilliga bidrag. Därför behövs du extra mycket. Berätta om oss för andra så att vi blir ännu fler. Vi vet att många skulle vilja stötta vår verksamhet, om de bara visste att det behövdes. Tack för att du är Sjöräddningssällskapets ambassadör i din närhet. Sjöräddningssällskapet Box 5025 426 05 Västra Frölunda Telefon: 077-579 00 90 E-post: info@ssrs.se Plusgiro: 90 05 00-0 Bankgiro: 900-5000
Sjöräddning i Sverige är gratis för alla.
våra frivilliga sjöräddare VD hälsar välkommen
våra frivilliga sjöräddare Frivilligheten när den är som allra bäst Dagarna innan julafton för några år sedan havererade motorn på vår räddningsbåt i Räfsnäs. Sverige hade bokstavligen stängt för jul, och jag och alla andra pysslade som bäst med kluriga julklappsrim och väntade på att få smaka den första ljumma skinkmackan. Alla andra utom några frivilliga sjöräddare i Räfsnäs. De tänkte i stället att en havererad räddningsbåt gör ingen nytta, vilket till varje pris måste fixas. Bara en eldsjäl tänker så. Genom mycket ringande lyckades de jaga fram reservdelar, som både hämtades med egen bil och sattes in i båten samma dag. Skruvandet höll på till långt in på natten. När de nöjda till slut kom hem, så fick de omgående vända tillbaka till räddningsbåten larm om ett sjunkande handelsfartyg som gått på en fyr. Elva man räddades till livet den natten, tack vare några enstaka människors enorma engagemang och vilja. Detta är Sjöräddningssällskapet i ett nötskal. Frivilligheten kan inte ersättas. En avlönad beredskap längs med hela vår långa kust och i alla större insjöar dygnet runt, året om är inte möjlig. De skattepengarna finns helt enkelt inte. När samhällets resurser inte räcker till, så är det alltid det frivilliga och mycket osjälviska engagemanget som uträttar stordåd. Frivilliga sjöräddare sedan 1907, det är Sjöräddningssällskapet. Och om du som frivillig medlem och givare vill, så fortsätter vi att rädda liv till sjöss, även i framtiden. Tillsammans gör vi hela skillnaden. Välkommen ombord! rolf westerström, vd sjöräddningssällskapet
våra frivilliga sjöräddare detta är sjöräddningssällskapet Vi räddar liv till sjöss Sjöräddning är ett samspel i Sverige, men det är bara Sjöräddningssällskapet som har sjöräddning som huvuduppgift. Och vi gör mycket nytta. I sju av tio larm är räddaren i nöden en frivillig och oavlönad sjöräddare. Utan gåvor kan vi inget göra. Vi får inga bidrag från staten. Att samla in pengar genom många medlemmar och givare är vår ekonomiska förutsättning. Och så har det varit sedan föreningens start den 1 juni 1907. Ingen ska omkomma till sjöss. Vår vision har inga gränser. Oavsett vatten och oavsett geografi, genom förebyggande arbete, forskning och utveckling, samt medverkan på de internationella arenorna, driver vi frågan om sjöräddning i Sverige och hela världen, aktivt och medvetet. Medmänsklighet är vår värdegrund. Sjöräddningssällskapet kännetecknas av en ödmjuk och hjälpsam attityd, där omdöme, skicklighet och erfarenhet kommer till uttryck i varje handling och möte. 16 m/s och en våghöjd på fyra meter. I det vädret driver en ensamseglare utan kontroll med roderhaveri på Ålands hav. Fyra minuter efter larm är frivilliga sjöräddare på väg. Tre timmar senare är haveristen i trygghet och räddningsstationen redo för nya uppdrag.
