Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 1 / 69 EVIRAS ANVISNING URVALSBASERADE DJURSKYDDSINSPEKTIONER ÅR 2014 Nötkreatur, in, värphöns, får, getter, broilrar, ankor, gäss och pälsdjur
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 2 / 69 Inledning 4 1. Vad övervakas... 5 1.1. Gårdar som är föremål för övervakning... 5 1.2. Tillsynsmyndighet... 5 2. Hur går övervakningen till... 5 2.1. Urval och inledandet av övervakningen... 5 2.2. Tidpunkt för övervakningen... 6 2.3. Underrättelse om övervakning... 6 2.4. Nödvändiga hjälpmedel... 6 3. Praktiskt utförande av övervakningen... 7 3.1 Övervakningsbesök och ifyllande av protokollet... 7 3.2. Lagring av övervakningsresultatet... 8 3.3 Utvidgning av djurskyddsinspektionen till en kontroll av tvärvillkoren... 8 BILAGA A. ÖVERVAKNING AV NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE... 9 KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)... 9 1. Allmänna krav på djurhållningsplatsen... 9 2. Krav på utrymmena... 9 3. Förhållanden i djurstallet... 10 4. Tillsyn över välbefinnandet... 11 5. Utfodring och vattning... 12 NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN.... 14 1. Allmänna krav på djurhållningsplatsen... 14 2. Krav på utrymmena... 14 3. Förhållanden i djurstallet... 15 4. Tillsyn över välbefinnandet... 15 5. Utfodring och vattning... 17 6. Fållor, beten och uppfödning utomhus året om... 18 BILAGA B. ÖVERVAKNING AV SVINS VÄLBEFINNANDE... 20 1Allmänna krav på djurhållningsplatsen... 20 2Krav på utrymmena... 21 3Förhållanden i installet... 25 4Tillsyn över välbefinnandet... 26 5Utfodring och vattning... 29 BILAGA C. ÖVERVAKNING AV VÄRPHÖNORS VÄLBEFINNANDE (BURHÖNSERIER)... 31 1. Allmänna krav... 31 2. Krav på utrymmena... 31 3. Förhållanden i djurstallet... 32 4. Tillsyn över välbefinnandet... 33 5. Utfodring och vattning... 35 BILAGA D. ÖVERVAKNING AV VÄRPHÖNORS VÄLBEFINNANDE (GOLVHÖNSERIER)... 36 1. Allmänna krav... 36 2. Krav på utrymmena... 36 3. Förhållanden i hönseriet... 38 4. Tillsyn över välbefinnandet... 39 5. Utfodring och vattning... 40 BILAGA E. ÖVERVAKNING AV FÅRS VÄLBEFINNANDE... 42 1. Allmänna krav på djurhållningsplatsen... 42 2. Krav på utrymmena... 42 3. Förhållanden i djurstallet... 43 4. Krav på fållan... 43 5. Tillsyn över välbefinnandet... 44 6. Utfodring och vattning... 45
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 3 / 69 BILAGA F. ÖVERVAKNING AV GETTERS VÄLBEFINNANDE... 47 1. Allmänna krav på djurhållningsplatsen... 47 2. Krav på utrymmena... 47 3. Förhållanden i djurstallet... 48 4. Krav på fållan... 48 5. Tillsyn över välbefinnandet... 49 6. Utfodring och vattning... 50 BILAGA G. ÖVERVAKNING AV BROILRARS VÄLBEFINNANDE... 52 1.Allmänna krav på djurhållningsplatsen... 52 2.Krav på utrymmena... 52 3.Förhållandena i uppfödningsavdelningen... 54 4.Tillsyn över välbefinnandet... 56 5.Utfodring och vattning... 58 BILAGA H. ÖVERVAKNING AV VÄLBEFINNANDET HOS ANKOR OCH GÄSS... 60 1. Allmänna krav på djurhållningsplatsen... 60 2. Krav på utrymmena... 60 3. Förhållanden i djurstallet... 61 4. Krav på utomhusinhägnad... 62 5. Tillsyn över välbefinnandet... 62 6. Utfodring och vattning... 64 BILAGA I. ÖVERVAKNING AV PÄLSDJURS VÄLBEFINNANDE... 65 1. Allmänna krav på djurhållningsplatsen... 65 2. Utrymmeskrav... 66 3. Förhållanden i djurstallet... 66 4. Omsorg om välbefinnandet... 67 5. Utfodring och vattning... 69
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 4 / 69 Inledning Syftet med de urvalsbaserade djurskyddsinspektioner som utförs på gårdarna är att utreda om de minimikrav för skydd av djur som har fastställts för hållandet av produktionsdjur uppfylls. Denna anvisning med tillhörande inspektionsblanketter är avsedd för alla behöriga myndigheter som utför djurskyddsinspektioner på gårdarna för att underlätta och förenhetliga arbetet med inspektionerna. Myndighetens verksamhet bör grunda sig på lagstadgad behörighet, och lagen ska iakttas i myndigheterksamheten. Myndigheternas anvisningar är till sin karaktär inte juridiskt bindande för andra myndigheter eller aktörer. I sista hand avgörs frågor som gäller lagstiftningens tillämpning av domstol. Denna anvisning innehåller både direkta citat ur djurskyddslagstiftningen och tolkningar av lagstiftningens tillämpning. Tolkningarna anges i anvisningen med kursiv stil. De tolkningar som ingår i anvisningen representerar Eviras syn på hur lagstiftningen borde tillämpas. Grunderna för inspektion Rådets direktiv om skydd av animalieproduktionens djur (98/58/EG) samt kommissionens beslut (2006/778/EG) ålägger medlemsstaterna att ordna med inspektioner som gäller produktionsdjurens välbefinnande. I Finland utförs dessa urvalsbaserade inspektioner som förutsätts av EU på gårdar med nötkreatur, in, får, getter, broilrar, ankor och gäss. Dessutom inspekteras värphönserier och pälsfarmer. Syftet är att inspektionerna i framtiden ska utsträckas till att omfatta alla produktionsdjur. Vid inspektionerna övervakas efterlevnaden av följande nationella bestämmelser eller gemenskapens rättsakter: Djurskyddslag 247/1996 (ändr. 767/2009, 1477/2009, 387/2010, 15/2011, 321/2011, 843/2011, 584/2013 (DSL)). Förordning 396/96 (ändr. 402/1998, 425/2000, 910/2002, 860/2004, 171/2005, 401/2006, 191/2010 (DSF)). Statsrådets förordning om skydd av nötkreatur (Srf 592/2010) Statsrådets förordning om skydd av in (Srf 629/2012, ändr. 458/2013) JSM förordning om djurskyddskrav vid inhållning (14/VLA/2002) till de delar som det i övergångsbestämmelserna enligt Srf 629/2012 hänvisas till den upphävda förordningen 14/VLA/2002. Statsrådets förordning om skydd av höns (Srf 673/2010, ändr. 376/2011) Statsrådets förordning om skydd av får (Srf 587/2010) Statsrådets förordning om skydd av getter (Srf 589/2010) Statsrådets förordning om skydd av broilrar (Srf 375/2011) Statsrådets förordning om skydd av ankor och gäss (Srf 675/2010) Statsrådets förordning om skydd av pälsdjur Srf 1084/2011 JSM beslut om djurskyddskraven vid avlivning av animalieproduktionsdjur som hör till däggdjuren eller fåglarna (18/VLA/1996, ändr. 5/VLA/2000) JSM beslut om krav på skydd av djur vid slakt (23/VLA/1997, ändr. 6/VLA/1999).
