FRAMSTÄLLNING nr x/2008-2009 2009-XX-XX Till Ålands lagting Ny lagstiftning om växtskyddsmedel Huvudsakligt innehåll I denna framställning föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel. Genom den föreslagna lagen intas bestämmelser i landskapslagstiftningen om tillverkning, godkännande, försäljning, förpackning, lagring och användning av växtskyddsmedel. Genom nämnda landskapslag, som tillika är en blankettlag, intas även bestämmelser om tillsynen över hanteringen av växtskyddsmedel i landskapet i landskapslagstiftningen. Framställningen innehåller även smärre följdändringar.
!"###################################################################################$ % &' ######################################################################################## $# ############################################################################################# #( ) ' *+ ##################################################### #(,+ ###################################################################################### -# ' ''&)!'!&''##################################-.# *'' +/'#################################################################..#$% ###########################################################################################..#0'&& +/'+' ##################################################. #/'& '########################################################################. #$& && '################################################################. #% '& '############################################################# #1!& '############################################################### #-2& '+/'3/ ################################################################### 4#+ 5!/'!########################################################################## 3&' ##########################################################################################4 $# *&* * & ######################################################################################4 # *& ' $&)!-66 * &* * '+/'+ '&'####################################$$ #####################################################################################################$$ %02%70%(&* * & ####################################################################################$$ %02%70%(& ' $&)!-66 * & * * '+/'+ '&'#################$$ 8#######################################################################################################$$ & #########################################################################$$ 7''############################################################################################$$
Allmän motivering 1. Inledning Avkastningen från växtproduktionen påverkas ständigt av skadliga organismer. För att motverka att avkastningen minskar och för att bidra till att försörjningen säkras är det absolut nödvändigt att skydda växter mot sådan negativ påverkan. Att använda växtskyddsmedel är ett av de viktigaste sätten att skydda växter och växtprodukter mot skadedjur, svampangrepp eller konkurrerande växter och därigenom förbättra jordbruksproduktionen. Växtskyddsmedel används även inom skogs- och trädgårdsbruket. Växtskyddsmedel kan påverka växtproduktionen negativt och deras användning kan innebära risker och faror för människor, djur och miljö, särskilt om de släpps ut på marknaden utan att ha provats och godkänts officiellt eller om de används på fel sätt. Därför är det viktigt med ändamålsenlig lagreglering som säkerställer att växtskyddsmedel används till största möjliga samhällsekonomiska nytta på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt godtagbart sätt. Bestämmelser om ett lämpligt godkännandeförfarande, skyldighet att byta ut skadliga växtskyddsmedel mot mindre skadliga, tillförlitliga användningsmetoder, skydd av användarnas hälsa och en adekvat tillsyn ska vara centrala inslag i lagstiftningen om växtskyddsmedel. Växtskyddsmedel utgör en undergrupp till bekämpningsmedlen som rent allmänt kan definieras som kemiska eller biologiska produkter avsedda att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom 1. Bekämpningsmedlen innefattar förutom växtskyddsmedel även s.k. andra bekämpningsmedel som även går under benämningen biocidprodukter. Biocidprodukter används i en mängd övriga sammanhang för att motverka skadliga organismer, t.ex. i form av träskyddsmedel, desinfektionsmedel, myggmedel, råttbekämpningsmedel och båtbottenfärger etc. 2. Gällande central landskapslagstiftning Genom landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier har kemikalielagen (FFS 744/1989) och lagen om bekämpningsmedel (FFS 327/1969) tillämpliggjorts i landskapet. Utgående från dessa rikslagar regleras för närvarande bl.a. hanteringen i landskapet av växtskyddsmedel. 3. EG-lagstiftning Inom EG utfärdades 1991 rådets direktiv 91/414/EEG om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Direktivet innehåller detaljerade bestämmelser om villkoren för beviljande av tillstånd för utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om förfarandet för godkännande. Med växtskyddsmedel avses verksamma ämnen och preparat som innehåller ett eller flera verksamma ämnen, i den form de levereras till användaren, ifall de är avsedda för särskilt uppgivna användningsändamål. Som utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden betraktas enligt direktivet varje tillhandahållande, mot eller utan vederlag, som inte sker för sådan förvaring som följs av utförsel från gemenskapens territorium. Att importera ett växtskyddsmedel till gemenskapens territorium anses liktydigt med att släppa ut det på marknaden. Enligt direktivet ska medlemsstaterna föreskriva att endast växtskyddsmedel som de godkänt i enlighet med direktivet får släppas ut på marknaden och användas inom deras respektive territorier, dock med undantag av 1 Jmfr avsnitt 3 nedan.
- experiment med växtskyddsmedel för forsknings- eller utvecklingsändamål. I direktivet föreskrivs också om de villkor som ett växtskyddsmedel ska uppfylla för att kunna godkännas. Enligt direktivet utvärderas och godkänns de verksamma ämnena inom gemenskapen, medan preparaten godkänns nationellt i varje medlemsland. Utvärderingen av verksamma ämnen koordineras av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, European Food Safety Authority (EFSA). En central princip i växtskyddsmedelsdirektivet är ömsesidigt erkännande av godkännande. Ett preparat som har godkänts i enlighet med direktivet i en medlemsstat ska på ansökan godkännas även i andra medlemsstater, utan att sökanden behöver upprepa några undersökningar. Ifall förhållandena när det gäller jordbruk, växters sundhet eller miljö dock inte kan jämföras med de förhållanden som råder i det land som har godkänt ett preparat, kan de enskilda medlemsländerna kräva nya undersökningar eller ändring av bruksanvisningar och användningsvillkor, eller så kan de helt låta bli att godkänna preparatet i fråga. 