Databasdesignspecifikation för Mätvärdeshanteringssystem

Högskolan i Gävle Maria Eriksson nd98meo N-institutionen nd98mln Databasteknik B 5p nd98llg 200-02-20 DVP3 Databasdesignspecifikation för Mätvärdeshanteringssystem Godkännande Namn Signatur Betyg Datum Kommentar Andreas Eriksson Patrik Bihl Dokumenthistorik Namn Version Datum Kommentar Maria Eriksson 0. 200-02-0 Dokument skapat. Datamodell ver.. Maria, Maria, Lotta 0.2 200-02-04 Datamodell ver. 2 Maria, Maria, Lotta 0.3 200-02-05 Datamodell ver. 3 Maria, Maria, Lotta 0.4 200-02-2 Databasmodell, tabelldesign initierat. Maria, Maria, Lotta 0.5 200-02-3 Modellering och tabelldesign Maria, Maria, Lotta 0.6 200-02-5 Modellering och tabelldesign, rapport Maria L, Lotta 0.7 200-02-6 Kaos! Övergång till relationsmodell Maria, Maria 0.8 200-02-8 Normalisering Maria, Maria, Lotta 0.9 200-02-9 Färdigställande av dokumentation Maria, Maria, Lotta. 200-02-20 Dokument levererat.

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 Sammanfattning Dokumentet är en beskrivning av ett mätvärdeshanteringssystem för Kraftbolaget Vattenkraft. Systemet ska användas för att hantera mätvärden av temperaturer och vattenflöden och utifrån dessa beräkna förbrukning för enskild fastighet. Dokumentationen beskriver endast den första delleveransen av det komplexa mätvärdeshanteringssystemet. Här har vi avgränsat oss till att endast mäta temperaturer och flöden hos fastighet, panna samt anläggning. Mätningar görs även av de utsläpp som de olika bränsletyperna genererar. De beskrivningar som ingår i dokumentationen är följande: konceptuell datamodell, logisk databasmodell, tabellbeskrivningar, exempel på rapporter samt diagramförslag. Maria Eriksson 2

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 2 INLEDNING... 4 2. SYFTE... 4 2.2 BAKGRUND... 4 2.3 AVGRÄNSNING... 4 3 DATAMODELLER... 5 3. BESKRIVNING... 5 3.2 KONCEPTUELL DATAMODELL... 5 3.2. Konceptuell datamodell... 5 3.2.2 Attributlista till datamodellen... 6 3.2.3 Avgränsad Datamodell... 7 3.3 DATABASMODELL... 8 3.4 TABELLBESKRIVNING... 9 3.4. KUND... 9 3.4.2 POSTNR... 0 3.4.3 KUNDTYP... 0 3.4.4 FASTIGHET... 3.4.5 TEMPMÄTARE (TEMPMATARE)... 2 3.4.6 TEMPMÄTARTYP (TEMPMATARTYP)... 2 3.4.7 FLÖDESMÄTARE (FLODESMATARE)... 3 3.4.8 FLÖDESMÄTARTYP (FLODESMATARTYP)... 3 3.4.9 MÄTNING (MATNING)... 4 3.4.0 ANLÄGGNING (ANLAGGNING)... 5 3.4. PANNA... 6 3.4.2 BRÄNNARE (BRANNARE)... 6 3.4.3 BRÄNSLETYP (BRANSLETYP)... 7 3.4.4 FASTIGHETSBRÄNSLE (FASTIGHETSBRANSLE)... 8 3.4.5 BRÄNSLEUTSLÄPP (BRANSLEUTSLAPP)... 8 3.4.6 UTSLÄPP (UTSLAPP)... 9 4. RAPPORTER... 20 4. KUNDRAPPORT... 20 4.2 UTSLÄPPSRAPPORT... 2 4.3 FLÖDESFÖRÄNDRINGSRAPPORT... 22 4.4 TEMPERATURFÖRÄNDRINGSRAPPORT... 23 Maria Eriksson 3

