Konsumentprisindex (KPI)

Konsumentprisindex (KPI) 2017 PR0101 Innehåll 0 Allmänna uppifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificerin... 2 0.4 Statistikansvari... 2 0.5 Statistikproducent... 2 0.6 Uppiftsskyldihet... 3 0.7 Sekretess och reler för behandlin av personuppifter... 3 0.8 Gallrinsföreskrifter... 3 0.9 EU-relerin... 4 0.10 Syfte och historik... 4 0.11 Statistikanvändnin... 4 0.12 Upplä och enomförande... 5 0.13 Internationell rapporterin... 6 0.14 Planerade förändrinar i kommande undersökninar... 7 1 Innehållsöversikt... 8 1.1 Undersökta populationer och variabler... 8 1.2 Redovisade populationer och storheter... 8 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata... 9 1.4 Dokumentation och metadata...10 2 Uppiftsinsamlin...11 2.1 Ram...13 2.2 Urval...15 2.3 Mätinstrument...19 2.4 Insamlin...21 2.5 Databerednin...42 3 Statistisk bearbetnin: antaanden och beräkninsformler...43 3.1 Skattninar: antaanden och beräkninsformler...43 3.2 Redovisninsförfaranden...57 4 Slutlia observationsreister...57 4.1 Produktionsversioner...57 4.2 Arkiverinsversioner...58 4.3 Erfarenheter från denna undersökninsomån...58 Bilaa 1 Antal produktrupper och representantprodukter per COICOP...58 PR0101 1

PR0101 2 Bilaa 2 Väninstal per produktrupp och COICOP...60 Bilaa 3 Urvalsstorlekar och insamlinssätt per strata...74 Bilaa 4 Utvalda tabeller och diaram samt statistikdatabasen...76 0 Allmänna uppifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumtion 0.2 Statistikområde Statistikområde: Konsumentprisindex 0.3 SOS-klassificerin Tillhör SOS: För statistik som inår i Sveries officiella statistik (SOS) äller särskilda reler för kvalitet och tillänlihet, se Förordninen om den officiella statistiken (2001:100). Utifrån Konsumentprisindex (KPI) beräknas KPI med konstant skatt (KPI-KS) som också inår i Sveries officiella statistik. Mer information om KPI-KS finns på SCB:s webbplats under Konsumentprisindex. Under rubriken Aktuellt, finns en länk till dokumentationen: KPI-KS (KPI med konstant skatt) och KPIF-KS (KPI med fast ränta och konstant skatt) 0.4 Statistikansvari Myndihet/oranisation Postadress Kontaktperson Statistiska centralbyrån (SCB) Box 24300, 104 51, Stockholm Peter Nilsson Telefon 010-479 42 21 E-post peter.nilsson@scb.se 0.5 Statistikproducent

Myndihet/oranisation Postadress Kontaktperson Statistiska centralbyrån (SCB) Box 24300, 104 51, Stockholm Peter Nilsson PR0101 3 Telefon 010-479 42 21 E-post peter.nilsson@scb.se 0.6 Uppiftsskyldihet Uppiftsskyldihet förelier laen (2001:99) om den officiella statistiken och SCB:s föreskrifter (SCB-FS 2016:25) om uppifter till Konsumentprisindex. I myndiheternas särskilda verksamhet för framställnin av statistik äller sekretess 24 kap. 8 offentlihets- och sekretesslaen (2009:400). För att skydda enskilda personers eller företas sekretessbelada uppifter i den offentlijorda statistiken, säkerställs att de inte kan röjas varken direkt eller indirekt. Vid automatiserad behandlin av personuppifter äller relerna i personuppiftslaen (1998:204). För statistik finns också särskilda reler för personuppiftsbehandlin i laen om den officiella statistik-en (2001:99) och förordninen (2001:100). En kopia av alla statistikredovisninar som etts ut som trycksak eller som pdf-fil förvaras hos Riksarkivet och Kunlia biblioteket. Med statistikredovisninar avses här redovisad statistik i form av rapporter, böcker och Statistiska meddelanden. Riksarkivet har den 24 oktober 2014 beslutat att upphäva Riksarkivets allrinsbeslut nr 391 den 4 september 1973 för Statistiska centralbyrån (avseende Konsumentprisindex). För Konsumentprisindex tillämpas därmed RA-MS 1998:7 och RA-MS 2006:57.

PR0101 4 0.9 EU-relerin KPI är utånspunkt för beräkninen av EU-måttet Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP). Relerin sker Europaparlamentets och rådets förordnin (EU) nr 2016/792. I HIKP ska de olika länderna använda emensamma metoder i vissa viktia avseenden, exempelvis val av indexformel och areerinsprinciper. För mer information om HIKP, klicka på rubriken Fördjupad information på SCB:s webbplats under avdelninen Konsumentprisindex. Grunderna i KPI har fastslaits av Sveries reerin och riksda utifrån försla i offentlia utredninar. De viktiaste beräkninsrelerna härstammar från 1952 års indexkommitté, 1955 års bostadsindexutrednin och 1999 års indexutrednin, SOU 1999:124. I de senaste riktlinjerna för KPI (prop. 2001/02:1, bilaa 4) anes att KPI bör mäta utvecklinen över tiden av hushållens kostnader för att upprätthålla en oförändrad konsumtionsnivå och att det huvudsaklia syftet är för kompensationsändamål i samhället. KPI har samtidit flera andra stora användninsområden t.ex. som målvariabel för Riksbankens penninpolitik och som underla för volymberäknin av detaljhandelsomsättninen och privat konsumtion i nationalräkenskaperna. SCB beräknar sedan 2014 ett särskilt konstantskatteindex, KPI med konstant skatt (KPI-KS), som ett kompletterande index och ett sätt att uppskatta den underliande inflationen. Index för KPI-KS finns tillbakaräknat till 1980. KPI började beräknas månadsvis från och med juli 1954. Kvartalsvisa uppifter finns beräknade från 1949 till och med juni 1954. Historiska serier med årsvisa indextal (baserat på levnadskostnadsindex och Myrdal-Bouvins konsumentprisindex) finns tillbaka till 1830. HIKP är specifikt utformat i stabiliserinspolitiskt syfte och har flera olika användninsområden- Målvariabel för ECB:s penninpolitik, för att kunna öra jämförelser av prisutvecklinen mellan länder inom EU och som underla för utvärderin av konverenskriteriet avseende prisstabilitet. HIKP finns beräknat månadsvis från och med januari 1995. 0.11 Statistikanvändnin Huvudanvändarna av KPI utörs av: Finansdepartementet: som underla för beslut inom konjunktur- och stabiliserinspolitiken.

