Rapport Uppföljning av Lotteriinspektionens polisanmälningar 2010-2012 1(50)
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 1.1 Tidigare undersökning gällande antalet fällande domar... 5 1.2 Uppföljning av polisanmälningar 2010-2012... 6 1.3 Syfte... 7 1.4 Metod... 7 2. Regleringen... 7 2.1 Lotterilagen (1994:1000)... 8 2.1.1 Lotteri... 8 2.1.2 Automatspel... 8 2.1.3 EMV-lotteri... 8 3. De illegala spelautomaternas utveckling... 9 3.1 IT-terminaler och Surfterminaler EMV-lotteri?... 10 4. Avtal och vinstfördelning... 11 5. Huvudaktörer på den illegala automatspelmarknaden... 13 5.1 Bolag A... 14 5.2 Bolag B... 15 5.3 Bolag C... 16 6. Viktiga domstolsavgöranden... 17 6.1 Rättsläget innan den 16 december 2011... 18 7. Den fortsatta utvecklingen av automatspel... 19 8. Samverkan... 20 9. Polisanmälningar 2010... 20 9.1 Polisanmälningar per län... 20 9.2 Spelautomater per län... 21 9.3 Marknadsandelar fördelade mellan utställande bolag... 22 9.4 Beslut och åtgärder - polis... 23 9.4.1 Motiveringar till nedläggningsbeslut... 24 9.5 Beslut och åtgärder - åklagare... 24 9.5.1 Motiveringar till nedläggningsbeslut... 25 9.6 Sammanställning av beslut till följd av polisanmälningar 2010. 26 9.7 Domstolsavgöranden... 27 9.7.1 Inledning... 27 9.7.2 Fällande domar 2010... 28 9.7.3 Friande domar 2010... 28 10. Polisanmälningar 2011... 29 10.1 Polisanmälningar per län... 29 10.2 Antal spelautomater per län... 30 10.3 Marknadsandelar fördelade mellan utställande bolag... 31 2(50)
10.4 Beslut och åtgärder polis... 32 10.4.1 Motiveringar till nedläggningsbeslut... 32 10.5 Beslut och åtgärder - åklagare... 33 10.5.1 Motiveringar till nedläggningsbeslut... 34 10.6 Sammanställning av beslut till följd av polisanmälningar 2011. 35 10.7 Domstolsavgöranden... 36 10.7.1 Inledning... 36 10.7.2 Fällande domar 2011... 37 10.7.3 Friande domar 2011... 38 11. Polisanmälningar 2012... 38 11.1 Polisanmälningar per län... 39 11.2 Antal spelautomater per län... 39 11.3 Marknadsandelar fördelade mellan utställande bolag... 40 11.4 Beslut och åtgärder - polis... 41 11.4.1 Motiveringar till nedläggningsbeslut... 42 11.5 Beslut och åtgärder åklagare... 43 11.5.1 Motiveringar till nedläggningsbeslut... 44 11.6 Sammanställning av beslut till följd av polisanmälningar 2012. 44 11.7 Domstolsavgöranden... 45 11.7.1 Inledning... 45 11.7.2 Fällande domar 2012... 45 11.7.3 Friande domar 2012... 47 12. Sammanfattning av polisanmälningar 2010-2012... 48 13. Slutord... 49 3(50)
Sammanfattning Lotteriinspektionen genomför regelbundet tillsyn för att upptäckta misstänkt olagligt spel, dvs. spel och lotterier som anordnas utan tillstånd. Tillsynen utförs i de flesta fall anonymt av Lotteriinspektionens arvoderade kontrollanter. I många fall leder tillsynsresultatet till att Lotteriinspektionen gör en polisanmälan. Det är dock inte alltid som Lotteriinspektionen får någon återkoppling om vad polisanmälningarna har lett till för åtgärd hos polis, åklagare och domstol. Under hösten 2013 begärde Lotteriinspektionen därför särskilt att få in uppgifter från polis, åklagare och domstolar om resultatet av de 327 polisanmälningar som Lotteriinspektionen hade gjort gällande misstanke om anordnande av automatspel om pengar eller pengars värde utan tillstånd. Begäran avsåg polisanmälningar gjorda under perioden 2010-2012. Förfrågan omfattade även 7 anmälningar som avsåg andra misstänkta brott än brott mot lotterilagen. Någon närmar redogörelse för resultaten av dessa anmälningar lämnas dock inte i denna rapport. 1 Rapporten belyser utfallet av de polisanmälningar som Lotteriinspektionens har gjort under den nämnda perioden avseende misstanke om anordnande av automatspel om pengar eller pengars värde utan tillstånd. Anmälningarna har utformats som att Lotteriinspektionen har funnit att skäl föreligger för misstanke om brott mot lotterilagen (1994:1000) alternativt misstanke om brott mot lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Polisanmälningar om misstänkt illegala spelautomater har gjorts i 327 ärenden omfattande totalt 1 016 spelautomater. Resultatet av uppföljningen visar att åtal har väckts i 15 procent av de anmälda fallen. Beslut om att lägga ned förundersökning har fattats för 63 procent. Av de nedlagda förundersökningarna har berörd polismyndighet lagt ned 78 procent och berörd åklagarmyndighet 22 procent. I 17 procent av fallen pågick fortfarande förundersökning vid tidpunkten för rapportens upprättande. 1 Pokerspel utan tillstånd; dnr 09Li5790, dnr 10Li455 och dnr 11Li6305. Spel på automater som omfattas av lagen (1982:636) om anordnande om visst automatspel; dnr 10Li6379, 11Li4234 och 11Li9815. Misstänkt brott mot lotterilagen alternativt automatspelsagen, brott ej styrkt: dnr 12Li853. 4(50)
1. Inledning Lotteriinspektionen är en statlig förvaltnings- och tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över lotterilagens bestämmelser och att verka för en sund och säker spelmarknad. Myndigheternas uppdrag framgår av det regleringsbrev som årligen fastställs av regeringen. Av Lotteriinspektionens regleringsbrev för budgetåret 2014 (Fi2013/4429) framgår bl.a. att verksamheten ska bidra till ett minskat utbud av illegal spel- och lotteriverksamhet, att Lotteriinspektionen ska redogöra för de kontroll- och tillsynsåtgärder som vidtagits inom detta område samt ge in en redogörelse för hur samarbetet med andra rättsvårdande myndigheter har fungerat. Vidare framgår att en redovisning ska göras av vidtagna åtgärder som bedöms ha bidragit till att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Lotteriinspektionen ska i arbetet inrikta arbetet på verksamheter som kan anses medföra störst risk för sociala och ekonomiska skadeverkningar för både spelaren och det allmänna. En sådan verksamhet är automatspel om pengar. Lotteriinspektionen arbetar därför ständigt med att hitta nya vägar och utveckla metoder för att bidra till ett minskat utbud av automatspel om pengar som saknar tillstånd i Sverige. I sammanhanget bör noteras att Lotteriinspektionen inte har möjlighet att på egen hand direkt bekämpa eller beivra brottslig verksamhet på spel- och lotteriområdet. Samverkan med andra rättsvårdande myndigheter är därför av central betydelse för resultatet. 1.1 Tidigare undersökning gällande antalet fällande domar Lotteriinspektionen genomförde under 2010 en undersökning om antal fällande domar åren 2004-2009. Undersökningen genomfördes med hjälp av uppgifter från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Resultatet presenterades i Lotteriinspektionens årliga rapport om spelmarknadens utveckling 2010. 2 Resultatet av undersökningen medförde att Lotteriinsektionen kunde göra två generella antaganden. Nämligen följande: 2 Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2010, Lotteriinspektionen. 5(50)