våra frivilliga sjöräddare innehåll VD hälsar välkommen 4 Detta är Sjöräddningssällskapet 6 2012 i korthet 8 Sjöräddning idag 10 Medlemsutveckling 14 Så samlar vi in våra pengar 20 Så använder vi våra pengar 30 Kunskapsspridning 46 Årsredovisning 52 Våra frivilliga sjöräddare 84 Föreningsinformation 92 Sjöräddningssällskapets årsbok 2013 Ansvarig utgivare: Sjöräddningssällskapet Foto: Sjöräddningssällskapet där inget annat anges Grafisk form: Spoon Tryckeri: Göteborgstryckeriet
2012 i korthet 365 dagar på 2783 tecken Intäkterna från 81 000 medlemsavgifter uppgick till 49 miljoner kronor och 62 miljoner kronor skänktes till oss i form av gåvor. Det kan låta och se ut som om Sjöräddningssällskapet är en förening som redan har allt, men det kostar mycket pengar att hålla en 15-minuters beredskap och göra 70 % av all sjöräddning i Sverige. Varje år måste vi samla in lika mycket pengar igen, för att kunna rädda liv på nytt. De frivilliga sjöräddarna lämnade kaj 7 362 gånger 2012. I snitt är det 20 gånger per dag. Tänk att vi har över 2 000 eldsjälar, som lägger sin egen fria tid på att rädda dig och mig och alla andra, utan ersättning. Och tänk att deras familjer, vänner och arbetsgivare ställer upp i sin tur! Vi driftsatte 2012 den första båten ur Postkod- Lotteriklassen, Rescue Lennart Wallenstam. Vår nya räddningsbåt är modernare och miljövänligare än någonsin. Ytterligare nio nya räddningsbåtar har tagits i drift under året, tack vare generösa donationer från företag och privatpersoner. Vi fortsätter oförtrutet vårt förebyggande informationsarbete. Under 2012 gav vi ut medlemstidningen Trossen och barntidningen Trossen Junior i sammanlagt över 500 000 exemplar. Samtidigt intensifierade vi arbetet med pressbearbetning, aktiva nyhetsflöden och viral spridning av vårt arbete och budskap.
Sjöräddningssällskapet genomför och driver många projekt, bland annat frågan om massräddning. Trots att det nu gått 100 år sedan Titanic sjönk har inte mycket hänt på den fronten. Att inte fler förolyckades när Costa Concordia sjönk i början av 2012 handlar mer om omständigheterna snarare än goda massräddningsmetoder. Därför är massräddning en fråga vi medvetet och aktivt driver. Vi stod värdar för en massräddningskonferens i Göteborg i juni. 128 delegater från 62 internationella organisationer, säger också en del om frågans tyngd och angelägenhet. Under året tog vi det första spadtaget för ett nytt stationshus i Dalarö. Sjöräddarna i Kalmar och Hjälmaren flyttade in i sina nya lokaler. Sjöräddningssällskapet bytte ekonomisystem. En inköpsansvarig och en resurs för personal- och medarbetarfrågor anställdes. Vår medlems- och givarservice flyttade till Östersund för att säkerställa en anpassad bemanning i såväl hög- som lågsäsong. Rakel, det nya systemet för kommunikation inom den samlade räddningstjänsten, togs i drift på Sjöräddningssällskapets samtliga båtar. Vi tecknade två nya avtal med landsting gällande IVPA, i väntan på ambulans. Vi drog igång ett helt nytt givarvårdsprogram, startade upp ett arbete kring stora gåvor och lanserade vår folder om att testamentera till Sjöräddningssällskapet. Vi deltog i den årligt återkommande samövningen Baltic SAR på Bornholm och vi medverkade även på Insamlingsforum i Stockholm och vid konferensen ICE-SAR på Island. Bland annat.
