Handlingar till Förbundsmötet Linköping 20 22 april 2012

Handlingar till Förbundsmötet Linköping 20 22 april 2012 Foto: Erik G Svensson Svenska Skolidrottsförbundet 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till förbundsmötet 2012 i Linköping!... 3 Inbjudan till dramatisk stadsvandring... 4 Ramprogram på förbundsmötet 2012... 5 Förslag till föredragningslista, enligt 21 i stadgarna... 7 Förklaring till föredragningslista... 8 Förbundsmötet - så går det till... 11 Förslag till beslut 9-21... 14 Proposition nr 1: Visionsarbete... 15 Proposition nr 2: Ungdomsinflytande... 16 Proposition nr 3: Uteslutning av förening... 17 Proposition nr 4: Regionsamverkan... 18 Proposition nr 5: Ändring och revidering av stadgar... 20 Motioner med förbundsstyrelsens yttrande och förslag till beslut... 35 Motion 1 Garantera föreningsbesök Dalarna... 35 Motion 2 Ersättning för föreningsbesök Dalarna... 36 Motion 3 Rättvis ersättning för kurser Dalarna... 37 Motion 4 Ungdomsprojekt Dalarna... 38 Motion 5 Certifiering av kursledare Östergötland... 40 Motion 9 Regler certifierade ledare Stockholm... 41 Motion 6 Förtydliga regler för breddaktiviteter Södermanland... 43 Motion 7 Fördela Idrottslyftsmedel till distrikt Stockholm... 44 Motion 8 Ändring av kursregler Stockholm... 46 Motion 11 Fler utbildningar ska ge bidrag Stockholm... 47 Motion 10 Nya regler för skol-sm Stockholm... 49 Motion 12 Stöttning med föreningsbesök Södermanland... 51 Motion 13 Fördelning av röster Värmland... 52 Verksamhetsinriktning... 54 Ekonomiska riktlinjer för 2011-2012... 65 Röstlängd... 66 Deltagarlista... 67 Valberedningens förslag... 70 2

Välkommen till förbundsmötet 2012 i Linköping Linköping där idéer blir verklighet, är stadens devis. Och vad kan vara mer passande när Svenska Skolidrottsförbundet håller sitt högsta beslutande möte Förbundsmötet. Kommunen har också som strategiskt mål att bli Sveriges främsta idrottsstad både vad gäller bredd och elit. Linköping har 120 bidragsberättigade idrottsföreningar med drygt 70 000 medlemmar. Förbundsmötet är en högtid för den som värnar om demokratiska beslutsformer, det är här alla röster ska bli hörda för att tillsammans forma verksamheten under de två kommande åren. Mötet väljer också en ordförande och en styrelse för Skolidrottsförbundet. Det betyder att förbundsmötet är platsen och tiden där distriktens ombud väljer riktning och styr förbundet som är vi alla tillsammans mot nya mål. Styrelsen lägger i år fram en verksamhetsinriktning som tydligt pekar ut tre fokusområden för den kommande verksamhetsperioden 2013 2014: Den nya utbildningen, vuxenstöd/ökat ideellt ledarskap och kommunikation. Förbundsmötet öppnar redan på fredagen och avslutas på lördagen. På söndag förmiddag får vi tid att diskutera hur vi på olika nivåer kan arbeta för att uppnå det vi beslutar på mötet. Vi ser fram emot att träffa er alla på förbundsmötet för att gemensamt besluta om viktiga steg för Skolidrottsförbundets fortsatta arbete. På fredag eftermiddag håller ett Åsiktstorg öppet och tanken med det är att så mycket som av möjligt av diskussioner och debatt ska hållas där. Du kan lägga tilläggsyrkanden, motförslag och sätta upp dig på talarlistan. Allt detta för att så många som möjligt ska få tycka till och mötet genomföras på ett smidigt sätt. I huvudsak blickar vi framåt under mötet, men vi ges också möjlighet till en vandring tillbaka i tiden. Före middagen på lördagskvällen är vi inbjudna att bevittna Linköpings blodbad! (Se mer på nästa sida). Om du som ska vara ombud på mötet vill ha mer information om Skolidrottsförbundets verksamhet eller vill förstå bättre hur styrelsen resonerar, tveka inte att höra av dig till någon av oss (eller någon annan i styrelsen, kontaktuppgifter finns på www.skolidrott.se). Varmt välkommen! Erik Söderberg, ordförande Pär Ånell, generalsekreterare 070-203 29 19 08-699 65 01 soderberg.erik@gmail.com par.anell@skolidrott.se 3

