Kort historik om Jäder och Fiholm

Kort historik om Jäder och Fiholm Vägbeskrivning från Askersund Mot Örebro Höger mot Arboga, avfart 121, E20 Eskilstuna, Strängnäs Förbi Eskilstuna Sväng höger vid avfart 134, Barva, Kjula Vid T-korsn med gamla vägen till Eskilstuna-Strängnäs sväng vänster och efter ca 50m till höger mot Kjula. Åk igenom samhället. Kör förbi Kjula Kyrka Snart ser du Jäders kyrktorn som reser sig över landskapet. Kyrkan ligger på vänster sida går inte att missa. Ca. 1,45 timmar från start. Fortsätt sedan förbi kyrkan och bara rätt fram till det kommer en skylt Fiholm till höger. Åk igenom den längsta allé du någonsin åk igenom och du är framme vid Fiholm. Fiholm Infart till Fiholm Jäders kyrka Kjula kyrka Gamla korsningen Avfart 134 1

Jäders socken i Södermanland ingick i Österrekarne härald och är sedan 1971 en del av Eskiltunas kommun. Socknens areal är 51,71 kvadratkilometer, varav 51,38 land. År 1949 fanns här 929 invånare. Fiholms slott samt sockenkyrkan Jäders kyrka ligger i socknen. Namnet Jäder kommer förmodligen från det isländska ordet jadhar, som betyder kust-eller strandremsa vilket antyder till hur mälarlandskapet såg ut förr i tiden. Jäders kyrka Jäders kyrka är en kyrkobyggnad i Jäders socken, Kafjärdens församling, Österrekarne härald, Eskilstuna kommun, Södermanland. Den ligger utmed gamla E 20 cirka 10 km utanför Eskilstuna och tillhör Strängnäs stift. Jäders kyrka, i folkmun kallad "Rekarne domkyrka".2013-06-30 Jäders kyrka, dominerande belägen på en kulle över slättbygden, är byggd av sten och tegel. Den består av långhus, ett rakt avslutat kor av samma bredd i öster, sakristia i norr, gravkor som pendang till sakristian i söder, vapenhus i söder samt torn i väster. Gravkoret och sakristian bildar korsarmar och ger kyrkan en korsformig plan. Murarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. De höga sadeltaken är skifferklädda. Tornet kröns av en spira i flera avsatser. I exteriören märks tornets blinderingar, äldre inmurade stenar och andra 2

detaljer, men kyrkans yttre präglas främst av de rika gaveldekorationerna i sandsten från 1640- och 1650-talen. Kyrkan har en komplicerad byggnadshistoria. I norra muren ingår delar av en romansk1100-talskyrka som breddades och förlängdes mellan 1250 och 1300 och gavs troligen formen av en salkyrka, med sedermera rivna vapenhus både i söder och i norr samt sakristia i norr. Under 1400-talet byggdes tornet och kyrkan välvdes. Under 1600-talet lät Axel Oxenstierna (1583 1654) bygga om kyrkan i flera etapper och den blev hans egen begravningskyrka. Oxenstierna avled i Stockholm den 28 augusti 1654. Efter jordfästningen i Storkyrkan i Stockholm den 18 mars 1655 blev han förd till det av honom byggda gravkoret i Jäders kyrka. Ett nytt kor byggdes 1641 1643. Åren 1651 1652 byggde man sakristia och vapenhus och 1659 uppfördes det Braheska gravkoret som en tillbyggnad mot söder. Nya delen försågs med sandstensdekorerade praktgavlar under ledning av Heinrich Wilhelm. Han gjorde även de skulpterade portalerna. Tornspiran som är ritad av arkitekt Helgo Zettervall sattes upp 1880. 3

Gavel över huvudingången. 2013-06-12 Kyrkan räknas som ett av landets främsta verk från renässansen. Interiören nås genom praktfulla portaler i vapenhuset och i väster. De putsade och vitkalkade väggarna och valven ger kyrkorummet en enhetlig prägel. Valven är dels senmedeltida, dels från mitten av 1600talet. Östpartiets prägel av centralkyrka är inte lika markerad interiört. Här råder en sengotisk rumsgestaltning med betoning av längdriktningen. 4