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 2 Inledning Det här dokumentet är en databasdesignspecifikation av ett mätvärdeshanteringssystem. Systemet ska hantera flöden, temperaturer, energislag, energivärden samt miljöklassade ämnen åt kraftbolaget Vattenkraft. 2. Syfte Syftet med detta dokument är att skapa ett mätvärdeshanteringssystem åt kraftbolaget Vattenkraft. I dagsläget använder man sig av ett flertal egenutvecklade system vilket medför att det är resurskrävande att ta fram och sammanföra relevanta uppgifter vid månadsskiften. Det nya mätvärdeshanteringssystmet skall vara ett centraliserat system som ska vara åtkomligt via Internet samt från angränsande system såsom faktureringssystem, miljörapporteringssystem och redovisningssystem. 2.2 Bakgrund Bakgrunden till denna databasdesignspecifikation är att man nu använder flera olika system för att hålla ordning på datat som består av värden på flöden, temperaturer samt energislag, energivärden och miljöklassade ämnen. Det är en omständlig, tidskrävande process. Huvudbeställare av detta system är kraftbolaget Vattenkraft. Efter testperioden kan även följande intressenter; WaterPower AB, RiverWomen och Gavle Energy, tänka sig att köpa rättigheter till systemet. 2.3 Avgränsning Huvuddelarna av mätvärdeshanteringssystemsystemet har tagits fram och beskrivs i detta dokument. Den här dokumentationen är framtagen för att beskriva den första delleveransen av systemet. Denna första del hanterar mätning av temperaturer och flöden hos fastighet, panna samt anläggning. Systemet ska även kunna mäta de utsläpp som skapar vid förbränning av de olika bränsletyperna. Hantering av samtliga inleveranser av de olika energislagen och mätning av driftel är planerat att behandlas i nästa delleverans. Maria Eriksson 4

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3 Datamodeller 3. Dessa modeller är en beskrivning av ett centraliserat mätvärdeshanteringssystem. Systemet innehåller uppgifter om kunder och dess tillhörande fastigheter, energiförbrukning hos varje fastighet och utsläpp av miljöklassade ämnen. Informationen skall lagras i en central relationsdatabas och vara åtkomlig via Internet. Andra system som t.ex. miljörapporteringsystem och faktureringssystem skall även kunna komma åt informationen. 3.2 Konceptuell datamodell 3.2. Konceptuell datamodell Matare Flodesmatare..* Person..* Tempmatare..* El Olja Pellets Torv Kund Ansvarig Kontaktperson Bransle Kol Ved Flis..*..*..* Anlaggning Panna..* Brannare Elbrannare..* Vattenpump Oljebrannare Torvbrannare Flisbrannare Pelletsbrannare Kolbrannare Vedbrannare..* Oljepump Inmatare Pump Maria Eriksson 5

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.2.2 Attributlista till datamodellen Person: Kund: Ansvarig: fnamn kundnr anstnr enamn kundtyp befattning adress bransletyp postnr postort hemtfn arbtfn mobiltfn Kontaktperson: Anlaggning: Panna: anstnr anlnr pannid ansvarsomrade ort arsmodell fabrikat Pump: Vattenpump: Oljepump: tillverknnr tryckkapacitet oljetyp fabrikat Brannare: Elbrannare: Oljebrannare: brannarid dimension kapacitet arsmodell munstycke fabrikat Torvbrannare: Flisbrannare: Pelletsbrannare: gallertyp gallertyp gallertyp Kolbrannare: Vedbrannare: Bransle: kapacitet gallertyp energivarde miljoklass utslapp El: Olja: Pellets: elid oljeid pelletsid volt namn storlek maxtemp mintemp Torv: Kol: Ved: torvid kolid vedid densitet typ Flis: Inmatare: Tempmatare: flisid dimension benamning Maria Eriksson 6

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.2.3 Avgränsad Datamodell Matare Flodesmatare..*..* Person Tempmatare..* El Olja Pellets Torv Kund Ansvarig Kontaktperson Bransle Kol Ved Flis..*..*..* Anlaggning Panna..* Brannare Elbrannare..* Vattenpump Oljebrannare Torvbrannare Flisbrannare Pelletsbrannare Kolbrannare Vedbrannare..* Oljepump Inmatare Pump Maria Eriksson 7