1. att det kan antas att nästan samtliga förundersökningar som hade lett till åtal var föranledda av polisanmälningar gjorda av Lotteriinspektionen, och 2. att processtiden från det att polisanmälan upprättats till dess att åtal väcktes omfattade en tid om 12 månader. Det material som BRÅ lämnade uppgifter på utgick från uppgifter om de totalt 872 polisanmälningar som Lotteriinspektionen hade gjort under åren 2003-2008. Anmälningarna avsåg misstanke om brott mot lotterilagen (1994:1000) och misstanke om brott mot lag (1982:636) om anordnande av visst automatspel och misstanke om grovt brott mot lotterilagen alternativt dobbleri eller grovt dobbleri enligt brottsbalken (BrB) 16 kap 14-14 a. Enligt uppgifterna från BRÅ meddelades 267 fällande domar under åren 2004-2009. Nämnas bör att BRÅ i vissa fall inte har redogjort för antalet fällande domar för vart och ett av de begärda åren. I de fall uppgifterna kan medföra att den dömde eller andra uppgifter kan komma att röjas, har man istället lagt ihop antalet domar över två eller flera år. Trots detta kunde, enligt Lotteriinspektionens mening, slutsatsen dras att cirka 20-30 procent av inspektionens polisanmälningar kunde förväntas leda till straffrättslig påföljd. 1.2 Uppföljning av polisanmälningar 2010-2012 Den nu aktuella uppföljningen skiljer sig väsentligt från den ovan nämnda undersökningen när det gäller inriktning och metod. Den nu aktuella rapporten baseras på en uppföljning av vart och ett av de ärenden som polisanmälts de aktuella åren. Uppföljningen avser dessutom att i första hand utreda vilka åtgärder som har vidtagits hos respektive polis- och åklagarmyndigheter. Resultaten av denna och föregående undersökning ska därför läsas mot bakgrund av det material och de förutsättningar samt det syfte som legat till grund för respektive uppföljning. Försiktighet ska iakttas i fråga om direkta jämförelser mellan uppföljningarna och deras resultat. Rapporten är indelad i två huvuddelar varav den första delen utgör en genomgång av aktuella utställande bolag och information om reglering. Den andra delen innehåller uppföljning av gjorda polisanmälningar för vart och ett av åren 2010-2012. Resultatet per år redovisas var för sig. 6(50)
I avsnitt 11 återfinns en sammanställning över de beslut och åtgärder som vidtagits i anledning av Lotteriinsektionens anmälningar under den undersökta perioden. 1.3 Syfte Syftet med uppföljningen är att undersöka resultatet av Lotteriinspektionens uppdrag att minska utbudet av illegal spel- och lotteriverksamhet. Resultatet mäts i detta fall genom undersökning och analys av utfallet för de polisanmälningar som gjordes under åren 2010-2012. 1.4 Metod Undersökningen inleddes med att en begäran om information skickades till berörda polismyndigheter. Begäran avsåg att få information om bl.a. kriminaldiarienummer (K-nr) för 215 gjorda polisanmälningar i vilka information om K-nr saknades hos Lotteriinspektionen. I begäran efterfrågades även information om förundersökning inletts och pågick i de aktuella ärendena eller om eventuell förundersökning slutredovisats genom nedläggningsbeslut hos antingen polis eller åklagare samt om förundersökning slutredovisats till åklagare. Vidare efterfrågades kontaktuppgifter till eventuell handläggare. En kompletterande begäran sändes därefter till respektive åklagarkammare för de ärenden i vilka polisen uppgett att de hade slutredovisat ärendet till åklagare. Begäran till åklagarkamrarna avsåg återkoppling huruvida förundersökning pågick, om åtal väckts, om ärendet avgjorts i domstol eller om beslut fattats om nedläggning av förundersökningen. 2. Regleringen I detta avsnitt redogörs närmare för den reglering som är aktuell för den aktuella typen av anordnande av automatspel om pengar. De flesta av polisanmälningarna avser misstänkta brott som, enligt Lotteriinspektionens mening, omfattas av lotterilagens bestämmelser om automatspel. De aktörer som opererar på denna marknad är dock av en annan uppfattning. På vilket sätt de är av en annan uppfattning framgår av den fortsatta redogörelsen i denna rapport. 7(50)
2.1 Lotterilagen (1994:1000) 2.1.1 Lotteri Av 3 lotterilagen framgår att med lotteri avses en verksamhet där en eller flera deltagare kan få en vinst till ett högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få. Vidare framgår att till lotteri hänförs bl.a. lottning, gissning, vadhållning, automatspel, kortspel och liknande spel. Enligt 1 ska lagen tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten eller i förvärvssyfte. I 9 anges att lotteri bara får anordnas efter tillstånd om något annat inte följer av lagen. Det är således i princip förbjudet att utan tillstånd anordna spel om pengar eller pengars värde för allmänheten eller i förvärvssyfte. 2.1.2 Automatspel Med automatspel avses i lotterilagens mening spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater, se 6 första stycket. Det finns ingen uppräkning eller särskild definition av själva begreppet automatspel i lagtexten. Detta innebär att lotterilagen således omfattar alla typer av elektroniska spelautomater, oavsett deras beskaffenhet i övrigt. Avgörande för om en utrustning är att anse som en spelautomat i lagens mening eller inte, är om den är så konstruerad att det går att spela på den. 3 I sammanhanget bör också nämnas att det endast är spelföretag ägda av staten som kan få tillstånd att anordna spel om pengar eller pengars värde för allmänheten på spelautomater, se 27 sista stycket. 2.1.3 EMV-lotteri Av 21 lotterilagen framgår att lotterier som anordnas i samband med sändning i radio eller television eller på annat sätt förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor (t.ex. via internet) är s.k. EMV-lotterier. Enligt 21 a krävs tillstånd att anordna EMV-lotterier. 3 Prop. 1996/97:7 s. 17 ff. och Riksåklagarens svarsskrivelse ÅM 2007/1866 i Högsta domstolens mål Ö 4006-06. 8(50)
