Energi i Örebro län. Huvudrapport oktober 2003. Publ.nr. 2003:24. Foto: Peter Ekelund, Länsstyrelsen

Energi i Örebro län En kartläggning av: Energitillförsel, energianvändning och emissioner, effektiviseringsmöjligheter, energitillgångar, potentialer samt miljöoch sysselsättningseffekter Foto: Peter Ekelund, Länsstyrelsen Huvudrapport oktober 2003 Publ.nr. 2003:24

Energi i Örebro län Huvudrapport oktober 2003

Förord och läsanvisning Föreliggande rapport är en del i en serie rapporter med syfte att öka kunskapen om länets energianvändning och dess miljö- och sysselsättningseffekter. Rapportserien omfattar en huvudrapport samt tolv kommunrapporter som redovisar energistatistik på kommunal nivå. Vår förhoppning är att rapporterna kan tjäna som ett planerings- och kunskapsunderlag för att forma strategier för en hållbar energiförsörjning i Örebro län och i olika regionala och kommunala sammanhang som; miljömålsarbete, energiplanering, åtgärder för minskad klimatpåverkan, tillväxtprogram etc. Genomförandet bygger på ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro län, Kommunförbundet Örebro län, Örebro läns landsting och ÖNET - Energikontoret Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro har varit huvudansvariga för projektet och en styrgrupp bestående av Jan Johansson, Länsstyrelsen, Katrin Larsson, landstinget och Peter Åslund, Kommunförbundet Örebro län/önet, har lett arbetet. Det praktiska arbetet har genomförts i en projektgrupp bestående av Pontus Halldin projektledare, Länsstyrelsen, Peter Åslund, Kommunförbundet Örebro län/önet och Bertil Helgesson, ÖNET. Skrivandet och faktainsamling har till största delen utförts genom det regionala energikontoret ÖNET med hjälp av K-konsult Energi, Stockholm AB. Vi vill tacka den referensgrupp som kritiskt granskat materialet. Huvudförfattare till kapitlet om Energiläget i Örebro län 2000 är Kristina Landfors, K-konsult Energi, Stockholm. Kapitlet om energieffektivisering, vatten, vind, sol och termisk energi har skrivits av Bertil Helgesson, ÖNET. Peter Åslund, ÖNET, har skrivit delarna om bränslen från jord- och skogsbruk samt avfallsbränslen och biogas. Pontus Halldin, länsstyrelsen, är ansvarig för avsnittet om torv. De tre huvudkapitlen kan läsas fristående från varandra. I bilagor återfinns det statistikunderlag från SCB i tabellform som använts i rapporten. Statistiken kan även hämtas från SCB: s hemsida. För fördjupade uppgifter på kommunnivå hänvisas till någon av de tolv kommunrapporterna. Vi vill slutligen erinra om att det dataunderlag som ligger till grund för SCB statistik som använts i rapporten har vissa brister. Vi har så långt som möjligt försökt göra korrigeringar med hjälp av vår kunskap om lokala förhållanden men vissa brister kvarstår. En viss försiktighet bör därför tillämpas av läsaren särskilt när det gäller att utläsa tidstrender då data är hämtade från olika källor olika år. Rapporterna finns att ladda ner i pdf-format från www.t.lst.se eller www.onet.energi.org Örebro oktober2003 Jan Johansson Katrin Larsson Peter Åslund 2

Innehållsförteckning Förord och läsanvisning 2 Innehållsförteckning 3 Energiläget i Örebro län 2000 en översikt 4 Fakta om Örebro län 9 Energitillförsel i Örebro län 10 Energianvändning i Örebro län 17 Emissioner från energianvändning i Örebro län 23 Kvalitetsdokument 26 Energieffektivisering 28 Sammanfattning 28 Inledning 29 Bebyggelse 29 Industri 36 Transport 41 Energitillgångar 49 Sammanfattning 49 Inledning 50 Bränslen av skogligt ursprung 51 Bränslen och energigrödor från jordbruksmark 63 Avfallsbränslen och biogas 70 Energitorv 79 Vattenkraft 84 Vindkraft 89 Solenergi 95 Termisk energi ur mark, ytvatten och luft 103 Ordlista 109 Bilagor 3

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Tillförd energi, 12 850 GWh El 3206 El, totalt tillfört 3930 Slutanvändning, 11 865 GWh Distributionsförluster 291 Driftel, bostäder, lokaler, service 1412 Vatten 482 Vind 1 Vatten vindkraft Värme till värmepumpar 157 Kol, koks 53 Torv 471 Spillvärme och hetvatten 192 Avfall 108 Värmepump i fjärrvärme Värmeverk Kraftvärmeverk Distributionsförluster 128 Fjärrvärme Uppvärmning bostäder, lokaler 2730 Träbränsle 1847 Ind mottryck Industri 5147 Avlutar 1818 Gasol 370 Oljeprodukter 4143 Transporter 2575 Diagram 1. Sankey-diagram som visar tillförd energi och användningen för Örebro län uppdelad på olika användarkategorier för år 2000. Underlaget till kartläggningen är hämtat från SCB: s energibalanser i Örebro län för år 1990, 1995 och 2000. Energibalanserna är daterade 2003-04-09. Justeringar för år 2000 har gjorts med uppgifter direkt från SCB 2003-06-02. År 2000 var tillförseln av energi till Örebro län 12 643 GWh enligt SCB: s statistik, vilket motsvarar ungefär 3 % av den totala energianvändningen i Sverige. Ungefär 36 % av 4

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt länets tillförsel av energi kommer från fossila bränslen. I diagrammet nedan har vissa kompletteringar gjorts till SCB: s statistik för tillförd energi. Innan energin når slutanvändaren används en del energi för omvandling till fjärrvärme och el i fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk. Den slutliga användningen av energi i länet uppgick till 11 865 GWh varav industrin svarade för 43 %. Den vänstra delen av diagram 1 visar de energislag som tillfördes länet år 2000. En del av dessa gick direkt till de slutliga användarna medan en del omvandlades till fjärrvärme eller el. Den högra delen av diagrammet visar den slutliga energianvändningen fördelad på användarkategorier. De förluster som uppstår i samband med distribution av fjärrvärme och el i länet framgår av diagrammet medan de förluster som uppstår hos användarna inte finns med. I sammanställningen över tillförd energi i diagram 1 har tillförseln av övriga bränslen utelämnats. Huvuddelen av de 101 GWh som klassats som övrigt år 2000 användes för produktion av fjärrvärme och utgörs troligen till stor del av spillvärme. Enligt Svenska fjärrvärmeföreningen användes 141 GWh spillvärme och 51 GWh hetvatten för produktion av fjärrvärme inom Örebro län år 2000. Energianvändningen inom jordbruket i länet var 210 GWh under år 2000. Då energiflödena är förhållandevis små ingår jordbrukets dieselanvändning i transporter. Elanvändningen inom jordbruket ingår i drift el och oljeanvändningen har redovisats som uppvärmning. Under år 2000 importerades 3 206 GWh el samtidigt som 930 GWh producerades i länet. Den sammanlagda tillförseln av el till de slutliga användarna var 3 932 GWh under år 2000. Statistiken över energitillförsel för län och kommuner omfattar inte bränsleinsats till elproduktion utanför länet, flygtransporter, omvandlingsförluster och överföringsförluster i koksverk, masugnar och raffinaderier vilket kan ge en något felaktig bild vid jämförelse med de nationella siffrorna. Statistikkällorna är inte heller de samma som på riksnivå. 100% 80% 60% 40% El Värme till värmepump Biobränsle Fossilt 20% 0% Örebro län Sverige Diagram 2. Tillförd energi år 2000 fördelat på olika energislag i Örebro län och riket. 5

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Biobränslen svarar för en förhållandevis stor andel av de tillförda bränslena i förhållande till landet som helhet. Det beror bland annat på att industrin i länet använder förhållandevis mycket biobränslen. GWh 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ö Örebro län Sverige Industri Transporter Bostäder; service Diagram, 3. Slutlig användning av energi år 2000 för länet och riket fördelat på användarkategorier. Industrin i Örebro län svarar för en något högre andel av den totala energianvändningen än i landet som helhet. Om länets energianvändning fördelas per kommun kan man konstatera att Askersund och Lindesberg har en energianvändning per person som är markant högre än genomsnittet i länet. Anledningen är energiintensiv industri. I Askersund finns både zinkgruva och tillverkning av pappersmassa och i Lindesberg finns både pappersbruk och tillverkningsindustri. kwh/pers 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora 1990 1995 2000 Örebro län år 2000 Örebro Diagram 4. Energianvändning per invånare i länets kommuner år 2000. Lekebergs kommun bildades den 1 januari 1995 varför inga värden finns för år 1990 och 1995. Källa: SCB: s Nyckeltal 6

