Chile Chile Solidaritet! En utställning om Chilekommittén producerad för Världsbiblioteket, Solidaritetsrörelsens Hus 1
Den blodiga militärkuppen i Chile 11 september 1973 Den blodiga militärkuppen i Chile, den 11 september 1973 skakade en hel värld. En junta av militär och polis, med Augusto Pinochet i spetsen lyckades på kort tid med att störta den folkvalda regeringen, avskaffa konstitutionen och sätta skräck i en hel nation. Efter revolutionen på Kuba 1959 drog en radikal våg över hela den latinamerikanska kontinenten. I Chile, där det länge funnits en stark arbetarrörelse, försökte den kristdemokratiska regeringen i samråd med USA, att stävja vänstern genom att genomföra en rad sociala reformer under 1960-talet. Den 4 september 1970 valdes Salvador Allende, som ledare för Unidad Popular (UP) till president. Chile intog därmed plats i historieböckerna som det första latinamerikanska land med en demokratiskt vald socialistisk regering. Och hela världen pratade om Chiles fredliga väg till socialism. Redan samma dygn som Allende vann valet försökte den amerikanska underrättelsetjänsten, CIA, och amerikanska företag få till stånd en militärkupp i landet. När inte detta lyckades genomförde man under de närmaste åren en rad ekonomiska sanktioner för att underminera ekonomin och Unidad Populars reformarbete. och på så sätt bereda väg för ett störtande av Allende. USA hade en aktiv roll i militärkuppen i Chile 1973. 2
Chilekommittén så började det Svenska Solidaritetskommittén för Folkfrontsregeringen i Chile bildades 1971, som en stödorganisation till chilenska Unidad Popular (UP). Målsättningen var att stödja UP och de aktiva folkrörelserna i Chile, samt att informera och bilda opinion för den chilenska fredliga vägen till socialism. Hela 1972 ägnades åt att bedriva kampanj för Allendes nationaliseringen av de USA ägda koppargruvorna. Förutom att inkomsterna från kopparexporten var en grundbult i den chilenska ekonomin blev kampen om kopparn en viktig symbolfråga både för UPregeringens vänner och fiender. Den brutala militärkuppen den 11 september 1973 väckte vrede och engagemang i hela Sverige. Redan månaden efter kuppen bildades ett 70-tal lokala Chilegrupper runt om i landet Dessa blev i december en bred partipolitiskt obunden solidaritetsrörelse: Chilekommittén. Chilebulletinen var föreningens språkrör och informationsspridare. Den fanns redan innan chilekommittén bildades. Bullen, som tidningen kallades, såldes på gator och vid demonstrationer under kommitténs hela 20-åriga historia. Numret som gavs ut i samband med stoppa matchen-kampanjen 1975 var en höjdpunkt, det trycktes och spreds i 20 000 exemplar. 1989 folkomröstade det chilenska folket för en återgång till demokrati. Då demokratiseringsprocessen ansågs vara på god väg i Chile valde man 1991 att avveckla chilekommittén. 3
Imperialismen i alla former skulle bekämpas Imperialismen i alla former bekämpades USA-imperialismen främst, men även den svenska. Företag som AGA, SKF och Svenska Tändsticksaktiebolaget fanns i Chile redan innan kuppen och de flesta stora svenska företag fanns etablerade i Latinamerika. När Sverige fick möjlighet att söka medlemskap i Inter-American Development Bank (IDB) i mitten av 70-talet drev Chilekommittén en kampanj mot varje form av stöd eller medlemskap. Chilenska juntan var en av de största mottagarländerna av krediter från IDB. Sverige gick med. Senare på 70-talet började Chilekommittén också stödja och informera om motståndskamp i Argentina, FMLN i El Salvador och den sandinistiska revolutionen i Nicaragua. 4