3. De illegala spelautomaternas utveckling Den tidigaste typen av spelautomater i modern tid hade spelprogramvaran inbyggd i maskinen. Utgången av spelet avgjordes därför i själva automaten. En nyare typ av spelautomat anträffades vid kontroller under 2008. På de nya maskinerna hade själva spelprogramvaran flyttats utanför automaten och utgången av spelet avgjordes på en server placerad någon annanstans än i lokalen där automaten fanns. Anordnaren påstod ofta att den var placerad utanför Sverige. En del av orsaken till denna utveckling var sannolikt att den äldre typen av spelautomater gång efter annan beslagtogs och förverkades som illegala spelautomater. I programvaran för den nyare typen av automater införlivades en programfil som, vid start av automaten, upprättade kontakt med spelservern. Programfilen aktiverade inte enbart kontakt med servern utan samtidigt aktiverades funktioner för de sedel- och myntinkast som fanns placerade på automaternas kabinett. Efter start och aktivering fungerade utrustningen som en traditionell spelautomat. Anordnaren kallade detta nya spelautomatskoncept för Bomben 38, senare bara Bomben. Anordnaren hävdade att utrustningen inte var en spelautomat i lotterilagens mening utan istället var ett egentligt lotteri enligt 4 lotterilagen. Spel som förmedlas via internet förlorar sin karaktär av automatspel, hävdade anordnaren. Enligt anordnaren bedrevs den huvudsakliga verksamheten på servrar i Tjeckien eller Ungern. Det var alltså där spelet avgjordes och inte på den plats där spelautomaten stod uppställd i Sverige. Som ansvariga för spelet uppgavs ett flertal utländska bolag, vilka alla sades inneha spellicenser i EU. Vid samma tid lanserade en annan anordnare konceptet FunGames. Också dessa utrustningar innehöll en programfil som vid start kopplades mot en server som påstods finnas utom landet. Sedelinmatning och myntinkast aktiverades när spelaren antingen klickade på en förprogrammerad länk på skärmen eller skrev in en http-adress i webbfönstret. Även denna anordnare hävdade att utrustningen inte utgjorde spelautomater i lotterilagens mening utan istället var de att betrakta som kommunikationsterminaler som endast fungerade över internet. De fungerade dessutom endast då de var sammankopplade med den server på vilket spelet bedrevs. Servern påstods i det här fallet vara placerad i Luxemburg. Som ansvarigt bolag för servern namngavs ett bolag med säte i England. 9(50)
Lotteriinspektionen har dock inte anträffat någon information som styrker att någon av anordnarna innehaft licenser för att bedriva spelverksamhet under de företagsnamn som uppgetts. Som avslutning kan nämnas att spelautomater med möjlighet till internetåtkomst inte är en ny företeelse utan förekom redan 2006 som en del av spelautomatskonceptet RKC. 4 Huvudmannen i det fallet dömdes den 14 augusti 2009 i Hovrätten för Västra Sverige för flera brott, bl.a. för dobbleri. 5 Någon närmare redogörelsen för detta koncept kommer inte att lämnas i denna rapport. 3.1 IT-terminaler och Surfterminaler EMVlotteri? På den svenska spelmarknaden förekommer idag ett förhållandevis stort antal spelautomater eller liknande utrustningar med internetåtkomst och som uppges vara uppkopplade mot servrar som är placerade utomlands. Exakt hur många det finns är dock svårt att ange. Skälet till detta är att automaterna i många fall kan vara svåra att upptäcka, eftersom aktörerna på denna marknad ibland placerar automaterna undanskymt eller i stängda utrymmen. Av naturliga skäl har Lotteriinspektionens kontrollanter ofta svårt att få åtkomst till sådana utrymmen. De anordnare av automatspel om pengar som saknar tillstånd i Sverige, hävdar att den utrustning de använder inte utgör en spelautomat i lotterilagens mening. Istället hävdar de att verksamheten utgör s.k. EMVlotteri enligt 21 a lotterilagen. Skälet är att spelet förmedlas via internet från den server som finns placerad utanför Sveriges gränser. Svensk lag är därför, enligt dessa anordnares mening, inte tillämplig i den del den avser automatspel. Lotteriinspektionen är av en annan uppfattning. Det förefaller osannolikt att lagstiftarens mening med regleringen om EMV-lotterier skulle ha varit att fysiska spelautomater eller liknande utrustningar skulle omfattas av dessa bestämmelser. Detta oavsett om den server som innehåller spelen är placerad någon annanstans än på själva spelplatsen. Inte heller kan det ha varit lagstiftarens mening att ett automatspel ska förlora sin karaktär av automatspel i fysisk form enbart på den grunden att automaten kopplas upp via internet eller ett nätverk. Lotteriinspektionens resonemang fick i 4 RK Company. 5 Mål B 1873-09. 10(50)
huvudsak stöd i två, för inspektionen, viktiga avgöranden från Högsta domstolen 6 under år 2011. I dessa domar har Högsta domstolen slagit fast att spelautomater på vilka det går att spela om pengar och som är kopplade till servrar placerade utanför Sverige utgör automatspel enligt lotterilagen. En närmare redogörelse för dessa domar återfinns i avsnitt 6. 4. Avtal och vinstfördelning Begreppet lokalinnehavare avser den eller de personer som upplåter plats för spelautomater i en verksamhets lokaler. Lotteriinspektionens erfarenheter visar att illegala spelautomater är vanligast förekommande i kiosker eller restauranger och pizzerior utan utskänkningstillstånd. Oftast finns en förutbestämd fördelning av vinst mellan lokalinnehavaren och det utställande bolaget. Fördelningen av vinsten varierar men vanligtvis går 40 procent av spelintäkterna efter utbetalade vinster till lokalinnehavaren, 30 procent till det utställande bolaget eller servicebolaget och 30 procent till det utländska bolag som uppges tillhandahålla spelservern. I samband med beslag av automater har även påträffats skriftliga avtal och s.k. avräkningsnotor. Lotteriinspektionen har tagit del av sådana avtal och det har visat sig att de ofta innehåller en s.k. negativ avtalsbindning. Detta innebär att inte enbart den nuvarande lokalinnehavaren träffas av avtalet utan att även en ny part vid t.ex. verksamhetsöverlåtelse eller försäljning, blir bunden av avtalet. Av de i samband med beslag påträffade avräkningsnotorna framgår hur vinsten har fördelats mellan lokalinnehavaren och det utställande bolaget. Lokalupplåtaren redovisar i normalfallet, i vart fall delvis, intäkterna från spelverksamheten i sin bokföring. Spel om pengar i form av olagligt automatspel utgör en beskattningsbar inkomst enligt Skatteverkets ställningstagande Är intäkt av tillståndspliktigt spel, på spelautomater och liknande, vilket bedrivs utan tillstånd att anse som intäkt av näringsverksamhet (diarienummer 131 662996 07/111). Verksamheter som har illegala spelautomater kan och ska därför, enligt Skatteverket, redovisa den olagliga spelintäkten. Denna omständighet används ofta som ett argument av lokalinnehavaren i samband med att de konfronteras med frågor gällande verksamhetens laglighet. Enligt lotterilagen är det förbjudet att anordna spel om pengar utan tillstånd. Det är Lotteriinspektionens mening att även om lokalinnehavaren betalat skatt för intäkter från en 6 Mål B 2350-09 och mål B 5881-09. 11(50)