Dramatisk vandring i staden Igår kväll fick Linköpingsborna följa med på en resa tillbaka i tiden. Tillbaka till år 1600 när Linköpings blodbad ägde rum Så löd rubriken på första sidan i Corren Östgöta Correspondenten 24 augusti 2011. Nu inbjuds Du till stadsvandring (lördag kl 17.30) om Sveriges sista inbördeskrig mellan Gustav Vasas ättlingar, som slutade med Linköpings Blodbad, dramatiserad av Linköpings guideklubb. Foto: Peter Jigerström, Corren Historisk bakgrund 1521 valdes Gustav Vasa till kung. Vid riksdagen i Västerås 1527 beslutades att Sverige skulle vara protestantiskt. Kloster stängdes och rikedomar beslagtogs även ur kyrkorna. Vid Gustavs död blev äldste sonen, Erik XIV, kung en kort period. Han dog, troligen förgiftad av ärtsoppa, genom brödernas försorg. Nu blev näste son, Johan III, kung. Han gifte sig med den polska och katolska prinsessan Katarina Jagellonica och fick sonen Sigismund. Efter faderns död ärvde Sigismund både det polska och svenska kungariket, men föredrog att bo i Polen. Hertig Karl, en tredje son till Gustav Vasa, strävade också efter makt. Han samlade bönder till en krigshär. När detta kom till Sigismunds kännedom seglade han med en armé till Söderköping och marscherade mot Linköping. Strax utanför staden vid dagens Cloetta Center - möttes de två arméerna i ett blodigt slag 25 september 1598. Sigismund med 8 000 man förlorade mot Karls armé på 12 000 man. Sigismund seglade tillbaka till Polen och återkom aldrig till Sverige. Efterspelet blev en rättegång där adelsmän, vilka stöttat den officielle kungen Sigismund, dömdes till döden. Fyra av dem ur familjerna Banér, Bielke och Sparre med nära släktband till Hertig Karl vägrade att förödmjuka sig och begära nåd. De avrättades genom halshuggning på Stora Torget tillsammans med fältöversten Falk den 20 mars 1600. Karl (IX) blev regent och formellt kung 1604. (Läs gärna mer om Linköpings Guideklubb på www.linkopingsguideklubb.se) 4

Ramprogram förbundsmötet 2012 Fredag 20 april Tid Program Plats 11.00 12.00 Ankomst Scandic Frimurarehotellet 12.00 13.15 Lunch för dem som anlänt. 13.30 16.00 Besök på Flygvapenmuseum för den som vill. Kostnad: 100 kr. 14.00 16.00 Ankomst 15.00 16.45 Registrering och fika 15.00 18.00 Åsiktstorget öppet 17.00 18.30 Förbundsmötet öppnas SOS Barnbyar och RF på besök. Förbundsmötet 1 8. 20.00 Middag Lördag 21 april 09.00 10.30 Inspirationsföreläsning, Årets talare, Olof Röhlander. 10.30 Fika 11.00 Förbundsmötet återupptas, 9 och framåt. 12.30 Lunch 14.00 Förbundsmöte Fika 17.30 18.30 Dramatiserad stadsvandring 20.00 Middag Söndag 22 april 09.00 Ev fortsatt förbundsmöte 09.00 12.30 Hur uppfyller vi Verksamhetsinriktningen? Vem gör vad? Vilket ansvar vilar på förbundsstyrelsen, på kansliet, på regionerna, distrikten och föreningarna? Arbetet leds av Anders Wahlström, SISU Idrottsutbildarna 5

09.00 12.30 Möte för den nyvalda förbundsstyrelsen. 10.30 Fika 12.30 Lunch 14.00 Hemresa Observera att programmet är preliminärt. Mycket beror på hur duktiga vi är under mötet. Tänk på att använda er av Åsiktstorget för att lägga motförslag eller tilläggsyrkanden samt skriva upp er på talarlista. Boende och konferens är beläget på Scandic Frimurarehotellet. S:t Larsgatan 14 i Linköping. Telefon: 013 495 30 00 Hotellet har bland annat fri och trådlös internetuppkoppling och ett modernt gym. 6

