återanvänder Informations- och uppgiftspaket för undervisning retur kartong små metallföremål Om en ny konservburk framstalls av returmetall i stallet for av naturens ravaror, sparar man lika mycket energi som det gar at till att titta 7 timmar pa TV.
Bästa lärare, Denna mapp innehåller information om att minska på mängden avfall, återvinning och andra saker i anslutning till avfallshantering. I guiden hittar Du snabbt basinformation om olika områden av avfallshanteringen och om hur avfallshanteringen är ordnad i östra Nyland. Mappen innehåller också ett stort antal uppgifter av olika nivå, bildmaterial och frågor att fundera på med eleverna. De rätta svaren till uppgifterna och en lista med länkar till www-sidor som tangerar ämnesområdena finns i slutet av mappen. Materialet finns också i pdf-form på webbplatsen www.iuj.fi. I bilderna figurerar sorteringsgrävlingen Otto med sina vänner, igelkotten Selma och Råttan Rosk. Selma vet en hel del om hållbar utveckling medan allt ännu är helt nytt för Råttan Rosk! INNEHÅLL 1. Dina val har betydelse... 3 2. Att undvika avfall... 7 3. Sortering...15 4. Farligt avfall, dvs. problemavfall... 24 5. Blandavfall... 29 Rätta svar... 33 Webblänkar... 34 Utgivare: Östra Nylands Avfallsservice Ab www.iuj.fi Layout: peak press Tryck: Kansiopalvelu / Print Mill, 2011
Eleverna görs uppmärksamma på sina egna och sina familjers val och bildar sig en uppfattning om vilken betydelse de har. 1. DINA VAL HAR BETYDELSE All miljöpåverkan har sin grund i människans beslut att göra någonting eller låta bli att göra någonting. Våra val har stor betydelse för mångt och mycket. SMARTA VAL leder till att det uppstår mindre avfall och mindre belastning av miljön. Miljövänliga produkter har mindre miljöpåverkan. Hållbara produkter som kan repareras blir inte avfall lika snabbt som andra produkter. Förpackningar som kan återvinnas duger som råvara för industrin och ersätter då användning av naturresurser. SÄMRE VAL leder till höga kostnader och stor miljöpåverkan. Nedskräpandet förstör naturen och är farligt för djur. Onödiga varor kostar både då man köper dem och som avfall. Naturen belastas av framställning och avfallshantering av onödiga varor. Fragor att tanka pa: Vad lönar det sig att beakta då man göra olika val? Hur försöker man påverka de val som vi gör? Fundera på vilka följder dina val har - nedskräpning - köp av onödiga saker Hur många onödiga saker eller förpackningar hittar du på? Informations- och uppgiftspaket för undervisning 3
VI JÄMFÖR OLIKA VAL Plastkassar Hållbar kasse Engångshanddukar Tyghandduk Engångsblöjor Tygblöja Engångsmuggar Porslinsmugg Om varje finlandare anvander en plastkasse i veckan, uppstar det 5,4 miljoner kilogram plastavfall om aret! Informations- och uppgiftspaket för undervisning 4
UPPGIFT 1.1 Är du en miljövän? Ringa in det bästa alternativet! 1. Då kamerans batterier är tomma a. returnerar jag dem till insamlingsstället i affären b. slänger jag dem i avfallskärlet c. jag använder inte engångsbatterier, jag använder laddningsbara batterier 2. Det är tre kilometer till den plats där jag idkar min hobby a. mamma eller pappa för mig med bil b. jag cyklar c. jag tar bussen 3. Jag hittar ett par jeans i klädskåpet som har blivit för små a. jag ger dem till någon som har rätt storlek b. slänger dem i avfallskärlet c. för dem till lopptorg 4. Då jag rör mig i skogen a. kastar jag mitt skräp i ett dike i skogsbrynet b. bränner jag upp mitt skräp i en brasa c. bär jag mitt skräp med mig tills jag hittar ett avfallskärl 5. Det mest miljövänliga alternativet är: a. att äta tallriken tom b. att sätta matavfallet i kompostkärl c. att slänga överbliven mat i avfallskärlet 6. Då mjölkburken har blivit tom a. för jag den med annat kartongavfall till återvinningspunkten för kartong b. slänger jag den bland annat avfall c. bränner jag den i eldstad 7. Då jag går till affären packar jag mina varor a. i en papperskasse som jag köper b. i en tygkasse som jag har tagit med mig hemifrån c. i en plastkasse som jag köper RESULTAT 1-3 rätt: Bra, men du måste ännu lära dig vilka alternativ är de bästa för miljön. Du kan till exempel fundera på miljövänliga val med dina föräldrar, det är roligt! 4-5 rätt: Fint, du vet redan en hel del om sortering av avfall och miljövänliga val. Om du övar dig lite till, så kan du bli en riktig avfallsexpert! 6-7 rätt: Grattis, du har goda kunskaper i avfallsfrågor. Du kommer väl ihåg att också tillämpa din kunskap varje dag! Informations- och uppgiftspaket för undervisning 5
UPPGIFT 1.2 Vilket alternativ är bättre för miljön? Ringa in det bättre alternativet och färglägg rätt bild! 1.3 Vilket alternativ är bättre för miljön? Ringa in det bättre alternativet! Fundera tillsammans på varför det alternativ som ni har valt är bättre! Hållbar kasse Plastkassar tygkasse plastkasse lopptorg sparmarket lite förpackad styroxförpackad tvättmedel som är ett farligt avfall tallsåpa Renhet Nedskräpning nedskräpning ren natur engångsmugg porslinsmugg återvinningscentral avstjälpningsplats Porslinsmugg Engångsmuggar ekopunkt bränna i eldstad inhemsk vara importerad vara biobesök leksak från affären gemensamma varor egna varor Ekopunkt Avstjälpningsplats digikamera engångskamera handpapper handduk buss egen bil tygblöja engångsblöja Personbil Buss Informations- och uppgiftspaket för undervisning 6