Orgel. 2013-06-12 5

Brysselskåpet. 2013-06-30 6

Epitafier 2013-06-12 Kyrkan är rik på gravminnen. Däribland finns flera stora epitafier från 1600-talets mitt utförda av Heinrich Wilhelm. Det finns en större mängd epitafier (begravningsvapen), upphängda på kyrkans väggar. Dessa användes i samband med adelsmäns begravning. De bars i processionen. Först bars ett s.k. huvudbanér, innehållande den dödes vapensköld med mera samt en inskription med data om den avlidne. Jämte detta bars ofta den dödes förfädersvapen s.k. anvapen, dels fäderne, dels möderne. I vissa fall anbringades anvapnen på själva huvudbanéret. I andra fall kunde huvudbanéret på sidorna ha anvapnen hopkomponent Ur Wikipedia Epitafium, plural epitafier, latin epitaphium, av grekiska epitaphios hörande till grav, bildat av epi till och taphos grav, är en med inskrift försedd minnestavla över en död person. Epitafiet kan vara uppsatt i eller utanför en kyrka. Epitafier placeras normalt inte i anslutning till någon grav och tjänar alltså ett annat syfte än till exempel en gravsten. Epitafier förekommer i katolska länder sedan 1300-talet (jfr kenotaf). På ett epitafium framhävs vanligen den döde som en god kristen, ofta bedjande inför Kristus tillsammans med sina anhöriga. I de protestantiska länderna blev epitafier vanliga under 1500- och 1600-talen. 7

De gavs ofta en rik arkitektonisk gestaltning, besläktad med samtida predikstolar och altaruppsatser. Epitafier kan vara av trä, sten eller metall och upptar ofta en andaksbild samt en målad framställning av den döde och hans familj. Tavlans inskrift kan, förutom data om den avlidne, utgöras av bibelspråk, sentenser eller versifierat epigram. Under antiken avsågs med epitafium en gravinskrift, oftast ett epigram. Under renässansen och barocken kunde epitafierna vara mycket påkostade och rikt utsmyckade. Vid begravningsceremonier I begravningståget bars den dödes förfädersvapen, s.k. anvapen, dels på fädernet, dels på mödernet. I processionen bars först ett huvudbaner, innehållande den dödes vapensköld. I vissa fall anbringades anvapnen på själva huvudbaneret, men ofta rörde det sig bara om en eller två generationers vapen, eftersom huvudbaneret annars skulle bli ohanterligt. I andra fall kunde huvudbaneret på sidorna ha anvapen hopkomponerade. Epitafiet, vilket innehöll gravskrift över den döde, placerades efter begravningen i kyrkan, men medfördes aldrig i själva processionen. 8

I slutet av 1600-talet slog blixten ner i kyrkan och dödade en man, vars hattrester ännu finns bevarade i kyrkan. Under resterna av hatten står att läsa: "Gud dundrar med sitt dunder grufweliga. Anno 1694". Foto 2103-06-12 9

Inventarier Foto 2103-06-12 Altarskåpet från 1514, (bilder), tillverkat vid Jan Bormans verkstad i Bryssel. Det har målningar av Jan II van Coninxlo. Altarskåpet har tidigare tillhört Storkyrkan i Stockholm. I kyrkan finns en dopkittel av brons från 1533 (bild). Den står på en kalkstensfot från 1200-talet. Cuppan har bevarats i fragmentariskt skick. Predikstol från 1654. 10