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.3 Databasmodell KUND FASTIGHETSID KUNDNR TEMPID FLODESID BETECKNING FASTIGHET <pk> <fk> <fk2> <fk3> KUNDNR = KUNDNR KUNDNR FNAMN ENAMN ADRESS POSTNR KUNDTYPID HEMTFN MOBILTFN ARBTFN EPOST longvarchar <pk> <fk> <fk2> KUNDTYPID = KUNDTYPID KUNDTYP KUNDTYPID <pk> BENAMNING POSTNR = POSTNR TEMPID = TEMPID FLODESID = FLODESID POSTNR POSTORT POSTNR <pk> FASTIGHETSID = FASTIGHETSID TEMPMATARE TEMPID <pk> TEMPTYPID <fk> TEMPID = TEMPID TEMPID = TEMPID MATID TEMPID FLODESID DATUM KLOCKSLAG IN_TEMP UT_FLODE IN_FLODE UT_TEMP MATNING date time <pk> <fk> <fk2> FLODESID = FLODESID FLODESMATARE FLODESID FLODESTYPID <pk> <fk> FASTIGHETSBRANSLE FASTIGHETSID BRANSLEID <pk,fk2> <pk,fk> TEMPTYPID = TEMPTYPID ANLNR FLODESID TEMPID ORT ANLAGGNING <pk> <fk> <fk2> FLODESID = FLODESID FLODESTYPID = FLODESTYPID TEMPID = TEMPID FLODESID = FLODESID TEMPMATARTYP TEMPTYPID <pk> BENAMNING ANLNR = ANLNR BRANSLEID = BRANSLEID PANNID ANLNR FLODESID TEMPID ARSMODELL FABRIKAT PANNA <pk> <fk> <fk2> <fk3> FLODESTYPID BENAMNING FLODESMATARTYP <pk> PANNID = PANNID BRANSLETYP BRANSLEID BRANSLE TYP ENERGIVARDE <pk> BRANSLEID = BRANSLEID BRANNARID PANNID BRANSLEID ARSMODELL FABRIKAT BRANNARE <pk> <fk> <fk2> BRANSLEID = BRANSLEID BRANSLEUTSLAPP UTSLAPPID BRANSLEID HALT <pk,fk> <pk,fk2> UTSLAPPID = UTSLAPPID UTSLAPPID AMNE UTSLAPP <pk> Maria Eriksson 8

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.4 Tabellbeskrivning 3.4. Kund Denna tabell skall användas för att lagra uppgifter om kunder. Tabellen har en relation till Postnr tabellen där Postort lagras. Kund kan delas upp i följande kategorier; privatperson, företag samt organisation och har därför en relation till tabellen Kundtyp. ca 3000 kundnr Kundnummer Integer fnamn Förnamn Long Varchar enamn Efternamn Long Varchar adress Adress Long Varchar hemtfn Telefonnummer hem Long Varchar mobiltfn Telefonnummer mobil Long Varchar arbtfn Telefonnummer arbete Long Varchar epost Epost adress Long Varchar postnr Postnummer Long Varchar kundtypid Kundtyps ID Integer kundnr Främmande nyckel Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Kundtyp kundtypid Integer Postnr postnr Long Varchar Kod Kolumn kod Sort enamn Efternamn Asc Maria Eriksson 9

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.4.2 Postnr För att undvika redundans i tabellen Kund har Postnummer brutits ut till en egen tabell, detta för att uppfylla BCNF (Boyce-Codd normalformen). Här skall varje rad vara en unik kombination av ett postnummer och en postort. ca 600 postnr Postnummer Long Varchar postort Ort Long Varchar postnr 3.4.3 Kundtyp Denna tabell har kommit till för att uppfylla BCNF (Boyce-Codds normalform), dvs att undvika redundans i tabellen Kund. Här finns benämningar på de olika kundtyper som kan tänkas finnas, som t.ex. privatperson, företag eller organisation. 5-0 kundtypid Kundnummer Integer benamning Tex. privat och företag Long Varchar kundtypid Maria Eriksson 0

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.4.4 Fastighet Här lagras information om en byggnad som använder sig utav tjänster från någon/några utav anläggningarna. Varje fastighet har en ägare, vilken här benämns Kund, en Kund kan äga flera fastigheter. ca 5000 fastighetsid Idnummer för fastighet Integer beteckning Fastighetsbeteckning Long Varchar kundnr Kundnummer Integer tempid Temperaturmätar ID Integer flodesid Flödesmätar ID Integer fastighetsid Främmande nyckel Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Kund kundnr Integer Tempmatare tempid Integer Flodesmatare flodesid Integer Maria Eriksson

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.4.5 Tempmätare (Tempmatare) Vid tillverkningen får varje temperaturmätare ett unikt ID. I vårt system kommer vi att använda detta unika ID för att hålla ordning på vilken mätare en mätning utförs. Genom tempid kan man ta reda på om mätaren är placerad på en fastighet, en panna eller en anläggning. ca 0 000 tempid Idnummer för Intger temperaturmätaren temptypid Idnummer för temperaturmätartypen Integer tempid Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Tempmatartyp temptypid Integer 3.4.6 Tempmätartyp (Tempmatartyp) Här lagras de olika typer av temperaturmätare som kan komma att användas i fastigheter, pannor och anläggningar. T.ex. Inomhusmätare Modell 68 5-0 temptypid Idnummer för temper- Intger aturmätar typen benamning Benämning Long Varchar Maria Eriksson 2