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 5 / 69 Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning. 1. Vad övervakas Vid de urvalsbaserade djurskyddsinspektionerna övervakas om minimikraven för skydd av nötkreatur har iakttagits BILAGA A om minimikraven för skydd av in har iakttagits BILAGA B om minimikraven för skydd av värphöns (hönshus med fler än 350 hönor) har iakttagits BILAGA C (burhönseri) BILAGA D (golvhönseri) om minimikraven för skydd av får har iakttagits BILAGA E om minimikraven för skydd av getter har iakttagits BILAGA F om minimikraven för skydd av broilrar har iakttagits BILAGA G om minimikraven för skydd av ankor och gäss har iakttagits BILAGA H om minimikraven för skydd av pälsdjur har iakttagits BILAGA I 1.1. Gårdar som är föremål för övervakning Urvalsbaserade djurskyddsinspektioner utförs på gårdar som håller nötdjur, in, får, getter, broilrar, ankor eller gäss. Dessutom kontrolleras värphönsstallar med över 350 värphöns samt pälsdjursfarmer. En del av gårdarna väljs ut slumpmässigt och en del genom riktat urval. På gårdar där det upptäcks vissa försummelser som berör produktionsdjurens välfärd utvidgas djurskyddsinspektionen dessutom till att gälla övervakning av tvärvillkor som hänför sig till djurens välbefinnande. 1.2. Tillsynsmyndighet Den behöriga tillsynsmyndighet som utför inspektioner är en av regionförvaltningerket beordrad tjänsteveterinär (nedan inspektör). Livsmedelssäkerheterket Evira följer med hur övervakningarna framskrider. Evira gör årligen upp ett sammandrag av resultaten från hela landets inspektioner i början av februari det år som följer på övervakningsåret. Jord- och skogsbruksministeriets matavdelning (MA) lämnar för sin del dessa uppgifter till EU-kommissionen. 2. Hur går övervakningen till 2.1. Urval och inledandet av övervakningen JSM:s informationstjänstcentral (Tike) utför urvalen enligt Eviras preciseringar.
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 6 / 69 De grundläggande uppgifterna om gårdar som tagits ut till urvalet har lagrats i datasystemet för veterinärvård (Elvi) som grund för inspektionsblanketten (se punkt 3.2. Lagring av övervakningsresultatet). Innan övervakningarna inleds skickar Eviras enhet för djurens hälsa och välfärd (Evira/EHYT) till regionförvaltningerken en lista över de gårdar som skall övervakas. Gårdarna är indelade i grupper enligt regionförvaltningerkens verksamhetsställen. Inspektionerna kan göras i samband med de tvärvillkorskontroller som gäller salmonellaövervakning på fjäderfägårdar, övervakningen av ämnen som är förbjudna för produktionsdjur, läkemedelsbokföring, villkoren vid import och handel på den inre marknaden, hygienen i utrymmen för mjölk- och äggproduktion samt djurens välbefinnande. Målet är att kombinera olika inspektioner, så att en och samma gård ska bli föremål för så få inspektionsbesök som möjligt. Inspektioner får inte göras i samband med patientbesök. 2.2. Tidpunkt för övervakningen Övervakningarna påbörjas under övervakningsåret efter det att övervakningslistorna och anvisningarna har skickats ut. För att få aktuell information följer Evira med hur inspektionerna framskrider. Därför borde övervakningsresultaten lagras i Elvitillämpningen så snart som möjligt efter gårdsbesöket. Alla övervakningar skall vara utförda under övervakningsåret i fråga. 2.3. Underrättelse om övervakning I regel borde man utföra övervakningarna utan förhandsmeddelande. Man borde göra förhandsmeddelandet bara om det är nödvändigt för att göra övervakningen. Om man blir tvungen att på förhand meddela om inspektionen bör detta göras med kortaste möjliga varningstid. Förhandsmeddelandet får inte äventyra verkställandet av övervakningen. 2.4. Nödvändiga hjälpmedel För gårdsbesöket behöver inspektören ha med sig protokollet över inspektion i fråga om det djurslag det gäller (nötkreatur, in, värphöns, får, getter, broilrar, ankor och gäss, pälsdjur) samt anvisningen blanketter för djurskyddsinspektionsberättelse och -beslut vid behov blanketter för kontroll av tvärvillkoren Dessutom bör inspektören ha tillgång till ett måttband eller lasermåttband samt eventuella instrument som behövs för att kontrollera om kraven uppfylls (t.ex. Drägerrör eller gasmätare för mätning av luftkvaliteten i ett uppfödningsstall och luxmätare för mätning av ljusstyrkan). Dessutom behöver man en kalkylator samt om möjligt också en kamera. Inspektören ska också se till att ha tillräcklig skyddsutrustning för att förhindra spridning av eventuella sjukdomsalstrare till andra gårdar.