Gravminnen I kyrkan finns ett stort antal gravminnen. Under golvet finns flera gravvalv Braheska gravkoret Braheska gravvalvet Fiholmsgraven Oxenstiernska gravvalvet Wuddska gravvalvet Fiholmsgraven i Jäders kyrka ligger under kyrkans sakristia. Det var det ökande behovet av högadliga gravplatser i kyrkan som var skälet till att större delen av källarutrymmet under sakristian kom att tas i anspråk som gravvalv för att inrymma Fiholmsgraven. En mellanvägg byggdes mot pelaren i källaren så att två rum bildades, det ena med trappa från sakristian, det andra blev gravvalv med trappa ner från långhuset. En järndörr installerades. De äldsta daterade kistorna i Fiholmsgraven är från 1676. Valvet kan ha iordningställt till Ture Oxenstierna d.y:s begravning detta år. Kistorna tillhör följande personer: 1) Ture Oxenstierna af Croneborg d.y. (1645-1676), greve, överste, son till greve Ture Oxenstierna af Croneborg d.ä. (1614-1669) och grevinnan Sigrid Oxenstierna af Korsholm och Wasa (1612-1651). Kistan är av koppar och är delvis klädd med röd sammet. Den har rika beslag, emblem och kartuscher av förgylld koppar. På ena gaveln finns ett grevevapen för Oxenstierna af Croneborg och på sidorna finns anvapen. Inskrift:"Greve Thure Oxenstierna till Croneborg, Kimito, Stureforssa, Sevald och Stensta. Född 1648. Död 1676." På locket finns ett förgyllt krucifix. 2) Anna Oxenstierna af Croneborg (1648-1676), dotter till greve Ture Oxenstierna af Croneborg d.ä. (1614-1669) och grevinnan Sigrid Oxenstierna af Korsholm och Wasa (16121651). Kistan är av förgylld koppar och har rika beslag av emblem, ymnighetshorn och lister med akantusornamentik. På ena gaveln finns grevevapen för Oxenstierna av Croneborg och på långsidorna finns anvapen. Inskrift: "Fröken Anna Oxenstierna, Dotter till Croneborg, Friherrinna till Kimito, Fröken till Stureforssa, Sevald och Stensta. Född 1648. Död 1676." Kistan har sex tillplattade kulfötter. På locket finns ett förgyllt krucifix. 3) Märta Oxenstierna af Croneborg (1641-1678), syster till föregående (nr 2). 11

Kistan är av förgylld koppar och har samma utförande som kista nr 2 (ovan). Inskrift: " Fröken Märta Oxenstierna, Grefvedotter till Croneborg, Friherrinna till Kimito, Fröken till Stureforssa, Sevald och Stensta. Född 1641. Död 1678." 4-5) Två små Barnkistor, tillhörande okända barn ur familjen Oxenstierna. De är mycket förfallna och är inneslutna i ett träfodral. 6) Gabriel Oxenstierna af Croneborg (1642-1707), greve, kansliråd, minister, bror till Anna och Märta Oxenstierna (nr 2 resp 3). Gift 1673 med grevinnan Christina Oxenstierna af Södermöre (1645-1710), dotter till greve Erik Oxenstierna af Södermöre och grevinnan Elisabeth Brahe. Sarkofag av vit och grön marmor, med svängda sidor. Karnisprofilerat lock med musseldekor. På gaveln finns grevevapen för Oxenstierna af Croneborg. Ingen inskrift finns på sarkofagen. 7) Christina Oxenstierna af Södermöre (1645-1710), dotter till greve Erik Oxenstierna af Södermöre och grevinnan Elisabeth Brahe. Gift 1673 med Gabriel Oxenstierna (nr 6). Sarkofag av svart, blankslipad marmor, med raka sidor och sex fötter. På ena gaveln Oxenstiernas vapen och inskrift: "Christina Eriksdotter Oxenstierna. Grefinna till Croneborg, Söder Möre och Fiholm m m född MDCXLV, död MDCCX." 8) Axel Gabriel Oxenstierna af Croneborg (1679-1755), greve, son till Gabriel Oxenstierna af Croneborg (1642-1707) och Christina Oxenstierna af Södermöre (1645-1710) (nr 6 resp 7). Sarkofag av svart, blankslipad marmor med bukiga sidor och sex fötter. På ena gaveln Oxenstiernas vapen. På locket finns en plåt med inskrift: "Grefve Axel Gabriel Oxenstierna af Croneborg, herre till Fiholm, Tidö, Wikhus, Tärnö och Wernanäs, född MDCLXXIX, död MDCCLV." 9) Wilhelmina Beck-Friis, född Staël von Holstein (1725-1786), friherrinna, dotter till friherre Otto Wilhelm Staël von Holstein och friherrinnan Elisabeth Stuart. Gift 1745 med greve Joakim Beck-Friis (1722-1797), son till Corfitz Ludvig Beck (sedermera Beck-Friis) och Maria Sofia Skogh. Kistan är av brunmålad furu. Dess nederdel är av pressat och förtent järn. Kistan var svårt skadad och inneslöts 1950 i en ny kista av impregnerad furu. På lockets huvud- och fotändar finns silverplåtar, vilka flyttats över från den ursprungliga kistan. Inskrift på huvudändan: "Härunder hvilar den / i lifstiden / Högwälborna Fru Grefinnan och Ricksrådinnan / Beckfriis / född Friherrinna Wilhelmina Stael von Holstein / som dog den 22 Sept 1786. Sedan hon lefvat uti 62 åhr / sitt Kiön till prydnad / och / uti 41 åhr under en lius sammanlefnad fägnat / sin af hiertat sörjande och efterlemnade / Herre / Den högste Guden fägnar Hennes sälla siäl." Inskrift på fotändan: "Och när Tu sidst besluta må / at jag skall hädanfara / så låt tig få bo och wara / och blandt tit folck i himmels högd / åtnita evig lust och frögd / för Jesu död och pina / PS 264.v.4." 10) Joakim Beck-Friis (1722-1797), son till Corfitz Ludvig Beck (sedermera Beck-Friis) och Maria Sofia Skogh. Kistan är av ek och har bukig form med sex fötter. Den har åtta järnhandtag med beslag. På locket finns silverplåtar med inskriptioner. Vid huvudändan står: "Här Hwilar / 12