Förslag till föredragningslista, enligt 21 i stadgarna 1. Förbundsmötets öppnande. 2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden. 3. Val av ordförande för mötet. 4. Val av sekreterare för mötet. 5. Val av två protokolljusterare att jämte mötesordföranden justera mötets protokoll samt erforderligt antal rösträknare. 6. Val av Redaktionsutskott. 7. Fråga om mötets behöriga utlysande. 8. Kandidatnominering för val till förbundsstyrelsen. 9. Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning. a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse c) revisorernas berättelse 10. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning. 11. Behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner. 12. Behandling av förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska riktlinjer. 13. Fastställande av föreningarnas årsavgift till förbundet. 14. Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande för en tid av två år. 15. Val av två ledamöter för en tid av fyra år. 16. Val av två styrelsesuppleanter för en tid av två år. 17. Val av två ungdomsrepresentanter jämte två suppleanter för en tid av två år. 18. Val av två revisorer och personliga suppleanter med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet. 19. Val av ordförande och två ledamöter i valberedningen jämte en ungdomsrepresentant för en tid av två år. 20. Anmälan om personalrepresentant jämte suppleant i förbundsstyrelsen. 21. Beslut om val av ombud till RF-förbundsmöten och erforderligt antal suppleanter. 22. Avslutning. Vid förbundsmötet får inte beslut tas i frågor som inte finns med bland ärenden i kallelsen till mötet. 7

Förklaring till föredragningslista 1. Förbundsmötet öppnas Mötet öppnas av förbundets ordförande. Det är under denna punkt som hela mötet sätts igång. 2. Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den av förbundsstyrelsen upprättade röstlängden. Röstlängd är en lista där det framgår vilka som har rösträtt under förbundsmötet. De som har rösträtt är anmälda ombud till mötet. Förbundsstyrelsen och personal inte har rösträtt på mötet. Val av mötesfunktionärer Valberedningens ordförande redovisar valberedningens förslag. Därefter får ombuden föreslå (nominera) motkandidater till valberedningens förslag. 3. Val av ordförande för mötet. Ordförande ska leda förbundsmötet. Ordföranden väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. 4. Val av sekreterare för mötet. Sekreterare ska skriva protokollet under förbundsmötet. Även sekreteraren väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. 5. Val av två protokolljusterare att jämte mötesordföranden justera mötets protokoll samt erforderligt antal rösträknare. Protokolljusterare ska kontrollera att mötesprotokollet är korrekt skrivet så att inte sekreteraren kunnat utelämna eller ändra beslut. Även protokolljusterarna väljs av ombuden efter förslag av valberedningen. Rösträknare brukar vara de samma som justerar protokollet. 6. Val av Redaktionsutskott Förbundsmötet väljer en redaktionskommitté, bestående av en ordförande (styrelseledamot) och övriga ledamöter. Om så många förslag i en fråga förts fram att det därför eller av annat skäl inte går att ta ett beslut direkt får redaktionskommittén sitt uppdrag. De ska försöka jämka samman de förslag som kommit fram och arbeta fram ett förslag som mötet senare kan enas om. Redaktionskommittén kan också ge förslag till uttalanden från mötet som de lägger fram ett förslag kring. Redaktionskommittén ska kunna sammanträda när som helst under mötet. 7. Fråga om mötets behöriga utlysande. Förbundsstyrelsen ska ha kallat till mötet senast tre månader före mötet. Under denna punkt godkänner ombuden att kallelsen till förbundsmötet varit korrekt. 8. Kandidatnominering för val till förbundsstyrelsen. Valberedningens ordförande redovisar valberedningens förslag. Därefter får ombuden föreslå (nominera) motkandidater till valberedningens förslag. Alla kandidater (även de som inte var med på valberedningens förslag) får presentera sig. Alla kommer att få max två minuter. Därefter lämnas ordet fritt, det vill säga öppen diskussion där alla kan ställa frågor till kandidaterna. 8