Eleverna tillägnar sig avigsidan av materiella ideal och lär sig hur man undviker att det uppstår avfall. 2. ATT UNDVIKA AVFALL Då det inte bildas avfall, måste man inte heller tänka på hur man skall bli av med det. Det behöver varken transporteras eller hanteras. Det bildas mindre utsläpp och man sparar energi och euron. Det bästa avfallet är sådant avfall som inte alls uppstår, vilket vi inte alls producerar. Att producera varor - tillverkning, förpackning och transport - belastar miljön, förbrukar energi och material. Med livscykel avses olika skeden i en produkts liv från att den skapas tills den blir överflödig och blir avfall. Varje skede i en produkts livscykel påverkar miljön. Det avfall som uppstår borde i första hand styras till återanvändning. I andra hand borde avfallet utnyttjas som material eller energi (återvinning eller energiutvinning). Det sämsta alternativet är att deponera avfallet på avstjälpningsplats. ÅTERANVÄNDNING = Verksamhet där en produkt används på nytt, antingen i samma eller en annan användning (t.ex. köps på lopptorg, fyller returflaskor) UTNYTTJANDE = Innebär att man tar till vara det material eller den energi som en produkt innehåller ÅTERVINNING = Verksamhet vars avsikt är att tillvarata avfallet som material för att användas på nytt ENERGIUTVINNING = Avser att avfallet bränns upp i ett kraftverk och att det bildas elektricitet, ånga och fjärrvärme Fragor att tanka pa: Olika föremål kan tas in i klassen, t.ex. en plastkasse, ylletröja, leksak, tidning och äpple. Hur lång väg har de olika föremålen gått? (t.ex. kläder från Indien, leksaker från Kina och äpplen från Frankrike) Vilka föremål är nyttiga och vilka onödiga? Kan de ersättas av något alternativ som belastar miljön mindre? (t.ex. tygkasse, tidning på bibliotek, inhemskt äpple) Vad sker med sakerna då de inte längre används? Vilket skulle vara det smartaste alternativet? (t.ex. avstjälpningsplats, återvinning/kompost, reparation, lopptorg) Vilka nya vettiga sätt att använda föremålen på kan man hitta på? (t.ex. ändra, pyssel, ge bort) Vilken nytta har du och miljön av sparsamhet? (t.ex. spara pengar då man inte köper nytt, sparar på naturresurser och energi då man inte tillverkar nytt, miljön sparas då det inte uppstår avfall) Informations- och uppgiftspaket för undervisning 7
PLASTENS VÄG TILL SOPKÄRLET - EN PLASTFÖRPACKNINGS LIVSCYKEL 1) Olja används som råvara till plastförpackningar och dess väg börjar på en oljeborrplattform. Därifrån transporteras den med tankers till en plastfabrik i t.ex. Finland. 2) Vid plastfabriken tillverkas plastkulor, vilka transporteras med lastbilar till plastförpackningsfabriken. 3) De förpackningar som tillverkas i fabriken, distribueras med flygplan, färjor och lastbilar till fabriker som tillverkar olika produkter. 4) Plastförpackningarna tas i bruk t.ex. i en livsmedelsfabrik. De förpackade produkterna transporteras till centrallager eller direkt till butikerna. 5) I butiken väljer familjerna vad de vill köpa, en del förpackat i plast. 6) Hemma tillreds god mat av produkterna och förpackningarna slängs i sopkärlet. 7) Soppåsen kastas i avfallskärlet på gården, varifrån den transporteras till en avstjälpningsplats eller ett kraftverk som bränner avfall. Varje skede i en produkts livscykel påverkar miljön. Den ekologiska ryggsäcken uttrycker i kilogram hur mycket naturresurser en produkt har förbrukat under sin livscykel; på sin väg från råvara till produkt, under sin användningstid och som avfall. Till exempel väger den ekologiska ryggsäcken för en 200 gram tung mobiltelefon över 100 kg. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 8
Blir man lycklig av saker? Människor vill ha allt möjligt i sina händer, främmande saker från främmande länder. Skåpen fylls av det ena med det andra, medan livet bekanta stigar vandra. Glädjen kan nås utan grejer, det är tanken! För att finna lyckan behövs inte ens banken Elina Karjalainen (i svensk översättning av Thomas Antas) HUR KAN JAG INVERKA PÅ HUR MYCKET AVFALL SOM BILDAS? Varje finlandare producerar 300 kg blandavfall per ar. Köp inte onödiga saker - skräp fyller hyllorna och är slöseri med pengar! Reparera, återanvänd, ändra - förläng sakernas livstid, så behöver du inte nya från butiken! Leta efter det du behöver på lopptorg - något som inte passar en kan vara perfekt för en annan! Låna, köp gemensam med grannen, miljöpåverkan och kostnaderna halveras om man köper en gemensam, måste man ha eget av allting? Undvik engångsföremål - kom ihåg butikskassen! Informations- och uppgiftspaket för undervisning 9
UPPGIFT 2.1 Då man gör uppköp lönar det sig att tänka efter om inköpet faktiskt är nödvändigt Vad är det för skillnad på att vilja ha och att behöva? Vilka onödiga saker har du skaffat på senaste tiden? Vilka föremål har du som du kunde avstå ifrån? Hur kan du förlänga användningstiden för olika föremål? Vet du var du kan underhålla/låta reparera dina grejor? Tänk på vilka saker du har hemma och hur långa garantitider de har. Vilka alternativ finns det till att köpa egna saker? Vet du var dina grejer hör hemma då de blir avfall? Hur kunde man påverka folks konsumtionsvanor? Fundera på varför du överhuvudtaget går till butiken. 2.2 Återanvändning eller återvinning? Fundera på vad man kunde göra med följande föremål! Tidning återanvändning återvinning Gammal rock återanvändning återvinning Saftflaska av glas återanvändning återvinning Gammal leksak av plast återanvändning återvinning Skor som man har växt ur återanvändning återvinning Bok återanvändning återvinning Mjölkburk återanvändning återvinning Konservburk återanvändning återvinning Informations- och uppgiftspaket för undervisning 10
UPPGIFT 2.3 Serie/berättelse om något föremåls liv Rita en serie eller skriv en berättelse om något viktigt föremåls liv. Använd frågorna nedan till hjälp. Vilket föremål har du valt? (3) Av vilken råvara/material har föremålet tillverkats? (1) Var har föremålet tillverkats och hur? (2) Hur kommer föremålet till försäljning? Förpackas det? Hur transporteras det? (4) Var har du skaffat föremålet? (5) Hur använder du föremålet? (6) Var hamnar föremålet då du inte längre behöver det? På avstjälpningsplats, återanvändning eller återvinning? (7) 1 2 3 4 5 6 7 Informations- och uppgiftspaket för undervisning 11