PR0101 5 Socialdepartementet: för fastställande av prisbasbeloppet till vilket bland annat vissa pensioner, andra sociala förmåner och studielån är knutna. Skatteverket: för beräknin av omräkninstal vid realisationsvinstbeskattnin av fastihet samt vid beräknin av brytpunkten i inkomstskatteskalan. Riksbanken: som explicit målvariabel och som underla för beslut i fråor anående penninpolitiken. SCB: för deflaterin i nationalräkenskaperna samt statistik avseende omsättnin och laer inom tjänstesektorn. Övri statli förvaltnin: bland annat Statens Jordbruksverk och Konjunkturinstitutet. Oranisationer, företa och enskilda: för indexrelerin i avtal och för omräknin av värdebelopp till fast penninvärde. Kapitalförvaltande företa och institutioner: som underla för bedömnin av framtida räntenivåer och realavkastnin. Huvudanvändare av HIKP utörs av: Europeiska centralbanken (ECB): för att utvärdera EMU:s penninpolitiska mål och för uppföljnin av konverenskriteriet med avseende på prisstabilitet när det äller medlemskap i EMU. Till SCB och KPI är knuten en särskild nämnd, Nämnden för konsumentprisindex. Nämnden ska bistå i fråor av principiell natur rörande tillämpninen av de runder som äller för indexberäkninarna samt främja en utvecklin av metoderna för beräkninarna av KPI. Underla från de senaste årens möten finns att läsa på SCB:s webbplats; http://www.scb.se/sv_/om-scb/verksamhet/rad-och-namnder/namndenfor-konsumentprisindex/ 0.12 Upplä och enomförande KPI, KPI-KS och HIKP beräknas månadsvis utifrån prisförändrinar på produkter (varor och tjänster) i den privata inhemska konsumtionen. Prisuppifter samlas in för ett urval av produkter för ett urval av försäljninsställen. Varje år sker en uppdaterin av båda dessa urval. Urvalsmetoder som främst används är лps-urval, obundet slumpmässit urval eller cut-off urval. Den första metoden innebär att urvalsenheter väljs slumpmässit med urvalssannolikheten л proportionellt mot en storleksvariabel för dessa enheter i populationen. I den andra metoden väljs enheterna slumpmässit med lika stor urvalssannolikhet och i den tredje väljs systematiskt de största enheterna i populationen.

PR0101 6 Varje år uppdateras väninstalen i KPI.. Underla för väninstal är nationalräkenskaperna, hushållsbudetundersökninarna, detaljhandelsstatistik och annan tillänli marknadsinformation. Genom detta förfarande tas successivt hänsyn till förändrinar i konsumtionens sammansättnin och andra förändrinar på konsumtionsmarknaden. Prisinsamlinen utförs dels av ca 40 av SCB:s intervjuare enom butiksbesök och telefonintervjuer (så kallad lokal prisinsamlin) samt internetsidor. Den lokala prisinsamlinen sker med stöd av läsplattor (via webbaserat applikation). Insamlinsperioden för den lokala insamlinen är sedan 2008 under tre veckor, den vecka i månaden som den 15:e infaller samt veckan innan och veckan efter denna vecka. December månad utör ett undanta eftersom mätveckorna då är förlända och tidiarelada. Prisinsamlinen för drivmedel har påått under en treveckorsperiod sedan januari 2007. Den centrala prisinsamlinen örs i huvudsak per den 15:e varje månad eller under den vecka den 15:e infaller. Prisinsamlinen sker centralt i de fall där en produkt kan antas ha enhetlia priser över hela landet eller där speciella metoder måste användas. Insamlinen sker via internetsidor och e-postenkät. För dalivaror exklusive färskvaror, frukt och rönt används dalivaruhandelns kassareisterdata (streckkodsdata, scannerdata) som levereras direkt från affärskedjorna. Varje månad används tre veckor med vardera 32 000 uppifter. Systembolaet AB förser SCB med veckovis areerade försäljninsdata. Från kassareister baserat data över årsomsättnin per artikel dras årlia produkturval. Vid utående artiklar tillämpas byten. För receptbelada läkemedel från alla tidiare och nya apotek fås också ett kassareisterdataunderla. För nya och beanade bilar samlar ett privat företa in prisuppifter månadsvis till SCB. För mer information om prisinsamlinen i olika KPI-undersökninar se även avsnitt 2.4. 0.13 Internationell rapporterin Rapporterin av HIKP (se avsnitt 0.9 EU-relerin) sker till Eurostat fastställda deadlines via Eurostats online-verkty.

PR0101 7 Ändrinar i KPI från år 2017 Vissa ändrinar i framtaninen av konsumentprisindex (KPI) har jorts inför 2017, vilka påverkar index från och med januari 2017. Bostadsrätter Från 2017 mäts prisutvecklinen för boendetjänsten i bostadsrätter med en ny metod. Den nya metoden följer den som ida används för enahem. Kostnadsutvecklinen för bostadsrättsinnehavare representeras ida av hyresutvecklinen i hyreshus. Den nya mätninen kommer bestå av tre huvudsaklia delindex räntekostnader, månadsaviften till bostadsrättsföreninen samt reparationer i läenheten. Ränteavdraet Från 2017 reduceras väninstalet för räntekostnader, både för enahem och för bostadsrätter, motsvarande ränteavdraets storlek. Om ränteavdraets storlek ändras kommer även index för räntekostnader att justeras den månad som en förändrin träder i kraft. Ny säsonsmetod för charterresor Från 2017 ändras hanterinen av säsonsmässia priser för charterresor. Den nya metoden följer rekommendationer från Eurostat och innebär huvudsaklien att prisutvecklinen för resor som inte säljs under vissa perioder på året (är ur säson) representeras av prisutvecklinen för resor som finns tillänlia (är i säson). Ida används det senast noterade priset för en resa i säson under perioden som resan är ur säson. I undersökninen för charterresor mäts så kallade sommarresor under perioden april till och med oktober medan så kallade vinterresor mäts under perioden oktober till och med april. Under månaderna oktober och april samlas både sommaroch vinterresor in. Äldreomsor Från 2017 inkluderas äldreomsor i KPI. Prisutvecklinen beräknas med en metod som följer den som ida används för barnomsor (så kallad inkomstexoen ansats). Index för äldreomsor beräknas utifrån två delindex varav det ena visar på förändrinar i olika äldreomsorstaxor och det andra på vilken inverkan inkomstförändrinar har på äldreomsorskostnaden.