sjöräddning idag
Foto: henrik trygg
sjöräddning idag 60 miljoner passagerare på svenska vatten Sverige är nästan en ö och vi har en näst intill oslagbar skärgård, värd att avundas. Det är inte konstigt att Sverige är ett av världens mest fritidsbåttäta land. Det är heller inte konstigt att många färjor och fartyg färdas inom och anlöper till och från Sverige årligen. Men att 60 miljoner passagerare transporteras på svenska vatten under ett år är, om inte konstigt, så i alla fall hissnande. Men även om båtfolken är mest frekventa på våra vatten, så inbjuder vår vackra sjönatur till så mycket mer. Att paddla, simma, fiska och skrinna känner de flesta till, men nya vattensporter tillkommer år från år. Sammantaget så är vatten en källa till en aktiv fritid. Och därmed en källa till olyckor. Personer med fritidsbåt är mest utsatta Totalt omkom 97 personer i drunkningsolyckor under 2012. Av dem var 7 barn under 19 år. 14 av de förolyckade omkom i samband med fiske och 10 vid isolycka. 40 procent av olycksfallen hände under juni till augusti och de flesta badolyckorna inträffade i mindre sjöar eller vattendrag. En förklaring till det skulle kunna vara att man känner sig säkrare på mindre vatten och då omedvetet tar större risker. Detta gäller inte minst vid färd i fritidsbåt. Många personer, främst äldre, tycker fortfarande att det är onödigt med flytväst och att det absolut inte är ett problem att vistas ensamma på sjön. 87 procent av de som omkom i fjol genom drunkning var män. Och medelålders män är kraftigt överrepresenterade. Antalet omkomna har nära nog halverats under det gångna året, men det är för tidigt att tala om en bestående trend. Sämre sommarväder och andra faktorer kan så klart ha påverkat siffran. Men, det är ändå mycket glädjande att se en lägre siffra, även om varje drunkningsolycka är ett misslyckande och en tragedi i sig. Sjöräddningslarm som olika aktörer medverkat i under 2012 Källa: Sjöfartsverket Sjöräddningssällskapet 673 Sjöfartsverket 94 Övriga 41 Polisen 26 Försvarsmakten 14 Kommun/landsting 45 Kustbevakningen 176 Utöver sjöräddningslarmen har Sjöräddningssällskapet medverkat i larm på kommunalt räddningsområde. Sjöräddning i Sverige 2012 Sammanlagt gjordes 825 sjöräddningsinsatser under föregående år på svenskt sjöräddningsområde. Den mest förekommande anledningen till ett larm är maskin- eller propellerhaveri, tätt följt av grundstötning. Sammantaget pekar mycket på att enklare haverier tillsammans med hård vind leder till situationer där det är fara för liv. Att Sjöräddningssällskapets medlemmar kan ringa och få förebyggande hjälp, innan situationen utvecklats till skarpt läge har en positiv effekt och liv räddas. Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning Sjöräddning i Sverige drivs enligt den modell som FN rekommenderar. Modellen är tredelad; en ansvarig myndighet (Sjöfartsverket), en larmcentral (JRCC, Sjö- och flygräddningscentralen Sweden Rescue, som är en del av Sjöfartsverket) och sjö- och flyggående räddningsenheter som larmas ut (från 12 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013
sjöräddning idag Sjöräddning i Sverige är ett samarbete, som fungerar tack vare att samhällets samtliga resurser samspelar. Sjöräddningssällskapet och andra aktörer). Det svenska sjöräddningsområdet är i kustområden (som mest 70 NM ut från kusten) och i Vänern, Vättern och Mälaren. (Räddning i hamnområden, insjöar och vattendrag är den kommunala räddningstjänstens ansvar. Sjöräddningssällskapet har två räddningsstationer på kommunalt vatten, i Hjälmaren och i Kronoberg.) Sjöräddning (på svenskt sjöräddningsområde enligt ovan) ska utföras dygnet runt i det område som LSO (Lagen om skydd mot olyckor) och internationella överenskommelser anger. Sjöfartsverkets målsättning under 2012 har varit att till 90 