UPPGIFT 2.4 Pyssel med avfall En stad av mjölkburkar Material: Tomma mjölkburkar, olikfärgade papper, olika pennor, lim och sax. Utförande: Var och en pysslar t.ex. sitt eget hus genom att belägga eller färglägga det efter egen smak (höghus stående, radhus liggande eller egnahemshus av avskurna burkar). Efter detta limmas husen upp på en stor kartong, varvid de bildar en hel stad. Pennställ av mjölkburkar Material: Tomma mjölkburkar, papper/filttyg i olika färger, pennor i olika färger, pärlor/prydnadsband o.dyl., lim och sax. Utförande: Var och en tillverkar sin egen pennställning enligt egen smak av en mjölkburk. Bottnen (ca 10 cm) klipps bort från mjölkburken, varefter den beläggs, pryds ut och markeras med till exempel det egna namnet. Husdjur av toalettpappersrullar Material: Tomma toalettpappersrullar, stadig kartong, yllegarn i olika färger, lim och sax. Utförande: Toalettpappersrullarna blir t.ex. katter och hundar. Först klipper man djurets framända (huvud och ben sett rakt framifrån) och bakända (svans och ben sett rakt bakifrån), varefter pappersrullen limmas mellan dessa för att bilda kropp. Rita ögon, mun, näsa och morrhår på djuren. Rulllarna kan färgläggas eller så kan man limma garnstumpar på rullen som päls. Äggfack blir tomtar och änglar Material: Äggfack, massabollar, tändstickor, röd och vit filt, bomull, ljust yllegarn, målfärger, pennor i olika färger, lim och sax. Utförande: Äggfackets åsar klipps loss (det blir 8 st av ett äggfack för ett dussin ägg) och de görs till kropp för änglar eller tomtar genom att måla dem vita eller röda. Huvudena görs av massabollar vilka med hjälp av tändstickor fästs vid kropparna (det lönar sig att göra ett hål med saxen uppe på åsen). Därefter ritas anletsdragen på figurerna. Tomtarna förses med en tomteluva av röd filt och skägg av bomull. Änglarnas hår tillverkas av bomull eller garnstumpar. Änglarnas vingar klipps ut ur den vita filten. Udda strumpa bli igelkott Material: Udda stumpor, hobbyögon eller knappar, brunt och ljust yllegarn, lim och sax. Utförande: Var och en gör en igelkott av en udda strumpa som har tagits med hemifrån. Ögonen görs av hobbyögon eller knappar, näsan av filttyg och taggarna av garn. Igelkotten kan stoppas upp med tex. bomull eller ned kan fungera som handdocka. Udda fingervante blir rolig fingerdocka Material: Udda fingervantar, hobbyögon eller knappar el.dyl., yllegarn i olika färger, filttyg i olika färger, bomull, pennor i olika färger, lim och sax. Utförande: Fingerdockan kan antingen göras så att vart och ett finger utgör en figur eller så, att hela handen representerar t.ex. en grupp tomtar. Av en vit fingervante kan man t.ex. göra en snögubbe genom att fylla en fingerspets med bomull och snöra av till ett huvud med en garnstump. Händerna kan man göra av vitt filttyg. Hatten kan göras av svart filttyg och en morot till näsa kan klippas till från orange filttyg. Ögon, mun och rockens knappar kan lättast ritas dit med svart tusch. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 12
UPPGIFT 2.5 Hur mycket kan man spara? Det uppstår dagligen avfall också i skolorna. Nu skall vi räkna hur mycket avfall det uppstår och hur mycket vi skulle spara om vi skulle övergå till mera ekologiska alternativ. Lågstadieskolan har 120 elever, 8 lärare och rektor. a. I tredje klass finns 20 elever som alla tvättar sina händer 4 gånger under skoldagen. Skolan använder sig av pappershanddukar. Räkna hur många pappershanddukar man sparar 1. i hela klassen per dag om man skulle använda tyghandduk? 2. i hela klassen per vecka om man skulle använda tyghanddukar? 3. per elev per dag om användningen av pappershanddukar halveras? 4. per elev i veckan om användningen av pappershanddukar halveras? 5. i hela klassen per dag om användningen av pappershanddukar halveras? 6. i hela klassen i veckan om användningen av pappershanddukar halveras? b. I matsalen används engångsmuggar även om man kunde övergå till att använda glas. Hur många engångsmuggar skulle man spara om man skulle använda glas 1. per dag? 2. per vecka? 3. per månad (20 skoldagar)? 4. per år (190 skoldagar)? c. Skolan har 8 klassrum. Varje klassrum har en 5 liter stor skräpkorg, som blir full varje dag. Städaren tömmer skräpkorgen varje dag. 1. Hur många liter skräp tömmer städaren i avfallskärlet på gården på två dagar? 2. Hur många liter skräp tömmer städaren i avfallskärlet på gården på två veckor? d. Skolans elever skräms av den stora mängden avfall och bestämmer sig för att halvera mängden skräp. Städaren tömmer klassrummens skräpkorgar endast var annan dag. 1. Hur många liter skräp töms i avfallskärlet på gården på två dagar? 2. Hur många liter skräp töms i avfallskärlet på gården på två veckor? e. I matsalen sorteras bioavfall och blandavfall skilt. Det uppstår 5 kg bioavfall per dag, inklusive pappersservetter. En pappersservett väger 2 gram. 1. Hur mycket vägen servetterna från en klass på 25 elever? 2. Hur mycket väger hela skolans servetter per dag? Man fattar beslut om att inte längre använda pappersservetter. 3. Hur mycket bioavfall bildas det nu per dag? 4. Hur mycket bioavfall bildas det per vecka? 2.6 Uppföljning av skolans avfall Uppgiften har som avsikt att granska konsumtionen i skolan. 1) Var och en följer med sitt eget beteende och skriver upp sina iakttagelser under några dagar: hur många pappershanddukar tar jag åt gången då jag torkar mina händer? hur mycket mat lämnar jag kvar och kastar bort? hur mycket och vilket slags skräp kastar jag i skräpkorgen under skoldagens lopp? 2) Efter uppföljningen kan man grubbla på metoder för att minska på mängden avfall: Skulle en pappershandduk vara tillräckligt? Lönar det sig att ta mer av maten än att ta för mycket på en gång? Kunde jag minska på mängden annat skräp? 3) Vid sidan av det egna beteendet följs hela skolans beteende upp. Slösar man i skolan? Skulle en del av skolans avfall kunna sorteras för att det inte skulle bildas så mycket blandavfall? Om man upptäcker att det bildas onödigt avfall, kan man tillsammans planera roliga skyltar/sorteringsanvisningar (t.ex. Spara naturen, ta endast ett papper i toaletten) Informations- och uppgiftspaket för undervisning 13