PR0101 8 Det nya indexet för äldreomsor i KPI ersätter den beräknin av prisutvecklinen på äldreomsorstjänster som ida örs i måttet HIKP. Kassareisterdata för frukt och rönt, fisk, kött och ost Från 2017 inkluderas kassareisterdata från en butikskedja för så kallade viktvaror dvs. frukter och rönsaker samt viss fisk, kött och ost. 1 Innehållsöversikt I detta avsnitt definieras population, variabler, och storheter som inår i undersökninen för konsumentprisindex, samt vilken statistik som är resultatet av undersökninen och dokumentation över metod och detaljer i undersökninen. 1.1 Undersökta populationer och variabler Undersökt population Undersökt variabel Namn Referenstid Namn Referenstid Produkterbjudande inom inhemsk privat konsumtion 2014 Priser på produkterbjudande Kvantitet på produkterbjudande Eenskaper på produkterbjudende Aktuell månad 2017 Aktuell månad 2017 Aktuell månad 2017 Den inhemska privata konsumtionen består av allt som konsumeras av hushållen i Sverie. Konsumtionsbelopp skattas av Nationalräkenskaperna och används som viktunderla för konsumentprisindex. Undersökninen syftar till att skatta prisförändrin över tiden och förändrinar i pris, kvantitet eller eenskaper er upphov till prisförändrinar. 1.2 Redovisade populationer och storheter Redovisad population Indelnin i redovisninsrupper Redovisade storheter Redovisad storhets referenstid Statis-tiskt mått Den inhemska privata konsumtionens prisutvecklin Produkter rupperas i produktrupper och i COICOP rup- KPI totalt och prisindex för COICOP rupper Aktuell månad 2017 från december 2016, från 1 och 12 Prisindex

PR0101 9 per månader COICOP är en internationell klassificerin konsumtionens syfte. På huvudnivå delas konsumtionen in i 12 huvudrupper som täcker hela den lalia konsumtionen och förrenas sedan hierarkiskt i flera undernivåer. Se bilaa 1 och två med COICOP rupper och produktrupper. 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Ett antal index redovisas varje månad och är uppdelade i totalindex, månadsförändrinar och årsförändrinar (12-månaders förändrin). Nedan listas de index som inår i Sveries officiella statistik samt EU statistik (se avsnitt 3.2 för utförliare lista över publicerad statistik). Index namn KPI (1980=100), fastställda tal KPI (1980=100), skuindex KPI-KS (1980=100) HIKP (2015=100) HIKP-KS Prisbasbeloppet Pensionspristalet Beskrivnin Konsumentprisindex, officiellt fastställda Skuindex byer i förekommande fall på reviderad KPI KPI med konstant skatt Harmoniserat index för konsumentpriser. Index harmoniserat med övria stater i EU. HIKP med konstant skatt Belopp som skrivs fram med juni KPI varje år. Tal som skrivs fram av KPI. Statistiken redovisas på Internet, i Statistikdatabasen och i publikationer. Publiceras i Internet Statistiknyheter Statistikdatabasen SCB:s Indikatorer Ekonomisk snabbstatistik Beskrivnin http://www.scb.se/hitta-statistik/statistikefter-amne Priser och konsumtion Kort meddelande om KPI och inflation. Indexserierna samt KPI uppdelat på COICOP rupper i länre tidsserier. KPI är en del av indikatorerna. KPI inår i snabbstatistiken.

PR0101 10 Grunderna för KPI m.m.: 1952 års indexkommittés betänkande (SOU 1953:23) Konsumentprisindex; Prop. 1954:1, bilaa 2; Statsutskottets utlåtande 1954:13; Riksdaens skrifter 1954:92; 1955 års bostadsindexutrednins betänkande Bostadsposten i konsumentprisindex; Uppdra åt SCB att beräkna konsumentprisindex m.m., Kunl. Maj:ts (Finansdepartementet) beslut den 28 juni 1962. Försla till riksdaen; Riksdaens revisorers försla anående konsumentprisindex (Förs. 1991/92:16). PM och protokoll från nämnden för konsumentprisindex. SM PR 15: Konsumentprisindextal 1914-2005. Marareta Rinqvist: Att mäta inflationen. Dalén, J. : The Swedish Consumer Price Index - major features Konsumentprisindex: Betänkande från utredninen om översyn av konsumentprisindex SOU 1999:124 Dalén, J. : The Swedish Consumer Price Index, A handbook of methods, http://www.scb.se/statistik/pr/pr0101/handbok.pdf KPI Utredninen (1999): Konsumentprisindex, betänkande från utredninen om översyn av Konsumentprisindex. Justitiedepartmentet, Stockholm. SOU 1999:124. Norber A. (1999): Quality adjustment the Case of Clothin. In Proceedins of Measurement of Inflation conference, edited by M. Silver and D. Fenwick. Cardiff University, sid. 410-426. Ohlsson (1990), Sequential Poisson Samplin from a Business Reister and its Application to the Swedish Consumer Price In-dex, R&D Report 1990:6. Dalén, J. och Ohlsson, E. (1995): Variance Estimation in the Swe-dish Consumer Price Index. Journal of Business and Economic Statistics, Vol. 13, No. 3, 347-356 Dalén, J. (2001): Urvalsosäkerheter för olika tidshorisonter i KPI, SCB, arbetspapper Norber, A. (2004): Comparison of Variance Estimators for the Consumer Price Index. 8:th Ottawa Group Meetin Helsinki 23-25 Auust 2004 Nilsson, H., Ribe, M. och Norber, A. (2008): Variansberäkninar KPI. Projektrapport, SCB, 2008-04-10.

PR0101 11 Nilsson, P.: KPI-KS (KPI med konstant skatt) och KPIF-KS (KPI med fast ränta och konstant skatt) Sammar, M., Norber, A. och Tonur, C. (2012): Discussion on the Treatment of Discounts in the CPI and the Swedish experience on the use of Scanner Data. Paper presented at the Workshop on Scanner Data, Stockholm, June 7-8 2012 ILO (2004), CONSUMER PRICE INDEX MANUAL: THEORY AND PRAC- TICE, http://www.ilo.or/public/enlish/bureau/stat/uides/cpi/index.htm#m anual Framställninen av statistiken och statistikreistret beskrivs i detta dokument, Statistikens framtanin (SCBDOK). SCB:s webbplats, http://www.scb.se. Kvaliteten hos statistiken beskrivs i Statikens kvalitet (BaS). SCB:s webbplats, http://www.scb.se. Detaljerad information om statistiken beskrivs i, Statistikens detaljerade innehåll (MetaPlus). SCB:s webbplats, http://www.scb.se. 2 Uppiftsinsamlin Uppifter samlas in om priser, kvantiteter och kvalitetseenskaper för ett urval av varor och tjänster som utbjuds i ett urval av försäljninsställen inom hela konsumentmarknaden i Sverie. Undersökninsperioden är primärt ett år, från december (basen) till december. Under denna period eftersträvas att varje månad insamla data om produkterbjudanden som valdes att inå i urvalet i basen. Prisutvecklin skall primärt vara från basen till var och en av årets månader. För nästa års undersöknin betraktas populationen som ny och därför förnyas urvalet för varje år det vill säa undersökninsperiod. Prismätnin på vara eller tjänst äller de priser som konsumenten betalar utan nåon motprestation av konsumenten. Priset ska innehålla moms och alla andra förekommande varuskatter samt faktura avifter, aviavifter och leveransavifter i förekommande fall. Rabatter som kräver nåon motprestation av konsumenten eller bara riktade till en del konsumeter ska inte tas hänsyn till. Rabattreeln äller då prismätninen anser enstaka tidpunkter i månaden. Vid användande av transaktionsdata kommer förekomsten av olika rabatter variera, men detta medför inet problem då man prismäter en period och därmed erhåller en od skattnin på de reella fördelninarna mellan de som får rabatt och de som inte får rabatt. Detta äller dalivaruhandeln som prismäts med butikskasseinformation och där medlemsrabatter är vanlit förekommande.