4. Lagändringar i riket och deras huvudsakliga orsaker I riket upphävdes lagen om bekämpningsmedel och ersattes av lagen om växtkyddsmedel (FFS 1259/2006) som trädde i kraft den 1 januari 2007. Anledningen till att lagstiftningen härvidlag ändrades var att lagen om bekämpningsmedel dessförinnan reviderats så pass många gånger att det ansågs nödvändigt med en mer genomgripande lagreform. Den nya lagen syftar till att i görligaste mån höja kvaliteten på nyttoväxter genom ett regelverk som säkerställer att växtskyddsmedlen på marknaden är effektiva och att de används på ett ändamålsenligt och korrekt sätt. Tanken är dessutom att lagen ska säkerställa att medlen används på ett sådant sätt som inte medför olägenhet för människors eller djurs hälsa eller att miljön skadas. I lagen om växtskyddsmedel betonas det hur viktigt det är att handläggningen och beslutsfattandet i anknytning till att ett växtskyddsmedel godkänns grundar sig på bästa tillgängliga sakkunskap. Genom lagen eftersträvar man att upprätthålla ett system som är effektivt och funktionellt sett av hög kvalitet, flexibelt och kan anpassas efter kommande och föränderliga behov. Livsmedelssäkerhetsverket beslutar om godkännande av ett medel efter att i förekommande fall först ha hört olika utvärderingsinstanser. Enligt tidigare regelverk fattades sådana beslut av en s.k. bekämpningsmedelsnämnd. Nackdelarna med det tidigare förfarandet var bl.a. att handläggningen var långsam samt att samordning och strategisk utveckling var svåra att genomföra. Samma aktörer som redan tidigare hade yttrat sig under beslutsprocessen satt också i nämnden. Därmed uppstod det oklarhet om gränsdragningen mellan riskbedömning och riskhantering. I samband med beredningen av lagen om växtskyddsmedel framhölls att växtproduktionen i Finland måste stå sig i konkurrensen på EU-marknaden och att priset på och tillgången till insatsvaror spelar en stor roll för konkurrenskraften. Det framhölls vidare att den finländska marknaden för växtskyddsmedel är förhållandevis liten vilket bidrar till att växtskyddsmedel ofta är dyrare i Finland än i de övriga EU-länderna och till att vissa växtskyddsmedel saknas helt och hållet inom odlingssektorer med små arealer såsom frilandsodling av grönsaker och skogsplantor, bär-, frukt- och växthusodling. Härvidlag är odlingsarealerna i Finland så små i internationell jämförelse att varken tillverkarna eller importörerna av växtskyddsmedel på långt när alltid registrerar de växtskyddsmedel som de avser att använda på dessa växter. För t.ex. skogsplantskolorna konstaterades att det är ett problem att utbudet på verksamma ämnen och preparat inom växtskyddsmedelsområdet har krympt och att det därför är angeläget att inte ytterligare
. försvåra marknadstillträdet för preparat som är lämpade för skogsplantskolor. Lagen om växtskyddsmedel ger utrymme för att genom sänkta avgifter i samband med godkännandet av medel avsedda för odling inom ett smalare segment främja registreringen av sådana medel vilket gynnar t.ex. produktionen av grönsaker. När ett medel har godkänts i något annat land i enlighet med växtskyddsmedelsdirektivet godkänns det i riket utan ny bedömning under förutsättning att undersökningarna har gjorts i riket eller någon annanstans där det råder liknande förhållanden beträffande jordbruk, växters sundhet och miljö. Växthusmiljön anses vara densamma i hela Europa. 5. Landskapsregeringens förslag 5.1 Allmänt Likformighet med rikets lagstiftning bör eftersträvas eftersom samma problem som aktualiserat lagändringarna i riket även gör sig gällande i landskapet. Vidare innehåller lagen om växtskyddsmedel omfattande reglering av rikslagstiftningsnatur från vilken det inte det finns möjlighet att avvika. Lagen om växtskyddsmedel handlar dessutom till stor del om hur berörda förvaltningsmyndigheter ska förfara för att lagen ska kunna verkställas. Allt detta, inklusive det faktum att man i landskapet sen tidigare valt att använda sig av blankettlagstiftningstekniken inom det rättsområde som reglerar hanteringen av bekämpningsmedel däribland växtskyddsmedlen, gör det mest rationellt att även fortsättningsvis använda sig av nämnda lagstiftningstekniken inom det rättsområdet ifråga. Mot bakgrund av det som anförts ovan föreslår således landskapsregeringen att lagtinget antar en ny landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel, nedan kallad blankettlagen. Härigenom uppdateras och moderniseras lagstiftningen inom området ifråga på ett kort, koncist, klart och ändamålsenligt sätt. 5.2 Särskilt om godkännandeförfaranden I samband med godkännandeförfaranden, i händelse av att detta blir aktuellt, kan landskapsförvaltningen enligt landskapsregeringens bedömning dra nytta av de resurser som står till Livsmedelssäkerhetsverkets förfogande och därifrån inbegära sakkunnigutlåtanden (vilka är viktiga i samband med beslut om godkännande). Jämlikt 31 självstyrelselagen (1991:71) för Åland är nämligen riksmyndigheterna skyldiga att inom gränserna för sin allmänna behörighet på begäran av landskapsregeringen bistå landskapsmyndigheterna vid skötseln av uppgifter som hör till självstyrelsen. Att avge sakkunnigutlåtanden i samband med godkännandeförfaranden är något som ligger inom Livsmedelssäkerhetsverkets allmänna behörighet. Godkännandeförfarandena torde därför i praktiken kunna genomföras tämligen smidigt och föranleder således heller inget krav på utökning av personalresurserna, något som underlättar verkställigheten av den föreslagna blankettlagen till denna del. 6. Förslagets konsekvenser 6.1 Ekonomiska konsekvenser Enligt landskapsregeringens bedömning kommer det i praktiken inte att bli fråga om några omfattande godkännandeförfaranden. I de allra flesta fall kommer det att vara så att de växtskyddsmedel som används och kommer att användas i landskapet redan är godkända i riket. Bestämmelsen i 6 1 mom. blankettlagen stipulerar att landskapsregeringen för ett register som innehåller sådana uppgifter över godkända växtskyddsmedel som motsvarar
uppgifterna i det register över godkända växtskyddsmedel som enligt 5 1 mom. lagen om växtskyddsmedel förs av Livsmedelssäkerhetsverket. Härigenom behövs inget separat godkännandeförfarande för sådana växtskyddsmedel. I de sällsynta fall det skulle bli fråga om att i landskapet initiera ett godkännandeförfarande rörande växtskyddsmedel vilka ännu inte hunnit bli godkända på rikssidan (men som så småningom med största sannolikhet kommer att godkännas där), kommer härvid influtna avgiftsbelopp att vara så pass låga att det inte kommer att medföra några betydande effekter på landskapets ekonomi. I övrigt kan konstateras att eftersom handläggningen av växtskyddsmedelsärenden kan skötas inom ramen för de befintliga personalresurserna innebär förslaget härvid ingen kostnadsökning 2. Slutsatsen är således att förslaget överlag inte har några avgörande ekonomiska konsekvenser för landskapets del. 6.2 Administrativa konsekvenser Förslaget har inga avgörande administrativa konsekvenser utan de nya reglerna, främst vad gäller tillsyn och kontroll av den föreslagna blankettlagens efterlevnad, kan verkställas inom ramen för de personalresurser som står till landskapsregeringens förfogande. Genom förslaget effektiveras tillsynen och kontrollverksamheten. 6.3 Jämställdhetskonsekvenser Förslaget är könsneutralt utformat och har inga konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män. 6.4 Konsekvenser för miljön Genom ett effektiverat tillsynsförfarande är det möjligt att snabbt avlägsna produkter från marknaden som saknar säkerhetsdata eller som annars kan konstateras vara farliga. På så sätt motverkas en användning av växtskyddsmedel som medför oönskade effekter på näringskedjan. En skadlig inverkan på miljön samt människors och djurs hälsa minskar följaktligen och konsumenterna kan därmed erbjudas ett brett urval av säkra livsmedel av hög kvalitet. 7. Lagstiftningsbehörighet Lagen om växtskyddsmedel innehåller bestämmelser som hänför sig till dels rättsområdet för tillverkning, godkännande och användning av växtskyddsmedel (som är att betrakta som gifter) vilket faller inom rikets behörighet enligt 27 30 punkten självstyrelselagen. Sådana bestämmelser kan likväl intas i landskapslagstiftningen med stöd av 19 3 mom. självstyrelselagen. Lagen om växtskyddsmedel innehåller även bestämmelser som rör försäljning, förpackning och lagring av växtskyddsmedel vilket enligt förarbetena till självstyrelselagen ankommer på lagtinget att lagstifta om 3. Lagen om växtskyddsmedel innehåller även bestämmelser om skötseln av olika förvaltningsuppgifter. Enligt 27 3 punkten självstyrelselagen ankommer det normalt på riket att lagstifta om skötseln av de förvaltningsuppgifter som innebär verkställighet av de bestämmelser som reglerar sådant som faller inom rikets behörighet. Enligt 30 8 punkten självstyrelselagen har dock lagtinget i förevarande fall givits denna lagstiftningsrätt. Skötseln av de förvaltningsuppgifter som innebär verkställighet av bestämmelser som reglerar sådant som faller inom landskapets behörighet an- 2 Jmfr avsnitt 6.2 3 Se RP 73/1990 rd på sida 77 spalt 2.
