Föreskrift Datum 27.5.2011 FÖRESKRIFTER för PROVET I MATEMATIK Föreskrifterna för provet i matematik innehåller text ur gymnasielagen, lagen om anordnande av studentexamen och förordningen om studentexamen och nämndens allmänna föreskrifter. De två typerna av text hålls åtskils från varandra genom teckenstil. Paragraftecknen i texten hänvisar till gymnasielagen (629/1998, 766/2004), lagen om anordnande av studentexamen (672/2005) och förordningen om studentexamen (915/2005). Föreskrifterna för provet i matematik gäller första gången den examen som genomförs våren 2012.
INNEHÅLL 1 PROVET I MATEMATIK... 1 2 PROVUPPGIFTERNA... 1 3 PROVTILLBEHÖREN... 1 3.1 Provpapper... 1 3.2 Skrivdon... 2 3.3 Hjälpmedel... 2 3.3.1 Fickräknare... 2 3.3.2 Tabellböcker... 2 4 HUR PROVUPPGIFTERNA SKA BESVARAS... 3 5 BEDÖMNINGEN... 3 5.1 Lärarens markeringar... 4 5.2 Bedömningsblankett... 4 5.3 Vitsord... 5 6 HUR PROVPRESTATIONERNA SKA SKICKAS IN TILL NÄMNDEN... 5 7 OMPROV... 5 8 KOMPLETTERING AV EXAMEN... 6
1 PROVET I MATEMATIK I studentexamen ingår ett prov i matematik. (L 766/2004, 18 ) I matematik ordnas prov med två olika svårighetsgrader. (L 672/2005, 2 ) Provet baserat på den långa lärokursen kallas prov i lång matematik och provet baserat på den korta lärokursen prov i kort matematik. Oberoende av sina gymnasiestudier i ämnet har examinanderna rätt att välja vilketdera provet de vill delta i. I studentexamen får ingå endast ett prov i samma ämne. (L 672/2005, 6 ) Syftet med provet i matematik är att klarlägga om de studerande har tillägnat sig de kunskaper och färdigheter som ingår i grunderna för gymnasiets läroplan och uppnått tillräcklig mognad i sin behärskning av läroämnet enligt målen för gymnasiet. (L 629/1998, 18 [766/2004], L 672/2005, 2 ) 2 PROVUPPGIFTERNA Provuppgifterna i studentexamen utarbetas i enskilda läroämnen enligt lärokurserna för de kurser som med stöd av 10 1 mom. i gymnasielagen anges som obligatoriska kurser enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen och som kurser i form av fördjupade studier. (F 915/2005, 1 ) När uppgifterna utarbetas beaktas grunderna för läroplanen, godkända av Utbildningsstyrelsen. Provet i både lång och kort matematik innehåller femton uppgifter. Examinanderna får i vartdera provet lösa högst tio uppgifter. Om en uppgift består av flera delar, kräver ett fullständigt svar att examinanden har svarat på alla delar. Provet i den långa matematiken innehåller två stjärnuppgifter, som kräver bredare eller mer ingående kunskaper än de andra uppgifterna. Stjärnuppgifterna markeras med en stjärna före numret på uppgiften, och de finns i slutet av serien uppgifter. Det högsta poängtalet för uppgifterna är 6, men för stjärnuppgifterna 9. Poängen ska ges som heltal. Studentexamensnämnden eftersträvar att ordna provuppgifterna efter ungefärlig svårighetsgrad, från den lättaste till den svåraste. Oberoende av svårighetsgrad är uppgifterna för de fördjupade kurserna som regel placerade i slutet av serien uppgifter, och i provet för lång matematik före stjärnuppgifterna. 3 PROVTILLBEHÖREN 3.1 Provpapper Som provpapper används helark (A3 vikt) och halvark (A4) samt millimeterpapper. Det är gymnasiets uppgift att förse examinanderna med papper. Provpapperet ska ha en marginal på 3 5 rutor. På varje provpapper ska gymnasiets nummer och namn vara tryckta eller stämplade. De ska också vara försedda med examinandens nummer och namnteckning samt namnförtydligande. 1