PR0101 12 Det är den nationella konsumtionen som prismäts, det vill säa alla varor och tjänster för konsumtionsbruk som kan köpas inom landet. Svenskars konsumtion utomlands prismäts inte, men till exempel paketresor med inbakad utrikes semestervistelse prismäts eftersom hela tjänsten köps som ett paket i Sverie. Utrikes resor med fly, tå, buss och båt prismäts om resan utår från Sverie och biljetter säljs här. Handel från inhemska Internet-hemsidor inår. De utvalda produkterna ändras också bara marinellt år från år, med utående produkter och nya tillkommande produkter. För att utföra ram- och urvalsförfarande behöver man dela upp undersökninen i flera produktområden samt i de två dimensionerna företa/butiker och produkter. På en höre produktområdesnivå är ambitionen att ha en heltäcknin av områden, men inom dessa äller urval av representantvaror och tjänster. Inom de flesta produktområdena (dalivaror är ett av undantaen) väljs urvalet av representantvaror och tjänster medvetet, det vill säa utan insla av slumpmässihet. Detta är helt i enlihet med internationell praxis och rekommendationer i t.ex. ILO (2004); 5.27 Modern statistical samplin theory focuses on probability samplin. Use of probability samplin is also stronly recommended and standard practice for all kinds of statistical surveys, includin economic surveys. But price index practice in most countries is still dominated by non-probability techniques. - - - 5.29 Bias resultin from non-probability samplin is neliible. There is some empirical evidence to support this assertion for hihly areated indexes. Konsumtionen är uppdelad i rupper den internationella klassifikationen COICOP (Classification of Individual Consumption accordin to Purpose) och därunder i KPI:s 360 så kallade produktrupper. Produktrupperna täcker tillsammans hela konsumtionsområdet och inom varje produktrupp finns det ett urval av produkter som representerar produktruppen. Produktruppens benämnin härrör i måna fall från de produkter som representerar produktruppen, men produktrupperna motsvarar eentlien en stratifierin av hela produktpopulationen. Se Bilaa 1 Antal produktrupper och representantprodukter per COICOP. Till varje produktrupp knyts ett väninstal som motsvarar konsumtionens värde, som areeras på höre nivåer. Se Bilaa 2 Väninstal per produktrupp och COICOP. Butikskassereisterdata finns inom dalivaruhandeln och er relativt måna produkter på de inående produktrupperna. Alkoholhaltia drycker och läkemedel är också butikskassereisterdata, men här är produkterna definierade som kateorier. Det finns en betydande mänd varumärken inom dessa områden som inte visas i tabellen. För bilar erhålls data från ett privat undersökninsföreta och består produkterna av kateorier av bilmärken.

PR0101 13 2.1 Ram KPI undersökninen använder flera ramar för att dra urval av praktiska skäl. När äller butiker och tjänsteställen för konsumtionsvaror och vissa enklare tjänster är det möjlit att dra urval ur en emensam ram. För måna tjänster däremot får upprätta speciella ramar för att kunna få funerande urval. Prisundersöknin i butiker och lokala tjänsteställen För flera stora produktområden kan priser samlas i butiker och andra lokala försäljninsställen av varor och tjänster. Priser är här ofta lokalt satta eller svåra att prismäta på annat sätt än med manuell mätnin vid besök eller telefonintervju. Dessa områden kallas för intervjubaserade delundersökninar eftersom de lokala prisinsamlarna tillhör SCB:s fältkår av intervjuare på enheten DIH/INT. För CICOP-området 07.2.2 Drivmedel utförs prisinsamlinen av telefonruppen i Örebro på samma enhet. De COICOP områden som undersöks här är hela 01 Livsmedel och alkoholfria drycker, delar av 02 Alkoholhaltia drycker och tobak, hela 03 Kläder och skor, mindre del av 04 Boende, större delen av 05 Inventarier och hushållsvaror, delar av 06 Hälso- och sjukvård, delar av 07 Transport, mindre del av 08 Post och telekommunikation, delar av 09 Rekreation och kultur, större delen av 11 Restauraner och loi samt delar av 12 Diverse varor och tjänster. En sortimentsundersöknin enomförs under hösten innan urvalet används från och med decembers prismätninar. Här undersöks butiker, som är nya i kommande års urval, med avseende på om de efterfråade produkterna finns i butikerna. Ram och ramförfarande för urval av försäljninsställen Ramförfarandet avseende försäljninsställen och urvalsmetoden är detsamma för alla intervjuarbaserade delundersökninar i KPI samt även för enstaka centrala delundersökninar. Ramen skapas enom ett utta av poster av arbetsställen för vissa specificerade SNI-branscher ur senaste SAMU-versionen från SCB:s företasoch arbetsställereister (FDB). En rensnin utförs för att reducera övertäckninen bestående av arbetsställe som inte har nåon försäljnin till allmänheten. I FDB används variabeln Benämnin för att identifiera dessa arbetsställen. Ramen över försäljninsställen stratifieras efter SNI-bransch, men inte efter storlek, reion, kedjetillhörihet e. dyl. Undanta är att: Varuhus och stormarknader bildar ett enda stratum med SNI-branscher 47111, 47191 och 47199. Den sistnämnda innehåller huvudsaklien små

PR0101 14 arbetsställen av rina intresse för mätninen som kommer att sållas bort. Stormarknader med färre än 50 anställda läs även bland dalivarubutiker, definieras som butik eller stormarknad vid eventuellt urval. Olika typer av klädesbutiker, SNI-branscher 47711-47715, slås samman. Hotell med och utan restauran, 55101 och 55103, slås samman. Storleksmåttet vid urvalsdranin med varierande sannolikheter är en sammanvänin av antal anställda plus en och en omsättninsuppift i reistret som baseras på momsuppifterna till Skatteverket. Den adderade ettan representerar äarens arbetsinsats, vilket är betydelsefullt framför allt för små arbetsställen. För låprisbutiker inom bland annat dalivaruhandeln är emellertid omsättninen per anställd höre än för enomsnittet. Vi får ett systematiskt underskott på arbetseffektiva enheter. De butiker som har relativt få anställda men hö omsättnin kommer att ha läre sannolikhet för att bli utvalda med antal anställda som storleksmått, än om omsättninen hade använts som storleksmått. Detta korrieras för ett litet antal arbetsställen där hjälp-information har använts för modellskattninar. Nåra speciella ramar För vissa delar av KPI används speciella ramar. Detta äller framförallt för måna konsumtionstjänster. Ramar baseras ofta på omsättninsstatistik för företa och verksamheter. Nedan listas nåra speciella konsumtionsområden med vilken källa som används till ram och urval. Konsumtionsområde Källa för urvalsram Konsumtion av el Bränsle i boendet Hyra för läenhet Räntor Läkarvård Tandvård Statens enerimyndihet/scb Reioner och miljö (RM), enerioch transportstatistik (ET) Bola inom as, fjärrvärme, eldninsolja och pellets. Fastihetsreistret/SCB Reion och miljö (RM), byande, bostäder och fastiheter (BF) Banker och hypoteksinstitut Landstin SCB Företasdatabasen (FDB)