4 kommer det i vanlig ordning på lagtinget att lagstifta om enligt 18 1 punkten självstyrelselagen. Bestämmelser om export och import vilka även innefattas i lagen om växtskyddsmedel hänför sig till rättsområdet för utrikeshandel något som riket givits behörighet att lagstifta om jämlikt 27 12 punkten självstyrelselagen. Detaljmotivering 1. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel 1 Lagens tillämpningsområde Genom 1 mom. i denna paragraf kommer blankettlagstiftningstekniken till användning i det att lagen om växtskyddsmedel, med beaktande av förhållandena i landskapet, tillämpliggörs i landskapet på i paragrafen föreskrivet sätt. Lagen om växtskyddsmedel kan framdeles komma att ändras av olika skäl. För att landskapets regelverk, inom det rättsområde som lagen om växtskyddsmedel berör 4, ska överensstämma med rikslagstiftningen är det viktigt att det finns bestämmelser som automatiskt gör ändringarna i lagen om växtskyddsmedel tillämpliga i landskapet. Med anledning av detta har bestämmelsen i 2 mom. om författningsändringar intagits i förslaget. Rätten att lagstifta om utrikeshandeln är en riksangelägenhet vilket framgår av redogörelsen i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen. Detta beaktas genom bestämmelsen i 3 mom. 2 Förvaltningsuppgifter Lagen om växtskyddsmedel innehåller ett antal bestämmelser som reglerar sådant som hör till landskapets behörighet. För att sådana bestämmelser ska kunna verkställas i landskapet förutsätts i vanlig ordning en uttrycklig bestämmelse varigenom de till dessa bestämmelser hörande förvaltningsuppgifterna åläggs landskapsregeringen. Med anledning av detta har bestämmelsen i 1 mom. har intagits i förslaget. Bestämmelsen i 2 mom. har införts i klargörande syfte och den är formulerad i överensstämmelse med bestämmelserna i 30 8 punkten självstyrelselagen. Detta medför att även sådana förvaltningsuppgifter i lagen om växtskyddsmedel som innebär verkställighet av bestämmelser som reglerar sådant som hör till rikets behörighet och som normalt skulle skötas av riksmyndighet i det här fallet ska skötas av landskapsregeringen. 3 Hänvisningar Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 5 i den allmänna motiveringen är det viktigt att blankettlagen samverkar med andra delar av landskapets regelverk i analogi med hur lagen om växtskyddsmedel i riket samverkar med övrig rikslagstiftning. I lagen om växtskyddsmedel hänvisas till bestämmelser i annan rikslagstiftning som äger motsvarighet i landskapslagstiftningen. Således måste det i blankettlagen intas ett hänvisningsstadgande varigenom ifrågavarande hänvisningar i lagen om växtskyddsmedel ersätts med hänvisningar till bestämmelser i motsvarande författningar i landskapslagstiftningen. 4 Bestämmelser som inte ska tillämpas I 32 lagen om växtskyddsmedel föreskrivs bl.a. att Livsmedelssäkerhetsverket årligen ska utarbeta en tillsynsplan för organiseringen av tillsynen. I tillsynsplanen ska bl.a. innehålla en beskrivning över vilka kontroller som ska utföras, vilken typ av tillsynsobjekt som ska omfattas av planen och hur ofta tillsynsobjekten ska kontrolleras. 4 Se avsnitt 7 i den allmänna motiveringen på sida 6.