UPPGIFT 2.7 Vilket viktigt råd får du? Fyll i korsordet! 18. 1. 2. Ö 4. 1. 2. 3. 8. 4. 3. 5. 7. 5. E 6. 6. 10. N 9. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 11. 12. 13. 13. 16. 14. 15. 14. 16. 15. 17. 17. 1. Föremål som hör hemma i metallinsamlingen, vilket har använts för förvaring av ananas. 2. Hjälper sjuka personer, gamla sådana är farligt avfall. 3. Någonting för pappersinsamlingen som kommer i postluckan/-lådan varje morgon. 4. Sätts i kompostor/bioavfallskärl, det som blir kvar av en gul frukt. 5. Hör hemma i kompostor eller bioavfallskärl, i stället för kaffesump? 6. Skräp som blir kvar då man gottat sig. 7. Det kanske allmännaste avfallet i hemmet som hör hemma bland returkartong. Bildas då drickan är slut. 8. Elektrisk apparat som är viktig vid städning. 9. Många apparater behöver sådan för att fungera, farligt avfall då strömmen är slut. 10. Nyttoavfall som kan sättas bland returkartong, i bioavfallskärl eller kompostor efter att innehållet har blivit läckra omeletter. 11. Farligt avfall som hittas i bilar och mobiltelefoner, måste laddas. 12. Läggs bland returkartong då du har ätit den runda maten. 13. Kan ersätta glödlampor, farligt avfall då de gått sönder. 14. I lemonad finns det kol, ofta ett farligt avfall. 15. Denna blir tom då du målar och som tom är den metallavfall. 16. Då du har bryggt en brun dryck med kokare kan du lägga detta bland bioavfallet. 17. Föremål som läggs i glasinsamlingen, har använts för förvaring av en söt substans som kan ätas till exempel till plättar. 18. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 14
3. SORTERING Eleverna får information om sortering och aktiveras att sortera. Det lönar sig att sortera avfall! Avfallet är värdefull råvara för tillverkning av nya varor. Då man får råvaran från avfall, måste den inte tas från naturen. Avstjälpningsplatserna växer inte lika fort och det uppstår mindre växthusgaser. Det uppstår mycket avfall vid matlagning, renovering och andra hushållssysslor. Genom att sortera avfallet och föra det till insamlingsställen kan man avsevärt minska på mängden blandavfall. Bioavfall kan också komposteras. Återvinningsrutinerna är lite olika ordnade på olika orter. Kommunerna fastställer återvinningskraven i sina avfallshanteringsbestämmelser. Många kommuner har överlåtit de praktiska arrangemangen på kommunalt ägda avfallshanteringsbolag. Östra Nylands Avfallsservice Ab sköter avfallshanteringen i Sibbo, Askola, Borgnäs, Borgå och Lovisa. Återvinningens och avfallsservicens rutiner finns återgivna på sidan 16 i guiden. En del av avfallet ligger utanför kommunens ansvar och ansvaret ligger enligt lag hos producenten. Tillverkare och importörer av dessa produkter ansvarar också för avfallshanteringen (t.ex. papper, däck, batterier, elektronik). Fragor att tanka pa: En kasse med olika avfall kan tas in i klassen för att betraktas. Vilket slags avfall uppstår i en familj och var skall det sättas? (hemmets nytto- och blandavfallskärl, kompost, ekopunkt, Otto-insamling, småavfallsstation, lopptorg eller annan återanvändning) Av vilket avfall kan man tillverka nytt tidningspapper? Vilken råvara ersätter returpappret då? (tidningar tillverkas av gamla tidningar, vilket ersätter trä) En fråga som ofta ställs: Varför finns det ingen särskild insamling av plast i östra Nyland? Det är besvärligt att återvinna hushållsplast, eftersom materialåtervinning förutsätter plast av jämn kvalitet. Hushållsplastens kvalitetsvariationer och orenhet är ett hinder för återvinning. Det är för tillfället lättare att omvandla plastavfallet till energi, såsom elektricitet och fjärrvärme. Blandavfallet från de östnyländska hemmen, såsom plastförpackningar, transporteras direkt till ett kraftverk för energiproduktion. I kapitel 5 finns mera information om blandavfall. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 15
AVFALLSHANTERINGEN I ÖSTRA NYLAND (Borgå, Sibbo, Lovisa, Askola och Borgnäs) OTTO-INSAMLING (årligen på fastlandet och till havs) farligt avfall och metallskrot SMÅAVFALLSSTATIONER 5 st trädgårdsavfall, trä, metall, farligt avfall, elektriska apparater, skrymmande avfall EKOPUNKTER 95 st papper, returkartong, glas och metall (UFF klädinsamling vid en del punkter) Blandavfallspunkterna är avsedda för bl.a. sommargästernas blandavfall Egnahemshusens blandavfall avhämtas från avfallskärl. Bioavfall kan komposteras i egen kompostor. Höghusens blandavfall avhämtas från avfallstak - blandavfall - bioavfall - returkartong - papper - annat (metall och glas) LOPPTORG hela föremål kan återanvändas t.ex. www.iujkirpputori.fi Avfallet förs till energiutvinning, till ny råvara eller hanteras vid Domargårds avfallscentral. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 16
EKOPUNKTER Blandavfall, skrymmande avfall, farligt avfall och elektriska apparater får inte lämnas till ekopunkterna, utan mottagningen har ordnats vid småavfallsstationerna. Ekopunkt GLAS RETURKARTONG PAPPER SMÅ METALLFÖREMÅL GLAS glasburkar och -flaskor av klart eller färgat glas Etiketter och halsringar behöver inte tas bort. Inget porslin, keramik eller fönsterglas. RETURKARTONG wellpapp mjölk- och saftburkar kartongförpackningar papperspåsar pizzalådor och äggfack engångskärl av kartong Platta till förpackningarna. Plastdelar behöver inte tas bort! PAPPER tidningar tidskrifter reklampost kuvert kopieringspapper Allt papper som kommer genom postluckan kan föras till pappersinsamlingen! SMÅ METALLFÖREMÅL metallburkar aluminiumfolie och -formar kastruller, stekpannor metallrör och -stycken tomma, tryckfria aerosolburkar nyårstenn Ej för elektronik eller farligt avfall. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 17
SMÅAVFALLSSTATIONER ELEKTRISKA APPARATER televisioner och videobandspelare instrument datorer skrivare tvättmaskiner spisar och ugnar kylskåp och frysboxar lampor andra elektriska apparater METALLSKROT möbler av metall cyklar bilchassin och bildelar metallrör tomma metallkärl annat metallavfall Vätskorna bör tas bort från maskiner (t.ex. bensin och oljor). På småavfallsstationerna mottas även papper, returkartong, metall och glas. TRÄAVFALL ris och kvistar (skilt) omålat trä målat trä träskivor möbler formbräder från betongarbeten annat träavfall Tryckimpregnerat trä räknas som farligt avfall och lämpar sig inte bland träavfall. BLAND- OCH BYGGAVFALL plastmaterial styrox söndriga kläder madrasser och mattor kakel wc-skålar FARLIGT AVFALL DVS. PROBLEMAVFALL ackumulatorer och batterier lysrör lågenergilampor spillolja målfärg och lim kemikalier starka tvättmedel annat avfall som klassas som farligt avfall Farligt avfall bör förpackas väl och markeras om förpackningen inte är den ursprungliga. TRÄDGÅRDSAVFALL krattade löv växter och gräs mossa och delar av blommor äpplen (skilt) annat organiskt material från trädgården Smaavfallsstation METALLSKROT FARLIGT AVFALL ELEKTRISKA APPARATER Informations- och uppgiftspaket för undervisning 18