Resetjänster Marknadsaktörer PR0101 15 2.2 Urval Allokerin av urvalet av försäljninsställen örs för varje stratum där ett mått på mellanbutiksvarians skattas. Här förutsätts urvalsstorlekarna för produkturvalen vara fixa. Det betyder att den variation som finns mellan produktvarianter låter si visas i variation mellan butiker. Eftersom desinen just nu inte tillåter en totalallokerin där storlekar av både butiksurval och produkturval bestäms simultant är denna förutsättnin rimli. Arvidson (2004) Desinutrednin för KPI: Effektiv allokerin av urvalet för prismätninarna i butiker och tjänsteställen, Bakrundsfakta till ekonomisk statistik 2004:05 visar att om det inte var praktiskt olämplit så skulle urvalsstorlekarna för produkter vara större och för butiker mindre. Skattninen av prisförändrinar har areerin i flera ste, dels över butiker till bransch och över produkter via produktunderrupp till produktrupp och sedan till KPI totalt. Väninstal finns i alla areerinarna. En speciell fördelninsfri metod har använts för skatta variansen (Jack-Knife). Helt kort finns cirka 800 butiker i urvalet. Lika måna skattninar av prisutvecklinen från december året innan till referensmånad beräknas som det finns butiker i urvalet. I varje sådan skattnin har en butik systematiskt taits bort ur datamaterialet. Låt y hi vara skattninen för butik i tillhörande försäljninsställets stratum h och n h antalet försäljninsställen. Låt y vara motsvarande skattnin med samtlia försäljninsställe med i beräkninarna. Bilda d = ( y y) n / k hi hi h där k är summan av produktruppsväninstalen för intervjuarsystemen, cirka 50 %. Divisionen medför att effekten på totala KPI av att ta bort en butik kommer att beräknas 2 2 n Variationsmåttet är a = ( hi h ) h h d d n h 1 i h 2 Förslaet till urvalsstorlek är n NY h a h c h där h c är beräknad kostnad per försäljninsställe i enomsnitt, ivet det produkturval som skall sökas i försäljninsställena i branschen (stratum). Urvalsstorlekarna är bestämda så att kostnaden totalt för intervjuarsystemen blir lika som föreående år eller anpassas till budet.

PR0101 16 Metoden för urval av försäljninsställen är så kallat roterat, stratifierat, sekventiellt Poissonurval med urvalssannolikheter proportionella mot storleken av respektive försäljninsställe Ohlsson (1990), Sequential Poisson Samplin from a Business Reister and its Application to the Swedish Consumer Price Index, R & D Report 1990:6. Urvalet dras inom ramen för den ekonomiska statistikens urvalssystem SAMU. Metoden byer på att urvalsramen förses med en variabel för permanenta likformit fördelade slumptal i intervallet (0,1), så kallad permanent random numbers, PRN. Nya enheter, födslar, tilldelas nya PRN, slumpmässit, likformit fördelade och oberoende av redan existerade nummer. Upphörda enheter försvinner helt enkelt ur ramen. För varje enhet i urvalsramen beräknas kvoten mellan storleksmåttet och det tilldelade permanenta slumptalet. Urvalsramen sorteras efter stratum och inom stratum efter dessa kvoter i fallande ordnin. Det önskade bruttourvalet utörs av de första enheterna i respektive stratum i det antal som beärts. Årlien roteras cirka 20 procent av urvalen med en metod som kallas RRG, random rotation roup method. Varje enhet i urvalsramen tilldelas inte bara ett PRN utan också slumpmässit ett av fem RRG-nummer 1-5. År 1 minskas PRNtalet för enheter i RRG-rupp 1 med 0,1, varvid de PRN-tal som då blir neativa samtidit ökas med 1,0 så att de återien finns i intervallet (0,1). År 2 minskas PRN-talet för enheter i RRG-rupp 2 med 0,1 och de PRN-tal som då blir neativa samtidit ökas med 1,0. Efter fem år har alla PRN-nummer minskats med 0,1 alternativt ökats med 0,9. De små enheter som har en urvalssannolikhet mindre än 10 procent kommer med anska stor säkerhet att finnas i urvalen i höst fem år, medan större företa kan få vara med fler år i följd. Bruttourvalen skall vara så stora att man, efter rensnin för övertäcknin, för de flesta strata har åtminstone önskad nettourvalsstorlek. Man bör dock inte beställa för stora bruttourval eftersom urvalssannolikheterna för nettourvalet då inte blir riktit proportionella mot storleken, speciellt får man för måna enheter som är valda med säkerhet. Storleken av bruttourvalen bör bestämmas efter analys av tidiare års utnyttjade bruttourval för att uppnå önskade nettourval. Nettourvalet består av mer än 50 SNI branscher med över 800 arbetsställen. Vid undersökninen start och under året sker ett litet bortfall beroende på att butiker försvinner från marknaden av en eller annan orsak. Nettourvalet av arbetsställen varierar starkt mellan de olika branscherna (strata) beroende på olika betydelse (vikt) inom konsumtionen och på historisk urvalsosäkerhet på målvariabeln prisindex. Se Bilaa 3 Urvalsstorlekar och insamlinssätt per strata.

PR0101 17 Urval av produkter i dalivarusystemet Med dalivarusortimentet avses livsmedel, drycker, tobak, varor för hushållsunderhåll, personlia hyienartiklar med mera, dock inte färskvaror. Sedan 2013 har butikskassereisterdata används istället för prisinsamlin enom butikbesök, efter försöksverksamhet under 2012. I enstaka butiker sker prisinsamlin fortfarande med butiksbesök. Alla transaktioner som har en EAN-kod kan identifieras i butikskasseinformationen. Därmed blir den operationaliserade definitionen av dalivarusortimentet varor med EAN-kod som inår i dalivaruhandels levererade kassareister. Här inår då inte färskvaror inom kött, fisk, frukt och rönt. Urvalen av varuvarianter har draits centralt på prisprorammet med metoder för sannolikhetsurval. Detta möjliörs av att de stora butikskedjorna vänlien har bistått SCB med reister över varuvarianter, med data om senaste års försäljninsvärde. SCB har haft en vision om att årlien byta ut urvalet för cirka en femtedel av sortimentet inom dalivaror. Detta skulle ha utförts enom att urvalen för vissa varurupper helt har bytts ut mot helt nya och oberoende urval. I praktiken har inte resurser funnits för denna höa ambition. Urvalsramar Urvalsramarna från de stora butikskedjorna omfattar cirka 50 000 artiklar vardera. Det finns möjlien undertäcknin, men okänd. Inom ruppen kolonialvaror (förpackade produkter) finns cirka 60 produktrupper i KPI. Dessa utör strata av produkter. Ett problem är att klassificerin av varuvarianter kan utföras på måna sätt. SCB och varje butikskedja ör det på olika sätt. Reistren från handeln är stora och det är inte möjlit att maskinellt eller manuellt klassificera alla varuvarianter i reistren. Först har tillänli information i ADB-form utnyttjats för preliminär rupperin, varefter ett ranskninsförfarande Pareto-principer har används för att manuellt kontrollera och korriera kodninen. I praktiken har vi sorterat posterna inom en produktrupp i meninsfulla understrata, t ex har sill konserver sorterats efter ansjovis, sill/strömmin respektive övrit. Ramarna har dessutom sorterats efter bland annat leverantör. När vi sedan utfört systematiskt pps-urval har vi fått en spridnin av urvalet på understrata och i viss mån på leverantörer m.m. Med en sekventiell urvalsmetod, liknande SAMU:s, kan man inte uppnå detta utan en formell stratifierin och med bestämda urvalsstorlekar för varje litet understratum.