Övrigt Den som föreslår en kandidat, som inte är närvarande vid mötet, ska ha försäkrat sig om att personen är villig att åta sig uppdraget. Den som föreslår en kandidat är också den som presenterar kandidaten och svarar på eventuella frågor. Det gångna året 9. Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning a) förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse Någon ur förbundsstyrelsen redovisar verksamhetsberättelsen, där det står vad förbundet har gjort under 2008 2009. b) förbundsstyrelsens förvaltningsberättelse Årsredovisningen och förvaltningsberättelsen redovisas på samma sätt. Detta är den ekonomiska rapporten för de två gångna åren som berättar hur förbundsstyrelsen använt förbundets pengar. c) revisorernas berättelse Förbundets revisorer ska före mötet ha granskat hur förbundsstyrelsen har skött ekonomin. Vad de kommit fram till läses nu upp. 10. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning, Under revisorernas berättelse så nämns det om förbundsstyrelsen bör få ansvarsfrihet eller inte. Om styrelsen får ansvarsfrihet betyder det att den har skött verksamheten och budgeten bra. Efter detta kan den nya styrelsen ta över. Åren som kommer 11. Behandling av styrelsens förslag och inkomna motioner. Styrelsens förslag (propositioner) Motioner Under denna punkt går ombuden igenom och beslutar om de inkomna motionerna. Motioner är förslag skrivna av SDF eller föreningar. De måste vara inskickade till förbundet senast två månader före förbundsmötet. Om en motion bifalls måste styrelsen arbeta för att förslaget ska bli verklighet. 12. Behandling av förslag till verksamhetsinriktning med ekonomiska riktlinjer. Förbundsstyrelsen föreslår en verksamhetsinriktning och ekonomiska riktlinjer för det kommande året. I verksamhetsinriktningen står vad som bör prioriteras och göras under året som följer. Detsamma gäller den ekonomiska inriktningen, men då rör det ekonomin. 13. Fastställande av föreningarnas årsavgift till förbundet. Förbundsmötet beslutar om hur hög medlemsavgiften ska vara för föreningarna kommande år. 9

Val Nomineringen avslutades under punkt 8. Nomineringen upprepas inte när mötet ska välja nedanstående personer i styrelsen. 14. Val av förbundsordförande, tillika styrelsens ordförande för en tid av två år. 15. Val av två ledamöter för en tid av fyra år. 16. Val av två styrelsesuppleanter för en tid av två år (förste och andre). 17. Val av två ungdomsrepresentanter jämte två suppleanter för en tid av två år (förste och andre). 18. Val av två revisorer och personliga suppleanter med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom förbundet. Revisorerna ska varje år granska förbundets bokföring, hur man har använt förbundets pengar, och skriva under årsredovisningen. 19. Val av ordförande och två ledamöter i valberedningen jämte en ungdomsrepresentant för en tid av två år. Förbundsmötet utser en grupp som ska ge förslag till vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen de kommande åren, vilka som ska vara revisorer och så vidare. 20. Anmälan om personalrepresentant jämte suppleant i förbundsstyrelsen. 21. Beslut om val av ombud till RF-förbundsmöten och erforderligt (nödvändigt) antal suppleanter. Förbundsmötet har möjlighet att vara med och rösta på Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildarnas förbundsmöte och företräda Skolidrottsförbundet. Under den här punkten beslutar mötet om vilka som ska skickas som ombud till dessa stämmor. Avslutning 22. Avslutning Förbundsmötet avslutas av den nyvalde förbundsordföranden och alla applåderar och är förhoppningsvis glada över ett bra och givande förbundsmöte. Vid förbundsmötet får inte beslut tas i frågor som inte finns med bland ärenden i kallelsen till mötet. 10