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Utsläppen av växthusgasen koldioxid per person 1 varierar kraftigt mellan kommunerna. Att Lindesberg trots sin höga energianvändning inte har högre utsläpp av koldioxid beror på att industrin i stor utsträckning använder biobränsle (avlutar). 12000 10000 kg CO2/ pers 8000 6000 4000 2000 0 Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro 1990 1995 2000 Diagram 5. Utsläpp av CO 2 per invånare till följd av energianvändningen i länets kommuner år 2000. beräknat från SCB energibalanser av K-konsult Energi. För länet som helhet har koldioxidemissionen per person minskat. Från 5421 kg/inv. år 1990 till 4271 kg/inv. år 2000, enligt SCB: s nyckeltal framräknade från den kommunala energibalansstatistiken. Det är viktigt att komma ihåg att siffrorna inte inkluderar flygtransporter och att inga utsläpp från industriprocesser eller elproduktion ingår i de av SCB beräknade emissionerna. För transporter avser energianvändningen den mängd diesel och bensin som tankats inom länet och inte den förbrukade. Energianvändningen är redovisad som den insatta mängden av energibäraren inte den utvunna energin. I avsnittet om emissioner har K-konsult beräknat CO2 emissionerna från samma statistiska underlag men inkluderat emissioner från elkraftproduktion i länet och elanvändning. Utsläppen av koldioxid i Örebro län från energianvändning år 2000 beräknas då till 4972 kg/invånare. Nyckeltalen bör inte jämföras direkt emot det miljökvalitets mål som antagits av riksdagen som anger att, år 2050 bör utsläppen i Sverige vara lägre än 4 500 kg 1 Beräknat som koldioxid från fossila energislag. Detaljer om beräkningar finns i avsnittet om emissioner från energianvändningen i Örebro län. Emissionsparametrar redovisas i separat bilaga. 7

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt koldioxidekvivalenter 1 per invånare och år för att därefter minska ytterligare. Skälen är att riksdagens miljömål omfattar alla växthusgaser medan de av SCB beräknade nyckeltalen endast avser emissioner av CO2. Dessa beräknas svara för ca 80 % av de totala växthusgaserna i Sverige. 1 Koldioxidekvivalent, mått på mängd växthusgaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. Källa: Naturvårdsverket 8

Energiläget i Örebro län en översikt Fakta om Örebro län Länet har 273 615 invånare (år 2000) och består av 12 kommuner. Under de senaste 25 åren fram till år 2001 har befolkningen minskat något i länet som helhet medan den ökat med 275 personer mellan 2001 och 2002. Under de senaste 25 åren har befolkningen ökat i kommunerna Nora, Kumla och Örebro medan de största minskningarna har skett i Degerfors, Hällefors, Laxå och Ljusnarsberg. Bergshantering, stål- och järnframställning har länge präglat näringslivet i länet, men under senare tid har antalet personer som är sysselsatta inom industrin sjunkit. Istället ökar antalet personer som är sysselsatta inom jordbruk och civila myndigheter. Inom handel har inga större förändringar av sysselsättningen skett. Arbetslösheten i Örebro län är något högre än för landet som helhet. Anställda per bransch i Örebro län år 2000 (källa: www.regionfakta.se): Areella näringar 2,2 % Tillverkning 30,5 % Service 66,2 % Ej specificerat 1,2 % I länet finns fler personbilar i drift per 1000 invånare än i riket som helhet. Flygtrafiken från Örebro-Bofors flygplats har ökat kraftigt under den senaste tjugoårsperioden. Länet omfattar en yta på 9 301 kvadratkilometer varav 58 % är täckt av skog. Åkermark utgör 12 % av ytan och vatten täcker ungefär 12 %. Kommun Invånarantal Askersund 11 530 Degerfors 10 544 Hallsberg 15 685 Hällefors 8 025 Karlskoga 31 293 Kumla 18 983 Laxå 6 699 Lekeberg 7 008 Lindesberg 23 525 Ljusnarsberg 5 651 Nora 10 465 Örebro 124 207 Summa 273 615 Tabell 1. Invånarantal i Örebro läns kommuner år 2000. 9

Energiläget i Örebro län en översikt Energitillförsel i Örebro län Tillförseln av energi till Örebro län var 12 643 GWh under år 2000. Energin importeras eller tillvaratas inom länet till exempel i form av vattenkraft eller trädbränsle. Fossila bränslen och biobränslen svarade för ungefär 35 % vardera medan el svarade för 29 % av den tillförda energin i länet år 2000. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Övrigt El-energi Värme till värmepumpar Avfall Avlutar Träbränsle Torv Gasol Olja Diesel Bensin Stenkol, koks 0 1990 1995 2000 Diagram 6. Tillförsel av energi till Örebro län 1990, 1995 samt 2000 fördelat på olika energislag. För de tre år som omfattas av SCB:s energibalanser var tillförseln av energi högst under år 1995, vilket kan förklaras med att det året var kallare än både 1990 och 2000 samt att industrins förbrukning var högre det året. Tillförseln av biobränslen har ökat med 44 % mellan år 1990 och år 2000. Under samma period har tillförseln av el och fossila bränslen minskat med 16 % respektive 10 %. Tillförseln av kol och koks har minskat mellan 1990 och 2000 och håller helt på att försvinna från länet. Samtidigt ökar tillförseln av diesel som huvudsakligen används för transporter. Fossila bränslen Stenkol, koks, bensin, diesel, eldningsolja samt gasol räknas som fossila bränslen i energibalansen. Man brukar även räkna in naturgas bland de fossila bränslena men det finns ingen tillförsel av naturgas till Örebro län. Sammanlagt uppgick tillförseln av fossila bränslen till Örebro län till 4 567 GWh för år 2000. 54 % av de tillförda fossila bränslena används för transporter. Huvuddelen av de fossila bränslena utgörs av olja, bensin och diesel som används för transporter och uppvärmning. Användningen Biobränsle av koks är närmast obefintlig medan en liten andel stenkol och gasol används för produktion av el i kraftvärmeverk samt inom industrin. 10

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Olja 2-5 17% Gasol 8% Stenkol 1% Bensin 33% Olja 1 17% Diesel 24% Diagram 7. Tillförsel av olika fossila bränslen till Örebro län år 2000. Biobränsle I samlingsnamnet biobränslen ingår trädbränslen (ved, bark, spån, flis, briketter och pellets), avlutar (restprodukter från massatillverkning) avfall samt torv. Även de mycket små mängder energi som klassats som övrigt (0,8 % av de tillförda bränslena år 2000) har sammanförts med biobränslen. Det pågår för närvarande en diskussion om hur man ska betrakta torv. Torv är ett biobränsle som är mycket långsamt förnybart och därför intar det en plats någonstans mellan förnybara bränslen som exempelvis ved och fossila bränslen som exempelvis kol. Avfall 2% Övrigt 2% Torv 11% Avlutar 42% Träbränsle 43% Diagram 8. Tillförsel av olika biobränslen till Örebro län år 2000. Trädbränsle och avlutar svarar tillsammans för huvuddelen av de biobränslen som tillfördes länet under år 2000. En del av dessa biobränslen har tillvaratagits och förädlats inom länet. Mellan 1990 och 1995 fördubblades tillförseln av trädbränslen. Trädbränsle används för produktion av fjärrvärme, inom industrin samt för uppvärmning av bostäder. Avlutar används endast inom industrin medan torv används för produktion av fjärrvärme. Avfallsförbränning är begränsad till fjärrvärmeverket i Karlskoga och mängden avfall som eldas har varit i stort sett konstant sedan 1990. I SCB:s statistik saknas uppgifter om biobränslepannor inom användarkategorierna, offentlig service, övriga tjänster och hushåll (större pannor). Energikontoret i Örebro län har därför kartlagt dessa pannor. Kartläggningen omfattar 11 pannor som huvudsakligen 11

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt försörjer skolor och hyreshus. Pannorna eldas med pellets eller flis och har en installerad effekt på 0,04 1 MW. Uppgift om levererad energimängd saknas för majoriteten av pannorna. SCB:s statistik omfattar inte heller produktion och användning av biogas och deponigas. Av en kartläggning som genomförts av Energikontoret i Örebro län framgår att den totala produktionen av biogas vid avloppsverken inom Örebro län var 23 150 MWh år 2001. Samma år tillvaratogs 18 GWh deponigas i Örebro. Kommun Gas 1000 m3 Produktion Värme mängd MWh El MWh Facklas bort Tabell 2. Produktion och användning av biogas i Örebro län år 2001. *Värmevärde 5,8kWh/m3. Användning MWh Egen uppvärmning Egen elanvänd ning Extern värme/ ånglev Örebro 2940 17130 400 4940 0 11790 Nora 96 515 40 412 40 0 Ljusnarsberg 101 589 0 177 412 0 0 Kumla 365 2117 0 847 1270 0 0 Karlskoga 363 2102 0 551 1 562 0 0 Hallsberg 25 150 0 150 0 0 Degerfors 73 422 0 422 0 0 Askersund 28 127 35 inget 5 35 0 SUMMA 3 991* 23 152 75 1975 9 173 75 11 790 El Användningen av el uppgick till 4 136 GWh inom Örebro län år 2000. Då inkluderas överföringsförluster inom länet (291 GWh) och el som används inom energisektorn (204 GWh). Detta innebär att 3 641 GWh gick till de slutliga användarna i länet. Av den el som används inom länet har 77 % producerats utanför länets gränser. Vattenkraft inom länet svarar för 12 % av den tillförda mängden el medan industriellt mottryck och kraftvärmeverk tillsammans svarar för 11 % av eltillförseln. Sedan 1990 har tillförseln av el minskat något. Ind.mottryck 6% Kraftvärmeverk 5% Vattenkraft 12% Vindkraft 0% Tillfört utifrån 77% Diagram 9. Tillförsel av el till Örebro län år 2000. 12