9 Jordbruksbyrån upprättar årligen välfungerade årsplaner som syftar till att säkerställa driften av ett lönsamt, miljövänligt och ur hälsoskyddssynpunkt sunt jordbruk i landskapet. Vidare bidrar småskaligheten i det åländska samhället till att hanteringen av växtskyddsmedel inte är eller ens kommer att vara så omfattande som den är i riket. Den offentliga administrationen kring hanteringen ifråga bör dessutom vara så enkel och kostnadseffektiv som möjligt utan att för den skull efterlevnaden av lagstiftningen inom det aktuella området äventyras. Med anledning därav är det fullt möjligt och även mest ändamålsenligt att dra upp riktlinjerna för tillsynen härvidlag inom ramen för den befintliga planeringsverksamheten. Följaktligen är det obehövligt att ta in bestämmelserna i 32 lagen om växtskyddsmedel i landskapslagstiftningen. I 40 lagen om växtskyddsmedel föreskrivs bl.a. att Livsmedelssäkerhetsverket offentliggör tillsynsresultaten. Med anledning av att det i förevarande fall inte finns någon anledning att offentliggöra tillsynsresultat då det i lagstiftningen ändå finns erforderliga instrument som säkerställer efterlevnaden av densamma, såsom straffbestämmelser, och att gemene man inte kan anses lida men av att resultaten inte offentliggörs är det obehövligt att ta in bestämmelserna i 40 lagen om växtskyddsmedel i landskapslagstiftningen. 5 Språkkrav I 43 självstyrelselagen föreskrivs att statsrådet ska verka för att behövlig information om varor och tjänster till åländska konsumenter i mån av möjlighet ges på svenska. Statsrådet ska även se till att bestämmelser och föreskrifter som ska gälla i landskapet finns tillgängliga på svenska. För att understryka vikten av självstyrelselagens språkkrav, inte minst i detta sammanhang, har därför bestämmelsen i 1 mom. intagits i förslaget. Att landskapet är enspråkigt svenskt är en del i grunden för självstyrelsen vilket även kommer till uttryck i 36 självstyrelselagen i vilken det föreskrivs att ämbetsspråket i stats-, landskaps- och kommunalförvaltningen är svenska. Med avvikelse bestämmelserna från i 30 3 mom. lagen om växtskyddsmedel har därför bestämmelsen i paragrafens 2 mom. intagits i förslaget. 6 Register För att åstadkomma ett effektivt förvaltningsförfarande anser landskapsregeringen att det är mest ändamålsenligt att i landskapet använda sig av det register över godkända växtskyddsmedel som används i riket. Därför har bestämmelsen i 1 mom. intagits i förslaget. Enligt landskapsregeringens bedömning är bestämmelsen i 1 mom. inte tillräcklig utan vissa regelmässiga avvikelser behöver införas i denna landskapslag av näringspolitiska skäl. Vissa växtskyddsmedel som är avsedda att användas inom frukt- och bärodling kommer nämligen rent faktiskt inte att bli föremål för några godkännandeförfaranden i riket beroende på att frukt- och bärodling inte förekommer i särskilt stor utsträckning därstädes. Någon framställan om godkännande av sådana växtskyddsmedel som avses i förevarande fall kommer därför sannolikt inte att riktas till Livsmedelssäkerhetsverket från odlare i riket. Detta får enligt landskapsregeringens uppfattning emellertid inte ställa till problem för landskapets frukt- och bärodlare. Landskapsregeringen anser därför att det ska vara möjligt för fruktoch bärodlare i landskapet att kunna använda växtskyddsmedel som i andra delar av Europeiska unionen, exempelvis Sverige, redan godkänts för användning. Av den anledningen har bestämmelsen i 2 mom. intagits i förslaget. Genom denna bestämmelse blir det möjligt att i landskapet föra register som avviker från rikets under förutsättning att det är förenligt med principerna för godkännande i 3 kap. lagen om växtskyddsmedel. Detta gynnar landskapets frukt- och bärodlare i synnerhet.
Landskapsregeringen anser inte att bestämmelsen i 2 mom. innebär en behörighetsöverskridning eftersom lagen om växtskyddsmedel möjliggör användning av nämnda växtskyddsmedel i riket om behov därav skulle uppstå i framtiden. Det handlar med andra ord inte om att i landskapslagen inta bestämmelser som principiellt anger olika användningsområden för gifter (växtskyddsmedel är ett slags gifter). Skillnaderna mellan riket och landskapet betingas som ovan konstaterats av rent odlingsmässiga förhållanden vilket resulterar i att växtskyddsmedlen ifråga inte kommer till faktisk användning i riket (till skillnad från vad som kommer att vara fallet i landskapet om detta förslag antas av lagtinget) vilket är något helt annat. Det är viktigt att klarlägga att endast godkända växtskyddsmedel får användas i landskapet. Det måste tydligt framgå vilket kriterium som måste vara uppfyllt för att ett växtskyddsmedel ska anses vara godkänt. Genom att i lag stipulera att ett godkänt växtskyddsmedel ska vara infört i ett av landskapsregeringen fört register uppfylls enligt landskapsregeringens bedömning nämnda kriterium. Av den anledningen har bestämmelsen i 3 mom. intagits i förslaget. 7 Examen gällande användning av växtskyddsmedel I 18 1 mom. lagen om växtskyddsmedel får bara de som har avlagt Livsmedelssäkerhetsverkets examen vilken berättigar till användning av växtskyddsmedel använda ett växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön. Genom examen visas förmåga att på ett tryggt och korrekt sätt använda växtskyddsmedel. Med tanke på vad som anförts i den allmänna motiveringen anser landskapsregeringen att det är nödvändigt att kunskapskraven på den som använder växtskyddsmedel i landskapet ska vara desamma som på de som använder växtskyddsmedel i riket. Landskapsregeringen bör även ges möjlighet att godkänna en examen som motsvarar Livsmedelssäkerhetsverkets men som avlagts i t.ex. Sverige. Förutsättningarna i sammanhanget är givetvis att nämnd examen fyller samma krav som Livsmedelssäkerhetsverkets examen. Således har paragrafen givits den ordalydelse som framgår av förslaget till lagtext nedan. 8 Skyldighet att lämna uppgifter och göra anmälningar Bestämmelsen i 1 mom. utgör ett materiellt undantag från lagen om växtskyddsmedel och är en konsekvens av att landskapsregeringen ska handha bl.a. de förvaltningsuppgifter som enligt lagen om växtskyddsmedel ska handhas av Livsmedelssäkerhetsverket. På samma sätt som Europeiska gemenskapens inspektörer enligt lagen om växtskyddsmedel i riket tillerkänns den inspektionsrätt som givits finska myndigheters rätt att utföra inspektioner för upprätthållande av lagens efterlevnad bör Europeiska gemenskapens inspektörer enligt blankettlagen tillerkännas den motsvarande rätt som enligt densamma givits landskapets inspektörer. Med anledning av detta har bestämmelsen i 2 mom. intagits i förslaget. 9 Avgifter I 53 1 mom. lagen om växtskyddsmedel föreskrivs att för en myndighets prestationer enligt lagen tas avgifter ut till staten enligt de grunder som anges i lagen om grunderna för avgifter till staten (FFS 150/1992). Eftersom landskapet har egen lagstiftning som anger under vilka förutsättningar avgifter ska tas ut i samband med att myndighetsprestationer utförs (något som framgår av landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet) och landskapsmyndigheterna ytterst ansvarar för myndighetsutövningen vid verkställandet av blankettlagen, behövs det så-