PAPPRETS VÄG Till pappersinsamling: tidningar tidskrifter reklampost kuvert kopieringspapper telefonkataloger böcker med mjuka pärmar Insamlingspunkter: hög- och radhusens avfallstak ekopunkterna avfallsstationerna papper Det insamlade pappret balas och förvaras. Pappersbalarna levereras till pappersfabrikerna som råvara för nytt papper. Returpapper används för tillverkning av bl.a. katalog- och tidningspapper, mjukpapper och ekoull. KARTONGENS VÄG Till kartonginsamling: wellpapp mjölk- och saftburkar kartongförpackningar papperspåsar, -kassar och -säckar pizzakartonger och äggfack engångskärl av kartong returkartong Insamlingspunkter: hög- och radhusens avfallstak ekopunkterna småavfallsstationerna Den insamlade kartongen balas och förvaras. Kartongbalarna levereras till kartongfabrikerna som råvara för ny kartong. Den används för tillverkning av bl.a. nya förpackningar och hylsor. METALLENS VÄG Till metallinsamling: metallburkar aluminiumfolier och -formar metallkärl metallrör och -stycken tomma, tryckfria aerosolförpackningar nyårstenn Insamlingspunkter: hög- och radhusens avfallstak ekopunkterna småavfallsstationerna SMÅ METALLFÖREMÅL Den insamlade metallen transporteras till en sorteringsanläggning, där den krossas och sorteras enligt metall. Stålet förs till stålfabrikerna. Aluminiet smälts till tackor och leveras som råvara till aluminiumgjuterierna. Returmetallen blir bl.a. tvättmaskinsdelar, dvd-spelarstommar och konservburkar. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 19
GLASETS VÄG Till glasinsamling: glasburkar och -flaskor av klart och färgat glas Insamlingspunkter: hög- och radhusens avfallstak ekopunkterna småavfallsstationerna glas Det insamlade glaset levereras till en behandlingsanläggning. Insamlat glas rengörs och krossas och används sedan som råvara för tillverkning av glasull och nya glasförpackningar. BIOAVFALLETS VÄG Till bioavfallskärlet: skal av frukt och grönsaker matrester skämda livsmedel tepåsar kaffefilter och -sump äggskal och -fack blommylla och växtrester hushållspapper och servetter BIOAVFALL Bioavfallet transporteras till en komposteringsanläggning, där den blir till blommylla och jordförbättringsmedel. En del av bioavfallet används för framställning av biogas, vilken används som energikälla. Bioavfallet kan också komposteras i egen kompostor! Den mylla som uppstår kan användas i den egna trädgården. Temperaturen i en valfungerande kompostor kan stiga sa hogt som till 85 grader, vilket ar lika varmt som i bastun. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 20
UPPGIFT 3.1 Avfallssorteringstävling Material: En soppåse blandavfall med samma innehåll för varje lag. Dessutom behöver varje lag sopkärl som t.ex. kan tillverkas av kopieringspapperslådor, alternativt kan man använda annat underlag. Sopkärlen eller underlagen namnges enligt de sorteringsfraktioner som behövs, t.ex. metall, farligt avfall, kompost, avstjälpningsplats, glasinsamling osv. Utförande: Tävlingen lämpar sig till exempel för skolans miljödag, varvid klasserna kan tävla med varandra genom att bilda ett lag från varje klass eller bilda lag av elever i olika åldrar. Tävlingen kan också utföras i klass genom att dela upp klassen i mindre grupper. Idén är att varje lag sorterar sina sopor så felfritt som möjligt. Det lag som lyckas bäst vinner tävlingen. Laget får en poäng för varje rätt sorterat föremål, på motsvarande sätt erhåller laget en minuspoäng för varje felsorterat föremål. Vissa saker kan sorteras rätt på flera än ett sätt. Avfallets återanvändning bör motiveras innan laget erhåller poäng. Innehållsförslag: konservburk, serietidning, batteri, brödpåse av papper, rent trä, impregnerat/målat trä, mjölkburk, plastpåse, strumpa, korvförpackning, lemonadflaska av glas, lemonadflaska av plast, äggfack, reklam inslagen i plast, styrox-bit, porslinskärl, tidning, tepåse, hushållspapper, pappersnäsduk, glasburk med metallock, fruktskal, kuvert med fönster, vanligt vitt kuvert, liten plastleksak. 3.2. Uppställande av avfallsguide Material: Papper/häfte, gamla tidningar, pennor i olika färger, lim och sax. Utförande: Eleverna undersöker vilket slags avfall det uppstår i hemmet, vad det har för material och hur det sorteras. Observationerna antecknas i ett häfte. Avsikten är att göra en avfallsguide för hemmet, ur vilken olika avfallsslag jämte sorteringsanvisningar framgår. Guiden åskådliggör med bilder som ritas själv eller med hjälp av bilder som klipps ut ur tidningarna. Eleverna kan ta hem sin guide för att sättas upp t.ex. på kylskåpsdörren eller i städskrubben, varvid också andra familjemedlemmar lär sig sortera rätt. Varje elev kan göra sin egen guide utgående från sina egna och andra elevers avfallsförteckningar. Alternativt kan klassen sammanställa en gemensam guide genom att först skissa upp guidens struktur utgående från avfallsförteckningarna, varefter innehåll och form kan fastställas utgående från gemensamt arbete. Ett par elever skriver sedan ren guiden på textbehandlingsprogram utgående från skisserna. Guiden skrivs ut till var och en, varefter eleverna klipper ut/ritar lämpliga illustrationer till guiden. 3.3 Sorteringslek Utförande: Tre platser namnges enligt avfallsfraktioner, till exempel bioavfall, farligt avfall och kartong. Sorteringsanvisningarna repeteras innan man börjar, handledaren ropar sedan ut olika avfall och eleverna springer till rätt ställe. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 21