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Inom länet finns ett antal vindkraftverk. Enligt SCB:s energibalans för år 2000 uppgår produktionen av el från länets vindkraftverk till 0,4 GWh. Enligt en kartläggning som genomförts av Energikontoret i Örebro län fanns 22 stycken vindkraftverk (11-850 kw) år 2002, se avsnitt om vindkraft. Ingen exakt uppgift finns för den sammanlagda elproduktionen, men den uppskattas till ca 1 GWh. Tabellen nedan visar vindkraftverkens effekt. Vindkraftverk Effekt, kw Antal vindkraftverk 11-15 kw 5 33 kw 1 75 kw 3 225 kw 4 450 kw 1 850 1 Ingen uppgift 7 Tabell 3. Antalet vindkraftverk i Örebro län år 2002 Fjärrvärme Fjärrvärme är en energibärare som ger möjlighet att använda fler olika energikällor och har flera fördelar ur miljösynpunkt. I alla kommuner inom Örebro län finns fjärrvärme utbyggt i större eller mindre skala. Spännvidden är stor från kraftvärmeverket i Örebro till fjärrvärmecentralen i Fjugesta. Totalt levererades 1 498 GWh fjärrvärme till slutanvändare i länet år 2000. Fjärrvärmenätet i Örebro är sammankopplat med Kumla och Hallsberg och i Åbyverket i Örebro finns även kraftvärmeproduktion. 13

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Kommun Askersund Degerfors Hallsberg Orter med fjärrvärme Askersund Åsbro Degerfors Svartå Åtorp Hallsberg Pålsboda Vretstorp Orter utan fjärrvärme Kommun Orter med fjärrvärme Orter utan fjärrvärme Hammar Laxå Laxå Finnerödja Olshammar Hasselfors Rönneshyttan Röfors Sänna Zinkgruvan Åmmeberg - Lekeberg Fjugesta Lanna Mullhyttan Hjortkvarn Sköllersta Östansjö Lindesberg Lindesberg Frövi Vedevåg Fellingsbro Gusselby Ramsberg Rockhammar Storå Stråssa Hällefors Hällefors Grythyttan - Ljusnarsberg Kopparberg Ställberg Ställdalen Karlskoga Karlskoga - Nora Nora Gyttorp Striberg Ås Kumla Kumla Sannahed Ekeby Hällabrottet Åbytorp Örebro Örebro Brevens bruk Garphyttan Marieberg Mosås Odensbacken Örebro Askersby Ekeby-Almby Glanshammar Hampetorp Hovsta Kilsmo Latorpsbruk Norra Bro Stora Mellösa Vintrosa Ölmbrotorp Diagram 9. Tätorter med och utan fjärrvärmne Figuren nedan visar de bränslen som tillförts fjärrvärmeverk (produktion av fjärrvärme) och kraftvärmeverk (kombinerad produktion av el och fjärrvärme) i länet samt produktionen av fjärrvärme och el år 2000. År 2000 tillfördes 2 250 GWh för att producera 1 753 GWh fjärrvärme och 212 GWh el. Övr igt El Vär me Avfall Träbränslen Torv Gasol Olja Stenkol El Fjärrvärme 212 1753 Diagram10. Insat t a bränslen, 2 250 GWh Tillförda bränslen för produktion av el och fjärrvärme i Örebro län år 2000. Omvandlat till el och fjärrvärme, GWh El Fjv 14

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt För produktionen i fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk används en rad olika energislag. Svenska fjärrvärmeföreningen för statistik över bränslemixen för fjärrvärme sedan 1989 och omfattar årligen tillförda bränslen för produktion av fjärrvärme fram till 2001. Statistiken täcker dock endast medlemsföretagen varför kompletterande uppgifter har inhämtats direkt från fjärrvärmeproducenterna. Statistiken omfattar inte bränslen som använts för elproduktion. Diagrammet nedan visar användningen av olika energislag för produktion av fjärrvärme i Örebro län mellan år 1989 och 2001. Under perioden har det skett stora förändringar i bränslemixen för länets fjärrvärmeanläggningar. De fossila bränslenas andel har minskat från ca 45 % av den tillförda energimängden till ca 9 % år 2001. Samtidigt har användningen av trädbränsle ökat från en mycket blygsam nivå till att vara det mest använda bränslet, 37 % av total tillförd energi, i länets fjärrvärmeanläggningar. Trädbränslen och torv var de dominerande energibärarna och svarade tillsammans för knappt 60 % av den tillförda energin. 2 500 GWh 2 000 1 500 1 000 500 Övrigt El Spillvärme Värmepump Hetvatten Avfall Träbränsle Torv Gasol Olja Kol 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Diagram 11. Tillförd energi för produktion av fjärrvärme (exkl. bränslen för elproduktion) i Örebro län år 1989 till 2001. Källa: Svenska Fjärrvärmeföreningen. Uppgifterna om tillförda bränslen har inte korrigerats för variationer i klimatet varför variationer i energianvändningen mellan olika år till stor del beror på temperaturskillnader. Vilka bränslen som används i de enskilda produktionsanläggningarna varierar kraftigt. Diagrammet nedan visar olika energislags andel av de tillförda bränslena för länets kommuner. Uppgifterna för Örebro innefattar även Kumla och Hallsberg då dessa orter har ett gemensamt fjärrvärmenät med flera produktionsanläggningar. För de flesta kommuner är trädbränsle det dominerande bränslet för produktion av fjärrvärme men i några av länets kommuner dominerar andra energislag. I Karlskoga finns länets enda fjärrvärmeanläggning för förbränning av avfall. SAKAB:s anläggning för farligt avfall i Kumla levererar spillvärme till det sammankopplade fjärrvärmenätet i Örebro-Kumla-Hallsberg. I Lindesberg svarar spillvärme från Assi Domän Frövi produktion av sulfatmassa för 91 % av de tillförda bränslena. I Nora svarade olja och el 15

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt för huvuddelen av energin för fjärrvärmeproduktion år 2000 men sedan 2003 är en biobränslepanna i drift och därmed är trädbränsle det dominerande bränslet även där. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Askerund Degerfors Hällefors Karlskoga Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsbe rg Övrigt 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 El 0 1 3 14 5 0 0 1 21 41 Spillvärme 0 0 0 4 0 0 68 0 0 69 Värmepump 0 0 0 0 0 0 0 0 0 236 Hetvatten 0 0 0 0 0 0 4 0 0 47 Avfall 0 0 0 108 0 0 0 0 0 0 Träbränsle 16 31 33 58 26 11 0 11 0 530 Torv 0 0 0 194 0 0 0 0 0 256 Gasol 0 0 0 1 0 0 0 0 0 9 Olja 1 5 2 26 1 0 3 5 6 41 Nora Örebro Diagram 12. Bränslemix (GWh) för fjärrvärmeproduktion i länets kommuner år 2000. Uppgifterna för Örebro kommun innefattar även Kumla och Hallsberg. Källa: Svenska Fjärrvärmeföreningen. 16

Energiläget i Örebro län en översikt Energianvändning i Örebro län År 2000 uppgick den slutliga energianvändningen i Örebro län till 11 865 GWh. Energianvändningen i länet redovisas för nedanstående 6 användarkategorier. En beskrivning av vilken energianvändning som ingår i varje användarkategori finns under respektive rubrik. Jordbruk, skogsbruk och fiske Industri och byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll 14 000 12 000 GWh 10 000 8 000 6 000 4 000 Industri, byggverks. Transporter Jordbruk,skogsbruk,fiske Övriga tjänster Offentlig verksamhet Hushåll 2 000 0 Diagram 13. 1990 1995 2000 Användning av energi i Örebro län år 1990, 1995 och 2000 uppdelat på användarkategorier. Industrin svarar för 43 % av den totala energianvändningen i länet och är därmed den kategori som svarar för den största delen av länets energianvändning. Kategorin transporter utmärker sig genom att uppvisa en markant ökning av energianvändningen. Korrigering för klimatvariationer Inga justeringar har gjorts av uppgifter om energitillförsel eller användning med avseende på variationer i klimatet mellan de olika åren. Anledningen är att det endast är energi som används för uppvärmning (exklusive tappvarmvatten) som påverkas och den andelen är svår att urskilja från övrig energianvändning. Även variationer i sol- och vindförhållanden mellan olika år påverkar energianvändningen men uppgifter saknas för dessa faktorer. 17

