UV ÖT RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGIK UTREDNING OCH FÖRUNDERÖKNING Arkeologi mellan Krigsberga och Kattorp Örberga och Rogslösa socknar, Vadstena kommun Östergötland Dnr 422-2280-2001 Hanna Menander 1
UV ÖT RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGIK UTREDNING OCH FÖRUNDERÖKNING Arkeologi mellan Krigsberga och Kattorp Örberga och Rogslösa socknar, Vadstena kommun Östergötland Dnr 422-2280-2001 Hanna Menander 1
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 013-24 47 00 Fax 013-10 13 24 uvost@raa.se www.raa.se/uv Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2002 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2002 Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2002:11 IN 1404-0875 2
Innehåll 5 yfte och metod 5 Arkeologisk potential 5 Resultat 5 Örberga sn 7 Rogslösa sn 7 Referenser 9 Administrativa uppgifter 9 Bilaga 1. Planritningar 10 Bilaga 2. Resultat av analyserat 14 C-prov 11 3
Fig 1. Utdrag ur Gröna kartan 8E NO samt 8E O med den nya kabelsträckan grönmarkerad. kala 1:50 000. 4
Arkeologisk utredning och förundersökning Arkeologi mellan Krigsberga och Kattorp Trakten runt Vadstena är rik på fornlämningar som även uppvisar en stor variation från olika tider. De arkeologiska utredningarna och förundersökningarna utmed exploateringssträckan resulterade i att boplatslämningar kunde konstateras i Krigsberga. Därutöver framkom rester efter en väg i Vilseberga samt en stenpackning med oklar tolkning i Hageby. Med anledning av förstärkning av elnätet till högspänningskablar genomförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst arkeologiska förundersökningar och utredningar mellan Krigsberga, Örberga sn, och Bårstad, Rogslösa sn. Utmed den totala sträckan bedömdes sex platser vara av antikvariskt intresse. Uppdragsgivare var Vattenfall, Elnätservice AB, Region Öst. Ansvarig för den arkeologiska undersökningen var Hanna Menander som även har sammanställt föreliggande rapport. yfte och metod yftet med de arkeologiska utredningarna och förundersökningarna var att undvika att fornlämningar berördes av kabelschaktet. I de fall detta inte var görligt skulle lämningarna dokumenteras, undersökas och tolkas innan kabeln lades ner. Dessutom skulle lösfynd utmed sträckningen samlas in och registeras. Undersökningen utfördes genom att sökschakt grävdes med grävmaskin utmed vissa delar av den planerade sträckningen. chaktningen gjordes skiktvis ned till anläggningsnivå, schaktens bredd varierade mellan 0,8 till 0,5 meter. Arkeologisk potential lätten väster om Vadstena består av svagt böljande fullåkersbygd. Trakten är rik på fornlämningar som också uppvisar en stor variation från olika tider. Flertalet av dessa ligger i anslutning till de större gårdarna varav flera finns omnämnda redan i det medeltida skriftliga källmaterialet. Inför kabelarbetet bedömdes sex platser vara av arkeologiskt intresse. Vid Krigsberga, Vilseberga och Hageby kunde boplatslämningar från stenålder och medeltida bebyggelselämningar förväntas. I Hageby kunde dessutom skelett påträffas. I Larsfrid löpte kabelschaktet i närheten av ett gravfält och en stensättningen vilket gjorde att det kunde förväntas ligga dolda gravar under mark. I Häckenäs kunde rester efter koleragravfältet beröras. Vidare kunde bebyggelselämningar från medeltid påträffas i Kattorp. Resultat Den nya kabelsträckningens totala längd var cirka 7 km, av dessa bedömdes cirka 2,5 km fördelat på sex platser vara av antikvariskt intresse. ammanlagt undersöktes cirka 960 löpmeter schakt. Nedan följer en genomgång av varje plats där bedömningsgrunden för undersökningen, omfattningen och resultaten redovisas. 5
6 Fig 2. Utdrag ur Ekonomiska kartan 8E 5h samt 8E 5i med de sex undersökningsområdena markerade (heldragen linje) samt berörda fornlämningar. De röda punkterna markerar var respektive anläggning påträffades. kala 1:20 000.