Förbundsmötet så går det till (förslag till arbetsordning) På förbundsmötet fattas alla viktiga beslut inför 2013 2014, vilka mål förbundet ska arbeta efter och vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen. Registrering av ombud Varje ombud ska registrera sig på fredagen innan mötet startar, för att upptas i röstlängden som röstberättigad. Registrering sker genom att varje ombud får ett röstkort och namnskylt. Röstkortet är ombudets nyckel under mötet för begäran om ordet, replik samt för att ges rätt att rösta vid eventuell votering. Röstlängd Skolidrottsförbundets förbundsmöte 2012 består av högst 73 ombud enligt förelagd röstlängd. Enligt förbundets stadgar har förbundsmötet rätt att besluta med det antal ombud som efter kallelse deltar i förbundsmötets beslut. Ledamot av förbundsstyrelsen får inte vara ombud. Röstlängd för förbundsmötet fastställs vid förbundsmötets början. Anmälda ombud och ersättare enligt SSIF:s stadgar upptas i röstlängden. Yttrande och förslagsrätt Yttrande- och förslagsrätt vid förbundsmöte har, förutom ombuden, förbundsstyrelsens ledamöter, revisorerna, ledamöter i förbundets kommittéer och motionär i sin egen motion. Yttranderätt har RF:s representant och förbundets arbetstagare. Vid förbundsmöte får representanter för förbundets medlemsföreningar närvara. Ordförande för mötet Förbundsmötets ordförande äger rätt att framställa förslag om debattens avslutning och om särskild tidsbegränsning för talarna. Sådant förslag kan även framställas av förbundsmötets röstberättigade deltagare (ombuden). Protokoll Förbundsmötet väljer sekreterare som skall skriva protokollet under förbundsmötet. Så snart som möjligt efter förbundsmötet kommer ett justerat beslutsprotokoll att sändas till alla SDF och läggas ut på hemsidan. Vid omröstning genom votering (rösträkning) ska röstfördelning anges i protokollet. Utöver mötesordförande justeras protokollet av de vid förbundsmötet valda protokolljusterarna. Plenum Pleniförhandlingarna är mötets forum för beslutsfattande. Det är här alla formella beslut tas. Pleniförhandlingarna leds av ett mötespresidium, bestående av en ordförande (som fördelar ordet och för talarlista) samt en sekreterare (som skriver protokoll) som väljs av förbundsmötet. Förbundsmötet väljer även två rösträknare, tillika protokolljusterare, men dessa ingår ej i mötespresidiet. 11

En fråga inleds med att mötesordförande redogör för vilka förslag som finns för beslut, och lämnar sedan ordet fritt. Att diskutera i plenum Begära ordet lämna förslag. Ordet begärs genom att man, enligt mötesordförandes instruktioner, tydligt markerar att man önskar tala. Man blir då ställd i kö på talarlistan. Varje punkt på dagordningen inleds med en eller flera föredragningar av den eller de som har lagt eventuella yrkanden (förslag) på punkten. Personer som yttrar sig för första gången ges företräde framför personer som redan talat. Alla förslag som förbundsmötet ska behandla måste lämnas in skriftligen till ordföranden och formuleras som ett förslag till beslut. En uppmaning är att dessa förslag skrivs och lämnas in redan vid Åsiktstorget på fredagen. Alla förslag på mötet protokollförs. Tidsgränser. Om mötespresidiet finner det av praktiska skäl nödvändigt, står det dem fritt att införa tidsgränser för längden på föredragningar och inlägg från mötesdeltagare. Replik svara på inlägg. Om en mötesdeltagare benämns med namn eller position i ett inlägg, har denne rätt att direkt efter inlägget svara på detta genom att göra en replik. Repliker ska alltid hållas korta, och får endast svara på inlägget. Att begära replik ska ske enligt mötesordförandens instruktioner. Att fatta beslut När talarlistan är tom frågar mötesordföranden om årsmötet är redo att gå till beslut. Blir svaret ja, läser mötesordförande då upp de förslag som det finns att ta ställning till. Det är mötesordförandes uppgift att föreslå beslutsordning för de olika förslagen, och är ansvarig för att alla mötesdeltagare känner sig väl införstådda i hur besluten kommer att fattas. Det slutliga förslaget efter en beslutsomgång kring en fråga ställs alltid mot avslag. Det innebär att ombuden endast kan svara ja på de frågor som ställs. a) Acklamation. Beslut tas normalt genom acklamation (genom muntliga ja-rop samt handuppräckning med röstkort). Ordföranden bedömer vilket av förslagen som fått majoritet (exempelvis jag finner bifall för styrelsens förslag ), och bekräftar det med ett klubbslag. b) Votering. Om någon röstberättigad vill ha ännu noggrannare bedömning av omröstningen kan denne begära votering (rösträkning). Begärs votering räcker ombuden på nytt upp sina röstkort, och de utsedda rösträknarna räknar rösterna. Rösträknarna meddelar sitt resultat till ordförande, som bedömer vilket av förslagen som har fått majoritet. (exempelvis jag finner bifall till styrelsens förslag med röstsiffrorna 45 28 ), och bekräftar det med ett klubbslag. Ombud som begär votering ska uppge sitt namn och distriktsförbund. Försöksvotering kan ske. c) Sluten omröstning. Beslut kan även, om så begärs, ske genom sluten omröstning. Detta är möjligt endast vid personval om det finns fler kandidater än platser att tillsätta. Vid lika röstetal skiljer lotten. Vid sluten omröstning ska valsedel inte uppta fler namn än det antal som ska väljas. Reservation. Om ett eller flera ombud önskar reservera sig mot ett beslut fattat av förbundsmötet så ska detta ske skriftligen till ordförande, senast vid mötets avslutande. 12