3.2 Skrivdon Svaren ska skrivas med en blyertspenna vars skrift går att läsa utan svårigheter. Bara i teckningar är det tillåtet att använda färgpennor, dock inte röda. Rödpenna får bara användas av lärare som bedömer provprestationerna. 3.3 Hjälpmedel I matematikprovet är det tillåtet att, förutom sedvanliga skriv- och ritdon, använda fickräknare och tabellböcker, men bara sådana som motsvarar studentexamensnämndens föreskrifter. Tabellböcker och fickräknare ska examinanderna senast dagen före provet lämna in för kontroll, antingen till rektor eller till någon lärare som rektor har förordnat att göra kontrollen. Examinanderna ska få tillbaka sina granskade räknare och tabellböcker när provet börjar. Examinanderna får inte ha med sig andra hjälpmedel till provet än de som är godkända av studentexamensnämnden. Det är förbjudet att ha med sig mobiltelefoner och andra medier för kommunikation. 3.3.1 Fickräknare Det är tillåtet att använda en eller flera fickräknare i matematikprovet. Alla funktionsräknare, grafräknare och symbolräknare är tillåtna. Examinanderna måste tömma minnet före provet och i förekommande fall måste de vid en kontroll kunna förklara hur de har tömt minnet. I oklara fall ska en fickräknare inte godkännas. Vid provet får examinanderna inte ha med sig bruksanvisning, extra minnen eller medier för informationsöverföring. Under provet får de inte låna fickräknare av varandra. Skolan får däremot låna ut en fickräknare om en examinands fickräknare slutar fungera. 3.3.2 Tabellböcker I matematikprovet är det tillåtet att använda följande tabellböcker: - MAOL-taulukot, Otava, och motsvarande svenska version - Ranta Tiilikainen: Lukion taulukot, WSOY Det är tillåtet att använda båda tabellböckerna samtidigt i provet. Den som vill använda andra tabellböcker måste söka tillstånd till detta hos nämnden. Ett tillstånd får inte vara mer än fem år gammalt. I tabellböckerna får det inte finnas några andra anteckningar än sådana som gäller ägaren. Konstaterade tryckfel får rättas, men det är inte tillåtet att lägga till några skrivna eller duplicerade upplysningar och inte heller att göra understrykningar. Detta gäller även sådana upplysningar som ingår i andra tillåtna tabeller. 2
4 HUR PROVUPPGIFTERNA SKA BESVARAS De slutliga svar som examinanderna lämnar in för bedömning ska vara tydligt och prydligt skrivna. Varje svarspapper ska vara försett med examinandens nummer, underskrift och namnförtydligande. Uppgift 1 ska räknas på ett helark med början på första sidan. De andra uppgifterna räknas på halvark, varje uppgift på ett eget halvark. På varje halvark är det tillåtet att skriva ner lösningen på bara en uppgift. Vid behov är det tillåtet att fortsätta med samma uppgift på extra halvark. Eventuella figurer ska skrivas på samma papper som lösningen eller på ett särskilt millimeterpapper. Övriga lösningar ska läggas i nummerföljd i helarket med uppgift 1. Om examinanden inte behandlar uppgift 1, ska de övriga lösningarna läggas i ett helark som endast är försett med examinandens namn. Under provet ska examinanderna tydligt stryka över de uppgifter som de inte vill få bedömda. Också papper som använts som koncept ska strykas över. 5 BEDÖMNINGEN Prestationerna kontrolleras och bedöms preliminärt av en matematiklärare, men den slutliga kontrollen och bedömningen görs av nämnden. I den preliminära bedömningen får lärarna tillämpa bedömningsrekommendationerna från lärarorganisationen. Lärarna har rätt att göra avsteg från dem, och de kan också komplettera papperen med kommentarer eller motiv till detta. Nämnden fattar sina bedömningsbeslut särskilt för varje prov. När prestationerna bedöms gäller det att ägna särskild