Bojkott av chilenska varor Bojkott av chilenska varor och produkter efterfrågades av motståndsrörelsen i Chile. CUT, den chilenska motsvarigheten till LO vädjade till världen om bojkott av varor och produkter från Chile. Chilekommittén drev under alla år ett massivt kampanjarbete för att få till en nationell och total svensk bojkott av juntan. Varken den svenska socialdemokratiska regeringen eller LO centralt antog bojkotten. Däremot fungerade opinionsarbetet bra på ett lokalt plan, och många affärer, kommuner och lokala fackföreningar deltog i bojkotter och blockader. 1975 tog Chilekommittén initiativ till ett internationellt bojkottssamarbete: Septemberkampanjen. Under mitten av 1980-talet rådde importförbud av varor från den sydafrikanska apartheidregimen till Sverige. Importen av chilensk frukt tredubblades under den perioden. 5
Kampanjmaterial 6
. 7
Arbete för de politiska fångarna Arbetet för de politiska fångarna blev genast efter militärkuppen en viktig del i Chilekommitténs verksamhet. Ett arkiv med information om politiska fångar upprättades av Chilekommitténs fånggrupp. Lokalkommittéerna och fackföreningar kunde sedan adoptera en eller flera fångar och arbeta för dem genom att skriva brev till domstolen, justitie- och inrikesministrarna och tidningarna. Kravet på frigivande av de politiska fångarna framfördes också på möten och demonstrationer och genom protestlistor. Många frigivna fångar har berättat om hur viktig den internationella solidariteten var för att rädda dem undan fängelse och tortyr. 8
Försvar av asylrätten Försvar av asylrätten blev viktig när de som var aktiva i befrielseorganisationer i Latinamerika riskerade att klassas som terrorister av svenska myndigheter. Chilekommittén försvarade de chilenska politiska flyktingarnas rätt till asyl i Sverige. Demonstrationer på Arlanda, namninsamlingar, hungerstrejk och uppvaktningar hos invandrar-verket och regeringen avlöste varandra. Tack vare ett solidariskt stöd från allmänheten och god hjälp av bl a advokat Hans-Göran Franck, lyckades många utvisningsfall stoppas. Chilekommittén kom också att samarbeta med assyriska och kurdiska flyktingar i demonstrationer kring asylrätten, en ny och unik form av samarbete organisationer emellan. 9
Det fackliga återuppbyggandet Det fackliga återuppbyggandet var en av de främsta utmaningarna för vänsterpartierna och andra juntamotståndare i Chile. Chilekommittén bidrog här i huvudsak med pengar till olika fackföreningar. En viktig del i den politik, som juntan förde efter nyliberal modell var att atomisera, det vill säga splittra och krossa fackföreningsrörelser och andra sociala påtryckningsgrupper. Detta så att marknadskrafterna fritt kunde styra. Lagstiftning var ett väl utnyttjat redskap i det arbetet. Plan Laboral som infördes 1977 innebar ibland annat att fackföreningsrörelsens inflytande över arbetsrätten helt underminerades. Exempelvis kunde företagen anställa andra arbetare under tiden det pågick en strejk: antalet dagar en strejk fick pågå begränsades, avslutades inte strejken i tid förlorade de strejkande sina arbeten, löneförhandlingar kunde göras individuellt osv. 10
Det chilenska folkets kamp för socialism Det chilenska folkets kamp för socialism var i fokus för Chilekommittén. Att arbeta för det hade från början varit självklart: Chilekommittén föddes ur ett stöd för Unidad Popular, och vänstern var den enda opposition som fanns i Chile efter kuppen, eftersom kristdemokraterna stod på juntans sida. Kampen stöddes främst genom ekonomiska bidrag till samtliga vänsterpartier. Man gav också pengar till småprojekt som till exempel gemensamma barnmatsalar i kåkstäderna och folkbildningsverksamhet. Vid nedläggningen av Chilekommittén 1991 konstaterades att Chiles vänster inte hade tagit den väg man trott och fortsatt det arbete som UP påbörjade 1970-73. Efter "demokratins återinförande" valde den försvagade vänstern istället att samarbeta med kristdemokraterna. 11