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 7 / 69 3. Praktiskt utförande av övervakningen 3.1 Övervakningsbesök och ifyllande av protokollet Inspektören besöker de utvalda gårdarna, kontrollerar de omständigheter som krävs, mäter upp djurhållningsplatserna och fyller i protokollet över inspektion. En urvalsbaserad djurskyddsinspektion riktar sig enbart mot det djurslag som inspektionen enligt beslutet ska gälla. Blanketten för inspektion av respektive djurart innehåller fem- eller sex sidor beroende på djurart. Vid behov kan man skriva ut tomma blanketter från webbgränssnittet Elvi (se punkt 3.2. Lagring av övervakningsresultatet) eller från Eviranet (https://eviranet.evira.fi) t.ex. på självkopierande papper. Uppgifterna om gården har fyllts i på förhand i inspektionsprotokollet. Inspektören fyller i uppgifter om övervakningsbesöket i rätta punkter i protokollet över inspektionen. Som ar på de olika punkterna i protokollet antecknas antingen OK, försummelse eller ej aktuellt. Det är möjligt och önskvärt att precisera varje ar genom att lämna ytterligare upplysningar, i synnerhet när det gäller försummelser. Om det vid tidpunkten för inspektion inte finns några djur på gården görs en anteckning om det i punkten tilläggsuppgifter. På broilergårdar används en hjälpblankett för att anteckna uppgifterna på gården. På blanketten förs in uppgifter om respektive uppfödningsavdelning. Uppgifterna förs över från hjälpblanketten till inspektionsprotokollet. I inspektionsprotokollet noteras en försummelse för det inspekterade, om en försummelse har upptäckts i en eller flera uppfödningsavdelningar. I punkten för tilläggsuppgifter preciseras i vilken eller vilka uppfödningsavdelningar försummelsen upptäcktes. Hjälpblanketten kan skrivas ut från Eviranet (https://eviranet.evira.fi). Om man på gården upptäcker ett förfarande som strider mot djurskyddsbestämmelserna antecknas ett kryss i det sista stycket på blanketten. Med en separat blankett (djurskyddsinspektionsbeslut) åläggs djurets ägare eller innehavare ett förbud eller en föreskrift jämte tidsfrist enligt 42 i djurskyddslagen eller så vidtas brådskande åtgärder enligt 44 i lagen. Råd enligt 40 i djurskyddslagen ges endast om inga författningar har överträtts. Den tjänsteveterinär som utfört inspektionen bestyrker till sist uppgifterna i inspektionsprotokollet med sin namnteckning. En kopia av inspektionsprotokollet kan lämnas på gården. Om verksamhet som strider mot djurskyddsbestämmelserna har upptäckts vid inspektionen fogar tjänsteveterinären också djurskyddsinspektionsbeslutet med bilagor och ett brev om muntligt hörande till inspektionsprotokollet eller uppgör de behövliga handlingarna senare. När tidsfristen för ett utfärdat beslut eller förbud gått ut görs ett nytt besök på gården varvid man övervakar att beslutet/förbudet iakttagits.
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 8 / 69 3.2. Lagring av övervakningsresultatet Resultaten av inspektionerna lagras i Elvi-tillämpningen. Elvi har en webbläsare som användargränssnitt. Webbläsarprogrammet går att använda överallt där det finns en internetanslutning. Separata anvisningar finns om hur Elvi används. Alla slutliga inspektionsresultat för 2014 skall ha lagrats senast 31.1.2015. Regionförvaltningerket anarar för att alla övervakningsresultat lagras före den fastställda tidsfristens utgång. Likaså anarar regionförvaltningerket för sin egen del för att det inspektionskrav som fastställts för området uppfylls. 3.3 Utvidgning av djurskyddsinspektionen till en kontroll av tvärvillkoren I 12 i statsrådets förordning (118/2010) ges följande definition av utvidgandet av övervakningen till att gälla kontroll av tvärvillkoren: Om en i djurskyddslagen (247/1996) avsedd myndighet i samband med en kontroll som avses i 39 eller 48 i djurskyddslagen eller på annat sätt i enlighet med 42 i nämnda lag konstaterar att en gård som ansökt om direktstöd, kompensationsbidrag, miljöstöd, stöd för djurens välbefinnande eller vissa nationella stöd har överträtt bestämmelserna om djurens välbefinnande i 23 eller bilaga 1 eller 2 till denna förordning, ska kontrollen utvidgas till att gälla tvärvillkor som hänför sig till djurens välbefinnande. När djurskyddsövervakningen utvidgas till att gälla djurens välbefinnande i samband med tvärvillkoren kontrolleras per djurart vissa nyckelpunkter (indikatorer) i kraven på djurens välbefinnande som föreskrivs i statsrådets förordning (118/2010, ändr. 907/2010 och 218/2011). I Eviras anvisningar Allmänt om övervakningen av tvärvillkor och bedömningen av försummelser år 2013 och Övervakningen av tvärvillkor som gäller djurens välbefinnande år 2013 ges en detaljerad beskrivning av övervakningsförfarandet samt de nyckelobjekt, dvs. indikatorer, som ska övervakas. arna finns att få på Eviranet (https://eviranet.evira.fi) Exempel 1. Tjänsteveterinären utför en på misstanke baserad djurskyddsinspektion till ett install och upptäcker att en galtbox är alltför trång. Dessutom har en del av inen inte hela tiden tillgång till vatten. Då fattar tjänsteveterinären ett normalt djurskyddsbeslut. I djurskyddsbeslutet och bilagan till det ska försummelsen beskrivas så noggrant som möjligt. Dessutom utvidgar läneterinären inspektionen till att också gälla en administrativ tvärvillkorskontroll. Exempel 2. Tjänsteveterinären utför en på misstanke baserad djurskyddsinspektion till en fårgård. Djuren är uppenbart smutsiga och oklippta och deras klövar ovårdade, men de krav på utrymme samt på uppbindning, vattning och utfodring samt förhållandena på djurhållningsplatsen som utgör tvärvillkorsindikatorer för dem uppfylls. På gården fattas ett djurskyddsbeslut enligt 42 i DSL samt vidtas vid behov brådskande åtgärder enligt 44 i djurskyddsförordningen. Inspektionen utvidgas INTE till att också gälla tvärvillkoren.
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 9 / 69 BILAGA A. ÖVERVAKNING AV NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.) 1. Allmänna krav på djurhållningsplatsen 1.1. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar skall planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret. De material som kalvarna kommer i kontakt med (bl.a. boxar och anordningar) skall vara trygga för kalvarna. De skall kunna rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 3 1.2. Djurstall, bås, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för kreatursskötsel skall hållas rena och vid behov desinfekteras. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 592/2010 3 1.3. Djurstallets golv är sådana att de inte orsakar djuren någon skada. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 592/2010 4 1.4. Skadedjuren skall bekämpas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 3 1.5. I en nödsituation ska kalvarna kunna utrymmas snabbt från djurstallet. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 3 2. Krav på utrymmena 2.1. Kalvar får inte hållas uppbundna i bås, kättar eller andra konstruktioner annat än tillfälligt medan djuret utfodras eller sköts på annat sätt. Då får de hållas uppbundna under högst en timme. Kalvarna får inte förses med mulbinda. DSL 4 ; Srf 592/2010 12 Med kalv avses ett nötkreatur som är yngre än sex månader oavsett kön. Srf 592/2010 2 2.2. Djur som hålls på samma djurhållningsplats skall kunna lägga sig ner samtidigt. Djuret skall ha tillgång till en lämplig liggplats. Golvet i djurstallet skall vara sådant att flytande sekret avlägsnas på behörigt sätt eller absorberas väl i ströet. Liggområdet skall vid behov förses med strö. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 592/2010 4. Det hör kalvar i alla åldrar. 2.3. Kalvar som är under två veckor gamla skall ha en välströad bädd. DSL 3, 4 ; DSF 1, ; Srf 592/2010 7 T.ex. halm kan betraktas som lämpligt strö. Sand kan inte anses vara ett lämpligt underlag för små kalvar (<2 veckor) pga. att den känns kall. Liggunderlaget kunde hållas torrt om en person kan ligga på knä på underlaget i ca 10 sekunder utan att knäna blir fuktiga.