UPPGIFT 3.4 Vilket avfall hamnar var? Dra en linje från avfallet till dess rätta plats! GLAS RETURKARTONG PAPPER SMÅ METALLFÖREMÅL VAD KUNDE ELLER BORDE HA SORTERATS? Informations- och uppgiftspaket för undervisning 22
UPPGIFT 3.5 Kombineringsuppgift - var hör avfallet hemma? Dra en linje från avfallet till dess rätta plats! chipspåse glödlampa lysrör batteri tom målfärgsburk karamellpapper tepåse bok med hårda pärmar äggfack kuvert dricksglas brödrost porslinskanna telefon BLANDAVFALLSKÄRL BIOAVFALLSKÄRL KOMPOSTOR INSAMLING AV FARLIGT AVFALL INSAMLING AV ELEKTRONIKAVFALL PAPPERSINSAMLING RETURKARTONGINSAMLING GLASINSAMLING METALLINSAMLING AFFÄR/BUTIK 3.6 Bekant med mottagningsställena! Besök till ekopunkten Hela klassen beger sig för att gemensamt bekanta sig med en ekopunkt i närheten för att se vilka avfallsslag som tas emot där. Olika nyttoavfall tas med från skolan för att man på stället skall kunna öva sig i sortering. Besöket kan göras på egen hand eller så kan man begära att vår rådgivare kommer med. Äventyr vid småavfallsstationen Hela klassen besöker småavfallsstationen. Eleverna kan ta med sig häften och pennor och anteckna sina observationer. Hur märker du att du befinner dig på en småavfallsstation? Vilka slags avfall såg du under besöket? Såg du något som ännu kunde användas? Skulle du ha haft lust att ta något med dig? Vad var det roligaste/tråkigaste föremålet som du såg vid småavfallsstationen? Hurudan var stämningen vid småavfallsstationen? Tänk på ord som du kopplar till småavfallsstationen och skriv ned dem. Jämför förteckningarna vid skolan och se vilka olika tankar stationen väckte. Kom på förhand överens om besöket vid småavfallsstationen med vår kundrådgivare Sabina Lindström (tfn 020 637 7088), som kommer och guidar vid besöket. 3.7 Hur förmultnar bioavfall -test Material: två gastygspåsar, matrester och hushållspapper, plast och metall. Utförande: Testet utförs tillsammans. Läraren och elever lägger förmultnande avfall (matrester, hushållspapper o.dyl.) i den ena påsen och avfall som inte förmultnar i den andra (plast, metall o.dyl.). Påsarna sluts och grävs ned i jorden eller i en kompost. Efter en månad grävs påsarna upp och man undersöker tillsammans vad som har hänt med innehållet. Påsarna grävs ned i jorden eller komposten igen och en månad senare tas de igen upp för att se hur förmultningen framskrider. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 23
Eleverna kan identifiera avfall som är farligt för natur och hälsa, de lär sig också hur farligt avfall skall hanteras. 4. FARLIGT AVFALL, DVS. PROBLEMAVFALL Vad är farligt avfall? Många ämnen som vi hanterar dagligen klassas som farligt avfall. Hemmets farliga avfall går i allmänhet att finna i garaget, städskrubben, under diskbänken eller i medicinskåpet. Sådana ämnen som har markerats med varningsmärke är farliga avfall (se bild sid. 25). Alla farliga avfall är dock inte markerade. Mobiltelefonernas batterier, frysboxar, lysrör, mediciner, batterier, adb- apparater och annan elektronik är också farligt avfall. Hur skall farligt avfall hanteras och var skall det föras? Farligt avfall får inte sättas i vanliga sopkärl eller hällas ut i avloppet, utan de förvaras skilt och lämnas till insamling av farligt avfall. Avfallet bör markeras som farligt avfall eller förvaras i sin ursprungliga förpackning. Farligt avfall tas emot vid småavfallsstationerna eller ambulerande uppsamlingsbilar. Dessutom tas mediciner emot av apoteken och batterier i de affärer där de säljs. Obs! Ämnen som har försetts med märke för fara får inte röras. De kan påverka både miljö och hälsa. De bör alltid förvaras utom räckhåll för barn. Var hamnar det farliga avfallet? Farligt avfall förs till en problemavfallsanläggning, där det oskadliggörs och utnyttjas som energi eller nytt material. Till exempel olja och elektronik kan utnyttjas för tillverkning av nya produkter. Fragor att tanka pa: Finns det farligt avfall i klassen eller era hem? (t.ex. märkta ämnen, elektronisk apparatur, batterier, lågenergilampor och lysrör) Vilket är det rätta sättet att göra sig av med farligt avfall? (förs till insamling av farligt avfall) Varför bör man vara särskilt omsorgsfull vid uppbevaring av farliga ämnen? Varför skall de inte förvaras i en lemonadflaska? (farligt avfall är skadligt för miljö och hälsa, de kan leda till allvarliga skador för människor) Informations- och uppgiftspaket för undervisning 24
VARNINGSMÄRKEN FÖR FARLIGT AVFALL GAMLA MÄRKEN SOM FORTFARANDE ANVÄNDS: Frätande Giftig Oxiderande Brandfarlig Miljöfarlig Skadlig Explosiv NYA MÄRKEN SOM REDAN ÄR I ANVÄNDNING: FYSIKALISK FARA MILJÖFARA Brandfarlig Explosiv Oxiderande Gas under tryck Miljöfarlig FARA FÖR HÄLSA Giftig Hälsofarlig Skadlig Frätande Informations- och uppgiftspaket för undervisning 25
FARLIGT AVFALL DE VANLIGASTE FARLIGA AVFALLSSLAGEN, DVS. PROBLEMAVFALL ackumulatorer och ackumulatorvätskor bensin syror kylar-, broms- och kopplingsvätskor växtskydds- och bekämpningsmedel lösningsmedel målnings-, lack- och limrester oljor och oljefilter kylanläggningar lysrör lågenergilampor vissa tvätt- och rengöringsmedel el- och elektronikskrot laddningsbara batterier och ackumulatorer mediciner och kvicksilvertermometrar nagellacksborttagningsmedel En liter spillolja kan forstora 100 000 liter dricksvatten! Informations- och uppgiftspaket för undervisning 26
UPPGIFT 4.1 Ordlabyrint sök efter fem föremål som klassas som farligt avfall och färglägg bilderna! M E D I C I N Å H P K K I O L Y S R Ö R N F Ö U U L S A Ä O N A N K Z R E T J L I M G B H L P O L H Y M O S K I 4.2 Ordlabyrint hittar du tio föremål som klassas som farligt avfall? O I R E T T A B N R K S T E R P E N T I N A J G V I J F L N S S A L I L Y S R Ö R N U V V Å I K U R E T E U R D E S R A T L O B A A Ä R K M N D I L O R I N I C I D E M O Y A S U H I P O I S S Ä J O B U V K O M M U Y L E Skriv de ord du hittar här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. A C K U M U L A T O R Informations- och uppgiftspaket för undervisning 27