otillåten spelverksamhet, ska detta inte medföra ansvarsfrihet för misstanke om brott mot lotterilagen. De illegala spelautomaterna ägs och kontrolleras i sin helhet av det utställande bolaget. Både spelautomaterna och den utomlands placerade servern ägs oftast av en och samma person eller av personer i nära relation till företrädaren. Detta innebär att det endast är de utställande bolagen och serverbolaget som äger och har tillgång till information om spelautomaternas verkliga omsättning, vinst och återbetalningsprocent. Den uppgift som lokalupplåtare och näringsidkare redovisar till Skatteverket som intäkt av spel och lotteriverksamhet, får enligt Lotteriinspektionens uppfattning, anses i princip motsvara den verkliga omsättningen. För att belysa vinningen av att erbjuda spel på spelautomater kan nämnas ett mål från Göteborgs tingsrätts den 13 november 2013, mål B 2972-13. Målet omfattade illegal spelverksamhet på fyra spelautomater. Lokalinnehavaren uppgav att han hade fått en behållning från automaterna på 20 000 40 000 kronor per månad. Enligt avtalet delade lokalupplåtaren och det utställande bolaget vinsten 50/50. Detta ger en vinst för var och en av dem på 240 000 480 000 kronor per år. Om en återbetalningsprocent på 85 procent appliceras på behållningen av de fyra aktuella automaterna, resulterar det i en bruttoomsättning motsvarade 3 200 000 och 6 400 000 kronor per år, dvs. 800 000-1 600 000 per spelautomat och år. AB Svenska Spel har tillstånd att placera ut värdeautomater (Vegas). Lotteriinspektionen under 2012 en kartläggning av samtliga 6 640 utställda värdeautomater. 7 Inom ramen för den kartläggningen gjorde Lotteriinspektionen en analys av automaternas bruttoomsättning per län. Av analysen framgick att de län med det högsta antalet värdeautomater var Stockholm (1755 stycken), Västra Götaland (1010 stycken) och Skåne (751 stycken). Dessa tre län var även de som stod för den högsta bruttoomsättningen. Genom att dela bruttoomsättning per län med antal spelautomater kunde genomsnittlig omsättning per spelautomat för respektive län räknas ut. Diagram 1 visar uppskattad omsättning av illegala spelautomater per län år 2012. Diagrammet är baserat på genomsnittlig omsättning per automat och län för Vegas, antal påträffade illegala automater samt 85 procents vinståterbetalning. 7 Spelmarknadens utveckling i Sverige och internationellt 2012, s. 52. 12(50)
Diagram 1: Beräknad omsättning av illegala spelautomater per län 2012. 70 60 50 40 30 20 10 0 16,83 6,48 65,49 3,27 8,67 1,38 43,5 12,96 6,36 46,2 25,2 13,23 7,6 11,48 1,96 4,3 2,68 Oms/mkr Lotteriinspektionen har inte funnit några illegala spelautomater i Kalmar eller Kronobergs län under år 2012 varför dessa inte redovisas i diagrammet. 5. Huvudaktörer på den illegala automatspelmarknaden Enligt Lotteriinspektionens erfarenhet finns idag tre huvudaktörer på spelautomatsmarknaden som saknar tillstånd i Sverige. Bolagen benämns i denna rapport som Bolag A, Bolag B och Bolag C. Bolagen A och C har huvudsäten och juridiska företrädare i Västra Götalands län. Bolag B har huvudsäte i Skåne län men den juridiska företrädaren har registrerat sin bostadsort i Prag, Tjeckien. De utställande bolagen hänvisar ofta till andra juridiska personer och tillstånd utanför Sverige, t.ex. i Luxemburg eller Tjeckien. Flertalet av huvudmännen i dessa bolag har också flerårig erfarenhet inom automatspelsbranschen. Bolag A är sannolikt den största aktören på marknaden idag. Bolag B:s automater har under det senaste året påträffats i mindre omfattning än tidigare. En bidragande orsak till detta kan vara den samverkansinsats, benämnd Game Over, som Lotteriinspektionen deltog i tillsammans med Polismyndigheten i Värmland den 3 februari 2013. Vid insatsen togs 48 illegala spelautomater i beslag varav huvuddelen kunde härledas till Bolag B. Samtidigt har Bolag C:s aktivitet ökat. Lotterinspektionen uppskattar att bolaget i nuläget utgör den tredje största aktören efter A och B. Om Bolag 13(50)
C fortsätter att ta marknadsandelar i samma takt som B minskar sina, förväntas de inom ett eller ett par år vara näst största aktör på marknaden och Bolag B minst och kanske till och med inte längre finns kvar på marknaden. I alla fall inte med samma koncept som idag. 5.1 Bolag A Under 1980-talet startade Bolag A flera verksamheter under olika namn men med gemensam ägarstruktur och styrelse. Ett av dessa var ett bolag som i rapporten benämns som Bolag A/S. Bolag A och Bolag A/S har under 1990- och 2000-talen i huvudsak varit verksamma inom förströelseoch automatspelsbranschen genom att erbjuda automatspel och andra typer av förströelsespel där spelaren inte har möjlighet att få någon vinst i pengar eller endast vinst i form av frispel eller omspel. I samband med tillsyn i början av 2000-talet påträffade Lotteriinspektionen utrustningar på vilka lotterier anordnades utan tillstånd. Bolag A/S stod som ägare av utrustningen medan moderbolaget utgav sig för att vara ett servicebolag med ansvar för underhåll. Utrustningen kallades Vinstdraget och var en lotteriutrustning i två delar. Den ena delen var en betalningslösning kallad Jolly ticket där spelaren betalade i ett sedel- eller myntinkast för att få en lott. Spelaren stoppade därefter in lotten i den andra delen av utrustningen där sedan själva spelet eller lotteriet skedde. Spelen var vanliga spelautomatsspel, såsom frukthjul, fruktpoker m.fl. spel. Utrustningen var alltså till utseende och innehåll att jämföra med en spelautomat. Bolaget A/S menade dock att så inte var fallet utan att det hela rörde sig om ett lotteri som omfattades av undantagen från krav på tillstånd i lotterilagen. Enligt Bolag A/S var verksamheten undantagen från tillståndsplikten i lotterilagen. Skälet var att en samarbetspartner till Bolag A, vid samma tid, startade ett politiskt parti benämnt partiet.se. Partiet.se drev två partipolitiska frågor; att avskaffa det svenska spelmonopolet och att införa fri kollektivtrafik. I lokaler där Vinstdraget ställdes ut fanns ofta även en TV på vilken en filmsekvens med partiets budskap rullade. Reklamblad och affischer placerades också ut på spelplatserna. Företrädaren för Bolag A hävdade att verksamheten därför utgjorde ett s.k. egentligt lotteri som anordnades i samband med en offentlig tillställning, dvs. partipolitiskt möte. De lokaler där dessa politiska sammankomster påstods äga rum var till största del kiosker, kaféer och restauranger. 14(50)