Röstlängden justeras när förbundsmötet återupptas. Efter varje ajournering ska röstlängden justeras. Det görs exempelvis genom att alla närvarande ombud antecknar sig på en lista. Val av valberedning Förbundsmötet ska välja Skolidrottsförbundets valberedning. Valberedningens uppgift är att bereda personval, och lägga förslag på dessa till förbundsmötet. Att kandidera till förbundsstyrelsen Valberedningens förslag till förbundsstyrelse är precis det namnet säger; ett förslag till förbundsstyrelse som valberedningen har lagt. Det finns alltså möjlighet att kandidera till förbundsstyrelsen även om man inte är föreslagen av valberedningen. För att alla som kandiderar till förbundsstyrelsen ska få en så rättvis chans som möjligt, följer här en ganska detaljerad genomgång om hur den föreslagna mötesordföranden föreslår att processen kommer att gå till: Under de inledande plenumförhandlingarna presenterar valberedningen sitt förslag. Därefter kommer mötesordförande att fråga om det finns någon mer som vill kandidera eller nominera någon. Därefter är det rätt tid för alla kandidater (även de som inte var med på valberedningens förslag) att presentera sig. Alla får max två minuter. Därefter lämnas ordet fritt i frågan, det vill säga öppen diskussion där alla kan ställa frågor till kandidaterna. Mötet ajourneras (pausar) därefter och återupptas dagen efter. På kvällen och på förmiddagen dagen efter kan diskussionerna fortsätta, den som vill presentera sig mer utförligt kan göra det. Vi uppmuntrar till minglande och diskussion med alla förbundsstyrelsekandidater, och förhoppningen är att alla ska få chans att ställa frågor till alla kandidater innan valen ska ske, Sedan kommer vi till avslutande plenumförhandlingar. Om det inte finns några motkandidater så ställs valberedningens förslag mot avslag. Ingen behöver yrka avslag för att så skall göras, det sker automatiskt med alla förslag. Om det finns motkandidater så kommer mötesordförande att föreslå att vi går direkt till personval och sluten omröstning. Mötesordförande kommer att föreslå att alla skriver så många namn på en lapp som vi har beslutat att styrelsen skall innehålla, varken mer eller mindre. 13

Förslag till beslut 9 21 Det gångna året 9 Behandling av verksamhetsberättelse och årsredovisning Verksamhetsberättelser och årsredovisningar finns i Verksamhetsberättelse 2010 2011. Revisionsberättelsen återfinns i sin helhet längst bak i dokumentet. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att Att Att förbundsmötet att godkänna förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse förbundsmötet att godkänna förbundsstyrelsens årsredovisning förbundsmötet att godkänna revisorernas berättelse och lägga till handlingarna 10 Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsens förvaltning Revisorerna tillstyrker att förbundsmötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för 2010-2011 års förvaltning. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar att ge styrelsen ansvarsfrihet för den gångna perioden. 14

Åren som kommer 11 Behandling av styrelsens förslag (propositioner) Proposition 1 Visionsarbete Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att Att Att styrelseledamöter inte behöver ingå i arbetsgrupperna (bredd, tävling och utbildning) som istället i möjligaste mån ska besättas av personer som föreslås av styrelsen. Ledamöter som av olika skäl vill ingå i en arbetsgrupp får fortsatt göra det. I styrelsen utses en ansvarig för varje grupp till vilken arbetsgruppernas ordförande ska rapportera. förbundsmötet uppdrar till styrelsen att fastslå arbetsformerna för grupperna. förbundsmötet beslutar om nedanstående ändrade skrivning i stadgarna så att ovanstående kan genomföras. Föreslås att denna ändring träder ikraft direkt efter beslut. Förslag till stadgeändringar Nuvarande lydelse 4 kap 24 : Styrelsen utser vidare ordföranden och övriga ledamöter i arbetsgrupperna. Dessa består av 2 5 ledamöter av vilka en ska vara styrelseledamot och minst en ungdom. Ny lydelse: Styrelsen utser kontaktperson och övriga ledamöter i arbetsgrupperna. Dessa består av 2 5 ledamöter av vilka minst en som är 26 år eller yngre när de väljs in. Bakgrund Styrelsen, liksom arbets- och projektgrupper ska lägga planer och inriktningar, tänka visionärt och framåt. Styrelsen bör också tydligt ge kansliet i uppdrag att genomföra beslutad verksamhetsinriktning. Skolidrottsförbundet skulle med hjälp av ovanstående förslag bli mer effektivt och planeringen mer långsiktig och visionär. Med förslaget blir också styrelse- och grupparbetet mer flexibelt samtidigt som förankringen i styrelsen finns kvar. För att ledamöterna i första hand ska kunna koncentrera sig på styrelsearbete men även ha möjlighet att välja att arbeta i en grupp lägger styrelsen ovanstående förslag. Om uppdraget ges till styrelsen att fastslå arbetsformerna kan det till exempel innebära roterande ordförandeskap för att fler ska få ta ansvar och ökade kunskaper. 15