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 temptypid 3.4.7 Flödesmätare (Flodesmatare) Varje flödesmätare får vid tillverkningen ett unikt ID. Detta unika ID kommer vi att använda för att hålla ordning på vilken flödesmätare en mätning utförs. Genom flodesid kan man ta reda på om mätaren är placerad på en fastighet, en panna eller en anläggning. ca 0 000 flodesid Idnummer för Integer flödesmätaren flodestypid Idnummer för olika flödesmätare Integer flodesid Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Flodesmatartyp flodestypid Integer 3.4.8 Flödesmätartyp (Flodesmatartyp) Flödesmätare kan vara av olika typer. Dessa typer lagras i denna tabell. T.ex. Flödesmätare QX23 5-0 Maria Eriksson 3

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 flodestypid Idnummer på Intger flödestypen benamning Benämning Long Varchar flodestypid 3.4.9 Mätning (Matning) I tabellen mätning lagras värden från de in- och uttemperaturmätningar som görs samt de in- och utflödesmätningar som genomförs. Mätningar sker en gång i timmen. Dessa värden kommer att lagras i denna tabell endast under en begränsad tid, förslagsvis varje vecka, detta för att tabellen inte skall bli alltför stor. Möjligt kan vara att informationen sedan sparas i en annan tabell eller på ett annat medium. 8736 mätningar per objekt och år, antalet objekt varierar, men i genomsnitt 5000 stycken. matid Idnummer på mätning Integer datum Datum Date klockslag Tidpunkt Time in_temp Intemperatur Integer ut_temp Uttemperatur Integer in_flode Inflöde Integer ut_flode Utflöde Integer tempid Idnummer för Integer temperaturmätare flodesid Idnummer för flödesmätare Integer matid Maria Eriksson 4

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Tempmatare tempid Integer Flodesmatare flodesid Integer Kod Kolumn kod Sort datum Datum Asc klockslag Klockslag Asc tempid Idnummer för temperaturmätare Asc flodesid Idnummer för flödesmätare Asc 3.4.0 Anläggning (Anlaggning) Här finns alla anläggningarna lagrade med nummer och placering. ca 00 anlnr Anläggningsnummer Integer ort Anläggningens Long Varchar placering flodesid Idnummer för Integer flödesmätare tempid Indummer för temperaturmätare Integer anlnr Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Flodesmatare flodesid Integer Tempmatare tempid Integer Maria Eriksson 5

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.4. Panna I varje anläggning finns ett antal pannor. En panna kan vara en kombinationspanna, dvs flera olika bränslen kan eldas i pannan. ca 500 pannid Idnummer på panna Intger arsmodell Årsmodell Integer fabrikat Fabrikat Long Varchar anlnr Anläggningsnummer Integer flodesid Idnummer för Integer flödesmätare tempid Idnummer för temperaturmätare Integer pannid Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Anlaggninng anlnr Integer Flodesmatare flodesid Integer Tempmatare tempid Integer 3.4.2 Brännare (Brannare) Varje panna innehåller en eller flera brännare. Olika brännare använder sig utav olika bränsletyper. T.ex. kan en brännare använda ved och en annan torv. Om dessa brännare sitter i en och samma panna blir det en kombinationspanna. 497 Maria Eriksson 6

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 brannarid Idnummer på brännare Integer arsmodell Årsmodell Integer fabrikat Fabrikat Long Varchar pannid Idnummer för panna Integer bransleid Idnummer för bränsetyp Integer brannarid Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Panna pannid Integer Bransletyp bransleid Integer 3.4.3 Bränsletyp (Bransletyp) Det finns sju stycken olika bränsletyper, dessa är följande: el, olja, kol, ved, torv, pellets samt flis. Ved kan vara av olika typer t.ex. björk, gran eller tall som alla har olika energivärden. Anledningen till att typ ligger i samma tabell som bränsle är att dessa kommer endast att förekomma en enda gång och därför tillsammans med primärnyckeln bli unika. 40-50 bransleid Idnummer på bränsle Integer bransle Bränsle t.ex. ved Long Varchar typ Bränsletyp t.ex. björk Long Varchar energivarde Energivärde Long Varchar bransleid Maria Eriksson 7