Konceptet Vinstdraget har förekommit på marknaden tidigare men då motiverades lagligheten med att det var ett egentligt lotteri som anordnades i samband med en allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk och att tillstånd därför inte krävdes. I de lokaler som Vinstdraget ställdes upp fanns även på den tiden en TV-skärm, men istället för partipolitiskt budskap visades en film. Som exempel kan nämnas en film där en person gick runt en stol. Hur kommer det sig då att företrädaren kunde påstå att tillstånd inte krävdes? Egentliga lotterier kan, enligt 19-20 lotterilagen, under vissa förutsättningar anordnas utan tillstånd. Det krävs dock att lotteriet anordnas i samband med en offentlig tillställning eller sammankomst. Lotteriinsektionen har dock inte en enda gång, i samband med kontroll, kunnat konstatera att det har förekommit någon offentlig tillställning eller annat som skulle ha kunnat medföra att lotteri fick anordnas utan tillstånd. Vinstdraget, Jolly ticket och partiet.se försvann efter några år från marknaden, då det vid flera domstolsprövningar konstaterades att A svårligen kunde styrka att politiska sammanträden ägt rum eller planerades i de lokaler där lotteriet anordnades. Vid 2011 var denna utrustning i princip helt borta från den illegala spelmarknaden. Idag ställer Bolag A ut och anordnar spel på s.k. IT-terminaler och surfterminaler som beskrivits ovan i avsnitt 3.1. Den 9 januari 2012 polisanmälde Lotteriinspektionen företrädaren för Bolag A för misstanke om brott mot lotterilagen med alternativ brottsrubricering misstanke om dobbleri alternativt grovt dobbleri enligt 16 kap 14-14 a brottsbalken (1962:700). Till polisanmälan bifogades en lista på ett åttiotal spelplatser där Lotteriinspektionen påträffat illegala spelautomater utställda av Bolag A. Åklagaren informerade om att beslut fattats om att inte inleda förundersökning i vissa delar. Orsaken till beslutet var att det saknades skälig misstänkt och att det inte gick att utreda ärendet vidare. Förundersökningen hade till största del istället återförvisats till Polismyndigheten i Västra Götalands län som spaningsuppslag. Förundersökning pågår hos polismyndigheten. 5.2 Bolag B Bolag B utvecklade tidigt programvara för spelautomater som kallades för bl.a. Lyckochansen, Lottilott, Bomben och The Surf Craft. Företrädaren för bolaget är idag aktiv även i verksamheter utanför Sverige, 15(50)
bl.a. för fem utländska bolag som samtliga, enligt företrädaren, uppges vara verksamma inom programutveckling för spelautomater. Till skillnad från t.ex. Bolag A som använder sig av ett självägt företag för service och underhåll av automaterna, har Bolag B istället kontrakterat företag eller enskilda näringsidkare att agera som utställare av spelautomater inom ett visst geografiskt område. Verksamheten påminner mycket om relationen i franchiseföretag där det kontrakterade bolaget utgör en egen juridisk person som genom avtal har rätt att placera ut spelautomater. De kontrakterade företagen kontaktar lokala näringsidkare och upprättar avtal om att, mot viss ersättning, låta det kontrakterade bolaget placera ut Bolag B:s spelautomater i lokalerna. Ersättningen består ofta av en viss procentandel av de intäkter som genereras från spelautomaterna. Den 9 januari 2012 polisanmälde Lotteriinspektionen företrädaren för Bolag B för misstanke om brott mot lotterilagen med alternativ brottsrubricering, misstanke om dobbleri alternativt grovt dobbleri enligt 16 kap 14-14 a brottsbalken. Till polisanmälan bifogades en lista på ett sjuttiotal spelplatser där illegala spelautomater som var utställda av Bolag B hade påträffats. Av slutredovisningsuppgift den 24 oktober 2013 från Malmö åklagarkammare, framgår att åklagaren beslutat lägga ned förundersökningen med följande motivering: 5.3 Bolag C Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. 23 kap 4 andra stycket rättegångsbalken. Motiv: Brottet går under rådande förutsättningar inte att utreda. När det gäller Bolag C hade detta bolag, såvitt Lotteriinspektionen känner till, ingen aktivitet på spelautomatsmarknaden fram till 2011. Det året påträffades de första illegala spelautomaterna som kunde relateras till bolaget. Sedan dess har bolagets namn och avtal i allt större utsträckning kunnat knytas till spelplatser runt om i landet. Information om företaget, dess juridiska företrädare och verksamhet förekommer däremot mycket sparsamt. Lotteriinspektionens kunskaper om bolaget är därför begränsat till ett fåtal beslag som polismyndighet gjort av bolagets automater och samarbetsavtal. Automaterna förefaller i hög grad vara skal eller kabinett av äldre modell. Vissa kabinett har tidigare använts av Bolag B som märkts med bolag C:s dekaler på vilka det står Surfterminal@ eller Internet@. 16(50)
Den 2 februari 2012 polisanmäldes företrädaren för Bolag C för misstanke om brott mot lotterilagen med alternativ brottsrubricering, misstanke om dobbleri alternativt grovt dobbleri enligt 16 kap 14-14 a brottsbalken. I anmälan bifogades en lista på sju spelplatser där det vid kontroller påträffats illegala spelautomater utställda av Bolag C. Den 15 oktober 2013 meddelade utredaren att utredningsåtgärder inte skulle vidtas i avvaktan på Pilotfallet. 