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Kommentarer om klimatets inverkan har lagts in där det kan påverka uppgifterna. Enligt SCB EN 16 SM 0204 var antalet graddagar 1 för riket i procent av ett normalår (ett normalår är 100 %) följande för de studerade åren: Graddagar i procent År av normalår. 1990 81,8 1995 96,3 2000 78,0 Detta innebär att energianvändningen för uppvärmning (exklusive tappvarmvatten) år 1995 bör ha varit 18 % högre än 1990 och 23 % högre än år 2000. Jordbruk, skogsbruk och fiske Användarkategorin jordbruk, skogsbruk och fiske använde sammanlagt 210 GWh energi under år 2000. För jordbrukssektorn saknas statistik över användning av trädbränslen. Det är därför okänt i vilken omfattning dessa bränslen används. Det innebär även att den totala energianvändningen inom kategorin jordbruk, skogsbruk och fiske troligen är högre än den uppgift som redovisas här. GWh 300 250 200 150 100 1990 1995 2000 50 0 Diagram 14. Fossilt Bioenergi El Totalt Slutlig användning av olika energislag inom jordbrukssektorn i Örebro län år 1990-2000. Mellan år 1990 och år 2000 har den totala energianvändningen inom kategorin jordbruk/skogsbruk minskat enligt statistiken. Användningen av fossila bränslen har minskat med ca 28 % under den perioden medan elanvändningen ökat något. En del av minskningen i den totala energianvändningen kan därför bero på en övergång till energislag med högre verkningsgrad eller biobränslen. Osäkerheten om användningen av biobränslen gör att man inte kan dra några slutsatser om sektorns totala energianvändning. 1 Graddag, Ett mått på energibehovet, som beräknas utifrån en fastställd utomhustemperatur på 17 C. Har det varit 11 C i snitt ett dygn blir det 6 graddagar enligt beräkningen 17-11=6. Används för att i efterhand kunna göra jämförelser mellan olika månader och år. Varje ort i Sverige har ett s.k. normalårs gradtal framräknat. Källa: Energilexikon.nu 18

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Industri Industrisektorn i Örebro län använde 5 147 GWh under år 2000. Energianvändningen var då lika hög som under år 1990 medan industrin använde något mer energi 1995. Energianvändningen inom industrin påverkas inte nämnvärt av klimatet utan förändringar i energianvändningen speglar förändringar i produktionen. Energianvändningen för industrin i hela landet har ökat något för varje år sedan början av 1990-talet. GWh 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1990 1995 2000 1 000 0 Fossilt Bioenergi Fjärrvärme El Totalt Diagram 15. Slutlig användning av olika energislag inom industrisektorn i Örebro län år 1990-2000. Användningen av fossila bränslen och el har minskat något under de senaste 10 åren medan användningen av biobränsle ökar. Avlutar är det vanligaste biobränslet inom industrin. Offentlig verksamhet I sektorn offentlig verksamhet ingår offentlig förvaltning, försvar, polisväsende, brandskyddsverksamhet, vägbelysning samt offentlig service i form av renhållning, kultur och sport. Energianvändningen inom sektorn offentlig verksamhet uppgick till 730 GWh år 2000. GWh 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Fossilt Bioenergi Fjärrvärme El Totalt 1990 1995 2000 Diagram 16. Slutlig användning av olika energislag inom kategorin offentlig verksamhet i Örebro län år 1990-2000. 19

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Uppgifter om användning av biobränslen saknas för sektorn offentlig service. Användningen bedöms dock vara mycket begränsad varför den totala energianvändningen bör vara tillförlitlig. Den höga förbrukningen för år 1995 kan delvis förklaras med att det året var kallare än såväl 1990 som 2000. Även variationerna i användningen av fjärrvärme och fossila bränslen kan vara ett resultat av variationer i klimatet. Elanvändningen har ökat något mellan 1990, 1995 och 2000. Transporter I användarkategorin transporter ingår energianvändning för transporter på räls och allmänna vägar samt inrikes sjötransporter. Däremot ingår inte energianvändning för arbetsplatsfordon och liknande där energianvändningen registreras på respektive verksamhet. För energibalanser på nationell nivå ingår även flygtransporter men energianvändningen för dessa ingår ej i de regionala och kommunala energibalanserna. Transportsektorn använde 2 462 GWh energi år 2000. Energianvändningen har ökat med nästan 10 % per studerad femårsperiod. De fossila bränslena bensin och diesel dominerar helt energianvändningen. Den lilla andelen el som används för transporter i länet avser järnvägstrafiken. GWh 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 1990 1995 2000 500 0 Fossilt El Totalt Diagram 17. Slutlig användning av olika energislag inom kategorin transporter i Örebro län år 1990-2000. 20

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Övriga tjänster Övriga tjänster omfattar privata tjänster som handel, hotell, restaurang, uthyrning och privat service i form av sjukvård, kultur och sport. Energianvändningen inom sektorn övriga tjänster uppgick till 698 GWh år 2000. GWh 800 700 600 500 400 300 1990 1995 2000 200 100 0 Diagram 18. Fossilt Bioenergi Fjärrvärme El Totalt Slutlig användning av olika energislag inom kategorin övriga tjänster i Örebro län år 1990-2000. Uppgifter om användning av biobränslen saknas för sektorn övriga tjänster. Användningen bedöms dock vara mycket begränsad varför uppgiften om den totala energianvändningen bör vara tillförlitlig. År 1995 visar en högre total energianvändning jämfört med de andra åren vilket kan förklaras med att det året var kallare än såväl 1990 som 2000. Den totala energianvändningen är så gott som konstant mellan 1990 och år 2000. Inga större förändringar har skett i fördelningen mellan de olika energislag som använts. Hushåll Under år 2000 använde hushållen sammanlagt 2 618 GWh. Till hushållssektorn har all energi för privat konsumtion förts, med undantag av privat bilism som redovisas under transportsektorn. GWh 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Fossilt Bioenergi Fjärrvärme El Totalt Diagram 19. Slutlig användning av olika energislag inom kategorin hushåll i Örebro län år 1990-2000. 1990 1995 2000 21

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Enligt statistiken har den totala energianvändningen i hushållssektorn minskat kraftigt mellan år 1995 och år 2000. En del av minskningen beror på att år 2000 var varmare än år 1995 vilket har stor inverkan på uppvärmningen av bostäder. Statistiken för biobränslen inom hushållssektorn kan inte redovisas på kommunal nivå med god kvalitet. SCB har därför utarbetat en modell som bygger på sotningsväsendets register över pannor med sotningsplikt. Uppgifterna för år 1990 bygger på folk och bostadsräkningen, FoB90 och är mer tillförlitliga. I den nationella statistiken finns inget som talar för att användningen av biobränslen har minskat sedan 1990 varför man kan anta att den verkliga användningen av bioenergi inom hushållen snarast varit konstant under de tre studerade åren. Användningen av fossila bränslen har minskat något samtidigt som elanvändningen ökat något, vilket kan tyda på en övergång från uppvärmning med olja till el. Variationerna i användningen av fjärrvärme stämmer väl överens med klimatvariationerna för de aktuella åren. Energianvändningen för småhus domineras av el. Totalt användes 1 543 GWh energi i småhus under år 2000. Elanvändningen uppgick till 897 GWh varav ca 30 % bedöms vara elvärme. För flerbostadshus är fjärrvärme den dominerande energibäraren. Totalt användes 941 GWh energi i flerbostadshusen och därav utgjorde fjärrvärme mer än 70 %. Den totala energianvändningen i fritidshus uppgick till 67 GWh under år 2000. För fritidshusen dominerar el som energislag med 84 % av energianvändningen medan trädbränslen svarar för resterande 16 %. GWh 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Småhus Flerbostadshus Fritidshus El Fjärrvärme Träbränsle Fossilt Diagram 20. Fördelning av olika energislag för småhus, flerbostadshus samt fritidshus i Örebro län år 2000. 22