Kongl: Maijts Högst Betrodde Man / Hans Excellence f d Riks Rådet / Riddaren och Commendeuren af Kongl Maijts Orden / Högwälborne Grefwe / Herr Jochim BeckFriis / född d 18 Julii 1722 i Stockholm / Död d 3 Aug 1797 på dess Sätesgård Börringe Closter i Skåne / Han blef åhr 1743 Kammarherre hos Konung Fredrik 1ste / 1754 Asessor i Götha Hof-Rätt, 1761 Revisions-Secre- / terare. 1763 Landshöfding öfwer Kronobergs Lähn / 1769 Kongl: Majts och Swea Rikets Råd, hwilket / Embete Han i hela 22 Åhr beklädt. Samma Åhr / wald Ålderman för Ste Knuts Gille i Malmö / 1770 Riddare af Seraphimer Orden. Uti Ko- / nungens höga frånwaro, flera gonger warit Ledamot uti Regeringen. Som Ordförande ägt / inseendet öfwer Barnhusen och Hospitalerna uti / Riket i hela 28 Åhrs tid." Inskrift på fotändan: "John. 16: Cap: v:22 The förlagda åhr äro komne och jag går then / wägen bortt, then jag aldrig igen kommer. / 1: Sam: 16: 7 En Menniska Ser Thett för Ögo- / nen är, me Herren ser till hjärtat." Kistan undersöktes och renoverades 1950. 13

Trafvenfelts gravar Kyrkans huvudingång Gravplats 14

Hjalmars gravsten 2013-06-12 Hjalmar Ludvig Trafvenfelt född 1851-10-11, död 1937-02-09 i Askersund. 15

Brodern Ludvig och hans fru Torborg. 2013-06-12 Reinhold Ludvig född1853-07-15, död 1933-06-16, Regementsläkare Västernorrland Gift med Torborg Graewe född1862-03-06 i Lidköping, död 1959-01-07 i Uppsala. Inga barn. 16