UPPGIFT 4.3 Kartläggning av farligt avfall Elevernas uppgift är att reda ut vilka farliga avfall det finns i deras hem. Uppgiften kan till exempel utföras i samarbete med föräldrarna. Eleverna frågar sina föräldrar vilka farliga avfall det finns i hemmet och var de förvaras (medicinskåp, städskrubb, garage osv.). Eleverna ställer upp en förteckning över farligt avfall, ur vilken det framgår vilket det farliga avfallet är, dess varningsmärke samt bevaringsplats. I skolan kan man jämföra vilka olika farliga avfall det finns i hemmen och var de farliga avfallen borde förvaras och hur man skall göra sig av med dem. 4.4 Oljekatastrof Med detta enkla försök utreder man vad olja förorsakar vatten. Försöket kan göras tillsammans eller i små grupper. Material: Genomskinlig skål eller fat, stenar, torv, kalk (t.ex. krossad tavelkrita), olja (t.ex. matolja), diskmedel, folie, fågelfjädrar och sugrör. Utförande: Skålen/fatet fylls med vatten för att bilda hav och några stenar sätts i vattnet för att bilda öar. Av folien görs en liten båt (oljetanker). Fartyget sätts i vattnet och några fjädrar läggs ned för att föreställa simmande fåglar. Tankern välter och det kommer olja i havet. Hur går det med fåglarna? Hur väl flyter en ren fjäder jämfört med en oljig? Det finns nu olja i havet som borde bekämpas. En metod är att mekaniskt bekämpa oljan, varvid man försöker få bort oljan med hjälp av en sked. Den mekaniska bekämpningen underlättas om man försöker absorbera oljan i torv. Strö torv i oljan. Vad händer? Den mekaniska bekämpningen lyckas inte. Försök sänka oljan med hjälp av kalk. Strö tex. krossad tavelkrita på oljan. Sjunker oljan? Hurudan skada kan den sjunkna oljan förorsaka i havets botten? Oljan kan kanske bekämpas kemiskt. Släpp några droppar diskmedel bredvid oljan. Vad händer med oljan? Är oljekatastrofen nu avvärjd? Slutligen kan man lägga ned oljebommar som tillverkats av sugrör. Vilka goda och dåliga sidor har de olika oljebekämpningsmetoderna? Vilken bekämpningsmetod är bäst och varför? Brinner oljan och kunde man bekämpa olja i havet genom att bränna upp den? Informations- och uppgiftspaket för undervisning 28
5. BLANDAVFALL Eleverna förstår hur viktigt det är att undvika att blandavfall bildas och får information om hur blandavfall hanteras. Då nyttoavfallet och det farliga avfallet har sorterats och förts till sina uppsamlingsställen, återstår blandavfallet. I östra Nyland sätts hushållsavfallet i ett avfallskärl på gården, varifrån avfallet förs till kraftverk (85 %) eller avstjälpningsplats (15 %). Vid kraftverket bränns blandavfallet upp och det frigörs energi. Skrymmande avfall förs till småavfallsstationen. Mängden avfall som förs till avstjälpningsplats borde kontinuerligt minskas. Avstjälpningsplatsernas avfall minskar genom hållbar konsumtion, återvinning och energianvändning. Cirka 85 % av allt hushållsavfall i östra Nyland återvinns eller utnyttjas för energiproduktion. Sådant avfall som lämpar sig för återvinning, så som papper, bioavfall, kartong och metall levereras till industrin för att utnyttjas som råvara. Träavfall och en stor del av blandavfallet utnyttjas för energiproduktion. För närvarande förs endast cirka 15 % av hushållsavfallet till avstjälpningsplats. Fragor att tanka pa: Får man själv behandla avfall? Hemma kan man kompostera bioavfall och använda papper och papp som tände. På glesbygden får man bränna ris. Förbränning av annat avfall är absolut förbjudet! Det uppstår skadliga gaser vid förbränning av avfall, vilka är skadliga för såväl miljö som människor. Varför är det viktigt att man inte sätter farligt avfall i avfallskärlet? De förorsakar skada för miljö/hälsa såväl på avstjälpningsplatsen som i kraftverket. Vilka olägenheter medför avstjälpningsplatser och hur kan de förebyggas? Metan värmer upp klimatet, näringsämnen spolas med vattnet, fåglar och lukt medför olägenhet för grannar. Varför kan man inte bränna avfall på den egna gården? Det uppstår skadliga utsläpp i atmosfären där de kommer i andningsluften. Förbränningskraftverken har omfattande anläggningar för rengöring av rökgaserna. Vilken är nyttan av att avfall används för energiutvinning? Det är ett miljövänligare sätt att bli av med blandavfall jämfört med avstjälpningsplats. Energin ersätter annan energi så som naturgas eller olja som importeras. Informations- och uppgiftspaket för undervisning 29
BLANDAVFALLETS VÄG I blandavfallskärlet: - plastförpackningar - plastprodukter - dammsugarpåsar - porslin och keramik - glödlampor och säkringar - textilier och skor - blöjor och bindor - kattsand - fimpar och aska (svalnade) Blandavfallet transporteras i huvudsak till energiutvinning. Avfallet blir elektricitet, industriånga och fjärrvärme. Blandavfall OLIKA SÄTT ATT BEHANDLA BLANDAVFALL AVSTJÄLPNINGSPLATS Det avfall som förs till avstjälpningsplats krossas med en vält och täcks med jord. Det fordras mycket pengar och arbete att förhindra miljöpåverkan. Avloppsvattnen leds till ett avloppsvattenreningsverk och gaser som förorsakar klimatuppvärmning tas till vara och leds till energianvändning. ENERGIANVÄNDNING En stor del av avfallet från blandavfallskärlen transporteras till energianvändning. I kraftverket förbränns skräppåsarna vid cirka tusen graders temperatur. Den ånga som uppstår roterar en turbin, varvid man kan utvinna elektricitet. Kraftverket producerar fjärrvärme, elektricitet och industriånga. FJÄRRVÄRME INDUSTRIÅNGA ELEKTRICITET Informations- och uppgiftspaket för undervisning 30
OM ALLT AVFALL SKULLE TÖMMAS PÅ EN FOTBOLLSPLAN? Om allt det hushållsavfall som uppstår på ett år i östra Nyland skulle tömmas på en fotbollsplan, skulle fotbollsplanen täckas av ett 6 meter tjockt avfallsskikt, vilket är högre än en lastbil. Fem års avfall skulle bilda ett 30 meter tjockt skikt, vilket är högre än ett stort höghus. 1 OCH 5 ÅRS AVFALL 30 5 ÅRS AVFALL 30 m 20 10 Höjd i meter 1 ÅRS AVFALL 6 m SORTERINGENS OCH ENERGIANVÄNDNINGENS BETYDELSE Om allt det hushållsavfall som uppstår på ett år i östra Nyland skulle tömmas på en fotbollsplan, skulle fotbollsplanen täckas av ett 6 meter tjockt avfallsskikt, vilket är högre än en lastbil. Av det östnyländska 6 meter höga avfallsskiktet förs 2,5 meter till energianvändning, 2,3 meter till återvinning och 1,2 meter till avstjälpningsplats. 6 1 ÅRS AVFALL ALLT AVFALL 4 2 Höjd i meter ENERGIANVÄNDNING: ENERGI AV AVFALL ÅTERVINNING: RÅVARA AV AVFALL TILL AVSTJÄLPNINGSPLATS Informations- och uppgiftspaket för undervisning 31