procent kunna undsätta den nödställde inom 90 minuter, under förutsättning att det varit på svenskt sjöräddningsområde och att den nödställdes position varit känd. Sjöräddningssällskapet är partipolitiskt obundet och genom att vi inte får några statliga bidrag har vi en särställning och kan agera långsiktigt och oberoende. Men vi samverkar så klart både med Sjöfartverket och med andra aktörer. Sjöräddning i Sverige är ett samarbete, som fungerar tack vare att samhällets samtliga resurser samspelar. Vi ställer våra resurser till förfogande utan kostnad för Sjöfartsverket, och vår 15-minutersberedskap dygnet runt, året om, landet runt, är en stor del i Sjöfartsverkets måluppfyllelse. Oroande förslag i statlig utredning I juli 2012 presenterades en statlig utredning (SOU 2012:48 Maritim samverkan) som föreslår att ansvaret för sjöräddning ska flyttas från det civila Sjöfartsverket till Kustbevakningen, som ska slås ihop med Marinen. Ett militärt huvudmannaskap för civil räddningstjänst anser Sjöräddningssällskapet som djupt oroväckande. Först och främst är vi angelägna om den nödställdes situation när räddningstjänsten också har polisiära befogenheter. Kritik riktas också mot utredningen, som helt förbisett frivillighetens drivkraft och avgörande roll, värd över 2 miljarder kronor i sparade utgifter för staten varje år. Utöver frivilligheten ifrågasätter vi beredskapen, utrustningen och kapaciteten för civil sjöräddning när den enligt förslaget också behövs för annan verksamhet, exempelvis militära insatser och övningar utomlands. Vilken prioriteringsordning kommer då att gälla? En annan ytterst viktig fråga är hur Sjöräddningssällskapets många donatorer ställer sig till förslaget. I skrivande stund, april 2013, har inget ytterligare besked i utredningen framkommit. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013 13
medlemsutveckling
medlemsutveckling Tillsammans är vi starka Allt sedan starten 1907 har förutsättningen för Sjöräddningssällskapets verksamhet varit frivilliga gåvor. Ändå uppfattas inte Sjöräddningssällskapet som en insamlingsorganisation i traditionell bemärkelse. Både medlemmar och potentiella medlemmar har svårt att placera in Sjöräddningssällskapet bland de stora välgörenhetsorganisationerna. Kanske beror det till stor del på att vår verksamhet fokuserar på det lokala arbetet i Sverige, istället för ett globalt Medlemsutveckling 1907 2012 80000 60000 40000 20000 0 Vilka är våra medlemmar? 16 % Fritidsbåtarna ökade på 1970-talet 80138 medlemmar* Tydligare kommunikation Förebyggande utryckning en del av medlemskapet 9 % (*31 juli) Män Kvinnor fokus, som driver många av de stora insamlingsorganisationerna. Men faktum kvarstår; hur mycket vi kan göra beror helt och hållet på hur mycket pengar vi lyckas samla in. Det finns inga andra inkomster; ingen försäljning, inga statliga bidrag, inga pengar från EU eller SIDA att luta sig mot. Ändå har vi ansvar för en stor del av en livräddande samhällsfunktion och förvaltar dyrbara resurser i form av båtar, utrustning och 2 000 frivilliga sjöräddares kompetens och tid. Inkomsterna från medlemmar är helt enkelt avgörande för Sjöräddningssällskapets finansiering och framtid. Från 5 000 till 81 000 Antalet medlemmar var 5 000 fram till mitten av 60- talet. Då kan man se en ökning som troligtvis beror på det växande antalet fritidsbåtar. Vi ser nästa tydliga ökning under 90-talet från 20 000 till 25 000 medlemmar. Detta beror på den förebyggande utryckning vi då började erbjuda våra medlemmar. Under 2000-talet satsar Sjöräddningssällskapet för första gången på kommunikation, vi berättar enhetligt och konsekvent att vi finns och varför man ska stötta oss. Detta resulterar i en kraftig ökning av antalet medlemmar. I slutet av 2012 är vi 81 000 medlemmar. Men samtidigt är ökningstakten efter 