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Emissioner från energianvändning i Örebro län All energianvändning påverkar miljön. Miljöpåverkans storlek beror på vilken energikälla vi använder och hur vi använder den. Det är därför omöjligt att exakt beräkna miljöpåverkan. För att kunna ge en bild av hur energianvändningen inom Örebro län påverkar miljön har vi gjort en mängd förenklingar. Vi har valt ett lokalt synsätt som utgår från de val användaren kan göra för att påverka vår gemensamma miljö. Vi har därför valt att titta närmare på emissionerna av koldioxid, kväveoxider och svaveloxider. Däremot tar vi inte hänsyn till miljöpåverkan för olika sätt att producera eller omvandla energi som exempelvis ingrepp i naturen, buller eller konsekvenser vid eventuella olyckor. Utsläppen har enbart beräknats för vad som sker inom länets gränser vid förbränning av bränslen. Ingen hänsyn har tagits för de utsläpp som sker vid utvinning, förädling och transport av olika bränslen utanför länets gränser med undantag för ett energislag, elen. Till grund för beräkningarna ligger en rad antaganden. Vid beräkningarna för utsläpp från elanvändning har vi gjort ett undantag från det lokala synsättet och lagt utsläppen för elproduktionen på användarna. I beräkningar av elens miljöpåverkan har utsläppsvärden som motsvarar den elproduktion som sker i Sverige använts. Då elsystemet i Sverige är sammankopplat med övriga länder i Norden kunde utsläppsvärden som motsvarar den i Norden genomsnittliga elproduktionen vara ett mer rimligt värde, s.k. Nordisk mix. Vissa myndigheter och organisationer anser att all el bör betraktas som om den var producerad på marginalen, dvs. motsvara elproduktion i danska kolkraftverk. Vi har inte tagit någon hänsyn till den el som används i länet som är klassad som Bra Miljöval el eller grön el. Utsläpp från elproduktion i Sverige var 12 g CO 2 /kwh år 2000 och från elproduktion i Norden ca 69 g CO 2 /kwh. (Källa: Elmarknaden 2002, Energimyndigheten och egna beräkningar). Beräkningen av utsläpp av framför allt kväveoxider är osäker. Utsläppet beror på vilka förhållanden som råder vid förbränningstillfället med avseende på typ av utrustning, temperatur, syretillgång mm. Utsläppen av svaveloxider är säkrare eftersom utsläppen endast beror på svavelhalten i de bränslen som nyttjas. I bilagan till rapporten finns de emissionsfaktorer som använts vid emissionsberäkningarna presenterade. 23

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Ton C02/år 1800 000 1600 000 1400 000 1200 000 1000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 1990 1995 2000 Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri och byggverksamh. Offentlig verksamh. Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Diagram 21. Utsläpp av C0 2, fördelat på användarsektorer i Örebro län år2000. Variationerna i de totala utsläppen av koldioxid för de tre åren stämmer väl överens med variationer i temperatur mellan de tre åren där 1995 var kallare än både år 1990 och år 2000. Detta påverkar framför allt sektorerna offentlig verksamhet, övriga tjänster samt hushåll där en väsentlig del av energianvändningen går till uppvärmning. Inom industrin minskade användningen av fossila bränslen med 33 % mellan åren 1995 och 2000 vilket förklarar den kraftiga minskningen av utsläppen av koldioxid mellan dessa år. Utsläppen av kväveoxider har ökat under den studerade tidsperioden, främst till följd av ökad användning av diesel inom transportsektorn. NOX, ton/år 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri och byggverksamh. Offentlig verksamh. Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Diagram 22. Utsläpp av NOX, fördelat på användarsektorer i Örebro län år 2000. 24

Energiläget i Örebro län 2000 en översikt Variationerna i utsläppen av svaveloxider följer väl variationerna i den totala mängden energi som använts inom de olika kategorierna under de studerade åren. 2 500 2 000 1 5 00 1 0 00 19 90 19 95 2000 500 0 Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri och byggverksamh. Offentlig verksamh. Transporter Övriga tjänster Hushåll Totalt Diagram 23. Utsläpp av SOX, fördelat på användarsektorer i Örebro län år 2000. 25

Kvalitetsdokument Uppgifterna i denna del av rapporten baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) energibalanser för Örebro län år 1990, 1995 samt år 2000 samt deras kommunala energibalanser för länets kommuner. Energibalanserna för länet är daterade 2003-04-09 med justeringar 2003-06-02. Uppgifter om använda bränslen för produktion av fjärrvärme är lämnade av Svenska Fjärrvärmeföreningen. För åren 1989 till och med 1997 i form av ett Excel-blad och för åren 1998 till 2001 har uppgifterna hämtats från Svenska Fjärrvärmeföreningens årliga statistikrapport. Faktauppgifter om länet har hämtats från www.orebrolan.se och från Örebro läns regionala tillväxtprogram. Uppgifter om energitillförsel och energianvändning för riket har hämtats från Energimyndighetens skrift Energiläget 2001. Emissionerna från energianvändningen har beräknats utifrån utsläppsvärden som hämtats från IVL:s Miljöfaktabok för bränslen, maj 2001. Beräkningarna för emissioner från elanvändningen har utsläppsvärden som motsvarar den elproduktion som sker i Sverige. Källan är Energimyndighetens skrift Elmarknaden 2000. Som referens används utsläpp av CO 2 /kwh om man ser på all elproduktion i norden. Denna uppgift är beräknad utifrån uppgifter i Elmarknaden 2000 samt IVL:s Miljöfaktabok för bränslen. Det finns en viss osäkerhet beträffande andelen bränslen som används för el respektive fjärrvärmeproduktion i kraftvärmeverk. 26

Källor och referenser 20 grader men hur? 1998, ISBN:91-89184-07-6 Elmarknaden 2002, ET 9:2002, Energimyndigheten Energiläget 2001, ET 35:2001, Energimyndigheten Energibalans för Örebro län, 1995-1996, Energikontoret Örebro län Fjärrvärme i Örebro län, Statistik 1998, Energikontoret Örebro län Årlig statistik från Svenska Fjärrvärmeföreningen 1989-2001 Luftutsläpp år 2000 i Örebro län, Publ. Nr. 2002:3. Länsstyrelsen Örebro län Statistiska meddelanden, SCB, EN 16 SM 0204 Beräkning över elens miljöpåverkan. Intern utredning, K-konsult Energi Stockholm AB, 2003 Miljöfaktabok för bränslen, IVL maj 2001 PM Kommunala energibalanser, SCB, Maj 2002 Regional energibalans för Örebro län, SCB, version 2003-04-09, reviderad 2003-06-02 Kommunala energibalanser, SCB, version 2003-04-23 med revideringar 2003-06-02 Kontaktpersoner Bengt Eriksson, Vattenfall AB VSS Askersund Björn Karlsson, Nora kommun Edmund Kurt, SCB Örebro Erik Lidman, Gjuthuset Latorp Fredrik Kanlén, SCB Örebro Göran Fredriksson, Örebro Kommunfastigheter Henrik Ahlström, Hällefors Bostads AB Karin Rabe, Fortum Örebro Karl-Åke Eliasson, Sydkraft Peter Åslund, Energikontoret Örebro län Thure Eriksson, Erikssons Trävaror Ulf Johnsson, Mullhyttan Vivianne Pettersson, Hällefors Värme AB, Fortum 27

Energieffektivisering Sammanfattning Nuvarande energianvändning I Örebro län är den totala energianvändningen i bebyggelsen* cirka 4300 GWh, inom industrin cirka 5100 GWh samt inom transportsektorn cirka 2600 GWh. Effektiviseringspotential Det finns stor potential för energieffektivisering inom sektorerna bebyggelse, industri och transport. Fram till år 2025 skulle det med en grov uppskattning gå att uppnå en effektivisering på 20 % av bebyggelsens totala energianvändning i Örebro län. Industrierna kan uppskattningsvis effektivisera 20 % av elanvändningen och 40 % av totala energianvändningen fram till år 2025. Inom transport-sektorn uppskattas effektiviseringspotentialen fram till år 2025 till 25 % av sektorns totala energianvändning i Örebro län. Sysselsättningseffekter Om det aktivt genomförs effektiviseringsåtgärder fram till 2025 kan det ge ett betydande antal årsarbeten i form av installatörer, energirådgivare, tekniker, konsulter, ekonomer och liknade. Det innebär att det skulle gå att uppnå en effektivisering fram till år 2025 på ca 860 GWh av bebyggelsens totala energianvändning i Örebro län (beräknat på energianvändningen år 2000). * Med bebyggelse avses bostäder (småhus och flerbostadshus), lokaler (kontor, skolor, sjukhus m.m.) areella näringar (jordbruk, skogsbruk, fiske m.m.), fritidshus, övrig service (gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk samt el- och vattenverk) 28

Energieffektivisering Inledning De potentiella möjligheterna till energieffektivisering är betydande. Avgörande faktorer för att effektiviseringsåtgärder skall genomföras är för det första kunskap om åtgärderna och för det andra lönsamheten. Genom olika stimulansåtgärder kan effektivisering tidigareläggas och stimuleras fram. En genomtänkt och långsiktigt hållbar energiomvandling 1 kan minska samhällets sårbarhet, skapa jobb på hemorten, minska hushållens energikostnader samt förbättra livsmiljön. Ur ett naturveteskapligt- och samhällsvetenskapligt perspektiv är det också viktigt att inte högkvalita-tiva energiformer som el används till enkla arbetsuppgifter som att värma bostadshus. I följande avsnitt ska effektiviseringsmöjligheter belysas inom sektorerna bebyggelse, industri och transporter. Rapporten baseras på litteraturstudier och översiktlig kartläggning av potentiella områden för energieffektivisering inom Örebro län. Bebyggelse Av de byggnader som vi kommer att ha om 50 år är redan 90 % byggda. Det är därför av yttersta vikt att utnyttja möjligheterna till energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet och vid nybyggnation. Det finns flera områden där det går att genomföra åtgärder. Nybyggda energieffektiva småhus 2 använder idag 68 % mindre energi än befintliga småhus. Byte till energieffektiva fönster är en viktig åtgärd eftersom värmeutstrålningen genom väggarna endast är en femtedel mot fönstrens. Ny effektiv tappvarmvattenarmatur kan minska behovet med 600-750 kwh per hushåll och år. Det går att återvinna upp till 80 % av värmen i frånluften på ventilationen. Solskärmning eller solskyddsglas och så kallad frikyla är några exempel på sätt att minska behovet av klimatkyla. Med dagens etablerade teknik kan belysningens elanvändning ganska enkelt halveras. Om den energieffektivaste och modernaste utrustningen används i hushållen kan den genomsnittliga elanvändningen minska från 5000 kwh/år till cirka 3000 kwh/år. Idag står bebyggelsesektorn för cirka 30 % av Örebro läns totala energianvändning. Norrbottens Energikontor uppskattar att framtida effektiviseringspotential inom bebyggelsen kan uppgå till cirka 20 procent 3 av bebyggelsens totala energianvändning. Det innebär att det skulle gå att uppnå en effektivisering fram till år 2025 på cirka 712 1 Norrbottens Energikontor, 2003 2 NUTEK/Energimyndigheten, 2000 3 Norrbottens Energikontor, Energi och framtid, 2002 29