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 10 / 69 2.4. Boxen för en kalv som skall hållas i en ensambox skall ha minst samma bredd som kalvens mankhöjd och boxens längd skall vara minst kalvens längd mätt från mulspetsen till den bakre spetsen på tuber ishii (sittbenet) multiplicerat med 1,1. Boxen skall mätas i samband med inspektionen. DSL 4 DSF 1 ; Srf 592/2010 7 2.5. Väggarna i en ensambox skall vara sådana att de tillåter ögonkontakt och direkt beröring med de andra nötkreaturen. Av veterinärmedicinska skäl kan en kalv dock hållas i en box med kompakta väggar. DSL 3, 4 ; Srf 592/2010 7 Om en kalv hålls i en box med kompakta väggar av veterinärmedicinska skäl skall en närmare utredning av orsaken skrivas in i punkten tilläggsuppgifter. 2.6. Kalvar som är äldre än åtta veckor får inte hållas i ensamboxar, om det inte föreligger veterinärmedicinska skäl för det. DSL 3, 4 ; Srf 592/2010 7 Om en kalv som är äldre än åtta veckor hålls i en ensambox av veterinärmedicinska skäl skall en närmare utredning av orsaken skrivas in i punkten tilläggsuppgifter. Ett sådant skäl är till exempel att kalven är sjuk eller avsevärt underutvecklad. 2.7 Förvaringsutrymmet skall vara tillräckligt rymligt med hänsyn till djurartens särskilda behov. För kalvar som föds upp i grupp skall det utrymme som kalvarna förfogar över vara sådant att djuren kan vända sig runt och utan årigheter ligga ned. I boxen skall det fria utrymmet vara minst 1,5 m 2 för varje kalv under 150 kg, minst 1,7 m 2 för varje kalv över 150 kg men dock under 220 kg och minst 1,8 m 2 för varje kalv över 220 kg. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 7 Betesmark tolkas inte som förvaringsutrymme enligt punkten i fråga. Liggplatsen för kalvar < 2 veckor som hålls utomhus skall dock likaså vara väl ströad. Om djur i en s.k. kalvigloo förfogar över en rastgård i anslutning till igloon räknas såväl igloons som rastgårdens yta in i den tillgängliga arean. Om djuret dock på grund av t.ex. kallt väder eller någon annan orsak stängs in i igloon räknas endast igloons golvyta in i arean. 3. Förhållanden i djurstallet 3.1. Temperaturen skall vara lämplig för kalvarna. Djur som föds upp utomhus skall ha ett tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden och fållan skall vara trygg för djuren. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6, 7 ; Srf 592/2010 5, 10 3.2. Belysningen skall vara lämplig för kalvarna och sådan att djuret kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF 2 3.3. I ett förvaringsutrymme för djur skall tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 592/2010 5. Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftkvaliteten vid behov också använda för ändamålet lämplig mätutrustning. 3.4. Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem skall det i djurstallet vara möjligt att ordna tillräcklig ventilation med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar i det mekaniska
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 11 / 69 ventilationssystemet. I ett mekaniskt ventilationssystem skall det då finnas ett larmsystem som ger alarm vid funktionsstörningar. Alarmsystemet måste testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 592/2010 5 Ett mekaniskt ventilationssystem som är en förutsättning för djurens hälsa och välbefinnande är till exempel ett fullständigt mekaniserat system där både från- och tillluftentilationen fungerar mekaniskt. Djurens hälsa och välbefinnande kan vara beroende av ett mekaniskt ventilationssystem också på djurhållningsplatser vars ventilation är endast delvis mekaniserad..då kan inspektören sensoriskt bedöma om ventilationen är tillräcklig samt genom att klarlägga om till- och frånluftsöppningarna räcker till och fungerar (t.ex. hushållspapperstestet ). Det ska finnas ett alarmsystem för ventilationen även om reservkraften slår på automatiskt under ett elavbrott. Alarmsystemet kan till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen om en funktionsstörning inträffar. I samband med elavbrott kan ventilation som fungerar med tyngdkraft räcka till om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Detta kan testas i samband med kontrollen genom att man t.ex. slår av ventilationen för en stund. 3.5. Nötkreaturen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 592/2010 5 4. Tillsyn över välbefinnandet 4.1. På gården finns det tillräckligt med kompetent personal som sköter djuren. Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppård djuret behöver skall ombesörjas. DSL 5, DSF 8 Med kompetent menas här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenlig sätt (kunskaper och färdigheter). Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Härvid kan man t.ex. förhöra sig om hur länge den dagliga skötseln av djuren tar. 4.2. Kalvarna skall inspekteras minst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid inspektion av djurens hälsa och välbefinnande då det inträffar betydande förändringar i vårdförhållandena. Vid sammanslagning av grupper av nötkreatur eller när nya djur införs i boskapen skall särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 592/2010 11 4.3. Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas. Sjuka och skadade djur hålls vid behov skilt från andra djur. DSL 5 ; DSF 11 Då skall utrymmet vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada måste beaktas.