$ ledes i blankettlagen intas avvikande bestämmelser av i denna paragraf förevarande slag. 10 Arvoden och kostnadsersättningar Paragrafen innehåller en bestämmelse som föranleds av att landskapet svarar för den verksamhet som landskapsregeringen utövar. Paragrafen innebär en avvikelse från 54 lagen om växtskyddsmedel enligt vilken Livsmedelssäkerhetsverket betalar arvoden och kostnadsersättningar till auktoriserade inspektörer för kontroller enligt lagen om växtskyddsmedel. I praktiken är det landskapets växtskyddsinspektör som inom ramen för sin lagstadgade befogenhet uteslutande kommer att ansvara att för nämnda kontroller genomförs varvid några särskilda arvoden och kostnadsersättningar härvidlag inte utbetalas utöver de som följer av tjänstekollektivavtalet. Paragrafen gör det dock möjligt att för fler aktörer att verka i landskapet om behov eller intresse därav skulle föreligga i framtiden. 11 Straffbestämmelser I 45 lagen om växtskyddsmedel finns bestämmelser om växtskyddsmedelsförseelse vilken möjliggör utdömande av bötesstraff. Genom 1 denna lag tillämpliggörs nämnda paragraf i lagen om växtskyddsmedel vilket således även i landskapet möjliggör utdömande av bötesstraff. I 47 lagen om växtskyddsmedel finns hänvisningsbestämmelser till strafflagen som stipulerar förutsättningarna för att ådömas fängelsestraff, då någon i strid mot lagen om växtskyddsmedel och med stöd därav utfärdade föreskrifter gör sig skyldig till miljöförstöring, hälsobrott eller ovarsam hantering av växtskyddsmedel. Såsom rikslagstiftningen är utformad är det en modell som i riket gör det möjligt att utdöma fängelsestraff för grövre överträdelser. För att motverka lagbrott är det är av yttersta vikt att det även i landskapslagstiftningen ges utrymme för att utdöma fängelsestraff i händelse av att någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet handlar i strid med de bestämmelser i lagen om växtskyddsmedel som genom blankettlagen gjorts tillämpliga i landskapet. Därför måste det i blankettlagen uttryckligen stipuleras att de bestämmelser i strafflagen, till vilka det endast hänvisas i lagen om växtskyddsmedel, inom landskapets behörighet ska tillämpas i landskapet. I annat fall skulle konsekvensen av blankettlagen endast bli att lagtilllämparen informeras om vissa bestämmelser i strafflagen som inte skulle vara praktiskt användbara därför att de inte uttryckligen bringats att samverka med blankettlagens övriga bestämmelser. Således har det i 1 mom. intagits en bestämmelse vars närmare ordalydelse framgår av lagtexten nedan. Enligt 2 mom. ska ändringar och nya bestämmelser om straff för brott mot de bestämmelser i strafflagen som anges i 1 mom. inom landskapets behörighet tillämpas i landskapet från den dag de träder i kraft i riket. Eftersom det är motiverat att i landskapet upprätthålla samma regelsystem som i riket inom det rättsområde som lagen om växtskyddsmedel berör är det viktigt att landskapets straffbestämmelser smidigt kan anpassas till eventuella ändringar i strafflagen. Av den anledningen har 2 mom. intagits i paragrafen. 12 Rättelseyrkande Ett rättelseyrkande kan endast lämnas av sakägare och ska framställas skriftligen, landskapsregeringen prövar endast de krav som har framställts i rättelseyrkandet. Om ett beslut inte har tillkommit på rätt sätt eller innehåller det uppenbara felaktigheter kan myndigheten ta upp ärendet på nytt. Möjligheten att begära rättelse av ett beslut är ett förvaltningsförfarande som föregår ett besvär till högsta förvaltningsdomstolen. Endast de beslut som fattats med anledning av ett rättelseyrkande kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen.
$$ 13 Besvärsbestämmelser Besvärsbestämmelser syftar i allmänhet till att förmå förvaltningsmyndigheter att vinnlägga sig om att en god förvaltning upprätthålls till gagn för samhällsmedborgarna. Genom att införa besvärsbestämmelser i lagen får den enskilde tillgång till ett rättsäkerhetsinstrument som kan användas exempelvis då materiellt oriktiga förvaltningsbeslut fattats till nackdel för honom eller henne. Jämlikt 27 23 punkten självstyrelselagen har riket lagstiftningsbehörighet inom rättsområdet för rättsskipning med beaktande av beaktande av bl.a. vad som föreskrivs i 25 om förvaltningsrättskipning i självstyrelselagen. I förevarande fall innebär detta att besvär över lagligheten i landskapsregeringens beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen (förutsatt att beslut i enligt med allmänna förvaltningsrättsliga principer är att anse som överklagbara). Besvärsbestämmelserna i självstyrelselagen gäller oavsett man tar in besvärsbestämmelser i en blankettlag eller inte. Likväl har denna paragraf i informativt syfte intagits i förslaget för att klargöra besvärsvägarna och därigenom underlätta situationen för lagtillämparen. 14 Landskapsförordning Paragrafen har formulerats i överensstämmelse med den modell som tillämpas inom annan landskapslagstiftning, exempelvis hälsovård och livsmedelskontroll. Ordalydelsen i paragrafen gör det möjligt att på ett smidigt sätt tillämpliggöra de riksförfattningar på förordnings- och beslutsnivå som detaljreglerar hanteringen av växtskyddsmedel och vad som i anslutning därtill ska iakttas i landskapet. Ordalydelsen i paragrafen ger dessutom utrymme för landskapsregeringen att välja om landskapsförordningar inom det aktuella området i framtiden ska utformas som blankettförordningar eller som fulltextförordningar. Generellt sett är dock blankettförordningar alltid att föredra eftersom det i landskapet inte finns någon anledning att i vidare bemärkelse avvika från rikets regelverk på förordnings- och beslutsnivå härvidlag. 15 Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. I enlighet med 20 2 mom. i självstyrelselagen föreslås därför i 1 mom. att datumet för ikraftträdande lämnas öppen för landskapsregeringen att fatta beslut om. Denna lags ikraftträdande förutsätter att information sprids om lagen. Genom denna bestämmelse möjliggörs en arbetsprocess som utmynnar i att denna lag kan fungera i praktiken från den tidpunkt den träder i kraft. Av den anledningen har bestämmelsen i 2 mom. intagits i förslaget. I 3 mom. har det intagits bestämmelser som anger vad som bör gälla för växtskyddsmedelsärenden som anhängiggjorts hos landskapsregeringen med stöd av den lagstiftning som gäller ända fram till dess denna lag träder i kraft. 2. Landskapslag om ändring av 1 och 4 landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier 1 Lagen om växtskyddsmedel upphäver och ersätter lagen om bekämpningsmedel. Med anledning av detta och att en ny blankettlag om växtskyddsmedel föreslås införd i landskapslagstiftningen ändras denna paragraf genom att hänvisningen till lagen om bekämpningsmedel i 1 mom. stryks. Ändringen av 2 mom. är av språklig art. I och med att 1 mom. enligt förslaget innehåller en hänvisning till endast en annan rikslag, kemikalielagen, måste följaktligen den passus i paragrafens andra moments nuvarande ordalydelse som anger att 1 hänvisar till två lagar ändras. I anslutning
$ härtill förtydligas momentet för att markera landskapets till den egna behörigheten avgränsade lagstiftningsrätten. 2 Ändringen av denna paragraf är av språklig art och motiveras av samma skäl som ändringen av 1 2 mom. För närvarande föreskrivs i paragrafens 3 mom. att närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom landskapsförordning. Den typen av bemyndiganden är alldeles för vida i sin formulering och fyller inte de krav på exakt avgränsning som 80 grundlagen ställer varför momentet ifråga enligt förslaget upphävs.