Energieffektivisering GWh av bebyggelsens totala energianvändning i Örebro län (beräknat på energianvändningen år 2000). För att energiomvandlingen ska bli resurseffektivare måste byggnaden betraktas ur ett helhetsperspektiv där alla delar måste samverka. Ur ett livscykelperspektiv används cirka 15 % av energin i byggskedet och cirka 85 % till driften och mindre än en procent till rivning. För att en låg energianvändning ska uppnås bör fokuseringen ligga på driften för byggnader. Byggskedet 15% Rivning 1% Brukstid 84% Diagram1. Fördelning av energianvändningen under en byggnads livslängd. Grafik: Energikontoret Örebro län. Källa: Agneta Persson, IVArapport, Energiframsyn 2002. Ett genomsnittligt svenskt småhus har en energianvändning på cirka 25 000 kwh per år. Nybyggda standardsmåhus har en användning på cirka 15-17 000 kwh per år. Det finns ännu energieffektivare småhus 1, t ex i Uppsala, Trosa, Yngsjö, Ängelholm och Järfälla, med en total energianvändning på cirka 8 000 kwh per år. I Göteborgstrakten har det till och med byggts hus helt utan separat värmesystem 2. 30 25 20 15 10 5 MW h/år 0 Diagram 2. Befintligt småhus Nytt småhus 2000-talets småhus Uppvärmning Varmvatten Apparater Ventilation Belysning Jämförelse av energianvändningen i ett befintligt småhus (byggt ca 1980), ett nybyggt standardsmåhus (byggt ca 2000) och ett av småhusen från Energimyndighetens projekt 2000-talets småhus (byggt 2000). Grafik: Energikontoret Örebro län 2003. Källa: Agneta Persson, IVA-rapport, Energiframsyn 2002. 1 NUTEK/Energimyndigheten, 2000 2 Hans Eek, muntligt, Sveriges Energiting 2002 30

Energieffektivisering I många typer av lokaler är behovet av köpt energi för uppvärmning marginellt jämfört med bostäder 1. Värme tillförs istället byggnaden i stor mängd från solinstrålning, aktiviteter som pågår och från apparater som används (datorer, skrivare, etc.). Elanvändare i lokaler är ventilation, klimatkyla, belysning och apparater. Behovet av energi till lokaler är mycket varierande både över dygnet och över året. Energibehovet varierar också beroende på vilken typ av verksamhet som bedrivs i lokalerna. Landstinget i Örebro län arbetar aktivt med energieffektivisering. Landstinget har bildat arbetsgrupper (Energigrupper med fastighetsansvarig, servicetekniker m fl.) som ser över och diskuterar möjliga effektiviseringsåtgärder. En målsättning har varit att energianvändningen i alla fastigheter ska komma under 100 kwh/m 2. Installation av rörelsedetektorer för belysningsarmatur, förbättrad värmeisolering och trimning av ventilation, styrning och reglering för få rätt temperaturer i lokalerna är exempel på åtgärder. På vårdcentralerna har det också genomförts utbildning och investeringar samt uppföljning. Under 2000-2001 uppnådde landstinget en besparing på 6 % 2 på värmekostnaderna. Klimatskärm Om en effektiv energianvändning ska uppnås i en byggnad måste energiförlusterna först och främst minimeras, därefter bör energitillförseln ses över 3. Ett lågt uppvärmningsbehov kräver god värmeisolering i hela klimatskalet, en konstruktion som är lufttät och utan köldbryggor, ventilation med värmeåtervinning samt i övrigt bra byggnadstekniska konstruktionslösningar. Det är också viktigt att installationssystemen i byggnaden samverkar. Under åren 1960-2000 har byggnadsdelarnas isoleringsförmåga förbättrats betydligt. Under samma period har värmeutstrålningen genom fönster minskat till en tredjedel. Men fortfarande är värmeutstrålningen genom väggarna endast en femtedel av fönstrens. Valet av klimatskärmens kapacitet har således en mycket viktig betydelse för byggnadens energianvändning. Under endast en kort period av året behövs tillförd energi för uppvärmning av lokaler. I t ex skolor kan det finnas problem med värmeöverskott på grunda av solinstrålning, personvärme mm. I andra delar av bygganden finns problem med kallras och strålningsdrag. För att undvika problemen kan energieffektiva fönster med solavskärmning installeras i denna typ av lokaler. Uppvärmning Flertalet småskaliga vedeldningsanläggningar av äldre typ har vattenkyld eldstad. I en sådan panna är temperaturen så låg att förbränningen inte blir fullständig, med dålig verkningsgrad och höga utsläpp som följd. Dessutom eldas många av vedpannorna direkt mot värmebehovet. Det medför att de oftast eldas med en mycket låg belastning, som försämrar verkningsgraden. En vedpanna som eldas mot en ackumulatortank, eldas på full effekt under en kort tid. Det ger en betydligt bättre pannverkningsgrad. 1 Agneta Persson, 2002 2 Kari Åstedt, USÖ, 2002 3 Hans Eek, 2002 31

Energieffektivisering Fjärrvärme är ett flexibelt värmesystem som ger möjlighet att använda flera energikällor. Fjärrvärmen har fördelar ur miljösynpunkt eftersom den kan ersätta mindre pannor med sämre verkningsgrad och högre emissioner. En utbyggnad av fjärrvärmen innebär därför ofta betydande effektiviseringsvinster och miljöfördelar. En åtgärd för att effektivisera fjärrvärmen är enligt Svensk Fjärrvärme att koppla samman orter i ett fjärrvärmekluster. De har uppskattat att det finns 550 orter i landet som kan kopplas ihop till ett hundratal kluster. Ett större fjärrvärmenät skapar underlag för utbyggnaden av kraftvärmeverk som producerar både el och värme. Detta innebär att eluppvärmda fastigheter kan konverteras och därmed kan elbehovet minska med omkring 10 TWh 1. Svensk Fjärrvärme bedömer att sammankopplingar kan öka elproduktionen i kraftvärmeverk med 5-6TWh per år 2. Fjärrvärmenäten i Örebro, Kumla och Hallsberg är idag sammankopplade i ett kluster vilket ger värmeunderlag för Åby kraftvärmeverk i Örebro och SAKAB pannan i Kumla. Lindesberg, Vedevåg och Frövi har också ett fjärrvärmekluster som förses med spillvärme från AssiDomän, Frövifors bruk. Ytterligare tätorter som skulle kunna byggas samman i ett kluster i Örebro län är Karlskoga och Degerfors. Systemverkningsgraden hos en enskild värmeanläggning påverkas av pannans verkningsgrad, förluster i ackumulatortank, expansionskärl mm. Den påverkas också av antalet eldningsintervaller och isoleringsgraden på komponenter. Fjärrvärmenätets systemverkningsgrad påverkas av pannverkningsgrad, fjärrvärmenätets isoleringsgrad mm. En effektiviseringsvinst med fjärrvärme uppnås i och med konverteringen från gamla enskilda pannor till en centralt värmeproducerande anläggning med kontinuerlig styrning för fullständig förbränning och optimal effektuttag. Fastighet med enskild uppvärmningsanläggning får en sämre systemverkningsgrad än en fjärrvärmeansluten fastighet. Ett annat sätt att göra fjärrvärmen energieffektivare är att utnyttja värmen i utgående avloppsvatten från kommunala eller industriella avlopp. Utnyttjande av värmen sker via värmepumpar. Två av avloppsreningsverken i länet utnyttjar lågvärdig värmeenergi via värmepump, ur det renade avloppsvattnet. Det planeras dock för installationer av värmepumpar på flera av de större verken. Örebro och Lindesberg har värmepumpar installerade på sitt utgående vatten från avloppsreningsverket. Sydkraft Mälarvärme AB ansvarar för avloppsvärmepumparna som är installerad vid Åbyverket i Örebro. De tillför värme till fjärrvärmenätet och under sommarperioden produceras fjärrkyla från avloppsvattnet. På Lindesbergs avloppsreningsverk finns det tre värmepumpar på vardera 30 kw uteffekt. De producerar värme till verkets lokaler. En inventering i Örebro län visar att den totala värmemängden i utgåenden renat avloppsvatten uppskattas till cirka 265 GWh/år vid en uttagen temperatursänkning på 6ºC. 1 Ny Teknik, 2003 2 Ny Teknik, 2003 32