8 6. Viktiga domstolsavgöranden Under perioden 2009 2010 kom det ett flertal domar från olika domstolar, både tingsrätter och hovrätter, avseende s.k. IT- och Surfterminaler inklusive Bomben. Domarna var både friande och fällande men med en viss övervikt för fällande domar. Flera tingsrättsdomar överklagades av både de tilltalade och av åklagare, beroende på utgången. Hovrätterna meddelade inte särskilt ofta prövningstillstånd men i ett fall, som här ska belysas närmare, beviljades prövningstillstånd av Göta hovrätt och domslut meddelades den 15 april 2010 (mål B 1505-09). Domstolen ogillade åtalet gällande brott mot lotterilagen för anordnande av lotteri på, i det här fallet, Bolag A:s automater. Därmed upphävdes den fällande domen från Skaraborgs tingsrätt den 5 maj 2009 (mål B 2205-09). Noteras bör att samma hovrätt den 18 november 2009 (mål B 3460-08) hade dömt till ansvar för brott mot lotterilagen för anordnande av lotteri under liknande omständigheter, men då i fråga om spelmaskiner tillhörande Bolag B. Detta trots att själva spelkonceptet är detsamma även om benämningen på automaterna skiljer sig åt. Göta hovrätt uttalade att även om spelen i sig liknade de som förekom i traditionella spelautomater, så var automaterna inte att betrakta som spelautomater i lotterilagens mening. Istället skedde spelet genom elektroniska vågor över internet. Frågan om ansvar för brott mot lotterilagen förelåg, avgjordes istället i frågan om anordnadet av lotteriet hade skett i Sverige eller inte. I det ena fallet ansåg domstolen att så hade skett och i det andra att lotteriet inte kunde anses anordnat i Sverige. Därav de olika utgångarna i de två målen. Domarna överklagades till Högsta domstolen som meddelade prövningstillstånd i båda två. Den 16 december 2011 meddelade Högsta domstolen dom i de överklagade domarna. Högsta domstolen menade, till 8 En utredning som slutligen utmynnade i en dom i Göteborgs tingsrätt den 13 november 2013, mål B 2927-13. 17(50)
skillnad från Göta hovrätt, att det inte rörde sig om ett lotteri förmedlat med hjälp av elektromagnetiska vågor, utan att det rörde sig om automatspel. Skälet var, enligt domstolen, att det saknades en förbindande länk mellan anordnaren och spelaren. Vidare ansåg Högsta domstolen att lotteriet var anordnat i lokalerna där maskinerna var placerade. Ett skäl var att insatserna gjordes direkt i maskinerna. Andra skäl var de åtgärder som lokalinnehavaren vidtagit såsom att ingå avtal, tillgängliggjort spelmaskinerna för allmänheten och att betala ut vinster till spelare. Högsta domstolen förtydligade även i båda avgörandena att spelmaskinerna inte kunnat användas till något annat än spel. 6.1 Rättsläget innan den 16 december 2011 Redan innan Högsta domstolen meddelade fällande domar i de två uppmärksammade målen enligt ovan, fanns det fem avgöranden från Högsta domstolen som uttalade att verksamheten var brottslig, att terminalerna eller maskinerna utgjorde spelautomater och att de sammantagna åtgärderna av lokalupplåtaren medförde att verksamheten ansågs vara anordnad i den aktuella lokalen. Samtidigt fanns dock Göta hovrätts avgörande från 2010 som sade att verksamheten inte var brottslig, att terminalerna inte kunde anses vara spelautomater utan att det istället rörde sig om ett lotteri som förmedlas via elektromagnetiska vågor enligt 21 a lotterilagen. Anordnadet ansågs också ske på den plats där servern var placerad, dvs. i utlandet. Trots att Göta hovrätts dom vid denna tidpunkt inte vunnit laga kraft, inföll något som av utställande bolag, juridiska ombud, polis och åklagare refererade till som oklart rättsläge. Polismyndigheter och åklagare kontaktades av bolagen med begäran om återlämnande av beslagtagna automater med domen som bevis för verksamhetens laglighet. I flera fall återlämnades beslagen till bolagen. Detta medförde i sin tur att varken polis eller åklagare vidtog några åtgärder i många av Lotteriinspektionens polisanmälningar, vilket naturligtvis var olyckligt eftersom det spädde på uppfattningen att rättsläget skulle vara oklart. Enligt Lotteriinspektionens mening var rättsläget inte på något sätt oklart och fortsatte därför enträget att polisanmäla automatspel om pengar. Det kan nämnas att Bolag A och Bolag B än idag hänvisar till Göta hovrätts dom från 2010 som bevis för verksamhetens laglighet. 18(50)
7. Den fortsatta utvecklingen av automatspel Efter de fällande avgörandena från Högsta domstolen den 16 december 2011 började Bolag A och B att förändra automaterna. Bolag A lade till möjligheten att mot betalning surfa på automaterna, ett tangentbord monterades och automaten döptes om till SurfExpress. Även Bolag B lade till möjligheten att mot betalning ge spelaren tillgång till internet. Bomben ändrade namn till The Surf Craft. Bolag B uppgav även att det tidigare ansvariga bolaget i Tjeckien överlåtit allt ansvar för spel och server till ett bolag med säte på Malta. Både Bolag A och B marknadsförde produkterna som lagliga IT-terminaler där användaren mot betalning hade möjlighet att surfa, men om kunden själv önskade det var det även möjligt att spela på terminalerna. De utställande bolagen har varit och är fortsatt mycket aktiva med att utveckla och marknadsföra sina produkter i syfte att, enligt Lotteriinspektionens mening, kringgå den svenska lotterilagstiftningen. I samband med Lotteriinspektionens tillsynsaktiviteter under 2013, påträffades ytterligare förändrade koncept hos både Bolag A och B. Förändringarna omfattar bl.a. nya betalningslösningar. Bolag B har t.ex. lagt till ytterligare en process för deltagande i spel genom att spelaren betalar till personalen på spelplatsen som därefter, med hjälp av en surfplatta eller annan elektronisk utrustning, överför spelkrediter till spelautomaten. Bolag A har infört att spelaren registrerar sig med hjälp av ett spelkonto vid en av automaterna och därefter loggar in på en annan automat för att kunna spela på den automaten. Det är Lotteriinspektionens uppfattning att dessa funktionsförändringar tar sikte på Göta hovrätts bedömning 2010 att lotteriet ska anses förmedlat via elektromagnetiska vågor enligt 21 a lotterilagen. Bolagens förhoppning kan därför vara att utrustningen inte ska bedömas som spelautomater i en domstolsprövning. Under dessa förutsättningar kommer sannolikt nya prövningar i domstol att påbörjas och de utställande bolagen kommer återigen försöka övertyga polis och åklagare om att rättsläget är oklart. 19(50)