Medlem i Chilekommittén Medlem i Chilekommittén kunde personer bli som arbetade i enlighet med organisationens stadgar och utåt stödde dessa samt betalade medlemsavgiften. Det fordrades också att man under två månaders tid aktivt arbetat i en lokalkommitté och därefter valts in av lokalkommitténs medlemmar. Personer som stödde Chilekommitténs målsättning men inte aktivt deltog i dess arbete kunde teckna stödmedlemskap. 1977 fanns det 110 lokalkommittéer i Sverige varav 38 i Stockholm. Andra orter där de fanns var: Alingsås, Arvika; Boden, Bollnäs, Borlänge, Eksjö, Enköping, Eskilstuna, Eslöv, Fagersta, Falun, Filipstad, Flen, Katrineholm, Gislaved, Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hultsfred, Vimmerby, Härnösand, Hässleholm, Jokkmokk, Jönköping, Kalix, Kalmar, Karlskrona, Karlskoga, Karlstad, Kiruna, Kramfors, Kristianstad, Kristinehamn, Kävlinge, Köping, Landskrona, Linköping, Ljusdal, Ludvika, Luleå, Lund, Lycksele, Malmberget, Malmö, Malung, Molkom, Motala, Norrahammar, Norrköping, Nybro, Nyköping - Oxelösund, Nynäshamn, Nässjö, Oskarshamn, Perstorp, Råslätt, Skellefteå, Stockholm, Strängnäs, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Varberg, Visby, Västervik, Västerås, Växjö, Öland, Örebro, Örkelljunga, Örnsköldsvik, Österlen och Östersund. 12
Chilekommitténs informations- och utbildningsarbete Chilekommitténs informations- och utbildningsarbete var oerhört ambitiöst. Studieverksamheten hade som syfte att utveckla medvetandet hos redan aktiva medlemmar genom studiecirklar och seminarier, dessutom gavs sympatisörer och andra intresserade en bättre grund för deltagande i solidaritetsarbetet. Medlemmar gick ut på arbetsplatser och fackmöten. De skulle också informera i skolor, bland ungdomar och inom musikrörelsen. Bland de värnpliktiga skulle man informera om och visa på militärens roll i Chile och i Sverige. I Chilekommitténs introduktionscirkel togs allt upp, historia, geografi, politik och även Sveriges och svenska företags roll i Chile såväl före som efter militärkuppen 1973. 13
Chilebulletinen - fler omslag 14
Tusentals stjärnor över Chile musiker i solidaritetsarbetet Jan Hammarlund berättar: Det började våren 1974 - ett drygt halvår efter kuppen. Min gamla idol och gitarrlärare (per vinyl) Joan Baez gav i protest ut en LP på spanska, där huvudnumret var GRACIAS A LA VIDA. Det räckte - jag var som hypnotiserad. Jag försågs med Violetas egna skivor, utsmugglade i Beatleskonvolut, och med hennes texter, och satte mig och slet med översättningarna. Jag frågade Chilekommittén om de ville ge ut min skiva (mitt "egentliga" skivbolag SILENCE ställde inga hinder i vägen) och att hela vinsten på den skulle gå till solidaritetsarbetet. TUSENTALS STJÄRNOR ÖVER CHILE kom ut och sålde bra. Chilekommittén fick blodad tand och gav ut flera skivor med andra artister och senare en singel där jag och Turid sjöng till stöd för hamnarbetarna och bojkotten. De gav också ut sångboken med Violetas sånger. [förkortad text) 15
Chilebulletinen fler omslag 16
Chilekommittén och UBV För en solidaritetsorganisation som UBV var Chilekommittén en given samarbetspartner och Chile ett högintressant samarbetsland. UBV startade en volontärverksamhet där redan hösten 1971. Vid kuppen 1973 befann sig ett tjugotal UBV:are i landet och en av dem var Svante Grände. I samband med kuppen anslöt han sig till den väpnade kampen mot juntan och flydde tillsammans med en grupp på 15 personer upp i bergen. Svante Grände sköts till döds den 14:e oktober 1975 i Argentina. Under en period delade Chilekommittén och UBV lokaler och Chilebulletinen hade då en bilaga med nyheter från Latinamerika som UBV gav ut. Idag har bilagan blivit tidskriften Latinamerika som ges ut med fyra nummer om året. Läs mer om det på UBV:s webbplats: www.ubv.se. 17
Utställningen Chile Chile Solidaritet producerades i samband med 30-årsdagen av kuppen i Chile för Världsbiblioteket i Solidaritetsrörelsens Hus Av Maria Bergstrand, Liz-Marie Nilsen och Margareta Björling Utställningen består av 10 planscher och lånas ut gratis av Världsbiblioteket tel 08-6428722 bvb@solidaritetshuset Webbutställningen gjordes av Ia Röhl Man får ladda ned den, använda den bara i sin helhet - i icke kommersiellt syfte om man nämner Världsbiblioteket, Solidaritetshuset och UBV som producenter. 18