PR0101 18 Urvalsmetod För alla varor under det här systemet, det vill säa djupfryst, konserver, specerier och artiklar för tvätt och personli hyien, dras varianturval men utan rotation. Urvalen blir då varje år aktuella samtidit som de i hö rad är desamma från år till år. Tre stratifierade urval av varuvarianter dras med urvalssannolikheter proportionella mot omsättninen, ett urval för vardera block inom dalivaruhandeln. Det finns tre block, varav två utörs av två kedjor inom dalivaruhandeln och det tredje blocket representerar övria dalivaruaktörer. Urvalen för de tre blocken är neativ samordnade. Eftersom det blir fråa om en mix av statistiska metoder och praktiska förfaranden beskrivs förfarandet från A till H. A. Samkör med föreående års reister och påför stratumkod samt det permanenta slumptal som larats för varje post i reistret då. Matchnin utförs med hjälp av den varukod som respektive block använder. B. För nya poster skapas ett likformit fördelat slumptal (PRN) mellan noll (0) och ett (1). C. Med hjälp av blockets ena varuklassificerinar, och samkörnin mellan blockens reister med hjälp av EAN-koden, skapas en preliminär stratumkod för de nya posterna. D. Kontrollera Pareto-principer de viktiaste produkternas tilldelade stratumkoder. Momenten A D utförs av ES/NS-Ö. E. Beräkna taret inclusion probabilities λ hi h hi hj där n h är den N h = n s / s önskade urvalsstorleken i stratum h och s hi är storleken (omsättninen) för varuvariant hi, i=1, 2,..., N h i stratum h=1, 2,..., L. Om λ hi blir större än ett läs posten i ett stratum för poster valda med säkerhet. U F. Beräkna värdet av rankinsvariabeln Q hi = λ hi hi (1 λ hi ) (1 Uhi ) j= 1, i=1, 2,..., N h och stratum h=1, 2,..., L, där U hi är det permanenta slumptalet (PRN). G. Sortera reistret efter stratum (h) och rankinvariabeln Q hi. H. För varje stratum plockas de n h första posterna som avser KPI-mätbara varuvarianter ut. Valda poster ranskas vid nåra besök i välsorterade bu-

PR0101 19 Väninstal tiker. Om urvalet netto blir otillräcklit kan ytterlia produkter väljas, i den ordnin de lier. Eftersom valda produkter skall väas proportionellt mot omsättninen vid areerinen till index för produktrupp, och har valt dem med urvalssannolikheter proportionella mot omsättninen blir urvalen självväande. Undanta är de produkter som valts med säkerhet. Dessa får väninstal n h s hi / N h j= 1 s hj Varierande väninstal erhålls även om vi under stratifierat en produktrupp i fler än ett stratum. Butikskasseinformation i dalivarusystemet I dalivarusystemet är urvalet av produkter relativt stort 3 ; 700 produkter att mäta per butik, det är issninsvis ällande världsrekord i KPI-sammanhan. Desinen med emensamma varuvarianturval för alla butiker i butiksurvalen per block, kallas tvådimensionell samplin. Denna desin er större varians i skattninen av prisutvecklinen än med motsvarande urvalsstorlekar och tvåstesurval, det vill säa med oberoende varianturval per butik. Sämst funerar den tvådimensionella desinen om det inte är detaljisterna (butikerna) som bestämmer konsumentpriserna utan tillverkarna/leverantörerna och om dessa ser till att ändra priserna på ett enhetlit sätt samtidit i hela landet och för alla butikstyper 4. Butikskasseinformation började utnyttjas, från och med 2012, för ett av de stora blocken inom dalivaruhandeln och där är den manuell insamlin beränsad till färskvaror, frukt, rönt, färsk fisk och kött. För 2013 utökades detta till de två övria stora blocken. Detta innebar en stor urvalsöknin av produkter eftersom det är betydlit billiare att samla in butikskasseinformation än besöksinsamlad information. I de intervjubaserade undersökninarna sker prisinsamlinen med stöd av läsplattor. Läsplattor är enklare att arbeta med och er en effektivare användnin. De har jort det möjlit med dels olika loiska kontroller och dels automatiska kontroller 4 Vore det så skulle vi å andra sidan välja få butiker och ännu fler produkter.

PR0101 20 där de reistrerade priserna relateras till historska värden direkt vid datainsamlin. För de undersökninar som utförs centralt förekommer det flera specialiserade fråeformulär som skickas till uppiftslämnare. Det förekommer också inhämtnin av priser från Internet eller direkt från uppiftslämnare utan annat instrument än produktdefinitionen av vad som ska prismätas. Mätinstrumentet för de intervjuinsamlade priserna är ett webbformulär som laddas på intervjuarnas läsplatta efter att de har loat in och valt mätvecka. Först syns en startsida med aktuell vikti information. Intervjuaren år sedan vidare till en sida med butiker som inår i prismätninen under aktuell mätvecka. Dessa listas med butiksbenämnin och adress. Här syns sedan vilka butiker som intervjuaren har jort prisinsamlin på och skickat in data samt vilka butiker som eventuellt återstår. Intervjuaren kan uppdatera kontaktuppifter och ane om butiken har stänt Man öppnar butiken och får en lista med de utvalda produkterna i butiken. Här listas produkterna med produktnamn, produktdefinition, produktbeskrivnin och föreående månads pris med en produktsinal (se nedan). Här kan enkla ändrinar reistreras eller om priset är oförändrat anes. Om det har skett ett produktbyte eller om en kommentar behöver läas till år intervjuaren vidare in till en mera detaljerad bild för produkten. När alla priser för en butik har reistrerats skickar intervjuaren in uppifterna till Avdelninen för Ekonomisk Statistik, Prisenheten på SCB (ES/PR) där de kan ranskas redan daen efter prismätninen. Produktsinalen er information om prisinsamlinssituationen: 11 Oförändrat pris och kvantitet, ordinarie pris 12 Oförändrat pris och kvantitet, reapris 13 Oförändrat pris och kvantitet, kampanjpris 01 Ändrat pris och/eller kvantitet, ordinarie pris 02 Ändrat pris och/eller kvantitet, reapris 03 Ändrat pris och/eller kvantitet, kampanjpris 21 Byte av produktvariant, ordinariepris 22 Byte av produktvariant, reapris