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 12 / 69 4.4.- 4.5. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning och vaccinationer. För läkemedelsbehandlingens del skall åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, datum då läkemedlet gavs, läkemedlets namn och mängd, fastställd karenstid för läkemedlet samt namnet på den som sålt läkemedlet framgå av bokföringen. 4.6. Ett djur skall avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som behärskar avlivning. Nötkreatur får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till Rådets förordning (EG) nr 1099/2009. DSL 32 ; (EG) nr 1099/2009 bilaga i Den avlivningsmetod som tillämpats antecknas på blanketten. Veterinären ska kontrollera att det används en lämplig anordning för avlivningen. 4.7. Förstöring av nötkreaturets hornanlag hos en kalv som är yngre än fyra veckor gammal är tillåten endast genom kall- eller varmbränning. Hornanlaget får inte förstöras med lut eller annat frätande ämne. De instrument eller anordningar som används vid bränningen skall hållas rena och funktionsdugliga. När varmbränning används skall brännjärnet vara glödande hett under hela bränningen och hornämne får brännas under högst 20 sekunder i sänder. Varje hornämne får brännas endast en gång. Under bränningen skall man se till att kalven inte kan röra på huvudet. DSL 3 ; DSF 23, Srf 592/2010 16 5. Utfodring och vattning 5.1. ( 5.6.) En kalv skall utfordras och få dricka minst två gånger om dagen. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 13 5.2. Varje djur skall få tillräckligt med föda. Vid utfodringen skall vart och ett djurs behov beaktas. Fodret skall vara av god kvalitet och lämpligt för kalvar. En kalv skall få råmjölk eller någon ersättande produkt så snart som möjligt efter födseln, dock senast inom sex timmar från födseln. En kalv skall från två veckors ålder dagligen få stråfoder. Mängden stråfoder skall ökas så, att till en åtta veckor gammal kalv ges minst 50 g och till en 20 veckor gammal kalv minst 250 g stråfoder om dagen. Fodret skall också innehålla tillräckliga mängder järn. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 13 5.3. Hö- och andra utfodringsställningar skall placeras så att de kan nås av alla djur. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6 Kalvar som hålls i grupp skall kunna äta samtidigt, om de inte hela tiden har tillgång till foder och inget automatiskt utfodringssystem är i bruk. 5.4. ( 5.9.) Sådana anordningar som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av skall inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 13 / 69 hälsa eller välbefinnande skall rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt skall andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande skall kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF 4 5.5. Vattenbehållare och vattningssystem skall hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller drickattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 13 5.6.-> Se punkt 5.1. 5.7. Kalvarna skall ha tillgång till rent vatten i tillräcklig mängd. En sjuk eller skadad kalv skall hela tiden ha tillgång till rent vatten. Vid varm väderlek skall dock alla kalvar ha tillgång till rent vatten hela tiden. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 13 Gödkalvarna måste ha tillgång till vatten eller kunna tillgodose sitt vätskebehov med någon annan dryck. 5.8. Förvaringsutrymmet för kalvar skall ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, hoarna eller vattningssystemen skall vara placerade i förvaringsutrymmet så att de kan nås av alla djur. I ett lösdriftsstall för övriga än mjölkkor skall för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, dock så att det för en grupp om mer än 10 nötkreatur skall finnas minst två vattenbehållare eller vattningssystem. Om det i lösdriftsstallet används sådana vattenbehållare eller vattningssystem ur vilka flera nötkreatur kan dricka samtidigt, skall antalet dricksplatser motara det ovan nämnda antalet vattenbehållare eller vattningssystem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6 Exempel: Nötkreatur Vattenbehållare/vattningssystem minst 10 1 11 2 20 2 21 2 30 2 40 2 41 3 När kalvar hålls i gruppboxar måste det från fall till fall bedömas vilket antal dricksplatser som räcker till. På bedömningen av om dricksplatserna räcker till inverkar t.ex. antalet kalvar när kalvarna i två boxar delar på en gemensam kopp. Också de agaste kalvarna och de kalvar som är lägst på rangskalan måste få dricka. På bedömningen inverkar också vattenflödet till kopparna. Vid bedömningen av vad som är ett tillräckligt antal dricksplatser i gruppboxar kan det ovan nämnda kravet på antalet vattenbehållare i lösdriftsstall användas som hjälp. 5.9. Se punkt 5.4. 5.10. Om automatiska vattnings- eller utfodringssystem används, skall nötkreaturen vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 14 / 69 NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN. 1. Allmänna krav på djurhållningsplatsen 1.1. Ett förvaringsutrymme för djur samt dess konstruktioner och anordningar skall planeras, byggas och underhållas så, att förvaringsutrymmet är tryggt för djuret. De material som nötkreaturen kommer i kontakt med (bl.a. boxar och anordningar) skall vara trygga för nötkreaturen. De skall kunna rengöras grundligt och desinfekteras. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 3 1.2. Djurstall, bås, boxar, utrustning och anordningar som är avsedda för kreatursskötsel skall hållas rena och vid behov desinfekteras DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 592/2010 3 1.3. Djurstallets golv är sådana att de inte orsakar djuren någon skada. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 592/2010 4 1.4. Skadedjuren skall bekämpas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 3 1.5. I en nödsituation ska nötkreaturen kunna utrymmas snabbt från djurstallet. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 3. 2. Krav på utrymmena 2.1. Djur som hålls på samma djurhållningsplats skall kunna lägga sig ner samtidigt. Nötkreaturet skall ha tillgång till en lämplig liggplats. Liggområdet skall vid behov förses med strö. Golvet i djurstallet skall vara sådant att flytande sekret avlägsnas på behörigt sätt eller absorberas väl i ströet. DSL 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 592/2010 4 I ett lösdriftsstall skall varje mjölkko ha ett liggbås, gödselgången kan inte betraktas som en lämplig liggplats. Ett undantag från principen om ett bås/ko kunde vara en situation där gården utöver eller i stället för bås kan anvisa korna en annan lämplig liggplats, t.ex. ett separat ströat liggområde. Då måste man särskilt överväga om liggområdet är lämpligt. 2.2. I en båsladugård skall båset vara tillräckligt långt och brett så att nötkreaturet kan stå och ligga ned på ett jämnt underlag. Den främre hälften av båset för en bunden ko, kviga och tjur skall ha helt golv. Gödselrännan bakom en bunden kviga eller ko skall täckas före kalvningen. DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 592/2010 8, 14 2.3. De anordningar eller redskap med vilka djuren binds skall vara justerade så att djuren kan ligga ned, stå upp, äta, dricka och sköta sin kropp. De anordningar eller redskap med vilka djuren binds skall anpassas så, att djuren inte stryps eller skadas på annat sätt. Bindslen, klavar och tjuder skall hållas rena och i gott skick. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 12
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 15 / 69 3. Förhållanden i djurstallet 3.1. Temperaturen skall vara lämplig för nötkreaturen. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 5 3.2. Belysningen skall vara lämplig för nötkreaturen och sådan att djuren kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. DSL 3, 4 ; DSF 2 3.3. I ett förvaringsutrymme för djur skall tillräcklig ventilation ombesörjas så att skadliga gaser, damm, drag eller oskälig fukt inte äventyrar djurets hälsa eller välbefinnande. DSL 3, 4 ; DSF 2 ; Srf 592/2010 5 Utöver den sensoriska bedömningen är det bra att som stöd för bedömningen av luftens kvalitet använda för ändamålet lämplig mätutrustning. 3.4. Om djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett mekaniskt ventilationssystem skall det i djurstallet vara möjligt att ordna tillräcklig ventilation med tanke på djurens hälsa och välbefinnande även vid störningar i det mekaniska ventilationssystemet. I ett mekaniskt ventilationssystem skall det då finnas ett larmsystem som ger alarm vid funktionsstörningar. Alarmsystemet måste testas regelbundet. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 592/2010 5 Ett mekaniskt ventilationssystem som är en förutsättning för djurens hälsa och välbefinnande är till exempel ett fullständigt mekaniserat system där både från- och tillluftentilationen fungerar mekaniskt. Djurens hälsa och välbefinnande kan vara beroende av ett mekaniskt ventilationssystem också på djurhållningsplatser vars ventilation är endast delvis mekaniserad. Då kan inspektören sensoriskt bedöma om ventilationen är tillräcklig samt genom att klarlägga om till- och frånluftsöppningarna räcker till och fungerar (t.ex. hushållspapperstestet ). Det ska finnas ett alarmsystem för ventilationen även om reservkraften slår på automatiskt under ett elavbrott. Alarmsystemet kan till exempel bestå av en ljus- eller ljudsignal eller ett meddelande till telefonen om en funktionsstörning inträffar. I samband med elavbrott kan ventilation som fungerar med tyngdkraft räcka till om draget i ventilationskanalerna är tillräckligt. Detta kan testas i samband med kontrollen genom att man t.ex. slår av ventilationen för en stund. 3.5. Nötkreaturen får inte ständigt vara utsatta för buller som överstiger 65 decibel. DSL 4 ; DSF 2 ; Srf 592/2010 5 4. Tillsyn över välbefinnandet 4.1. På gården finns det tillräckligt med kompetent personal som sköter djuren. Hälsan och det allmänna välbefinnandet hos ett djur i vård samt djurets renhet och den övriga kroppård djuret behöver skall ombesörjas. DSL 5, DSF 8 Med kompetent menas här sådan personal som kan sköta djuren på ett ändamålsenlig sätt (kunskaper och färdigheter).