2009 inte lika stor. 12 % 8 % 4 % 0 91 % 19 år 20 24 år 25 29 år 30 34 år 35 39 år 40 44 år 45 49 år 50 54 år 55 59 år 60 64 år 65 69 år 70 74 år 75 79 år 80 84 år 85 89 år 90+ år Hur går vi vidare? För att undersöka vad avstanningen beror på genomförde vi under 2012 två medlemsundersökningar. I början av året utfördes en kvalitativ studie i form av två fokusgrupper med befintliga respektive potentiella medlemmar. Resultaten från fokusgrupperna följdes i slutet av 2012 upp av en kvantitativ studie bland 500 potentiella medlemmar och drygt 100 medlemmar. Syftet med studierna har varit att förbättra kunskapen om och förståelsen för Sjöräddningssällskapets 16 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013
Nya målgrupper för Sjöräddningssällskapet är bland annat sportfiskare och paddlare. medlemsutveckling Foto: johan jeppsson SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013 17
medlemsutveckling befintliga och potentiella medlemmar. Genom ökade insikter varför man blir medlem och varför man väljer att stanna kvar kan Sjöräddningssällskapet bli bättre på att rekrytera nya medlemmar, och stärka lojaliteten bland befintliga. Kunskap är vägen framåt I våra genomförda studier framgår det tydligt att Sjöräddningssällskapet har ett kunskapsproblem snarare än ett kännedoms- eller attitydproblem. Ökad kunskap kan både skapa intresse för medlemskap och lojalitet bland befintliga medlemmar så att de stannar kvar. Många potentiella medlemmar har egentligen ingen bra förklaring till varför de inte är medlemmar. De har helt enkelt inte tänkt på det eller så har det inte blivit av. Men de känner till och gillar Sjöräddningssällskapet. Trots att samhällsnyttan och idealitet/frivillighet är relevant och intressant för samtliga personer i undersökningarna tyder resultatet på att det är den egna nyttan (förebyggande utryckning) som är det starkaste argumentet vid rekrytering av nya medlemmar det är därför man gör slag i saken och går med. Samhällsnyttan och idealiteten/ frivilligheten verkar däremot bekräfta nuvarande medlemmar och bidra till en ökad lojalitet och förståelse. Ju mer man känner till om oss, ju större är sannolikheten att man väljer att stanna kvar även om det egna båtlivet upphör. Långfärdsskrinnare är också medlemmar i Sjöräddningssällskapet! Förnyad och fokuserad satsning på ökad kännedom Undersökningarna visar också att kännedomen om Sjöräddningssällskapet fortfarande är förhållandevis låg i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten, Sveriges båttätaste områden. Här finns en stor potential av nya medlemmar, vilket handlar om sjösäkerheten för alla som vistas vid dessa kuster. Dagspressannonsering har framgångsrikt bidragit till det starka varumärke Sjöräddningssällskapet är idag. För att förvalta varumärket, fördjupa kännedomen och nå nya målgrupper krävs nu en utökad satsning. Idag har Sjöräddningssällskapet många kanaler till sitt förfogande. Hemsidan, facebook, pressbearbetning, nyhetsbrev, film för TV och viral spridning finns med i kommunikationsplanen för att värva fler medlemmar, men också nya annonser, brev till befintliga medlemmar och verktyg för att uppmuntra medlemmar att värva en kompis. Fler medlemmar ökar säkerheten till sjöss Våra medlemmar är viktiga ambassadörer för att rekrytera nya medlemmar. Undersökningarna berättar detta tydligt; man blir gärna medlem när någon man känner redan är det och berättar om det. Tänk om du som medlem kunde rekrytera ännu en. Och tänk vilken nytta det skulle göra för säkerheten till sjöss. Ökade intäkter till Sjöräddningssällskapet ger oss givetvis än bättre resurser att både utveckla, förvalta och förnya vårt arbete men än viktigare; det räddar direkt fler liv. Vår statistik är tydlig, där vi har många medlemmar, där sjunker antalet skarpa larm. Oss kan man ringa i tid, innan läget hunnit bli akut och livshotande. Foto: Torbjörn Albért 18 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013