8. Samverkan Som nämnts i inledningen har inte Lotteriinspektionen möjlighet att närmare utreda eller ingripa mot brottsliga gärningar på spel- och lotteriområdet. Samverkan med rättsvårdande myndigheter är därför mycket viktigt för resultatet att bidra till ett minskat utbud av illegal verksamhet på spelområdet. Lotteriinspektionen har under åren 2010-2012 erbjudit samtliga polis- och åklagarmyndigheter kostnadsfri utbildning i lotterilagen och automatspelslagen. Under denna period har utbildning genomförts vid flertalet tillfällen hos både polismyndigheter och åklagarkammare. Resultatet är att Lotteriinspektionen allt oftare ombeds delta i olika samverkansinsatser. Efter begäran och möjlighet deltar Lotteriinspektionen i sådana samverkansinsatser. I vissa fall sker samverkan även med kommuner och länsstyrelser. Sedan i maj 2013 samverkar Lotteriinspektionen även med Skatteverket. Inledningsvis skickades information till Skatteverket i samband med upprättande av polisanmälan om brott mot lotterilagen. Under andra halvåret 2013 beslutades i samråd med Skatteverket om en förändring gällande när informationen ska skickas. Numera informeras Skatteverket redan efter det första kontrolltillfället i de fall olaglig spelverksamhet påträffats på platsen. Flera av de tillslag, beslag av spelautomater och domar som nämns i denna rapport är en direkt följd av Lotteriinspektionens samverkan med olika polismyndigheter och andra rättsvårdande myndigheter. 9. Polisanmälningar 2010 Lotteriinspektionen gjorde under året 101 polisanmälningar gällande misstanke om brott mot lotterilagen gällande illegalt automatspel. 9.1 Polisanmälningar per län Under året genomfördes 842 anonyma kontroller på platser med misstänkt illegalt automatspel. Av dessa var 285 med anmärkning, dvs. automatspel utan tillstånd påträffades vid kontrollen. Kontrollresultatet medförde att Lotteriinspektionen, under 2010, gjorde totalt 101 polisanmälningar gällande misstanke om illegala spelautomater. 20(50)
I tre fall upprättades dock dubbla tillsynsärenden eftersom nya tips kom in till Lotteriinspektionen efter det att polisanmälan gjorts. Efter förnyade kontroller på de aktuella platserna gjordes ytterligare tre polisanmälningar. För att antalet spelautomater per år ska återges på ett så korrekt och jämförbart sätt som möjligt har dessa dubbelanmälningar tagits bort i denna uppföljning. Det innebär att antalet polisanmälningar för misstanke om illegalt automatspel som redovisas under 2010 uppgår till 98 stycken istället för 101 stycken. Diagram 2: Antal polisanmälningar fördelat per län under 2010. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 5 3 19 6 6 2 15 3 5 3 5 2 2 3 1 11 2 5 Totalt 85 9.2 Spelautomater per län Polisanmälningarna omfattade totalt 310 spelautomater. Flest polisanmälningar och antal påträffade automater avsåg spelplatser i Västra Götalands län. I genomsnitt påträffades där 3,1 automater per polisanmäld spelplats. I Västernorrlands län påträffades 5,5 spelautomater per polisanmäld spelplats vilket var det högsta snittet i landet 2010. 21(50)
Diagram 3: Antal påträffade illegala spelautomater per län under 2010. 70 60 58 57 50 40 30 20 10 0 15 14 18 30 3 6 8 9 11 5 7 10 0 4 32 5 18 Totalt 85 9.3 Marknadsandelar fördelade mellan utställande bolag Marknadsandelarna baseras på antal illegala spelautomater som omfattas av Lotteriinspektionens polisanmälningar 2010 och återspeglar inte nödvändigtvis de verkliga marknadsandelarna som rådde mellan de utställande bolagen. Bolag B kunde knytas till 49 procent av anträffade illegala spelautomater vilket talar för att bolaget hade en dominerande ställning på marknaden detta år. Motsvarande andel för Bolag A och A/S var 38 procent. Bolag C saknade helt känd aktivitet 2010. 41 stycken av de påträffade automaterna gick inte att härleda till specifika bolag, företag eller personer. 22(50)
Diagram 4: Antal påträffade spelautomater och uppskattad marknadsandel per utställare. 41; 13% 100; 32% A A/S B Okänd 151; 49% 18; 6% 9.4 Beslut och åtgärder - polis Slutredovisning till åklagare genom förundersökningsprotokoll har gjorts av polisen i 36 fall, motsvarande 37 procent, av de 98 polisanmälningar som gjordes av Lotteriinspektionen 2010. Motsvarande andel för nedläggning av förundersökningar hos polisen uppgår till 58 procent, dvs. 57 stycken. I december 2013 pågick fortfarande förundersökning i två ärenden. Handläggare hos polisen var vid tidpunkten ännu inte utsedd. Tre polisanmälningar kunde inte återfinnas i polisens kriminaldiarium. Diagram 5: Beslut och åtgärder av polisen gällande polisanmälningar från 2010. 3% 37% 58% Förundersökning nedlagd Förundersökning pågår Förundersökningsprotokoll Anmälan saknas 2% 23(50)
9.4.1 Motiveringar till nedläggningsbeslut Nedläggningsbesluten motiveras inte utförligare än vad som anges i tabellen. Motiveringar till nedläggningsbeslut Antal Förundersökning nedlagd, Brott preskriberat 18 Förundersökning nedlagd, Brott kan ej styrkas 21 Förundersökning nedlagd, Utan åtgärd 3 Förundersökning nedlagd, Ej spaningsresultat 4 Förundersökning nedlagd, Gärning ej brott 2 Förundersökning nedlagd, Bevisproblem 1 Förundersökning nedlagd, Dubbelanmält 1 Förundersökning inleds ej, Oklart rättsläge 1 Förundersökning inleds ej, Brott preskriberat 1 Det finns ej längre anledning att fullfölja FU 1 Inga spelautomater anträffats vid kontroll 4 Diagram 6: Ärendestatus per polismyndighet avseende polisanmälningar från 2010. 14 12 10 8 6 4 2 0 Förundersökning nedlagd Förundersökning pågår Förundersökningsprotokoll Anmälan saknas 9.5 Beslut och åtgärder - åklagare Åklagarmyndigheterna har beslutat lägga ned förundersökning för 21 polisanmälningar från 2010, motsvarande 58 procent av de 36 förundersökningsprotokoll som polisen redovisat. I 11 förundersökningar, motsvarande 31 procent, har beslut tagits om att väcka åtal. 24(50)
Diagram 7: Beslut och åtgärder av åklagare avseende polisanmälningar från 2010. 11% 31% 58% Förundersökning nedlagd Åtal väckt Ej åtal* *) Ej åtal, se sid 26. 9.5.1 Motiveringar till nedläggningsbeslut Nedläggningsbesluten motiveras inte utförligare än vad som anges i tabellen. Motiveringar till nedläggningsbeslut Antal Förundersökning nedlagd, Brott preskriberat 4 Förundersökning nedlagd, Oklart rättsläge 1 Förundersökning nedlagd, Ringa brott 1 Förundersökning nedlagd, Brott kan ej styrkas 9 2 Förundersökning nedlagd, Uppsåt kan ej styrkas 1 Det finns ej längre anledning att fullfölja FU 4 Det föreligger inte tillräckliga skäl att väcka åtal 3 Åtalsunderlåtelse, straff för annan brottslig verksamhet 5 9 Även, ej att bevisa att den misstänkte gjort sig skyldig till brott. 25(50)
Diagram 8: Beslut per åklagarkammare avseende polisanmälningar från 2010. 6 5 4 3 2 1 0 Förundersökning nedlagd Åtal väckt Förundersökning pågår 9.6 Sammanställning av beslut till följd av polisanmälningar 2010 Av de 98 förundersökningar som initierats av Lotteriinspektionens polisanmälningar har 78 stycken lagts ner, vilket motsvarar 80 procent. Två förundersökningar var vid tidpunkten för inspektionens uppföljning fortfarande pågående. Åtal har väckts till följd av 11 stycken anmälningar, dvs. 11 procent. Tre anmälningar kunde däremot inte återfinnas hos den polismyndighet till vilken polisanmälan skickats. Vad gäller fyra inledda förundersökningar har Lotteriinspektionen fått information om att åtal väckts avseende aktuellt kriminaldiarienummer. Vid kontroll mot domslut saknas dock yrkande om ansvar för aktuella brottstiden i inspektionens anmälan. Åklagarens yrkande om ansvar gentemot den tilltalade omfattar således inte de polisanmälningar som inspektionen har gjort i de fyra ärendena. 26(50)