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 3.4.4 Fastighetsbränsle (Fastighetsbransle) Fastighetsbransle är ett relationsobjekt mellan fastighet och bransletyp. Detta på grund utav att en fastighet kan utnyttja flera olika anläggningar/pannor som eldas med olika bränslen, samt att en bränsletyp kan utnyttjas av flera olika fastigheter. ca 7000 fastighetsid Idnummer på fastighet Integer bransleid Idnummer på bränsle Integer fastighetsid + bransleid Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Fastighet fastighetsid Integer Bransletyp bransleid Integer 3.4.5 Bränsleutsläpp (Bransleutslapp) Ett relationsobjekt mellan bransletyp och utslapp. I denna tabell kan man lagra information om vilka utsläpp varje bränsletyp har. 00-50 Maria Eriksson 8

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 bransleid Idnummer på bränsle Integer utslappsid Idnummer på utsläpp Integer halt Utsläpps halt Integer utslappid + bransleid Referenstabell Främmande nyckel Datatyp Utslapp utslappid Integer Bransletyp bransleid Integer 3.4.6 Utsläpp (Utslapp) Vid förbränning av bränsle kan det uppstå utsläpp, dessa kan vara kväve, koldioxid samt svavel. 3 utslappid Idnummer för utsläpp Integer amne Ämne Long Varchar utslappid Maria Eriksson 9

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 4. Rapporter 4. Kundrapport Kundnr: 5427 Förnamn: Patrik Efternamn: Persson Adress: Lilla gatan 45 Postnr: 80 70 Postort: Älvkarleby Beräknad förbrukning: 8204 KWh Verklig förbrukning: 22320 KWh Bränsletyp: Olja Kundnr: 54235 Förnamn: Marie Efternamn: Nilsson Adress: Runstensv. 6 Postnr: 808 26 Postort: Gävle Beräknad förbrukning: 32320 KWh Verklig förbrukning: 3204 KWh Bränsletyp: Torv Kundnr: 54525 Förnamn: David Efternamn: Batra Adress: Mittistanv. 23 Postnr: 23 45 Postort: Stockholm Beräknad förbrukning: Verklig förbrukning: 8234 KWh 20204 KWh Bränsletyp: El Maria Eriksson 20

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 4.2 Utsläppsrapport Bränsle: Ved Kvävehalt: 5,7 Typ: Björk Svavelhalt: Ingen förekomst Energivärde: 27 Kwh/m3 Koldioxidhalt: 4,3 Bränsle: Ved Kvävehalt: 0,7 Typ: Ek Svavelhalt: Ingen förekomst Energivärde: 56 Kwh/m3 Koldioxidhalt: 2,5 Bränsle: Olja Kvävehalt:5,8 Typ: D0 Svavelhalt: 5,6 Energivärde: 2087 Kwh/m3 Koldioxidhalt: 6,7 Bränsle: Olja Kvävehalt: 8,7 Typ: D3 Svavelhalt: 4,7 Energivärde: 2056 Kwh/m3 Koldioxidhalt: 7,4 Bränsle: Torv Kvävehalt: 6,8 Typ: Grov Svavelhalt: Ingen förekomst Energivärde: 67 Kwh/m3 Koldioxidhalt: 3,5 Bränsle: Pellets Typ: Småkornig Energivärde: 47 Kwh/m3 Kvävehalt:8,9 Svavelhalt: Ingen förekomst Koldioxidhalt:4,3 Bränsle: Kol Kvävehalt: 65,8 Typ: Svart Svavelhalt: 9,8 Energivärde: 576 Kwh/m3 Koldioxidhalt:,4 Maria Eriksson 2

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 4.3 Flödesförändringsrapport Flödesförändringar 200-05-6 20 8 6 4 2 Volym 0 8 in_flode ut_flode 6 4 2 0 0:00 :00 2:00 3:00 4:00 5:00 6:00 7:00 8:00 9:00 0:00 :00 2:00 3:00 4:00 5:00 6:00 7:00 8:00 9:00 20:00 2:00 22:00 23:00 Tid Ovanstående graf visar skillander i inflöde samt utflöde under ett dygn. Mätningar sker en gång i timmen. Maria Eriksson 22

Datasbasteknik B 5p 200-02-20 4.4 Temperaturförändringsrapport Temperaturförändring 200-03-22 70 60 50 temperatur 40 30 in_temp ut_temp 20 0 0 0:00 :00 2:00 3:00 4:00 5:00 6:00 7:00 8:00 9:00 0:00 :00 2:00 3:00 4:00 5:00 6:00 7:00 8:00 9:00 20:00 2:00 22:00 23:00 Tid Grafen visar temperaturförändringar under ett dygn. Den mörka linjen visar intemperaturen medan den ljusa visar uttemperaturen. Mätningar sker en gång i timmen. Maria Eriksson 23