PR0101 21 23 Byte av produktvariant, kampanjpris 55 Produkten saknas eller har tait slut Telefonintervjuare Ett specialfall är insamlin av priser från bensinstationer, där drivmedel, bildäck och biltvätt prismätts. Denna undersöknin utförs av telefonintervjuare på SCB som sitter i Örebro. De som utför dessa prismätninar har direkt access till KPI:s produktionssystem och kan reistrera priserna på SQL databasen med hjälp av systemets ränssnitt. Detta utförs då på samma sätt som för de så kallade centralpriserna som samlas in centralt av personalen på ES/PR Under detta avsnitt behandlas insamlinsförfarandet för intervjuinsamlade priser och centralt insamlade priser. Insamlinsförfarande, fältundersöknin Insamlin av priser sker en ån i månaden per produkterbjudande och det sker under 3 insamlinsveckor. Butikerna fördelas till vecka 1, 2 eller 3. Den andra veckan är den vecka då den 15:e infaller och första veckan är veckan före samt tredje veckan är veckan efter. In-samlin utförs antinen med butikbesök eller med telefonkontakt. Insamlinen utförs av intervjuare på Avdelninen för Datainsamlin för individer och hushåll, Enheten för intervjuverksamhet (DIH/INT). För reistrerin använder intervjuarna en webbaserad lösnin där uppifterna överförs till KPIs produktionssystem kontinuerlit. För prisinsamlinen från bensinstationer är fördelninen över insamlinsperioden mer detaljerad. Av de 100 utvalda bensinstationerna har var och tilldelats en undersökninsda under treveckorsperioden. Fördelninen är unefär lika måna per varda. Urval av produkter För andra produkter än dalivaror saknas i de flesta fall urvalsramar. Produkter som prismäts i butiker väljs subjektivt av intervjuaren som tilldelats butiken och produkten. Produkter som väljs på detta sätt finns inom produktområdena kläder och skor, inventarier och hushållsvaror, fritidsvaror, datorer, fotoutrustnin, radio, TV och Audio utrustnin, restauraner och loi samt en del personlia tillhörihetsvaror. Dessa produkter har en bredare definition än vad dalivarorna har, beroende på att med en alltför smal och exakt produktdefinition är risken stor att den efterfråade produkten inte finns i butiken.

PR0101 22 För den här typen av produkturval finns reler för urvalet och löpande månatlia prismätninar. Den mest sålda produkten inom iven produktdefinition väljs. Alternativt väljs produkt som finns bland de mest sålda produkterna inom samma definition. Produkten prismäts så läne som den är aktuell i urvalet och i försäljninen. När en produkt utått ur försäljninen ska den bytas mot en ny produkt. När en produkt visar tecken på betydlit avtaande försäljnin, har flyttas till undanskymd plats eller har haft flera realisationer på rad, ska produkten bytas. Vid byte av produkt äller att liknande produkt ska väljas och att produkten ska vara bland de mest sålda produkterna inom iven produktdefinition. Om produkten är definierad som en kvalitetsjusterinsprodukt så ska en kvalitetsjusterin utföras vid produktbytet. Kvalitetsjusterinen anes med ett belopp på hur mycket mer eller mindre kvalitet som den nya produkten kan värderas med (för prisjusterinar och kvalitetsjusterinar se avsnitt 3.1.3). Nåra speciella delundersökninar Nåra större undersökninar som använder olika urvalsmetoder presenteras här. Dessa undersökninar kallas för Centralprisundersökninar där priser samlas in centralt från Prisenheten på SCB. Priser hämtas in varje månad med fråeformulär, sökninar på Internet och direkt kontakter med uppiftslämnare. Ett exempel är nätpriser för elprisundersökninen. Fråeformulär skickas till de valda bolaen varje månad. Tidiare skickades också fråeformulär för elkraftspriserna men numera erhåller vi istället alla dessa priser från myndiheten Enerimarknadsinspektionen. Hyresundersökninen

PR0101 23 Hyresundersökninen i KPI undersöker priser (hyror) för hyresläenheter och arae. Från och med 2017 används inte länre index för hyresläenheter som en skattnin av boendekostnaden för bostadsrättsläenheter utan för dessa örs från och med 2017 en separat undersöknin, se avsnittet Avifter till Bostadsrättsföreninar. Populationen är läenheter som upplåts med hyresrätt. Läenheterna ska vara tillänlia på den öppna marknaden. Med andra ord inår inte läenheter som är studentbostäder, äldreboende, servicebostäder och dyl. KPI:s urval av hyresläenheter är ett suburval från den större och årlia undersökninen Hyror i bostadsläenheter (HiB) som utförs av enheten RM/BF på SCB. Undersökninen HiB har från 2016 en ny desin som medför ett större urval som uppick till dryt 15 000 läenheter. HiB funerar även fortsättninsvis som urvalsram till Hyresundersökninen i KPI. Undersökninen ställs till fastihetsäaren eller förvaltaren som besvarar fråor om hyran för läenheten. Urvalet är stratifierat på reioner, Stor-Stockholm, Stor-Götebor, övria större kommuner och övria mindre kommuner, samt år för färdiställande och läenhetstyp. För KPI dras ett suburval från HiB på knappt 700 hyresrätter av de i HiB inående c:a 15 000 hyresrätterna. Urvalet är ett så kallat roterande pps-urval (Pareto πps) med utbyte av unefär en femtedel av hyresrätterna varje år. Urvalet till KPI dras på hösten ur HiB-urvalet för innevarande år och årshyran i denna undersöknin används i viktninen av läenheterna för urvalsförfarandet. I följande redoörs i korthet krin urvalsmetoden: Urvalssannolikheten, λ k s a inkluderas i suburvalet till KPI, bestäms som λ k s Där a Nkh xkh nkh = n N ( x s kh a n, för att en till HiB utvald läenhet k skall komma att kh kh ) n är den önskade urvalsstorleken för KPI:s suburval, aner läenheten kh:s hyra för senaste januari (januari ett år innan januari för KPI:s mätmånad) HiB, N kh står för totala antalet läenheter i det nyssnämnda HiB-stratumet h och