Diagram 9: Beslut av polis och åklagare avseende polisanmälningar från 2010. 11% 4% 3% 2% Förundersökning nedlagd Förundersökning pågår Åtal väckt Ej åtal* Anmälan saknas 80% *) 4 ärenden där åklagare inte yrkat ansvar för brott avseende inspektionens polisanmälan år 2010 9.7 Domstolsavgöranden 9.7.1 Inledning Lotteriinspektionens polisanmälningar från 2010 har lett till totalt sex fällande tingsrättsdomar. Ett avgörande överklagades till hovrätten som dock beslutade att inte meddela prövningstillstånd. 10 Fem av sex fällande domar avsåg brott mot lotterilagen genom anordnande av lotteri på spelautomater eller liknande utrustning uppkopplade till server utomandet. En fällande dom avsåg brott mot lotterilagen genom anordnande av lotteri på spelautomat utan tillgång till internet. I tre fall har åtalet ogillats av domstol. Samtliga har avsett spelautomater uppkopplade till server utom landet. Vid tidpunkten för rapportens upprättande saknas datum för huvudförhandling vid Hudiksvalls tingsrätt i mål B 736-13. Mål B 4339-13 i Kalmar tingsrätt har huvudförhandling den 27 maj 2014. Sannolikt omfattar båda förhandlingarna inspektionens polisanmälningar från 2011 och 2012 men det är oklart om åklagaren även yrkat ansvar för brottstid avseende inspektionens polisanmälningar från år 2010. 10 Hudiksvalls tingsrätt, mål B 562-10, Hovrätten för Nedre Norrland, mål B339-13. 27(50)
9.7.2 Fällande domar 2010 Blekinge tingsrätt dömde den 28 juni 2012 i mål B 1494-10 den åtalade för brott mot lotterilagen genom anordnande av lotteri utan tillstånd på elektroniska spelautomater. Påföljden bestämdes till 40 dagsböter à 100 kronor samt förverkande av sex spelautomater från Bolag A/S. Åklagaren yrkade om brottstid från i vart fall februari 2010 till den 18 maj 2010. Domen vann laga kraft den 19 juli 2012. Malmö tingsrätt dömde den 29 augusti 2012 i mål B 5651-12 den åtalade till 40 dagsböter à 100 kronor. Dessutom dömdes den juridiska personen att betala 10 000 kronor i företagsbot för anordnande av lotteri på spelautomater uppkopplade mot server utom landet. Domen utgör en deldom då förverkandefrågan inte hanterades i aktuellt ärende eftersom utställande Bolag A inte delgivits stämning med kallelse. Deldomen vann laga kraft den 24 september 2012. Hudiksvalls tingsrätt dömde i tre mål den 4 april 2012 till brott mot lotterilagen genom anordnande av lotteri på spelautomater uppkopplade mot server utom landet. I mål B 115-11 bestämdes påföljden till 40 dagsböter à 150 kronor samt förverkande av tre spelautomater från Bolag B. I mål B 641-10 dömde tingsrätten till 60 dagsböter à 50 kronor samt förverkande av fem spelautomater från Bolag B. I mål B 92-11 blev påföljden för den åtalade 40 dagsböter à 50 kronor samt förverkande av två spelautomater från Bolag B. Samtliga domar har vunnit laga kraft. 9.7.3 Friande domar 2010 Eskilstuna tingsrätt ogillade den 7 december 2011 åtal för brott mot lotterilagen alternativt brott mot automatspelslagen i mål B 1241-11. Åtalet avsåg brott mot lotterilagen genom anordnande av lotteri på spelautomater uppkopplad mot server utom landet. Åklagaren hänvisade dock till automatspelsförordningen (2004:1062) som lagrum för yrkandet. Tingsrätten ogillade åtalet med hänvisning till att lotteriet var att bedöma som ett egentligt lotteri förmedlat med hjälp av elektromagnetiska vågor enligt 21 a lotterilagen. I domen hänvisas till förarbetena (prop. 2001:02:153 sid. 15) där det framgår att lotteriet ska anses anordnat i det land där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Domstolen menade att den tilltalade inte kunde anses organiserat och lett verksamheten på ett sådant sätt att han anordnat lotteriet i lotterilagens mening trots att han hade en betydande roll för verksamheten. Domen vann laga kraft den 28 december 2011. 28(50)
Norrköpings tingsrätt ogillade den 10 maj 2012 i mål B 632-12 åtal för brott mot lotterilagen genom anordnande av lotteri på spelautomater med server utom landet: Domstolen hänvisade bl.a. till att rättsläget på området länge präglats av oklarhet samt att majoriteten av de underrättsdomar som meddelats förefaller ha överensstämt med den bedömning som Bolag A argumenterat för och även redovisat för sina kunder, dvs. lokalinnehavarna. Tingsrätten anförde vidare att rättsläget först under senare tid kommit att klarläggas genom domar från Högsta domstolen och hänvisade till NJA 2011 s. 858. Domen vann laga kraft den 31 maj 2012. Blekinge tingsrätt ogillade den 27 juni 2012 i mål B 1589-11 ett åtal för brott mot lotterilagen genom anordnande av lotteri på spelautomater med server utom landet. Domstolen fann att uppsåt för grov oaktsamhet inte var bevisat eftersom den tilltalade uppgett att Bolag A hade visat honom flertalet tingsrättsdomar till stöd för argumentet att spelautomaterna inte var tillståndspliktiga. Sammantaget ansåg rätten således att den tilltalades uppsåt inte var styrkt. Domen vann laga kraft 18 juli 2012. 10. Polisanmälningar 2011 Under 2011 gjordes 151 polisanmälningar för misstanke om brott mot lotterilagen avseende anordnande av illegalt automatspel. 10.1 Polisanmälningar per län Under 2011 gjorde Lotteriinspektionen 1 586 anonyma kontroller på platser med misstänkt illegala spelautomater varav 413 resulterade i anmärkning, dvs. misstänkta illegala spelautomater påträffades. Totalt upprättades 151 polisanmälningar avseende misstanke om illegalt automatspel. För sju spelplatser har Lotteriinspektionen upprättat dubbla tillsynsärenden då nya tips om illegala spelautomater kommit in efter det att polisanmälan gjorts. Efter att förnyade kontroller med anmärkning utförts på de sju aktuella platserna gjordes ytterligare polisanmälningar. För att antalet spelautomater per år ska återges på ett så korrekt och jämförbart sätt som möjligt har dessa dubbelanmälningar tagits bort i denna uppföljning. Det innebär att antalet polisanmälningar för misstanke om illegalt automatspel som redovisas under 2011 uppgår till 144 stycken istället för 151 stycken. 29(50)