Örberga sn Krigsberga Platsen omnämns första gången på 1260-talet som Cristabaergh (Ridderstad 1917 18, sid 320). Gården Krigsberga ligger på ett markerat höjdläge, cirka 120 m ö h. I fornlämningsregistret finns uppgifter om två lösfynd av skafthålsyxor, RAÄ 24 och 56, samt två väghållningsstenar, RAÄ 23 och 55. I samband med en tidigare kabelnedläggning öster om gården noterades en grop samt en härd (Gruber 2000). Kabelschaktet löpte söder och sydväst om gården och följde vägkanten. Inför den arkeologiska utredningen bedömdes 125 meter vara av intresse. Två anläggningar kunde konstateras, ett stolphål (A1) med gråbrun humös fyllning samt en mindre grop (A2) med något sotig humös fyllning med inslag av bränd lera (se bilaga 1). Anläggningarna som låg med cirka 20 meters mellanrum kan indikera en boplats. Rogslösa sn Vilseberga Vilseberga omnämns första gången på 1200-talet som Vithlösa byargh (Ridderstad 1917 18, sid 305). Gården ligger på ett markerat höjdläge, cirka 105 110 m ö h. Två skafthålsyxor, RAÄ 70 och 74, samt en väghållningssten, RAÄ 69, har hittats vid gården. Kabelarbetet företogs söder respektive öster om gården. Omkring 700 meter bedömdes vara av arkeologiskt intresse. öder om dagens gårdsbebyggelse påträffades en stenpackning (A3) som trots att schaktet utvidgades inte kunde begränsas. En jämförelse mellan ekonomiska kartan och en storskifteskarta över Vilseberga från 1773 visar att stenläggningen med största sannolikhet är en rest efter den väg som gått genom bytomten och därefter fortsatt söderut (fig 3). Ungefär 2x1,2 meter av stenpackningen rensades fram. Den bestod av natursten och kalksten som var cirka 0,3x0,2 meter i diameter (se bilaga 1). En provruta som grävdes genom stenpackningen visade att det fanns ytterligare två nivåer stenläggningar samt kulturlager i form av sättsand under stenpackningen. tenläggningens yngsta nivå kan troligen dateras till 1800-tal medan den äldsta nivån mycket väl kan ha en medeltida datering. Den mellersta stenpackningen har 14 C- daterats till 1640 1950 e Kr (Ua-26259, se bilaga 2). För att undvika vidare ingrepp flyttades kabelschakten längre söderut där inget av arkeologiskt intresse påträffades. Hageby Platsen omnämns år 1360 då Bengt Magnusson pantsatte sin gård i Hageby. Gården ligger på ett markerat höjdläge, Fig 3. Utdrag ur storskifteskarta över Vilseberga från 1773. Markeringen visar den väg som har gått genom bytomten och därefter fortsatt söderut. tenpackningen, anläggning A3 (se bilaga), som påträffades i Vilseberga tolkas vara rester efter denna väg. 7
cirka 100 105 m ö h. I samband med vattenledningsarbete 1910 hittades två skelett, RAÄ 67. Det finns även rester efter en sönderslagen gravhäll i kalksten från 1699, RAÄ 5. Ytterligare rester efter gravhällar har dessutom hittats. kelettens koppling till kalkstenshällarna är dock oklar. Kabelschaktet löpte söder och väster om gården, cirka 700 meter bedömdes vara av antikvariskt intresse. Väster om gården framkom en gles stenpackning (A4). Den var cirka 1,8x0,7 m i diameter men anläggningens fulla utbredning kunde inte fastställas då den i norr var avgrävd av ett dike (se bilaga 1). tenpackningen bestod av natursten samt kalksten som varierade i storlek, från 0,3x0,2 till 0,10x0,10 m i diameter. I anläggningen påträffades kol som 14 C-daterats till 360 540 e Kr (Ua-26260, se bilaga 2) samt keramik som troligen kan dateras till yngre järnålder. tenpackningen handrensades och dokumenterades i plan. Kabelschaktet grävdes cirka två meter söder om stenpackningen där det fastställdes att området var fritt från lämningar. ydväst om gården gjordes ingen undersökning då kabeln lades i befintliga elkabelschakt. Larsfrid I närheten av fastigheten Larsfrid ligger ett gravfält, RAÄ 3. Vid inventeringen 1945 bestod det av fem runda stensättningar, samtliga är dock skadade av äldre odling och sentida markingrepp. Gravfältets utbredning bestämdes vid inventeringen 1981 till att vara 50x20 meter. Endast två av stensättningarna kunde då identifieras. Cirka 50 meter väster om gravfältet ligger en kraftigt övertorvad stensättning, RAÄ 34. Kabelschaktet löpte i vägkanten mellan vägen och gravarna. Inför kabelarbetet bedömdes cirka 300 meter vara av intresse. Förundersökningen visade att det inte förekom några fornlämningar inom undersökningsområdet, kabeln lades dessutom delvis i befintliga telekabelschakt. Häckenäs Häckenäs finns omnämnt från tidigt 1300-tal (Ridderstad 1917 18, sid 304). Gården ligger på en markerad höjd, cirka 100 m ö h. Cirka 100 meter öster om det nuvarande gårdsläget ligger en kolerakyrkogård, RAÄ 1. Östergötlands Länsmuseum har gjort en antikvarisk kontroll i lämningens sydvästra del vilken resulterade i spår efter en nedgrävning som inte vidare undersöktes (dnr: 421-6552-1994). Elkabeln lades i befintliga elkabelschakt vilket innebar att någon förundersökning inte genomfördes. Kattorp Kattorp tillhörde tidigare Häckenäs. Där gården en gång legat är det idag åkermark och läget för Kattorp utgörs av RAÄ 47, bebyggelselämning. Vid inventeringen 1981 kunde gårdsläget identifieras som en svag förhöjning i den flacka moränmarken. Bebyggelselämningen bedömdes uppta en yta av 150x80 meter. Kabelarbetet var planerat att löpa tvärs över RAÄ 47. Vid förundersökningen omplanerades läget för kabelschaktet till det topografiskt flackaste området i omgivningen för att därigenom undvika bebyggelselämningarna. ammanlagt undersöktes cirka 125 löpmeter schakt, inget av antikvariskt intresse kom att beröras. 8
Referenser Gruber, G. 2000. ökschakt i Örberga och Herrestads sockar. Rapport UV Öst 2000:7. Ridderstad, A. 1917 1918. Östergötlands beskrivning med dess städer samt landsbygdens socknar och alla egendomar. tockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-2280-2001. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 220-11389-01, 2001-11-15. Projektnummer: 1520374. Undersökningstid: 30 oktober 1 november 2001. Projektgrupp: Hanna Menander. Exploateringsyta: 7000 löpmeter. Undersökt yta: 960 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan 8E 5h samt 8E 5i. 9
Bilaga 1. Planritningar A1 / Fig 4. tolphål (A1) samt grop (A2) som påträffades i Krigsberga. kala 1:40. c:a 20 m A2 K s s K s K s K s = Kol Fig 5. I Hageby framkom en gles stenpackning som innehöll en skärva keramik som troligen kan dateras till yngre järnålder (A4). kala 1:40. A4 / K K K K Fig 6. I Vilseberga framkom en stenpackning som tolkas vara A3 rester efter en väg (A3). kala 1:40. 10
Bilaga 2. Resultat av analyserat 14 C-prov Fig 7. Resultat av analyserat 14 C-prov, Ua-26260, från A4 i Hageby. Fig 8. Resultat av analyserat 14 C-prov, Ua-26259, från A3 i Vilseberga. 11