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 16 / 69 Om skötseln av djuren inte verkar vara ändamålsenlig kan man fästa uppmärksamhet vid det antal djur som en person sköter. Härvid kan man t.ex. förhöra sig om hur länge den dagliga skötseln av djuren tar. 4.2. Nötkreaturen skall inspekteras minst en gång om dagen. Nötkreatur som hålls uppbundna inspekteras minst två gånger om dagen. Vid inspektionen skall särskild uppmärksamhet ägnas djurens hälsa och välbefinnande när djuren är högdräktiga eller vid kalvning och vid stora förändringar av vårdförhållandena. DSL 5 ; DSF 10 ; Srf 592/2010 11 4.3. Djurens klövar skall inspekteras tillräckligt ofta och verkas vid behov. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 592/2010 11 4.4. Rikligt mjölkande mjölkkor skall mjölkas minst två gånger om dagen. DSL 5 ; DSF 8 ; Srf 592/2010 11 4.5. I ett lösdriftsstall skall nötkreaturens drivningägar och rasthagar vara sådana att uppkomsten av beteendeproblem på grund av den sociala rangskalan förhindras. Vid sammanslagning av grupper av nötkreatur eller när nya djur införs i boskapen skall särskild uppmärksamhet fästas vid eventuella beteendeproblem till följd av omställningar i de sociala relationerna. DSL 3, 4 ; DSF 1 ; Srf 592/2010 9, 11 4.6. I förvaringsutrymmen för nötkreatur får elektriska kodressörer inte användas. Nötkreaturens ansar får inte hållas bundna fortlöpande. DSL 3 ; DSF 12 ; Srf 592/2010 6, 12 4.7. Om ett djur insjuknar eller skadas skall det omedelbart ges eller skaffas behörig vård. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, skall djuret avlivas eller slaktas. Sjuka och skadade djur hålls vid behov skilt från andra djur. DSL 5 ; DSF 11 Då skall utrymmet vara ändamålsenligt och exempelvis ett ökat värmebehov eller behov av mjukare liggunderlag till följd av djurets sjukdom eller skada måste beaktas. 4.8.- 4.9. Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som hålls för livsmedelsproduktion ska bevaras i minst fem kalenderår och bokföringen över antalet döda djur i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. DSL 26a Bokföring krävs över all läkemedelsbehandling och förebyggande medicinsk behandling, varmed avses exempelvis avmaskning, vaccinationer och intramammar tuber. För läkemedelsbehandlingens del skall åtminstone identifikationsuppgifter om djuret eller djurgruppen, datum då läkemedlet gavs, läkemedlets namn och mängd, fastställd karenstid för läkemedlet samt namnet på den som sålt läkemedlet framgå av bokföringen. 4.10. Ett djur skall avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt. Ett djur får avlivas endast av en person som behärskar avlivning. Nötkreatur får avlivas med de metoder och enligt de särskilda krav för tillämpningen av dessa metoder som anges i bilaga I till Rådets förordning (EG) nr 1099/2009. DSL 32 ; (EG) nr 1099/2009 bilaga I
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 17 / 69 Den avlivningsmetod som tillämpats antecknas på blanketten. Veterinären ska kontrollera att det används en lämplig anordning för avlivningen. 5. Utfodring och vattning 5.1. Varje djur skall få tillräckligt med föda. Vid utfodringen skall vart och ett djurs behov beaktas. Det foder som ges till nötkreaturen skall vara lämpligt för djuren vad näringssammansättningen beträffar. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 13 5.2. Hö- och andra utfodringsställningar skall placeras så att de kan nås av alla djur. Om foder inte hela tiden finns tillgängligt skall alla nötkreatur i lösdriftsstallarna kunna äta samtidigt under utfodringstiden. I lösdriftstallarna skall foderbordets kant ha en längd av minst 70 cm per vuxet djur och minst 40 cm för djur som hör till ungboskapen. Vid fri tillgång till foder skall foderbordets kant ha en längd på minst 40 cm per vuxet djur och minst 30 cm per djur som hör till ungboskapen. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6, 9 5.3. ( 5.6.) Sådana anordningar som djurens hälsa och välbefinnande är beroende av skall inspekteras minst en gång om dagen. Fel som äventyrar djurens hälsa eller välbefinnande skall rättas till omedelbart, och om detta inte är möjligt skall andra behövliga åtgärder vidtas för att djurens hälsa och välbefinnande skall kunna tryggas till dess att felen rättas till. DSL 5 ; DSF 4 5.4. Vattenbehållare och vattningssystem skall hållas rena. Urin och avföring får inte förorena fodret eller drickattnet. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6, 13 5.5. Nötkreaturen skall ha tillgång till vatten i tillräckliga mängder. Förvaringsutrymmet för nötkreatur skall ha tillräckligt många dricksplatser. Vattenbehållarna, hoarna eller vattningssystemen skall vara placerade i förvaringsutrymmet så att de kan nås av alla djur och så att de inte skadar dem. Vattenbehållarna, hoarna eller vattningssystemen skall lätt kunna hållas rena. I ett lösdriftsstall skall för varje påbörjat 10-tal mjölkkor finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem. För övriga än mjölkkor skall för varje påbörjat 20-tal nötkreatur finnas minst en vattenbehållare eller ett vattningssystem, dock så att det för en grupp om mer än 10 nötkreatur skall finnas minst två vattenbehållare eller vattningssystem. Om det i lösdriftsstallet används sådana vattenbehållare eller vattningssystem ur vilka flera nötkreatur kan dricka samtidigt, skall antalet dricksplatser motara det ovan nämnda antalet vattenbehållare eller vattningssystem. I kalla lösdriftsstallar skall vattenbehållarna eller vattningssystemen vara uppvärmbara. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6 Exempel: Mjölkkor Vattenbehållare/vattningssystem minst 1-10 1 11-20 2 21-30 3 31-40 4 o