uppmärksamhet åt följande synpunkter. En god prestation ska visa hur examinanden har kommit fram till sitt svar. Lösningen ska innehålla nödvändiga uträkningar eller någon annan motivering och slutresultat. Koordinatsystem, diagram, geometriska figurer och funktioners grafer måste läggas fram klart och tydligt. Poängtalet sjunker inte nämnvärt av obetydliga räknefel förutsatt att felet inte ändrar uppgiftens karaktär, felet inte ger upphov till ett klart felaktigt eller orimligt resultat eller avsikten med uppgiften inte är att testa examinandernas förmåga att felfritt utföra räkneoperationer. Om en examinand ger in fler uppgifter än tio till bedömning, anses provet bestå av de tio uppgifter som ger den lägsta poängsumman. Också i sådana fall ska läraren gå igenom och preliminärt bedöma alla uppgifter samt anteckna poängtalen och antalet uppgifter på bedömningsblanketten. Vilka lösningar provet kommer att bestå av bestäms i sådana fall av nämnden. Om en examinand lämnar in fler än en lösning på en och samma uppgift, bedöms uppgiften utifrån den lösning som ger det lägsta poängtalet. 3
5.1 Lärarens markeringar Varje uppgift ska poängsättas i hela tal från 0 till 6 utom stjärnuppgifterna som poängsätts från 0 till 9. Läraren ska ange uppgiftens sammanlagda poängtal klart och tydligt på provpapperet. Om läraren anger delpoäng måste de framgå klart i relation till det sammanlagda poängtalet. Läraren ska markera fel på svarspapperet. Han eller hon ska tydligt ange orsaken till poängminskningen om ett svar inte får full poäng. Markeringarna ska göras med röd kulspetspenna medan nämndens censorer använder andra färger. På så sätt är det i efterhand lätt att konstatera vem som har gjort vilka markeringar. Läraren får skriva kommentarer och förklaringar till enskilda lösningar eller mer allmänt på provpapperen. En kommentar kan vara till fördel då en examinand har använt ett sällsynt räknesätt och detta inte tydligt framgår av provprestationen, eller då en examinand i början av en lösning har gjort ett räknefel som ändrar på resultatet utan att det för den skull sker en ändring i uträkningens karaktär och examinanden i fortsättningen inte har gjort några andra fel. Markeringarna måste göras så tydligt att de inte kan förväxlas med examinandens lösningar. Om en examinand i strid med anvisningarna har löst fler än en uppgift på samma papper, ska läraren bifoga relevanta hänvisningar i examinandens lösningar så att ingen uppgift blir utan bedömning av nämnden. Läraren ska inte ange sammanlagt poängtal, vitsord eller namnteckning på provpapperen. Det är rektorerna som ska anmäla sjukdom, läs- och skrivsvårigheter etc. och de ska inte beaktas i bedömningen av själva provprestationerna. 5.2 Bedömningsblankett Poängtalet för en uppgift ska anges på bedömningsblanketten. Också en prestation som bedömts med 0 poäng måste noteras både på provpapperet och på bedömningsblanketten. Om en examinand har lämnat någon uppgift olöst ska motsvarande ruta på bedömningsblanketten vara tom. Också poängsumman och antalet behandlade uppgifter ska antecknas på bedömningsblanketten. Om en examinand har uteblivit från ett prov eller inte lämnar in någon prestation alls till bedömning, ska läraren i den ruta som reserverats för antalet svar i stället anteckna bokstavssymbolen K (avbrutit). Om poängtal saknas för någon examinand på grund av lärarens jäv, ska detta påpekas särskilt. Sidorna i bedömningsblanketten ska inte nitas ihop. På bilagesidan till bedömningsblanketten ska läraren uppge vilka läroböcker som har använts och hur proven fördelar sig på olika lärare. Där ska blanketterna också dateras och förses med varje lärares namnunderskrift, namnförtydligande och upplysning om akademisk examen. 4