$ Lagtext Landskapsregeringen föreslår att följande lagar antas. 1. L A N D S K A P S L A G om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde Inom landskapets behörighet och med de avvikelser som följer av denna lag ska lagen om växtskyddsmedel (FFS 1259/2006) tillämpas i landskapet Åland. Ändras något i lagen om växtskyddsmedel som hör till landskapets behörighet ska ändringarna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag. Bestämmelser i lagen om växtskyddsmedel som rör utrikeshandel innefattas inte i tillämpningsområdet för denna lag. Om detta gäller vad som föreskrivs i rikslagstiftningen. 2 Förvaltningsuppgifter De förvaltningsuppgifter som enligt lagen om växtskyddsmedel ankommer riksmyndigheterna ska i landskapet skötas av landskapsregeringen eller någon annan i landskapslag bestämd myndighet, till den del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighet på området. Även de förvaltningsuppgifter som enligt lagstiftningen om framställning och användning av gifter ankommer på en riksmyndighet, ska i landskapet skötas av landskapsregeringen eller av någon annan i landskapslag bestämd myndighet. 3 Hänvisningar Inom landskapets behörighet ska hänvisningen till 1) kemikalielagen (FFS 744/1989) i 3 1 mom., 17 1 mom. och 50 lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier, 2) lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (FFS 390/2005) i 3 1 mom. och 17 1 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (2007:98) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, 3) lagen om transport av farliga ämnen (FFS 719/1994) i 3 1 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1976:34) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om transport av farliga ämnen, 4) livsmedelslagen (FFS 23/2006) i 3 2 mom. avse landskapslagen (2007:26) om tillämpning i landskapet Åland av livsmedelslagen, 5) foderlagen (FFS 396/1998) i 3 2 mom. avse landskapslagen (1999:18) om tillämpning i landskapet Åland av foderlagen, 4) avfallslagen (FFS 1072/1993) i 3 2 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1981:3) om renhållning, 5) personuppgiftslagen (FFS 523/1999) i 23 2 mom. och 39 3 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (2007:88) om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen,
$- 6) lagen om skydd för växters sundhet (FFS 702/2003) i 20 2 mom. 1 punkten lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1995:91) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om plantmaterial och växtskydd, 7) lagen om försöksdjursverksamhet (FFS 62/2006) i 27 2 mom. lagen om växtskyddsmedel avse djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland, 8) förvaltningslagen (FFS 434/2003) i 30 2 mom. lagen om växtskyddsmedel avse förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland, 9) lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (FFS 621/1999) i 36 1 mom., 39 3 mom. och 49 1 mom. lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet samt 10) viteslagen (FFS 1113/1990) i 44 lagen om växtskyddsmedel avse landskapslagen (2008:10) om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen. 4 Bestämmelser som inte ska tillämpas Bestämmelserna i 32 och 40 lagen om växtskyddsmedel tillämpas inte i landskapet. 5 Språkkrav Anvisningar, anteckningar och annan information som enligt lagen om växtskyddsmedel ska finnas på eller i anslutning till växtskyddsmedel som säljs eller tas i bruk i landskapet ska åtminstone vara avfattade på svenska. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 30 3 mom. lagen om växtskyddsmedel gäller i landskapet att arbetsspråket för en i samma lagrum angiven auktoriserad inspektör är svenska. En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande om en i lagen om växtskyddsmedel avsedd verksamhetsidkare kräver det. 6 Register Landskapsregeringen för ett register som innehåller sådana uppgifter över godkända växtskyddsmedel som motsvarar uppgifterna i det register över godkända växtskyddsmedel som enligt 5 1 mom. lagen om växtskyddsmedel förs av Livsmedelssäkerhetsverket. Landskapsregeringen för även vid behov ett särskilt register över sådana växtskyddsmedel som avses i 10 lagen om växtskyddsmedel och som inte finns införda i det register över godkända växtskyddsmedel som förs av Livsmedelssäkerhetsverket. Endast sådana växtskyddsmedel om vilka det finns uppgifter i det av landskapsregeringen förda registret över godkända växtskyddsmedel får användas i landskapet. 7 Examen gällande användning av växtskyddsmedel Endast den som avlagt Livsmedelssäkerhetsverkets examen som enligt lagen om växtskyddsmedel berättigar till användning av växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön eller en motsvarande examen har rätt att i landskapet använda sådana växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsan eller miljön. 8 Skyldigheten att lämna uppgifter och göra anmälningar Skyldigheterna enligt lagen om växtskyddsmedel att lämna uppgifter och göra anmälningar till rikets myndigheter ska i landskapet avse anmälningar och uppgifter till landskapsregeringen.