Mamman Hulda Carolina Trafvenfelt (Ekelund) 2013-06-12 Mor Hulda Carolina Ekelund, född 1822-0731 i Carlstad. Gift 184810-31 i Carlstad Död 1853-11-17 i hjernfeber ( 2 mån. efter sista sonens födelse och 31 år gammal) ------------------------------------------------------------------------------Brodern Arvid och pappan Reinhold saknas i familjegraven. Arvid Ludvig född1849-08-31, död 1900-07-07 i Råneå, Luleå stadsförsamling. Död i kräfta Kapten i Haparanda. Inget känt giftermål. Inga kända barn. Reinhold Ludvig född 1801-07-16, död 1888 i Strängnäs stad gård 182-184. Död av ålderdom. Kapten, Riddare av Svärds-Orden 1851. Avsked 1853(pension). Gift med Hulda Carolina Ekelund född 1822-07-31 i Carlstad stad, gift 1848-10-31 i Carlstad, flyttar till Fiholm 1848-11.14. Död 1853-11-17. Fiholm 17

Fiholms gods nämns för första gången1275 i och med att kung Valdemar Birgersson daterade ett brev i "Fyæholm" den 5 februari 1275. Fiholm såldes den 15 juni 1403 till drottning Margareta av riddaren Ivar Nilsson och hans syster Cecilia. Redan året efter, 1403, donerades Fiholm av Erik av Pommern till Johanniterklostret i Eskilstuna. Gustaf Wasa drar in godset i samband med reformationen. År 1562 erhöll riksrådet Gabriel Kristiernson Oxenstierna Fiholm som förläningav kung Erik XIV. 1594 får deras son, Gustav Gabrielsson Oxenstierna som var riksråd, sätesfrihet av Karl IX. Man kan enkelt uttryckt säga att begreppet sätesgård hör samman med det medeltida frälset medan säteri är kopplat till adelsprivilegierna från tiden efter Gustav Vasas regeringstid. Säteri blev genom dessa privilegier en så kallad kameral jordnatur, närmare bestämt sådan frälsejord som var befriad från all skattskyldighet till kronan. Under 1600-talets stormaktsexpansion byggdes säterier i ett stort antal. Som den främsta förebilden för en högadlig säteribyggnad tjänade Axel Oxenstiernas gård Fiholm, Södermanland, byggd efter franska och holländska förebilder av Simon de la Vallée. En medeltida sätesgårds byggnader stod i princip på de platser i terrängen som var lämpligast att bygga på medan det karakteristiska 1600-talssäteriet hade huvudbyggnad och flyglar byggda i räta vinklar mot varandra. En adelsman hade rätten att frikalla alla sina landbor inom en mils omkrets, den så kallade frihetsmilen, från alla ordinarie skatter till kronan. Själva säteriet och de inom dess "rå och rör" (frälsejord som gränsade till säteriet) belägna hemmanen befriades även från extraordinarie pålagor och blev så kallat ypperligt frälse. 18

När Gustav Gabrielsson Oxenstierna dör 1597 ärvs Fiholm av hans hustru Barbro Axelsdotter Bielke. Hon anklagas 1605 av Karl den IX för att inneha brev som växlats mellan Barbro och hennes bror Hogenskild, som Karl anklagade för förrederi, och som talade illa om Karl. Karl hotade Barbro med landsförvisning och konfiskering av hennes gods om hon inte överlämnade dessa brev till Karl. Barbro höll sig neutral och Karl fick bevis från annat håll. När Axel Oxenstierna år 1617 ärvde Fiholm, planerade han att uppföra ett slott. Han anlitade bland annat Nicodemus Tessin d.ä. och två ståtliga flygelbyggnader i fransk-holländsk renässansstil byggdes och stod färdiga 1642. Själva huvudbyggnaden ritades 1642 av den franske arkitekten Simon de la Vallée i holländsk renässansstil, men den blev aldrig uppförd. En bidragande orsak kan ha varit att Simon de Vallée hastigt avled 1642 efter att ha blivit nedstucken av överste Erik Oxenstierna på Stortorget i Stockholm. Inte heller anlades renässansträdgården ner mot Sörfjärden av Mälaren. Fiholm ägs av familjen Oxenstierna fram till 1784 då egendomen köps av Joakim Beck-Friis, (1722-1797) riksråd. Han gjorde egendomen till fideikommissgenom ett byte av sitt friisiska fideikomiss Hevringeholm i Danmark tillsammans med Börringekloster i Skåneoch köper då Fiholm. År 1791 lät Gustav III utnämna fideikommissen till grevskap, det enda i Sverige. Fiholm såldes 1907 av Corfitz Beck-Friis, varvid fideikommissnaturen överfördes på kapital. Köpare var H von Celsing och G. Palmqvist. Egendomen har därefter styckats. Dessförinnan omfattade Fiholm i socknarna Jäder, Kjula samt Barva 29 113/220 mantal. Ägare 1919 till återstoden av Fiholm (6 1/4 mantal) blev kabinettskammarherre Eric Hallin. 19