5.3 Vitsord Vitsordsgränserna bestäms av nämnden särskilt för varje examenstillfälle och ambitionen är att vitsorden ska vara jämförbara från år till år. I proven för lång och kort matematik används egna vitsordsgränser i respektive prov. Bedömningen fäster inget avseende vid om en examinand har skrivit provet som obligatoriskt eller extra prov. 6 HUR PROVPRESTATIONERNA SKA SKICKAS IN TILL NÄMNDEN När provpapperen skickas in till nämnden ska de stå i nummerföljd i enlighet med bedömningsblanketten, och varje examinands lösningar i ordningsföljd efter numreringen av uppgifterna i provet. Lösningar och utkast som en examinand har strukit över ska inte skickas till nämnden, men gymnasiet ska förvara dem i ett år för eventuella förfrågningar. Prestationerna från vart och ett av proven ska packas in i ett lagom stort och hållbart kuvert. Inne i kuvertet ska bedömningsblanketten ligga överst. Om prestationer från ett och samma prov läggs in i flera kuvert, ska bedömningsblanketten läggas i det första kuvertet. Kuvertet får inte limmas eller tejpas fast. Om prestationerna från ett och samma prov läggs in i flera kuvert, ska kuverten förses med ordningsnummer och upplysning om det totala antalet kuvert, t.ex. I/III. På kuvertet ska läraren skriva provets namn och nivå samt gymnasiets namn och nummer med stor och tydlig handstil. Provprestationerna får inte packas in i omslagspapper, i en låda eller i något annat slag av förpackning där de kan ta skada, så att prestationerna sedan förpackningen öppnats inte längre kan transporteras säkert och senare arkiveras. I samma kuvert som prestationerna är det inte tillåtet att skicka in andra papper, såsom ansökningar, läkarintyg eller intyg över läs- och skrivsvårigheter. Provprestationerna ska preliminärt bedömda skickas till studentexamensnämnden inom en vecka efter provet. Om läraren har minst 41 examinander att bedöma, ska prestationerna skickas till nämnden senast två veckor efter provet. 7 OMPROV Ett godkänt prov får tas om en gång. (F 915/2005, 4 ) Det finns inte någon tidsfrist för omprov av ett godkänt prov. Ett underkänt prov får tas om två gånger. (F 915/2005, 4 ) När examinanden tar om ett underkänt obligatoriskt prov får antalet omtagningstillfällen användas under nästa tre examenstillfällen omedelbart efter att examinanden blivit underkänd. (F 915/2005, 5 ) Ett underkänt extra prov får tas om två gånger utan tidsfrist. (F 915/2005, 4 ) En examinand som har fått underkänt på det obligatoriska provet i lång matematik har rätt att ta om provet även genom att skriva provet i kort matematik. Att skriva 5
det prov som är baserat på den korta lärokursen i matematik betraktas då som omprov av det ursprungliga provet. Villkoret för ett nivåbyte är att examinanden bland sina obligatoriska prov har ett prov på den mera krävande nivån, antingen i ett främmande språk eller i det andra inhemska språket. 8 KOMPLETTERING AV EXAMEN Den som har blivit godkänd i studentexamen får komplettera examen med prov i ämnen som inte ingår i den avlagda examen och med prov på en annan nivå än de prov i samma ämnen som ingår i den avlagda examen. (L 672/2005, 9 ) Att komplettera en examen är möjligt efter det att examen är avlagd. Inga andra tidsfrister gäller för komplettering av en examen. En person som har avlagt studentexamen med provet i kort matematik har sålunda rätt att komplettera sin examen med provet i lång matematik. 6