Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Relevanta dokument
HISTORIA 3.13 HISTORIA

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Sveriges historia genom ett barns ögon 1600-talet och häxprocesserna

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Förslag den 25 september Historia

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

HISTORIA. Ämnets syfte

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

LÄRARBOKEN V HISTORIA V THOMAS PERSSON. 00_ _Upptack Historia_Omslag.indd 1

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Övergripande planering Reviderad:

för samtalen och diskussionerna framåt

Kursplanen i ämnet historia

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Att leva tillsammans

Syfte och mål med kursen

Boken om Sveriges historia

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Matris - Identitet & livsstil

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Upptäck Historia. Provlektion: Fettisdagen

Historia v Antiken fram till år 1700

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Individer och gemenskaper

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Storyline i praktiken Vikingatiden

Ny läroplan Föräldrainformation

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Övergripande planering

GDPR. Den nya dataskyddsförordningen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Förslag den 25 september Geografi

Ämnesområden inklusive centralt innehåll (och lite info till...) i NO, SO och Svenska för årskurs 5 och 6 för klass 5b Wasaskolan

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Tummen upp! Historia ÅK 6

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

Världshandel och industrialisering

Sverige under Gustav Vasa

Göta Kanal. Kort om. Sveriges främsta underverk. La rarhandledning: Författad av Marit Lundgren

samhällskunskap Syfte

LPP Vikingatiden Årskurs 4

Tänket bakom filmserien

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Kunskapskrav i religion

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Transkript:

Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration Reformationen Konsekvenser för Sverige och övriga Europa Vad historiska källor kan berätta Likheter skillnader i levnadsvillkor jämfört med idag Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700

Hur historia används och historiska begrepp Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar Traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser Hur historiska personer och händelser framställts under olika tider Begrepp i historiska sammanhang Förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning Vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstidens betydelse

Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Stenåldern, bronsåldern och järnåldern i Norden Nordens kulturmöten med andra länder genom handel och migration De nordiska staternas bildande Kristendomens införande i Norden Betydelse och konsekvenser av några europeiska upptäcktsresor Vad arkeologiska fynd kan berätta om kulturmöten Likheter skillnader i levnadsvillkor jämfört med idag

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, ca 1700-1850 Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Sverige och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte Konsekvenser för människorna utifrån jordbrukets omvandling Den stora folkökningen Parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige Vad historiska källor kan berätta Likheter skillnader i levnadsvillkor jämfört med idag

Historia - Förmågorna reflektera värdera analysera tolka använda kritiskt granska skapa

Historia E C A Du har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Du har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Du har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Du visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Du kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Du visar hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar ditt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Du visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Du kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Du visar hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar ditt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Du visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Du kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Du visar hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar ditt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Historia E C A Du kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet. Du kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet. Du kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet. Du kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Du kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. Du kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan du använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan du använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan du använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.