UPPGIFT VAD GICK FEL? Vilka avfall borde ha sorterats? 5.1 Vilka är blandavfall av dessa? Kryssa för blandavfallet. Om det finns annat än blandavfall, skriv på linjen var avfallet hör hemma! Sprutkanna av plast Tomt kaffepaket CD-fack Lock till glasburk Brödpåse av plast Trasiga strumpor Tomt margarinpaket Bakplåtspapper Porslinstallrik Dricksglas Gummistövlar Äggskal Saftkanister av plast Trasig skärmmössa Saftburk av kartong Glödlampa Full dammsugarpåse Tomt kuvert Informations- och uppgiftspaket för undervisning 32
RÄTTA SVAR 1.1. Hur miljövänlig är du? 1 a eller c, 2 b eller c, 3 a eller c, 4c, 5 a eller b, 6a, 7b 1.2 Vilket alternativ är bättre för miljön? tygkasse ren natur porslinsmugg ekopunkt buss 1.3 Vilket alternativ är bättre för miljön? tygkasse lopptorg litet förpackad tallsåpa ren natur porslinsmugg återvinningscentral ekopunkt inhemsk produkt biobesök gemensamma varor digikamera buss handduk tygblöja 2.2 Återanvändning eller återvinning? Återanvändning - en hel leksak gan man ge till någon eller föra till ett lopptorg! En gammal leksak kan ännu skänka mycket glädje till någon annan! Återvinning - glasflaskan går via glasinsamlingen till råvara för tillverkning av nya glasflaskor eller nytt material Återvinning - en gammal tidning går via pappersinsamlingen till råvara för tillverkning av nytt papper! Återvinning - mjölkburken går som returkartong till råvara för kartongtillverkning! Återanvändning - skor som har blivit små kan man ge till någon annan eller föra till loppmarknad! Skor som har blivit för små för en kan vara riktigt passliga för en annan! Återanvändning - en bok kan vara till glädje för någon annan. Det lönar sig att hellre byta böcker med varandra än att slänga dem! Om en bok är i riktigt dåligt skick kan den sättas i återvinning, varvid sidorna är returpapper och pärmarna lämnas i returkartongkärlet. Återvinning - konservburken går via metallinsamling till råvara för nya metallprodukter! Återanvändning - en hel rock kan man ge till någon eller sälja på lopptorg, någon annan kanske vill ha just den! 2.5 Hur mycket kan man spara a) 1. 80 servetter 2. 400 servetter 3. 2 servetter 4. 10 servetter 5. 40 servetter 6. 200 servetter b) 1. 129 engångsmuggar 2. 645 engångsmuggar 3. 2 580 engångsmuggar 4. 24 510 engångsmuggar c) 1. 80 liter 2. 400 liter d) 1. 40 liter 2. 100 liter e) 1. 50 gram 2. 259 gram 3. 4 kg 742 gram 4. 23 kg 710 gram 2.7 Vilket viktigt råd får du? 1. konserburk 2. piller 3. tidning 4. bananskal 5. tepåse 6. godispapper 7. mjölkburk 8. dammsugare 9. batteri 10. äggfack 11. ackumulator 12. pizzalåda 13. lysrör 14. syra 15. målburk 16. kaffesump 17. syltburk 18. Köp inte onödiga prylar 3.4 Kombineringsuppgift Kuvert pappersinsamling Mjölkburk returkartonginsamling Papplåda returkartonginsamling Konservburk metallinsamling Glasflaska glasinsamling Söndrigt dricksglas glasinsamling Äggfack returkartonginsamling Stekpanna metallinsamling Metallkork metallinsamling Tidning pappersinsamling Kastrull metallinsamling 3.5 Kombineringsuppgift Chipspåse - blandavfall Glödlampa - blandavfall Lysrör insamling för farligt avfall Batteri - till butiken eller insamling för farligt avfall Tom målfärgsburk - metallinsamling Karamellpapper - blandavfall Tepåse - bioavfallskärl eller kompostor Bok med hårda pärmar - sidorna till pappersinsamling, pärmarna är returkartong Äggfack - bioavfallskärl, kompostor eller returkartong Kuvert - pappersinsamling Dricksglas - glasinsamling Brödrost - insamling av elektronikavfall Porslinskanna - blandavfall Telefon - insamling av elektronikavfalls 4.1 Ordlabyrint sök fem farliga avfall och färglägg bilderna! M E D I C I N Å H P K K I O L Y S R Ö R N F Ö U U L S A Ä O N A N K Z R E T J L I M G B H L P O L H Y M O S K I 4.2 Ordlabyrint hittar du tio farliga avfall? O I R E T T A B N R K S T E R P E N T I N A J G V I J F L N S S A L I L Y S R Ö R N U V V Å I K U R E T E U R D E S R A T L O B A A Ä R K M N D I L O R I N I C I D E M O Y A S U H I P O I S S Ä J O B U V K O M M U Y L E A C K U M U L A T O R 5.1 Vilka är blandavfall av dessa? X Sprutkanna av plast X Tomt kaffepaket X CD-fack Lock till glasburk - metallinsamling X Brödpåse av plast X Söndriga strumpor X Tomt margarinpaket Bakplåtspapper - bioavfallskärl eller kompostor X Porslinstallrik Dricksglas - glasinsamling X Gummistövlar Äggskal - bioavfallskärl eller kompostor X Saftkanna av plast X Söndrig skärmmössa Saftburk av kartong - returkartong X Glödlampa X Full dammsugarpåse Tomt kuvert - pappersinsamling Informations- och uppgiftspaket för undervisning 33
WEBBLÄNKAR Östra Nylands Avfallsservice Ab: www.iuj.fi Otto återanvänder - Informations- och uppgiftspaket för undervisning http://www.iuj.fi/svenska/sorteringsradgivning/skolor-och-daghem.aspx Hela Finlands avfallshantering: www.jateinfo.fi/framsidan, www.jly.fi Hela Finlands återvinningspunkter: www.kierratys.info Bioavfall: www.envor.fi Returkartong: www.np-kierratys.fi/svenska.php Papper: www.paperinkerays.fi/hem Metall: www.kuusakoski.fi Problemavfall: www.ongelmajate.fi Energianvändning av blandavfall: www.kotkanenergia.fi -> Hyötyvoimalaitos Hemelektronik: www.serty.fi/se/etusivu Mindre avfall: www.hsy.fi/se/fiksu SPEL MED ANKNYTNING TILL AVFALL Återvinningsspel www.paperinkerays.fi/koulut/kierratyspeli Hur avfallet blir elektricitet http://www.kotkanenergia.fi/hyotyvoimapeli Hur ekologisk är du? www.hel2.fi/ekohaaste Hur smart är du? (hållbar konsumtion) http://www.hsy.fi/fiksu/arjessa/sivut/fiksutesti.aspx Etapin arvoitus http://ww.etappi.com/etapinarvoitus Informations- och uppgiftspaket för undervisning 34