Energieffektivisering Kommun Värmemängd i utgående renat avloppsvatten (MWh/år) Askersund 3836 Degerfors 9701 Hallsberg 26849 Hällefors 7671 Karlskoga 40913 Kumla 7671 Laxå 7671 Lekeberg 3242 Lindesberg 16109 Ljusnarsberg 6278 Nora 8183 Örebro 126 893 Örebro län Totalt 265 017 Tabell 1. Sammanställning över de största kommunala avloppsreningsverken i Örebro län 2002. Värmemängden uttagen vid 6ºC temperatursänkning. Källa: Energikontoret Örebro län 2003. Tappvarmvatten Behovet av tappvarmvatten utgör en femtedel av genomsnittsvillans totala energibehov och är relativt stabilt under året. Det finns flera åtgärder för att minska energibehovet. Exempelvis kan en energieffektiv varmvattenberedare installeras, tvågreppsblandarmatur bytas till resurseffektiva engreppsblandare och snålspolande perlatorer och duschmunstycken monteras. Ny effektiv tappvarm-vattenarmatur kan minska behovet med 600-750 kwh per hushåll och år 1. En dåligt isolerad ackumulatortank i villa storlek kan ha ett värmeläckage som uppgår till närmare 1000 kr per år 2. I lokaler anges det totala energibehovet för tappvarmvattenvärmning vara 2-7 % av det totala energibehovet. Det gäller dock inte för lokaler som sjukhus, sporthallar och badhus där tappvarmvattenvärmningen står för en betydande del. Genom installation av resurseffektiva tappvattenarmaturer och välisolerade ackumulatortankar kan energianvändningen minskas väsentligt. Ventilation För att bibehålla ett bra inomhusklimat behöver alla typer av byggnader en god ventilation Moderna välisolerade byggnaderna med hög lufttäthet kräver en välfungerande mekanisk ventilation. Ventilationsflödet, utomhustemperaturen och verkningsgraden på värmeåtervinningsutrustningen är tre avgörande faktorer för energianvändningen i ventilationen. Det går att utnyttja cirka 80 % av värmen i ventilationsluften. I lokaler som kontor, sjukhus och skolor är luftflödena dimensionerade för att föra bort värmeöverskott. Genom att minska onödiga värmetillskott (apparater, belysning etc.) kan luftflödena reduceras och därmed minskas energianvändningen. Vidare kan värme som 1 Agneta Persson, 2002 2 Norrbottens Energikontor, 2000 33

Energieffektivisering utnyttjas i frånluften, behovsstyrning och uteklimatstyrning vara åtgärder som minskar energianvändningen. Klimatkyla För bostäder är energianvändning för klimatkyla marginell 1 men inom lokaler har installationer av klimatkyla ökat kraftigt under senaste åren och därmed energianvändningen. Solskärmning eller solskyddsglas och så kallad frikyla är några exempel på sätt att minska behovet av klimatkyla. Belysning Belysning med glödlampor är vanligast i bostäder medan lysrörsarmaturer dominerar i lokaler. I bostäder står belysningen för cirka 20 % av elanvändningen och i lokaler för cirka 25 % av elanvändningen. Lågenergilampan har lägre effekt än en glödlampa men ger likvärdigt ljusutbyte (lumen per watt) och har 10 gånger längre livslängden. Med en lågenergilampa uppnås både energieffektivisering och resurshushållning. I kontorsbyggnader i Sverige beräknas den direkta elanvändningen för belysning vara 1,3 TWh/år 2. Dessutom tillkommer ett oönskat värmeöverskott som måste ventileras eller kylas bort. De mest effektiva åtgärderna för att minska energianvändningen för belysning är en god belysningsplanering och att minska drifttiderna. Drifttidsminskning kan ske genom t ex närvarostyrning. Andra betydande åtgärder är installation av högfrekvensdriftdon i lysrörsarmaturer och byte av glödlampor till kompaktlysrör och lysrörslampor. Vid nybyggnation/-renovering kan de smala lysrören (T5-rör) installeras. Med dagens etablerade teknik kan belysningens energianvändning ganska enkelt halveras. 3 Effektiviseringen av belysningen ger också sekundära minskningar av energianvändningen för ventilering och kylning av värmeöverskott. Apparater I ett befintligt småhus används cirka 5000 kwh/år till hushållsel. Elanvändningen fördelas enligt diagram 3. Om den energieffektivaste och modernaste utrustningen används i hushållen kan den genomsnittliga elförbrukningen minska från 5000 kwh/år till cirka 3000 kwh/år. Matlagning 800 kwh/år (17%) Apparater 850 kwh/år (16%) Disk 350 kwh/år (7%) Tvätt & tork 1000 kwh/år (20%) Belysning 1000 kwh/år (20%) Kyl, frys, sval 1000 kwh/år (20%) Diagram 3. Användningen av hushållselen i ett befintligt småhus, uppdelat i % och KWh/år. Grafik: Energikontoret Örebro län. Källa: Energimyndigheten, Minska energikostnaderna i ditt hus, 2001. 1 Agneta Persson, 2002 2 Agneta Persson, 2002 3 Agneta Persson, 2002 34

Energieffektivisering Sedan 1995 ska alla vitvaror som säljs vara märkta efter energieffektivitets klasserna A till G, där A står för mest energieffektiv. Kylar och frysar är de hushållsapparater som kräver mest elenergi. Köptes all kyl- och frys i klass A vid nyinvestering skulle elanvändningen minska med cirka 30 % 1. I ett hushåll kan elanvändningen för tvättning minska från 400 kwh/år till 200 kwh/år om dagens energieffektivaste tvättmaskin installeras. Vid torkning används vanligen torkskåp eller torktumlare. Jämfört med torkskåp torkar torktumlaren tvätten dubbelt så fort med 30-35 % lägre elanvändning. Men det energieffektivaste är givetvis utomhustorkning med torkvinda under årets varma period. Köptes all tvätt- och torkutrustning i klass A vid nyinvestering skulle elanvändningen minska med cirka 25 % för tvättmaskiner och cirka 50 % för torktumlare 1. Marknadens energieffektivaste diskmaskin använder idag 50 % mindre el jämfört med äldre modeller. Köptes alla diskmaskiner i klass A vid nyinvestering skulle elanvändningen minska med cirka 30 % 1. Stand by-förlusterna för apparater i bostäder och lokaler är en viktig faktor, eftersom det orsakar en elanvändning utan något önskat arbete. Datorer, kopiatorer, som inte stängs av under natten på kontor eller i bostäder, andra apparater som TV, stereo, telefon laddare, etc., som inte bryts med huvudströmbrytare orsakar årligen elanvändning till ingen nytta. Mätningar visar att stand by-förlusterna från apparater i ett normalt hushåll uppgår till mellan 300 och 700 kwh/år 1. I Sverige står stand by-förlusterna totalt för ca 1,4 TWh/år 2 vilket kan ställas mot vindkraften med en eltillförsel på 0,45 TWh/år 3. I lokaler går ungefär hälften av elanvändningen till fastighetsdrift och andra hälften till verksamheten. Sedan 1970 till 1995 har kontorsutrustningens elanvändning i ett normalt kontor ökat från 30 kwh/m 2 och år till 450 kwh/m 2 och år, som en följd av ökat antal kontorsapparater. Med energieffektivare utrustning kommer elanvändningen uppskattningsvis att vara cirka 80 kwh/m 2 och år, 2020 4. Kontorsutrustning som säljs i dag är oftast miljömärkta och har energisparfunktioner. En enkel åtgärd för att minska energianvändningen är att införa rutinen att stänga av datorer, bildskärmar mm vid arbetsdagens slut. Det finns också ett antal energimärkningar som t ex TCO 99 och Energy Star som ställer krav på låga effektuttag vid drift och i viloläge. 1 Agneta Persson, 2002 2 Råd och Rön 2002 3 Energimyndigheten, 2002 4 Elmberg m fl, Byggforskningsrådet, 1996 35