Proposition 2 Ungdomsinflytande Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att Att Att förbundsmötet beslutar om att ta bort titeln elev/ungdomsrepresentant i förbundsstyrelsen och att det alltid ska finnas minst fyra personer som är 26 år eller yngre när de väljs in, men att strävan är att minst hälften av ledamöterna är 26 år eller yngre. förbundsmötet bifaller förslaget till stadgeändringar angående åldersfördelning i förbundsstyrelsen, som börjar gälla från och med årsmötet 2014. Föreslås att andra förslaget på stadgeändring nedan, träder i kraft med omedelbar verkan. alla ledamöter upp till och med 26 år tilldelas en uppgift eller ett specifikt ansvarsområde, vilket börjar gälla efter årsmötet 2012. Förslag till stadgeändringar Nuvarande lydelse 3 kap 21 17 p (blir 3 kap 24 17 p): Val av två ungdomsrepresentanter jämte två suppleanter för en tid av två år. Ny lydelse: Val av två ordinarie ledamöter jämte två suppleanter (26 år eller yngre när de väljs in) för en mandattid av två år. Samt: Nuvarande lydelse 4 kap 24 (blir 4 kap 27 om stadgerevisionen antas): Förbundets angelägenheter handhas av styrelsen, bestående av ordförande och sex ledamöter, varav två elever samt fyra suppleanter, varav två elever. Ny lydelse: Förbundsstyrelsen är, då förbundsmötet inte är samlat, förbundets beslutande organ. suppleanter. Antalet övriga ledamöter ska i möjligaste mån va Bakgrund I dagsläget väljs unga in i förbundsstyrelsen på så kallade ungdoms- eller elevmandat. Två ledamöter ska vid varje förbundsmöte väljas in som ungdomsrepresentanter, samt två ungdomssuppleanter. Skolidrottsförbundet är ett barn- och ungdomsförbund. På RF-stämmor driver vi frågan om ungdomsdelaktighet. Den senaste motionen, till RF-stämman 2011, har lett till att RF har startat ett projekt som leds av SISU Idrottsutbildarna: Ungdomsintegrering i det styrande rummet. Där har vi tagit täten och som första förbund tagit del av det som erbjuds. Det är angeläget att Skolidrottsförbundet fortsätter att ligga steget före och i handling visar vad vi menar. Det är viktigt för unga, och nya, ledamöter att ha ett ansvar och en meningsfull uppgift när de arbetar i en styrelse. Därför bör titeln ungdomsrepresentant ersättas med en meningsfull uppgift. I grupperna är målet att minst två personer som är 26 år eller yngre ska ingå. 16

Proposition 3 Uteslutning av förening Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet beslutar om att ändra lydelsen och innebörden i stadgarnas 7 kap 34 (som efter stadgerevision blir 36 ) med omedelbar verkan. Nuvarande lydelse: Förening, som inte har betalat årsavgift under senaste verksamhetsåret anses ha begärt sitt utträde. Ny lydelse: Förening som inte har betalat årsavgift under senaste två verksamhetsåren anses ha begärt sitt utträde. Bakgrund Skälen till att ändra paragrafen om uteslutning är främst två: 1) Eftersom antal föreningar och antal medlemmar är bidragsgrundande kan det få svåra konsekvenser om ett antal föreningar utesluts varje år. Bättre och lättare administration om de får två år på sig att uppfylla förbundets krav. 2) I samma anda ser vi att många föreningar vill vara med igen när de upptäcker att de blir uteslutna. Och då blir det en lång process att börja om med allting. Bättre då att ha en längre tid för uteslutning så behöver färre göra fullt återinträde. Då kan det räcka med att betala medlemsavgiften och fylla i föreningsrapporten. Till exempel föräldraledighet eller vuxenstöd som flyttar ska inte behöva betyda att föreningen blir utesluten. 17