medlemsutveckling» Sjöräddningssällskapet skapar trygghet för alla på sjön. En samhällsinsats, utförd med engagemang, väl värd att stödja.«anders Eriksson, medlem Åkersberga» Lika självklart att vara med i Sjöräddningssällskapet som att ha flytväst!«vanadis Falconer, medlem och vän på facebook»sjöräddningssällskapet fyller en viktig uppgift för ett levande båtliv genom att skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet på sjön.«magnus Tenberg,medlem Torslanda» Har varit med länge, ni är ju tryggheten på sjön. Skulle aldrig vilja åka ut utan att vara medlem hos er. Jag fattar inte att inte alla är det!«monica Karlsson, medlem och vän på facebook» Jag är sommarboende i Fjällbacka sedan mer än 60 år och kan från mitt fönster följa sjöräddningens hjälparbete och beundra deras insatser i stort och smått.«kristina Mossberg,medlem Djursholm 59 Ett medlemskap i Sjöräddningssällskapet kostar 59 kr i månaden. (Eller 42 kr om du är ungdom eller pensionär.) 9 217 Så många medlemmar betalar via autogiro per månad. Eftersom vi slipper kostnader för fakturahantering går mer pengar till att rädda liv till sjöss. 91 Även om ett medlemskap är en familjeangelägenhet, så är de allra flesta medlemskapen tecknade på män hela 91 %. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013 19
så samlar vi in våra pengar så samlar vi in våra pengar Foto: Svenska PostkodLotteriet 20 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013
så samlar vi in våra pengar Sjöräddningssällskapet är en av 40 stolta förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och natur. Vid senaste utdelningen, i mars 2013, delade förmånstagarna på en miljard kronor. Det gör Svenska PostkodLotteriet till den största privata givaren till välgörande ändamål på årlig bas i Sverige. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013 21
så samlar vi in våra pengar En miljard tack till Svenska PostkodLotteriet En miljard kronor. Så stor var den totala gåvan från PostkodLotteriet för 2012 till de 40 förmånstagarorganisationerna. Våra donationer gör det möjligt för våra fantastiska förmånstagare att göra världen lite bättre, säger PostkodLotteriets välgörenhetschef Stina Götbrink. Och vi kan inte annat än hålla med. Årets gåva till Sjöräddningssällskapet uppgår till 26 miljoner kronor. Det går inte att beskriva hur glada vi är och hur mycket nytta gåvan faktiskt gör, säger Sjöräddningssällskapets vd Rolf Westerström. Att vi får denna hjälp betyder att vi kan fortsätta att både förfina och utveckla vårt arbete med sikte på vår vision noll omkomna på sjön. För att närma oss vår nollvision krävs informationsarbete och attitydpåverkan, vilket är en del av Sjöräddningssällskapets ändamål. PostkodLotteriet har gjort det möjligt för oss att satsa på målgruppen barn och vi har under året kunnat ge ut ytterligare ett nummer av vår populära barntidning Trossen Junior. Tidningen är gratis och beställs av skolklasser, seglarskolor, scoutkårer m fl. Och Sjöräddningssällskapets 2 000 frivilliga sjöräddare använder den flitigt i sitt lokala informationsarbete. På sju år har antalet frivilliga sjöräddare mer än fördubblats. Behovet av utbildning och övning är därmed större än någonsin. Att den frivilliga sjöräddaren idag oftare är sjuksköterska eller datatekniker istället för sjöbefäl eller fiskare ställer också nya krav på hur utbildningen utformas. Tack vare medel från Svenska PostkodLotteriet kan Sjöräddningssällskapet bygga en utbildningsorganisation som svarar upp mot dessa krav. Sjöräddningssällskapet har över 190 räddningsbåtar i tjänst. Varje båt som vi bygger ska vara verksam i 25 år. För att kunna säkerställa detta sker löpande underhåll som till stor