$. Vad som i 35 föreskrivs om rikets myndigheter ska i landskapet avse landskapsregeringen. 9 Avgifter Med avvikelse från vad som föreskrivs i 53 1 mom. lagen om växtskyddsmedel tas för de prestationer som landskapsregeringens utför enligt denna lag avgifter ut till landskapet enligt de grunder som anges i landskapslagen (1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet. 10 Arvoden och kostnadsersättningar Med avvikelse från vad som föreskrivs i 54 lagen om växtskyddsmedel betalar landskapsregeringen arvoden och kostnadsersättningar till auktoriserade inspektörer för kontroller enligt denna lag. 11 Straffbestämmelser Inom landskapets behörighet ska, utöver bestämmelserna i 45 lagen om växtskyddsmedel, bestämmelserna i 44 kap. 1 och 12 samt 48 kap. 1, 2, 3, och 4 strafflagen (FFS 39/1889), tillämpas i den lydelse de har när denna lag träder i kraft. Inom landskapets behörighet ska ändringar och nya bestämmelser om straff för brott mot de i 1 mom. angivna bestämmelserna i strafflagen tilllämpas från den dag de träder i kraft i riket. 12 Rättelseyrkande En sakägare som är missnöjd med ett beslut som landskapsregeringen har fattat med stöd av denna lag kan inom 21 dagar, räknat från beslutsdagen, skriftligen begära rättelse hos landskapsregeringen. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål. 13 Besvärsbestämmelser Ändring i ett beslut som har fattats med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. I ett beslut om ett i 42 3 mom. lagen om växtskyddsmedel avsett temporärt förbud får ändring inte sökas särskilt genom besvär. 14 Landskapsförordning Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av lagen om växtskyddsmedel ska tillämpas i landskapet Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver. 15 Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Denna lag träder i kraft den Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 57 lagen om växtskyddsmedel gäller i landskapet att 1) godkännande och registrering som, med stöd av den landskapslag varigenom lagen om bekämpningsmedel (FFS 327/1969) gjorts tillämplig i
$ landskapet, beviljats för ett växtskyddsmedel eller ett annat bekämpningsmedel gäller i enlighet med beslutet om godkännande, 2) ett tillstånd som utfärdats med stöd av den i 1 punkten avsedda landskapslagen för försök som utförs i forsknings- och utvecklingssyfte och som förutsätter att ett växtskyddsmedel som inte är godkänt släpps ut i miljön gäller i enlighet med villkoren för tillståndet samt 3) ett officiellt godkännande som utfärdats med stöd av den i 1 punkten avsedda landskapslagen för en institution som testar den biologiska effektiviteten och användbarheten hos växtskyddsmedel gäller i enlighet med beslutet om godkännande. 2. L A N D S K A P S L A G om ändring av 1 och 4 landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier I enlighet med lagtingets beslut upphävs 4 3 mom. landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier samt ändras lagens 1 och 4 1 mom. sådana de lyder i landskapslagen 1995/60 som följer: 1 Inom landskapets behörighet ska kemikalielagen (FFS 744/1989) tilllämpas med de avvikelser som följer av denna lag. Till den del kemikalielagen reglerar sådant som hör till landskapets behörighet ska den tillämpas sådan den lyder när denna lag träder i kraft. Ändras därefter något i kemikalielagen som hör till landskapets behörighet ska ändringarna gälla i landskapet från tidpunkten för deras ikraftträdande i riket, om inte annat följer av denna lag. 4 Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighet genom landskapsförordning besluta att författningar som utfärdats med stöd av kemikalielagen ska tillämpas i landskapet Åland oförändrade eller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Denna lag träder i kraft den De förordningar och beslut som utfärdats med stöd av landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier sådan den lyder innan denna lag träder i kraft, förblir dock i kraft till dess att den utsatta giltighetstiden för dem utgår eller till dess landskapsregeringen upphäver dem. Mariehamn den L a n t r å d Föredragande ledamot
$4 Bilaga Lag om växtskyddsmedel FFS (1259/2006) I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Syfte Syftet med denna lag är att trygga ett gott sundhetstillstånd hos växter och kvaliteten på livsmedlen genom att säkerställa att de växtskyddsmedel som finns på marknaden och som används är effektiva och lämpliga för sitt ändamål när de används på korrekt sätt, och att de inte medför olägenhet för människors eller djurs hälsa eller oskälig olägenhet för miljön. Syftet med lagen är dessutom att säkerställa att växtskyddsmedlen används på behörigt sätt. 2 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på tillverkning, godkännande, utsläppande på marknaden, förpackning, lagring och användning av växtskyddsmedel, på tillsynen över växtskyddsmedel i Finland samt på export och import. Denna lag tillämpas inte på växtskyddsmedel som transporteras via Finland utan att förtullas. 3 Förhållande till vissa författningar Utöver vad som bestäms i denna lag tillämpas på växtskyddsmedel vad som bestäms om kemikalier i kemikalielagen (744/1989). På industriell hantering och upplagring, överföring och förvaring av ett växtskyddsmedel som klassificerats som en farlig kemikalie tillämpas lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). På transport av växtskyddsmedel tillämpas lagen om transport av farliga ämnen (719/1994). Bestämmelser om rester av växtskyddsmedel i livsmedel eller foder samt om tillsynen över resthalter ingår i livsmedelslagen (23/2006) och foderlagen (396/1998) och i bestämmelser som utfärdats med stöd av dem. Växtskyddsmedel vars godkännande har återkallats eller beträffande vilka giltighetstiden för godkännandet i övrigt har upphört samt växtskyddsmedel som annars skall tas ur bruk är problemavfall, och på dem tillämpas avfallslagen (1072/1993). För genmodifierade organismer gäller dessutom vad som bestäms om dem i gentekniklagen (377/1995). I säkerheten i arbetet för en person som hanterar växtskyddsmedel skall dessutom kraven i arbetarskyddslagen (738/2002) beaktas. 4 Definitioner I denna lag avses med 1) växtskyddsmedel verksamma ämnen och preparat som innehåller ett eller flera verksamma ämnen, i den form de levereras till användaren och som är avsedda att a) skydda växter eller växtprodukter från skadegörare, b) påverka växters livsprocesser på annat sätt än som näring,
$9 c) påverka växtprodukters hållbarhet, i den mån dessa ämnen och preparat inte omfattas av särskilda bestämmelser om tillsatsämnen för livsmedel, d) förstöra oönskade växter, eller e) förstöra växtdelar eller förhindra oönskad tillväxt hos växter, 2) ämne kemiska grundämnen och deras föreningar i naturlig eller industriellt framställd form, inbegripet föroreningar som har uppstått vid tillverkningen, 3) verksamt ämne ämnen eller mikroorganismer, däribland virus, som har en allmän eller specifik verkan på eller mot skadegörare eller växter, växtdelar eller växtprodukter, 4) nytt verksamt ämne verksamma ämnen som inte har funnits på marknaden i någon av Europeiska unionens medlemsstater före den 25 juli 1993 och beträffande vilka beslut om godkännande av ämnena som tillåtna verksamma ämnen inom Europeiska gemenskapen inte ännu har fattats i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel eller för vilka godkännande inte tidigare har sökts i någon annan medlemsstat, 5) existerande verksamt ämne verksamma ämnen som har funnits på marknaden i någon av Europeiska unionens medlemsstater före den 25 juli 1993 och beträffande vilka beslut om godkännande av ämnena som tillåtna verksamma ämnen inom Europeiska gemenskapen inte ännu har fattats i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel, 6) preparat blandningar som är avsedda att användas som växtskyddsmedel och som består av två