Energieffektivisering Industri Enligt Energimyndigheten (2001) står basindustrin för cirka 70 % av industrins totala energiomvandling och verkstadsindustrin svarar för nästan 7 %. Det finns många möjligheter till effektivisering inom industrisektorn. Sveriges industri kan minska sitt behov av el med 9,6 TWh 1 per år. Nästan en femtedel av den el industrin använder idag. Med dagens teknik och delprocesser inom pappersmassaproduktionen visar ett forskningsprojekt kallat kretsloppsanpassad massafabrik, att en massaindustri kan bli nettoproducent av elenergi. En studie visar att en grupp av tillverkningsföretag genom systemförändringar kan minska elanvändning med igenomsnitt 50 % 2. Den visar också att den totala energianvändningen kan minska med i genomsnitt 40 %. Inventering av elanvändningen vid uppehåll i verksamheten (under natten) visar att totala elanvändningen kan minska med upp till 66 % 3. Av Örebro läns totala energianvändning står industrin för 43 %, eller 5,1 TWh 3 år 2000. De stora industriella energianvändarna är massa- och pappersindustri, kemisk industri, järn- och stålverk samt en zinkgruva i Örebro län. Verkstadsindustrin räknas inte som en energiintensiv bransch men använder dock mycket energi i länet. Enligt Energimyndigheten (2001) står basindustrin för cirka 70 % av industrins totala energiomvandling. Orsaken till det är att energi ingår som huvudråvara i processerna och inte att de är mindre effektiva än andra branscher. Eftersom energin är en huvudråvara inom basindustrin betalar sig energieffektivisering snabbare än inom andra branscher. Men även inom verkstadsindustrin finns stor effektiviseringspotential visar studier från Linköping tekniska Högskola. Trots det använder den svenska industrin i många fall dubbelt så mycket el per tillverkad produkt som sina konkurrenter i Europa, enligt DESS 4. DESS baserar sin bedömning på bland annat energianalyser som har gjorts i 200 företag. Den svenska industrin skulle kunna minska sin elanvändning med cirka 9,6 TWh/år 5. Den bedömda sparpotentialen motsvarar nästan en femtedel av den el industrin använder idag. Enligt Peter Karlsson på Energikontoret Sydost skulle den totala energianvändningen inom industrin kunna effektiviseras med cirka 40 %. Med ledning av detta skulle den framtida effektiviseringspotentialen inom Örebro läns industrier uppskattningsvis uppgå till cirka 300 GWh av industrins totala elanvändning och 2060 GWh av industrins totala energianvändning i Örebro län (beräknat på 2000 års energianvändning) fram till 2025. Spillvärmekällor i Örebro län Produktionen i basindustrin t ex av massa- och papper kräver ett stort energitillskott men i basindustrins processer möjliggörs också produktion av el och värme. Den ånga som 1 Ny Teknik, jan 2003 2 Louise Trygg, LITH 2002 3 Energikontoret Örebro län, 2003 4 Delegationen för energiförsörjning i Sydsverige. 5 Ny Teknik, 2003 36

Energieffektivisering framställs för produktionen av massa och papper nyttjas också till elproduktion genom industriellt mottryck. I Örebro län var den totala industriella mottryckproduktionen 235 GWh 1 år 2000. Med mottrycksproduktionen minskar därmed behov av externt tillförd el. Under 2002 levererades cirka 169 GWh 2 spillvärme (se tabell 2) till fjärrvärmenäten i Örebro, Kumla och Hallsberg; i Lindesberg, Vedevåg och Frövi; samt i Hällefors. Det utgör cirka 7 % 3 av tillförd värme till fjärrvärmenätet. Under 1998 anslöts kulverten med spillvärme från AssiDomän Frövi till fjärrvärmenätet. Spillvärmen från AssiDomän Frövi bruk svarar idag för cirka 90 % av de tillförda bränslena. Tidigare användes olja och elvärmepump i Lindesbergs fjärrvärmeproduktion. Spillvärmeutnyttjandet i länet har därmed givit en effektiviseringsvinst då det ersatt både fossilt bränsle och el samt möjliggjort fjärrvärmeanslutning av fler fastigheter. Anläggning Ort Verksamhet Kommentar AssiDomän Cartonboard AB Frövi Frövi Massa- och kartongbruk Produktion ca 84 GWh/år till fjärrvärmenät Ovako Steel AB Hällefors Stålverk Produktion 6-7 GWh/år till fjärrvärmenät Sydkraft SAKAB AB Kumla Avfallskonvertering Produktion 78 GWh/år till fjärrvärmenät Tabell 2. Befintlig spillvärmeproduktion i Örebro län 2002. Källa: Energikontoret Örebro län 2003. 1 Energikontoret Örebro län, 2003 2 Energikontoret Örebro län, 2003 3 Energikontoret Örebro län, 2003 37

Energieffektivisering Anläggning Ort Verksamhet Kommentar Ahlstrom Ställdalen AB Ställdalen Papperstillverkare Torr varmluft och fuktig varmluft, samt kylvatten. Processvatten 10-15 grader. Akzo Nobel Rexolin AB AssiDomän Hasselfors Timber AB Avesta Polarit AB Guldsmedshytte Bruks AB Halldex Garphyttan AB Kumla Kemi Kylvatten 1,5 milj. kub/år 1-2 grader t, samt 10 000 ton vattenånga. Hasselfors Sågverk Hetluft/ånga från virkestorkarna, 60 grader. Degerfors Stålverk Rökgas och Vatten från Stegbalksugn, 1,6 MW, ca 7 GWh/år. Guldsmedhyttan Gjuteri och Inventerar spillvärme fram till hösten 2003. mekanisk verkstad Garphyttan Specialstål Kylvatten 200 kub/h och varmluft oljebemängd 150 000 kub/h ca 35-40 grader, processluft 100 000 kub/h ca 25 grader. Johnssons Metall AB Örebro Gjuteri och mekanisk verkstad Varmvatten och varmluft. Kopparbergs Bryggeri AB Kopparberg Bryggeri Kylvatten 10-15 grader ca 400-500 kub/dygn. Moelven Karlskoga Sågverk Ånga från Virkestorkar. Valåsen AB Ovako Steel AB Hällefors Stålverk Värmeåtervinning från svalbäddarna, stora mängder energi Rockhammar Frövi Sågverk Slutet system med Rockhammar Bruk Timber AB Rottneros Rockhammar Frövi Massabruk Ånga och kylvatten, 3,0 MW kylvatten 5-10 grader. Internt fjärrvärmenät. AB Skyllbergs Bruk AB Skyllberg Stålförädling Stora mängder vatten med låg temperaturer Smurfit Munksjö Aspa Bruk AB Aspa Bruk Massabruk Ånga, 150-180 ton/h ca 45 grader efter ångturbinerna Yxhult AB Kumla Byggkomponenter 100 kw/h, Ventilationslyft enda som återstår att utvinna Örebro Kartongbruk AB Örebro Mejeri Arla food AB Örebro Kartongbruk Kylvatten 40 grader stor mängd Örebro Mejeri Varmvatten 70-80 grader stor mängd till avlopp Tabell 3. Potentiella spillvärmekällor i Örebro län 2002. Källa: Energikontoret Örebro län 2003. I tabell 3 återfinns företag i Örebro län som har stora spillvärmekällor samt källor för process- eller komfortkyla. En del av industrierna utnyttjar spillvärme internt till t ex processer och uppvärmning av lokaler eller kyla till processer. Men de flesta utnyttjar inte sin spillvärme eller kylan utan släpper ut den. Ett utnyttjande av dessa källor skulle kunna ge effektiviseringsvinster. Massa- och pappersindustri Vid tillverkning av pappersmassa finns det två metoder, mekanisk och kemisk bearbetning av träfibrer. Den kemiska metoden för massatillverkningen är den vanligaste. Det är kring den kemiska bearbetningen som MISTRA (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) sedan år 1996 har bedrivit ett forskningsprogram kallat Kretsloppsanpassad massafabrik. Att uppnå minimala förluster i massaprocessen med ett effektivt energiutbyte är ett mål i projektet. Hittills har resultaten från forskningen sammanställts i 38

Energieffektivisering en referensfabrik, med dagens bästa tillgängliga teknik och delprocesser som finns i drift, men inte i en och samma fabrik. Figur1. Energibalans för sulfatmassabruk, kwh per ton massa med 90 procents torrsubstanshalt. Källa: Ny Teknik, 2002. För tillverkning av mekanisk massa finns det två nya energieffektiva processer: RTS (Retention time, temperature, Speed) och Thermopulp. Genom att styra tryck, temperatur och rotationshastighet hos raffinörerna kan energiutbytet reduceras med omkring 15 % för båda processerna. Men de båda teknikerna kommer sannolikt inte bli aktuella förrän uttjänt utrustning ska ersättas eller det sker nybyggnationer. Stålindustri Användningen av högvärdig energi är stor inom stålindustrin. Det finns bedömningar som visar att det borde gå att uppnå 20 % mindre bränsleförbrukning och 12 procent mindre elanvändning 1. Det finns också exempel på åtgärder för att få en energieffektivare stålproduktion. Vid smältning av järnmalm i masugnen och vid kolreduktion (LD-process) i råjärnet bildas det masugnsgas och så kallad LD-gas. Masugnsgasen kan utnyttjas både till processer och till kraftvärmeproduktion. LD-gasen kan nyttjas i processer och förbrännas. Tillverkning av råstål i ljusbågsugn kan effektiviseras betydligt. Avgaserna från ljusbågsugnen kan användas för att förvärma skrotet som ska smältas till råstål. När 1 Klimatdelegationen, 1998 39