del sköts av de frivilliga sjöräddarna på den lokala räddningsstationen. Men när båten är halvvägs i sin livslängd genomförs en större uppgradering av hela båten, och detta år har vi kunnat uppgradera ett stort antal båtar, tack vare PostkodLotteriet och alla lottköpare. Ett av Svenska PostkodLotteriets specialprojekt är att hjärtsäkra Sverige under tre år. Sjöräddningssällskapet har tillsammans med Hjärtlung-fonden fått medel för att placera ut över 200 hjärtstartare på våra räddningsstationer, i våra räddningsbåtar och på andra strategiska ställen i Sverige. Projektet, som avslutas sommaren 2013, innehåller också utbildning av hjärt-lunginstruktörer samt prova-på-aktiviteter för allmänheten. Spara med hjärtat Fondsparare i Swedbank Roburs ideella fonder ger 2 % av sitt sparkapital till välgörande ändamål. På hjärtedagen, den 14 februari, fick Sjöräddningssällskapet ta emot 2012 års gåva på 350 939 kr. Tack alla fondsparare. Ni har hjärtat på det rätta stället! När du sparar i Swedbank Roburs ideella fonder väljer du själv vilken organisation du vill stödja. Att spara till sig själv och samtidigt göra en god gärning är ett lätt sätt att verka för ett långsiktigt hållbart samhälle. 22 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013
så samlar vi in våra pengar Köp något dyrt! Handlar gör vi allihop. Men några har valt att handla rött, sjöräddningsrött och det är vi väldigt glada och tacksamma för! Idag har 4 397 personer Sjöräddningssällskapets MasterCard i sin plånbok och varje gång de använder kortet går 0,5 % av inköpet till att rädda liv till sjöss. Kan det bli enklare att göra en livräddande insats, som dessutom inte kostar dig själv en enda krona? Att kortinnehavarna ofta får frågor om den röda färgen på kortet är en härlig bonus. Vi vet att mun-mot-mun-metoden är det absolut bästa sättet att få fler att känna till att sjöräddning i Sverige bygger på frivillighet, både vad gäller arbete och finansiering. Tack alla shoppare för årets gåva på 523 832 kr. Och tack för att du påverkar andra att gilla och stötta Sjöräddningssällskapet!»Jag har gjort ett aktivt val att stötta Sjöräddningssällskapet genom att använda deras MasterCard. Att tanka bensin Efter maten passar det utmärkt att rädda folk i sjönöd. Visst känns det bra att göra lite nytta efter maten? Särskilt när det är så enkelt som att bara använda Sjöräddningssällskapets MasterCard när du betalar. Då går 0,5% direkt till Sjöräddningssällskapet, utan att det kostar dig något extra. Prova kortet 12 månader utan kostnad, så bjuder Handelsbanken Finans på ett vattentätt mobilfodral värt 250 kr. Läs mer på sjöräddning.se. Eller ring 08-701 46 67 så skickar vi information om hur du kan rädda liv genom att satsa på rätt kort. Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. är ett nödvändigt ont. Men med Sjöräddningssällskapets MasterCard känns det i alla fall lite roligare, eftersom jag vet att jag inte bara fyller min egen tank, jag hjälper till att fylla tanken för en räddningsbåt också! Dessutom, den röda färgen på kortet gör att det lätt går att hitta i plånboken en anledning i sig till att jag använder kortet ofta!«, säger Ann Roosaar, Älvsjö. 18 000 000 Så många burkar utan svenskt pantmärke pantades sommaren 2012. Returpack skänkte 10 öre per burk, som nu blivit Rescue Pantamera, en ny räddningsbåt i Stockholm. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013 23
så samlar vi in våra pengar Räddningsstationen på Rörö jobbar aktivt med att samla in pant, som en del av det viktiga lokala insamlingsarbetet. 2012 gav det 50 000 kr till driften av stationen. 24 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013