Proposition 4 Regionsamverkan Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att Att förbundsmötet beslutar att satsningen på att arvodera regionkonsulenter fortsätter även under 2013 2014 men då under friare former, dock med ett tydligt ansökningsförfarande och tydliga krav på redovisning. Målet är att arbetet ska stärka distrikt och regionsamverkan. förbundsmötet beslutar att uppdra till förbundsstyrelsen att ta fram ett mer detaljerat förslag på tidplan, ekonomi, redovisning och utvärdering. Bakgrund Vid Förbundsmötet 2010 beslutades om att avsätta medel för att kunna arvodera regionkonsulenter. Tidsomfattningen på uppdraget skrevs till att inte underskrida motsvarande tolv procent av en heltidstjänst. Beslut finns att fortsätta med satsningen på regionkonsulenter under 2012. Förbundet har sett positiva resultat av satsningen, bland annat väntas Upplands SDF komma igång under våren 2012. Det har även kommit positiva omdömen från distrikten. Eftersom behoven varierar i de olika regionerna föreslår förbundsstyrelsen att formerna för att bedriva regionsamverkan blir friare. Styrelsen tror att arbetet ytterligare kan effektiviseras för att få ut så mycket som möjligt av satsade pengar. Krav för arvodering (12 procent av en heltidstjänst) Regionkonsulenten ska årligen i samarbete med en styrgrupp med representanter från respektive distrikt i regionen ta fram en verksamhetsplan, i linje med Svenska Skolidrottsförbundets verksamhetsinriktning, för tiden för uppdraget. Planen ska godkännas av DUG innan arvodet börjar betalas ut. Regionkonsulenten ska årligen se till att det genomförs lobbningsarbete i form av större träffar och/eller enskilda besök i första hand mot kommunernas skolchefer samt högskolor med idrottsutbildningar och/eller lärar- och fritidspedagogutbildningar för att stärka skolidrottens ställning i distriktet/regionen och på sikt förbättra möjligheten till finansiering av distriktskonsulenter. Detta kan genomföras bland annat med hjälp av det påverkansmaterial som tagits fram centralt. Omfattningen och formen av lobbningsarbetet ska beskrivas i verksamhetsplanen som ska godkännas av DUG (Distriktsutvecklingsgruppen). Minst 15 föreningsbesök i regionen årligen fördelat i de ingående distrikten. Utöver detta har styrgruppen fria händer att besluta vad regionskonsulenten ska fokusera arbetet på. Det medger stor frihet och anpassning till respektive regions unika behov. För att genomföra detta söks medel ur regionsutvecklingspotten. Dessa bedömningar görs av DUG. 18

Idéer om vad som kan genomföras: Få in fler ungdomar och skapa större reellt ungdomsinflytande Återvinna idealiteten Extra lobbyarbete mot utpekad målgrupp Fler fungerande föreningar Bättre fungerande få fler intresserade organisationsledare distrikt. Bli mer kända hos allmänheten Jobba med utbildning tillsammans med SISU Idrottsutbildarna fungerande föreningar och distrikt. Fadderföreningsprojekt Vuxenstöd Regionläger Regionalt inspirationsforum Föreningsbesök Hjälp till närliggande distrikt 19

Proposition 5 Revidering och ändring av stadgar Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår: Att förbundsmötet antar nedan föreslagna ändringar i stadgarna så att den högra spalten är de gällande stadgarna i Svenska Skolidrottsförbundet efter avslutat förbundsmöte. Detta är också avhängigt besluten i propositionerna 1, 2 och 3. Bakgrund Tiderna förändras, så också Skolidrottsförbundet och språket. Stadgeändringarna är dels redaktionella och föreslagna för att stadgarna ska innehålla ett mer levande och modernt språk och dels för att vi bland annat ska vara det ledande barn- och ungdomsförbundet inom idrottsrörelsen. En tredje del i ändringarna är att göra det ideella arbetet mer flexibelt. 20