eller flera ämnen, av vilka åtminstone ett är ett verksamt ämne, 7) rester av växtskyddsmedel ett eller flera ämnen som på grund av att växtskyddsmedel använts förekommer i eller på växter, vegetabiliska produkter, ätbara animaliska produkter eller i miljön i övrigt, inbegripet deras metaboliska produkter, sönderfallsprodukter eller reaktionsprodukter, 8) växter levande växter och levande växtdelar, inbegripet färska frukter och frön, 9) växtprodukter vegetabiliska produkter som är obearbetade eller som genomgått en enkel bearbetning, om de inte är växter, 10) skadegörare skadliga organismer som hör till djur- eller växtriket, svampar, bakterier och fytoplasma samt virus och andra sjukdomsalstrare som förekommer på växter eller växtprodukter och som kan orsaka direkt eller indirekt skada på odlingsväxter, vilda växter eller produkter som fås av dem, 11) integrerad bekämpning rationell användning av en kombination av biologiska, biotekniska, kemiska, fysikaliska, odlings- eller växtförädlingsmässiga åtgärder på sådant sätt att användningen av växtskyddsmedel begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att hålla skadegörarbeståndet på en så låg nivå att ekonomiskt betydande skada eller förlust inte orsakas, 12) utsläppande på marknaden varje tillhandahållande, mot eller utan vederlag, som inte sker för sådan förvaring som följs av utförsel från Europeiska gemenskapens område; även ett växtskyddsmedels övergång till fri omsättning inom gemenskapens område skall anses liktydigt med utsläppande på marknaden, 13) verksamhetsidkare en fysisk eller juridisk person som tillverkar, lagrar, släpper ut på marknaden, distribuerar, importerar, exporterar eller använder växtskyddsmedel, 14) tillståndshavare en verksamhetsidkare på vars ansökan växtskyddsmedlet har godkänts eller den som har trätt i stället för en sådan verksamhetsidkare och för vilken godkännandet innebär rätt att för första gången släppa ut ett godkänt växtskyddsmedel på marknaden i Finland, 15) import införsel av växtskyddsmedel från andra länder än Europeiska unionens medlemsstater, samt
$ 16) export utförsel av växtskyddsmedel till andra länder än Europeiska unionens medlemsstater, 17) växtskyddsmedel som medför särskild risk för hälsa eller miljö hälsofarlig eller miljöfarlig kemikalie enligt 11 i kemikalielagen, när dess form eller användningsätt vid användning som växtskyddsmedel är förenad med särskild risk för hälsa eller miljön. Vad som i denna lag föreskrivs om Europeiska gemenskapen eller Europeiska unionens medlemsstater gäller också Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och dess medlemsstater i den omfattning avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet förutsätter. 2 kap. Allmänna krav på växtskyddsmedel 5 Skyldighet att låta godkänna växtskyddsmedel Växtskyddsmedel får släppas ut på marknaden eller användas endast om det har godkänts som växtskyddsmedel, om inte något annat bestäms nedan. Beslut om godkännande fattas av Livsmedelssäkerhetsverket, som även för ett register över godkända växtskyddsmedel. Ett ämne eller preparat som är avsett som växtskyddsmedel och som inte har godkänts i enlighet med denna lag får tillverkas, lagras eller importeras endast för forsknings- och försöksverksamhet eller export. Om ämnet eller preparatet är godkänt i en annan medlemsstat i Europeiska unionen i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel, får medlet eller preparatet dock tillverkas, lagras och importeras för export till denna medlemsstat. Växtskyddsmedel som inte har godkänts får användas i försök som utförs för forsknings- och utvecklingsändamål och som kräver att ett växtskyddsmedel som inte har godkänts släpps ut i miljön, endast om Livsmedelssäkerhetsverket har beviljat tillstånd för detta enligt 26. 6 Förpackningspåskrifter för växtskyddsmedel Utöver vad som i kemikalielagen eller med stöd av den föreskrivs om förpackningspåskrifter för växtskyddsmedel skall förpackningen förses med de förpackningspåskrifter som förutsätts i gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel och med andra förpackningspåskrifter som krävs för att preparatet skall kunna användas tryggt. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om förpackningspåskrifter. 3 kap. Godkännande av växtskyddsmedel 7 Ansökan om godkännande Den som ansöker om godkännande av växtskyddsmedel skall ha ett fast verksamhetsställe i någon av Europeiska unionens medlemsstater. Sökanden skall i samband med ansökan lämna uppgifter och undersökningar som gäller 1) preparatets användningsändamål, användningssätt och effektivitet, 2) de rester som användningen av preparatet orsakar, 3) preparatets och det verksamma ämnets kemiska och fysikaliska egenskaper, giftighet och övriga effekter på hälsan, 4) preparatets beteende och inverkan på miljön, 5) de skyddsåtgärder som en trygg användning förutsätter, samt
6) övriga uppgifter som förutsätts i gemenskapens lagstiftning och som behövs vid bedömningen av förutsättningarna för godkännande av växtskyddsmedel. Till ansökan skall fogas ett förslag till förpackningspåskrifter för preparatet och ett förslag till skyddsinformationsblad, om det i kemikalielagen förutsätts att preparatet har ett skyddsinformationsblad. Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet, ansökan samt de uppgifter och undersökningar som förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel och som lämnas in med ansökan samt om nödvändiga prov utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. 8 Villkoren för godkännande Ett växtskyddsmedel godkänns, om 1) det verksamma ämnet i växtskyddsmedlet har godkänts som ett tillåtet verksamt ämne inom Europeiska gemenskapen i enlighet med gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel, 2) preparatet vid korrekt användning har tillräcklig effekt för det avsedda ändamålet, 3) preparatet inte vid korrekt användning har oskäliga menliga verkningar på växter, växtprodukter eller miljön, 4) preparatet inte vid korrekt användning orsakar oskäliga lidanden för ryggradsdjur som skall bekämpas, 5) preparatet inte vid korrekt användning har menlig inverkan på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet, 6) det finns analysmetoder för undersökning av växtskyddsmedlets verksamma ämnen och av sådana ämnen i preparatet och sådana rester till följd av användningen som kan ha betydande effekter på hälsan och miljön, och om de maximala rester som användningen av preparatet föranleder i jordbruksprodukter har fastställts, samt 7) preparatets lämplighet för sitt användningsändamål har undersökts i Finland eller någon annanstans där jordbruks-, växtskydds- och miljöförhållandena är likartade. Om det verksamma ämnet i ett växtskyddsmedel har godkänts som ett tillåtet verksamt ämne inom Europeiska gemenskapen, utvärderas det verksamma ämnet inte i samband med godkännandet. Om den i 7 avsedda ansökan gäller ett växtskyddsmedel som innehåller ett nytt verksamt ämne och ansökan uppenbarligen uppfyller kraven enligt gemenskapens lagstiftning, skall sökanden lämna in en ansökan med bilagor gällande det verksamma ämnet och minst ett preparat som innehåller detta ämne till Europeiska gemenskapernas kommission och för kännedom till de behöriga myndigheterna i Europeiska unionens medlemsstater. Närmare bestämmelser om verksamma ämnen i växtskyddsmedel enligt gemenskapens lagstiftning och om villkoren för användning av och andra uppgifter om dessa ämnen utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med vad som förutsätts i gemenskapens lagstiftning om växtskyddsmedel. 9 Beslut om godkännande Vid utvärderingen av växtskyddsmedel iakttas de enhetliga principer för utvärdering och godkännande av växtskyddsmedel som förutsätts i gemenskapens lagstiftning. Ett godkännande ges för viss tid, högst tio år, och det kan förnyas på ansökan, om villkoren för godkännande fortfarande uppfylls.