så samlar vi in våra pengar Foto: Viktor Fremling Från burk till båt Samarbetet med Returpack är speciellt. Att så påtagligt kunna göra en god insats för miljön, som på samma gång leder till att fler liv kan räddas på sjön, känns extra gott. Sommaren 2012 skänkte Returpack 10 öre per importerad burk utan svenskt pantmärke, som lämnades in i en svensk pantautomat. 18 miljoner burkar kom in och det har resulterat i en ny räddningsbåt till Stockholm, Rescue Pantamera, en sjöräddningsbåt ur Sjöräddningssällskapets 8-metersklass. Parallellt med kampanjen, har många av Sjöräddningssällskapets räddningsstationer valt att jobba aktivt med att samla in pant, som en del av den viktiga och helt nödvändiga insamlingen till stationens drift. Att de frivilliga sjöräddarna arbetar gratis betyder ju inte att räddningsarbetet är kostnadsfritt. Tvärtom, så kostar det stora pengar att hålla var och en av våra 67 stationer med dugliga och välutrustade båtar och med dugliga och välutbildade sjöräddare. Bara bränslekostnaden för en enda utryckning motsvarar 12 000 pantade burkar. Och vi lämnar kajen över 7 000 gånger på ett år. En räddningsstation som lyckats riktigt bra är Rörö. 2012 års pantinsamling uppgår till 50 000 kr tack vare ovärderlig hjälp från lokala handlare och gästhamnar. När gästhamnarna har för många säckar stående brukar de ropa upp oss på radion, säger Jesper Jensen på RS Rörö. Då passar vi på att hämta säckarna när vi är ute på annat uppdrag. Det är viktigt för oss att inte köra en extra tur, som i så fall skulle äta upp en del av miljöoch pengavinsten. Och vart vi än kommer så får vi idel positiva reaktioner nytta och nöje i en härlig kombination! 43 Med så många procent ökar värdet av en gåva som ges i form av aktieutdelning. Den populäraste prylen i Sjöräddningssällskapets butik är ett vattentätt mobiltelefonfodral. 1 080 Så många vattentäta fodral till mobiltelefonen såldes i vår butik under 2012. Det glädjer oss, eftersom vi vet att det räddar liv till sjöss. Den som själv kan larma har helt enkelt störst chans att bli räddad om olyckan skulle vara framme. Glädjande är också att överskottet från butiken 2012 var 250 000 kronor. RS Stockholms Helene van den Berg och namngivare Ola Skinnarmo på Rescue Pantameras premiärtur den 18 april 2013. 7 592 Så många personer besökte Sjöräddningssällskapets gåvoshop under 2012. SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013 25
så samlar vi in våra pengar Tack för 42 089 gåvor Vad vore Sjöräddningssällskapet utan sina givare? Faktum är att utan givare och medlemmar skulle Sjöräddningssällskapet inte finnas. Det allmännyttiga arbete Sjöräddningssällskapet gör längs hela vår kust och i de stora sjöarna skulle kosta samhället över 2 miljarder kronor varje år. Pengar som nu kan användas till något annat. Sjöräddningssällskapet har idag 1 011 månadsgivare, som ger regelbundet. Ofta är månadsgåvan riktad till en station som ligger givaren extra varmt om hjärtat.»jag har varit på sjön sedan jag var tre år. Jag vet vilka faror som lurar. För mig är det självklart att bidra jag är oändligt tacksam för att Sjöräddningssällskapet finns«, säger Conny Ahlin från Hölö, medlem och månadsgivare via autogiro. Under 2012 har vi tagit emot 13 294 minnesoch hyllningsgåvor. Att hedra någons minne och hylla en person eller organisation är ett fint sätt att visa sin omtanke inte bara i sin närhet, utan för samhället i stort. 7 582 personer har besökt vår gåvoshop. Där handlar du livräddande utrustning direkt till Sjöräddningssällskapets verksamhet. Du skriver själv ut ett personligt gåvobevis som blir en fin present att ge bort.»vi har vårt sommarställe på Dyngö utanför Fjällbacka och har sett på nära håll allt det fina de frivilliga sjöräddarna gör. Jag har själv varit med om en brand på ön, den utsatthet man känner och den tacksamhet man sedan känner när sjöräddarna kommer inom några minuter 26 SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS ÅRSBOK 2013