1939 köps fastigheten av Sven Alfred Carlsson som säljer 1954 till Per Karsten Sanmark som sin tur 1964 säljer till Simon och Rune Berg. I dag ägs slottet av Charlott (1937-) och Göran Mörner(1930-) 1968 omfattades fastigheten 1.000 tunnland därav 475 odlad mark. Tax.värde 900.000:- i dagen penningvärde ca 7.500.000:- Södra flygelbyggnaden. 2013-06-12 20

Norra flygelbyggnaden. 2013-06-12 Vi vet att Hjalmars pappa Reinhold hade en tjänst som Förvaltare på godset 1824-1864. Vad det innebar vet vi inte. Samtidigt är han kapten i Södermanlands regemente. Hjalmar och hans bröder föds här. Hjalmars mamma dör här 1853 och begravs i Jäders kyrka. Under perioden 1850-1855 beboddes Fiholm av: Beck-Friis två familjer summa 9 pers. Trafvenfelt 5 pers. Anstälda med familjer 110 pers. 21

Ladugården 2013-06-12 Historik från nuvarande ägares hemsida Rikskanslern Axel Oxenstierna lät på våren 1640 påbörja en ny slottsanläggning på sin fädernegård Fiholm. För att göra ritningarna till slottet hade Oxenstierna till sin hjälp den franske arkitekten Simon de la Vallée, som kommit till Sverige 1637 från Holland. De två ståtliga flygelbyggnaderna i fransk- holländsk renässansstil stod färdiga 1642,och utgör ett utmärkt exempel på den tidens nya svenska byggnadskonst. Byggnadsarbetena leddes av den då blott 25-årige, tyskfödde Nikodemus Tessin d.ä. Slottsanläggningens högslott som skulle ligga i gårdsplanens fond med renässansträdgård ner mot söderfjärden av Mälaren blev dock aldrig uppförd. Axel Oxenstierna skriver i sitt testamente beträffande Fiholm, att detta var hans "förnämsta sätesgård". De båda byggnaderna är ännu idag till det yttre i allt väsentligt oförändrade sedan 1642. De vackra sandstensportalerna prydda med för släktvapen för Oxenstierna och Bååt, samt sandstensornamenten kring frontespis och vindskupor är utförda av stenhuggaren Heinrich Blume. Axel Oxenstierna engagerade sig även i ombyggnaden av den närbelägna Jäders kyrka, som blev ättens gravkyrka. Det är omkring 1790, som dåvarande ägaren Joachim Beck-Friis låter Fiholms södra flygel få sin vackra 1700-talsinredning. 22

Informationstavla 2013-06-12 23

Planerat slott Flygelbyggnader Ladugården Infartsallén Fiholm 24

Det tänkta slottet. Bilder från Sörmlands museum Det tänkta slottsbygget 25

Axel Oxenstjernas och Anna Bååts porträtt på Fiholm. 26

Gripenhielms karta i Kungliga biblioteket. Trädgården som aldrig blev av 27

Gamla Herrestugan??? 28

Ladugården ca 1940 Arbetarbostad ca 1940 29

Fiholmaby 30

Ägarlängd fram till 1964. Slott och herresäten i Sverige, Södermanland del I. 31