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 18 / 69 Övriga än mjölkkor Vattenbehållare/vattningssystem minst 10 1 11 2 20 2 21 2 30 2 40 2 41 3 När nötkreatur hålls i gruppboxar måste det från fall till fall bedömas vilket antal dricksplatser som räcker till. På bedömningen av om dricksplatserna räcker till inverkar t.ex. antalet nötkreatur när nötkreaturen i två boxar delar på en gemensam kopp. Också de agaste nötkreaturen och de nötkreatur som är lägst på rangskalan måste få dricka. På bedömningen inverkar också vattenflödet till kopparna. Vid bedömningen av vad som är ett tillräckligt antal dricksplatser i gruppboxar kan det ovan nämnda kravet på antalet vattenbehållare i lösdriftsstall användas som hjälp. 5.6. Se punkt 5.3. 5.7. Om automatiska vattnings- eller utfodringssystem används, skall nötkreaturen vänjas vid att använda dem. DSL 5 ; DSF 9 ; Srf 592/2010 6 6. Fållor, beten och uppfödning utomhus året om 6.1 Mjölkkor och kvigor som föds upp i huvudsak för mjölkproduktion och som hålls uppbundna skall släppas på bete eller i någon annan lämplig rastgård i minst 60 dygn under perioden mellan den 1 maj och den 30 september. Rastgårdens yta skall vara minst 6 m 2 per nötkreatur som vistas där. Ytan skall dock alltid vara minst 50 m². Med kviga avses ett minst 8 månader gammalt nötkreatur av honkön som inte har kalvat. DSL 3, 4 ; Srf 592/2010 2, 17 Regionförvaltningerket kan bevilja befrielse från kravet att ordna bete eller en plats för rastning, om produktionsenheten inte till sitt förfogande har lämplig betesmark, eller om någon annan ändamålsenlig plats för rastning inte rimligen kan ordnas, eller om uppfyllandet av kravet är oskäligt av orsaker som hänför sig till trafiken, terrängen eller avstånden. Befrielse bevijas för högst tre år åt gången, och den återkallas om förutsättningarna för beviljandet upphör. DSL 3, 4 ; Srf 592/2010 17 6.2. Fållans jordbotten samt gångvägarna från djurstallet till fållan och betet skall vara trygga för nötkreaturen och sådana att nötkreaturen inte smutsar ner sig i onödan under någon som helst årstid. DSL 4, DSF 1, 6 ; Srf 592/2010 10 6.3. Fållan ska vara trygg för djuren. Nötkreatur i fållor och på beten skall ha möjlighet att komma in i ett tillräckligt stort skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. Om nötkreaturen inte fritt kan förflytta sig till skyddet, skall ägaren eller innehavaren av nötkreaturen se till att de kommer i skydd mot ogynnsamma väderförhållanden. I fållans skydd mot väder och vind finns det lämpliga liggplatser för alla djur. DSL 4 ; DSF 1, 6, 7 ; Srf 592/2010 10
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 19 / 69 6.4. Det finns lämpliga utrymmen för isolering och skötsel av djuren i fållan. DSL 5 ; DSF 7, 11. 6.5. Fållornas och betenas inhägnader skall vara trygga för nötkreaturen och av ett material som är lämpligt för nötkreaturen. Stängslena skall hållas i gott skick så att nötkreaturen inte skadar sig eller rymmer. Elstängslen skall byggas och underhållas så att de inte åsamkar nötkreaturen onödigt lidande. DSL 3, 4 ; DSF 1, 6 ; Srf 592/2010 10 6.6. Nötkreatur som hålls ute året om skall med beaktande av rasens behov och miljöförhållandena i sina förvaringsutrymmen ha ett ändamålsenligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden så som direkt solsken, vind, regn, snöfall eller oskälig kyla. Skyddet kan t.ex. vara en byggnad med tre väggar och en dörröppning som kan täckas om väderförhållandena så kräver. I skyddet skall finnas ett liggområde som är ströat och så stort att alla djur ryms där och kan ligga ned samtidigt. Ströet skall bytas eller tillsättas tillräckligt ofta. Liggområdet skall hållas tillräckligt torrt och får inte frysa till. DSL 4 ; DSF 1, 5, 6, 7 ; Srf 592/2010 10 6.7. Djuren skall vänjas vid att hållas ute småningom, och djur som är ovana vid kyla får inte flyttas från ett varmt förvaringsställe direkt till utehållning under den kalla årstiden. DSL 3 ; DSF 8 ; Srf 592/2010 11
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 20 / 69 BILAGA B. ÖVERVAKNING AV SVINS VÄLBEFINNANDE Vid övervakningen av ins välbefinnande ska man fästa särskild uppmärksamhet vid bestämmelsernas övergångstider. I vissa av de bestämmelser i statsrådets förordning (629/2012, ändr. 458/2013) där övergångstider utfärdats tillämpas fortfarande kraven enligt den upphävda JSM förordningen (14/VLA/2002). 1 Allmänna krav på djurhållningsplatsen 1.1. ( 1.3.) Konstruktionerna och anläggningarna i förvaringsutrymmen för djur (även utfodrings- och vattningsanordningar) ska planeras, byggas och underhållas så att de är trygga för djuret. Byggnader, boxar, utrustning och anordningar ska hållas i gott skick så att de inte skadar djuren eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande. Drivgångar och dörröppningar för in ska vara sådana att djuren kan röra sig obehindrat och att risken för att djuren ska skada sig är så liten som möjligt. Utfodrings- och vattningsanordningar ska byggas och installeras så att de inte orsakar inen någon fara. De material som inen kommer i beröring med (bl.a. fållor och anordningar) ska vara trygga för inen. De ska gå att rengöra grundligt och desinficera. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier, målarfärg eller andra ämnen användas på ett sådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos in. De inre ytorna i djurstall och boxar avsedda för inhållning samt utrustning och anordningar för inhållning ska lätt kunna hållas rena och vid behov kunna desinfekteras. Fållornas och betenas stängsel ska vara trygga för inen och av ett material som är lämpligt för dem. Stängslen ska hållas i gott skick så att inen inte skadar sig eller rymmer. Elstängsel ska byggas och underhållas så att de inte orsakar inen onödigt lidande. Om inen har möjlighet att vistas utomhus och motionera ska gångarna mellan installet och rastgården eller betet vara trygga för inen. DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 629/2012 4, 5, 12, bilaga 1 1.2. Djurstall, boxar, utrustning och anordningar ska hållas rena och desinficeras vid behov. DSL 4 ; DSF 4 ; Srf 629/2012 1.3. Golven i djurstallet ska vara sådana att de inte orsakar inen någon fara. Spaltgolv, gallergolv eller andra perforerade golv ska vara sådana att inens klövar inte fastnar eller skadas på något annat sätt. Spaltgolv av betong i gruppboxar ska uppfylla följande krav: Grupp av in Spaltens bredd eller hålets Stavarnas bredd diameter högst (mm) minst (mm) Smågris 11 50 Avvand gris 14 50 Göd- och slaktin 18 80 Sugga och gylta 20 80
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 21 / 69 I fråga om spaltens bredd eller hålets diameter och stavarnas bredd godkänns följande måttavvikelser 1 : För in under 40 kilo är den tillåtna måttavvikelsen +/- 2 mm För in som väger 40 kilo eller mera är den tillåtna måttavvikelsen +/- 3 mm Golvtypen antecknas på blanketten. DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 629/2012 5, bilaga 1 1.4. Golvet i djurstallet ska vara sådant att flytande sekret avlägsnas på ett ändamålsenligt sätt eller absorberas väl i ströet. Liggplatsen ska vara ren och torr och ha lämplig temperatur för in, och vid behov vara lämpligt dränerad. Varje in ska ha tillgång till en ändamålsenlig, torr och ren liggplats. Vid behov ska liggområdet ströas. Om strö inte används ska golvytan vara stark, stabil och jämn. DSL 4 ; DSF 3 ; Srf 629/2012 4, 5 1.5. Skadedjur ska bekämpas. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 629/2012 4 1.6. Djurskötaren ska vara beredd på nödsituationer och ha tillgång till nödvändig räddnings- och brandbekämpningsutrustning. Svinen i ett djurstall ska i nödsituationer snabbt kunna utrymmas från förvaringsutrymmena. DSL 4 ; DSF 1 ; Srf 629/2012 4 2 Krav på utrymmena 2.1. Djuret ska kunna stå och vila sig i naturlig ställning samt röra sig. Djur som hålls i samma utrymme skall kunna ligga ner samtidigt. I förvaringsutrymmet ska inen ha skilda ligg-, foder- och gödselområden. Svin får inte hållas uppbundna med bindslen.. DSL 3, 4 ; DSF 1, 3, 4 ; Srf 629/2012 1, 4 2.2. I grisningsboxen eller -häcken skall finnas tillräckligt med fritt utrymme bakom suggan för grisningen. DSL 3, 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 629/2012 9 2.3. I grisningsboxen skall smågrisarna ha en liggplats med helt och torrt golv där alla smågrisar samtidigt kan ligga ned. DSL 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 629/2012 9 2.4. Grisningsboxen eller -häcken skall vara sådan att suggan utan årigheter kan dia smågrisarna. 2 Minst hälften av golvytan i grisningsboxen ska utgöras av ett golv med fast underlag eller ett sådant spaltgolv, gallergolv eller annat perforerat golv där dräneringsöppningarna utgör högst 10 procent av ytan. 1 I fråga om spaltens bredd eller hålets diameter och stavarnas bredd i golv godkänns måttavvikelser i enlighet med den europeiska standarden EN 12737:2004+A1:2007 (Förtillverkade betongprodukter Spaltgolv för djurstallar, SFS-EN 12737:2004+A1:2007). 2 På install som är verksamma 1.1.2013 tillämpas kravet från och med 1.1.2028. Ett install eller en avdelning i installet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för in som byggs efter 31.12.2012 ska ändå uppfylla de ovan nämnda kraven när den grundliga renoveringen eller det nya förvaringsutrymmet är färdig.
Föredragande Helena Hepola Sida/sidor 22 / 69 DSL 3, 4 ; DSF 1, 3 ; Srf 629/2012 9 Om det används olika förvaringssystem för suggorna kryssas alla nödvändiga punkter för på blanketten. 2.5. Om suggan kan gå fritt i grisningsboxen måste boxen vara utformad så att smågrisarna skyddas mot suggan, t.ex. genom en stång som löper runt boxen nära golvet. DSL 3 ; DSF 1 ; Srf 629/2012 9 2.6. Minimikrav på fria golvytor i gruppboxar för avvanda grisar, slaktin och gödin. DSL 4 ; DSF 1 ; 14/VLA/2002 1.5.1; Srf 629/2012 5, bilaga 2: Övergångstid: På ett install som varit verksamt 1.1.2013 ska kraven på golvytan i tabell A tillämpas till och med 31.12.2017 och från och med den 1 januari 2018 tillämpas kraven i tabell B. Ett sådant install eller en sådan avdelning i ett install som renoveras grundligt och ett nytt förvaringsställe för in ska trots det uppfylla kraven i tabell B när renoveringen slutförts eller det nya förvaringsutrymmet färdigställts. Tabell A. Minimikrav på fria golvytor per in: Svinets vikt (kg) Golvyta (m2/djur) under 10 0,15 10 20 0,20 20 30 0,30 30 50 0,40 50 85 0,55 85-110 0,65 över 110 1,00 Tabell B. Minimikrav på fria golvytor per in 3. Svinets vikt (kg) Golvyta (m2/djur) högst 30 0,40 över 30, men högst 40 0,50 över 40, men högst 60 0,60 över 60, men högst 110 0,90 över 110, men högst 130 1,00 över 130 1,20 3 På install som är verksamma 1.1.2013 tillämpas kravet från och med 1.1.2018. Ett install eller en avdelning i installet som repareras grundligt eller ett nytt förvaringsutrymme för in som byggs efter 31.12.2012 ska ändå uppfylla de ovan nämnda kraven när den grundliga renoveringen eller det nya förvaringsutrymmet är färdig.