PR0101 24 n kh står för antalet till HiB utvalda läenheter från stratum h. S a betecknar det totala HiB-urvalet. Vid KPI:s suburval av läenheter till BHU används ett samplinsschema, som benämns Pareto лps. Schemat är mycket likt sekventiell Poisson-urval, vilket är det schema som används för KPI:s butiksurval. Båda dessa scheman har, förutom eenskapen att de kan användas för att realisera ett urval en urvalsdesin med sannolikheter proportionella mot en storleksvariabel, även eenskapen att de möjliör urval av fixerad storlek och detta dessutom under restriktionen att urvalet sker efter SAMU principer. Vid det årlia suburvalet beräknas för varje läenhet k värdet på en så kallad rankinvariabel, Q k, med lednin av läenhetens permanenta slumptal ξ hk samt läenhetens inklusionssannolikhet vid suburvalet λ k s a (inklusionssannolikheten vid suburvalet under det ivna HiB-urvalet). Värdet på rankinvariabeln beräknas då följande formel Q k ξ k (1 λk s ) a = λ (1 ξ ) k s a k Data samlas in med elektronisk blankett av DFO/IF. Den huvudsaklia undersökninen örs den första månaden varje kvartal, med månadsvis uppföljnin till dess fastihetsäaren har lämnat prisuppifter för hyresförändrin för året. Fastihetsäare som är nya i urvalet för kommande år får undersökninen redan i oktober för att få med prisuppifter i basen för det kommande året. Avifter till Bostadsrättsföreninar Från 2017 undersöks avifter till bostadsrätter enom en separat undersöknin riktad till bostadsrättsföreninar. Tidiare antos aviftsutvecklinen följa hyresutvecklinen för hyresrätter enom den så kallade hyresekvivalensansatsen varför hyresundersökninens urval var större. Från 2017 dras ett urval om knappt 600 bostadsrättsföreninar samma urvalsmetod som för hyresläenheter i Hyresundersökninen, Pareto лps. Urvalet sker ur Läenhetreistret och ramen avränsas till läenheter i bostadsrättsföreninar. Storleksmåttet som används i urvalsförfarandet är bostadsrättsföreninens totala boarea och stratifierin sker samma principer som i hyresundersökninen med fem reionala strata för

PR0101 25 Stor-Stockholm, Stor-Götebor, Stor-Malmö, större kommuner och små kommuner samt ålderstratifierin inom reion. När bostadsrättsföreninar valts Paretoprincipen till urvalet örs sedan ett slumpmässit urval av en bostadsrätt från bostadsrättsföreninen. Aviftsutvecklinen för den utvalda bostadsrätt förväntas avspela aviftsutvecklinen i föreninen. Enahem och bostadsrätter Kostnaderna för boende utör en relativt stor del av Sveries KPI-mätnin. Utöver hyror och månadsavifter prismäts inom COICOP-ruppen för boende även olika kostnader för enahem/bostadsrätter samt elektricitet och bränsle. I detta avsnitt beskrivs index för enahem/bostadsrätter som delas upp i två rupper, Enahem: Vatten och bostadsanknutna tjänster samt Enahem: Nyttjande av bostaden. Eftersom driftskostnader i reel är inkluderade i bostadsrätternas månadsavift avser den första ruppen rena driftskostnader i enahem för annat än eneri. Mer specifikt består den av kostnader för vatten och avlopp, renhållnin samt sotnin. För vatten och avlopp samt renhållnin utörs rampopulationen av kommuner och ett urval dras proportionellt mot storlek där antal villor i kommunerna är storleksvariabeln. För sotnin dras ett urval av företa i branschen 81222 Skorstensfejare från FDB. Prisinsamlin utförs centralt från prisenheten. I den andra ruppen där även bostadsrätter numer innefattas inår ett flertal kapitalrelaterade kostnadsposter varav räntekostnader och avskrivninar är de största, men där även tomträttsaväld, reparation varor, försäkrinsavifter och kommunal fastihetsavift utör ena mätninar. Räntekostnadsindex: Allmänt Undersökninen för räntekostnader i KPI avser att mäta hushållens räntekostnader för att bo i enahem och bostadsrätter. Räntekostnadsindex (R) beräknas som en produkt av två faktorer som i sin tur är indextal, nämlien räntesatsindex (RS) och kapitalstocksindex (KS). Räntesatsindex syftar till att mäta den enomsnittlia räntesatsutvecklinen för lån kopplade till enahem/bostadsrätter dvs. lånestocken av villa- och bostadsrättslån. Kapitalstocksindex syftar till att mäta utvecklinen över tid av jämförbara bostäder till anskaffninspris eller annorlunda uttryckt det kapital som bostadens äare har lat ned på huset/läenheten och har räntekostnader för. Räntekostnadsindexet (R) för aktuell månad m och basperioden 0 lika med december månad året närmast före aktuellt år, beräknas enom att räntesatsindexet multipliceras med kapitalstocksindexet : m m m R0 = 100 RS0 KS0

PR0101 26 Detta räntekostnadsindex med december föreående år som basperiod, används sedan i formlerna (4) och (5) i avsnitt 3.1.2 nedan för omräknin till andra basperioder inför areerin till höre nivåer, i likhet med vad som äller för alla produktrupper i KPI. Räntekostnadsindex: Faktorn räntesatsindex Räntesatsindex beräknas utifrån månatlien insamlade räntesatser på bostadslån men tillämpas i KPI-beräkninen på hela räntekostnaden för både lånat och eet kapital. Att låneräntesatsernas utvecklin tillämpas även på eet kapital är en medveten förenklin. Denna byer på antaandet att tänkta relevanta räntesatser för eet kapital (försakad kapitalavkastnin) rör si parallellt med dem för lån, om än på annan nivå. Från och med 2015 kommer räntesatsindex i KPI att beräknas utifrån underla från Finansmarkandsstatistiken på SCB. Tidiare användes publicerade listräntor. Finansmarknadsstatistikens undersöknin baseras på ett urval av monetära finansinstitut (MFI), vilka har rapporterinsskyldihet Riksbankens föreskrifter. Urvalet består av alla stora aktörer och täcker stor del av utlåninsmarknaden. Räntestatistiken baseras på faktiska avtalade räntor vilka kan skilja si från de listräntor som banker och bolåneinstitut publicerar. Räntorna beräknas också som enomsnittli ränta under kalendermånad. Index beräknas därmed på enomsnittlia räntor per låneivare och ränteintervall. För typ av lån tillämpas ränteintervall med sex olika strata: Lån med mindre än eller lika med 3 månaders räntebindninstid. Lån med mer än 3 månades och mindre än eller lika med 1 års räntebindninstid. Lån med mer än 1 års och mindre än eller lika med 2 års räntebindninstid Lån med mer än 2 års och mindre än eller lika med 3 års räntebindninstid. Lån med mer än 3 års och mindre än eller lika med 5 års räntebindninstid. Lån med mer än 5 års räntebindninstid. Insamlinen av enomsnittsräntor utförs av enheten för Betalninsbalansen och Finansmarknadsstatistiken på SCB. Genomsnittsräntorna för ovan nämnda löptider baseras på lånivarens samtlia utestående bostadslån till hushåll. I månadsberäkninen örs en justerin för eventuella listränteförändrinar under aktuell månad eftersom enomsnittsräntorna avser föreående månad.