Utbildningsplan för KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK utbildning 90 hp Gäller från och med HT 13 Lärarutbildningsnämnden
Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 1.1. Huvudområde för utbildningen...3 2. Allmänna mål för högskole utbildning enligt högskolelagen... 3 3. Kompletterande pedagogisk utbildning mot ämnes lärarexamen... 3 3.1 Mål för ämneslärarexamen...3 3.2. Utbildningens upplägg och innehåll...5 4. Behörighetsvillkor... 6 4.1 Särskilda förkunskapskrav för kurs inom program...6 5. Urval... 6 5.1. Platsgaranti...6 6. Tillgodoräkning av tidigare utbildning... 6 7. Betyg... 6 8. Examen... 6 9. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav... 7 10. Övergångsbestämmelser... 7 Bilaga 1. Studiegång för Kompletterande pedagogisk utbildning helfart... 8 Bilaga 2. Studiegång för Kompletterande pedagogisk utbildning halvfart... 9 Bilaga 3. Behörighetsvillkor... 10 2
UTBILDNINGSPLAN FÖR KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING 1. Allmänt Utbildningsplan för Kompletterande pedagogisk utbildning. Gäller från och med vårterminen 2013. Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2012-08- 27 (dnr G 2012/377). Reviderad 2013-08-15 (dnr G2013/324). Kompletterande pedagogisk utbildning är en väg till ämneslärarexamen för de som har tidigare ämnesstudier inom relevanta undervisnings ämnen. Utbildningen har två inriktningar, en mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och en mot arbete i gymnasie skolan. Utbildningen omfattar 90 högskolepoäng (hp). Examensutgångar finns dels på grundnivå och dels på avancerad nivå inom respektive inriktning. Kompletterande pedagogisk utbildning lägger grunden till en yrkesidentitet som lärare knuten till det eller de ämnen studenten kommer att undervisa i. Utbildningen ska förbereda studenterna för ett yrkesliv som ställer krav på fortgående professionell utveckling av egen kompetens samt krav på att ha förmåga att utveckla pedagogisk verksamhet. Under utbildningen ska studenterna ges möjlighet att tillägna sig kunskaper om styrdokument och verksamhetsmål samt beredas möjlighet att utveckla förmåga till att planera, genomföra och utvärdera målstyrd verksamhet. 1.1. Huvudområde för utbildningen Huvudområde för kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot ämneslärare i grund skolans årskurs 7 9 är huvudämnet med inriktning mot utbildningsvetenskap. Huvudämnet är ett ämne/ ämnesområde motsvarande ett undervisningsämne inom grundskolans årskurs 7 9, om minst 90 hp, inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp. Till huvudområdet hör också den verksamhetsförlagda utbildningen (30 hp). Huvudområde för kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot ämneslärare i gymnasie skolan är huvudämnet med inriktning mot utbildningsvetenskap. Huvudämnet är ett ämne/ämnesområde, motsvarande ett undervisningsämne inom gymnasieskolan, om minst 120 hp, inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Till huvudområdet hör också den verksamhetsförlagda utbildningen (30 hp). 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt högskolelagen Högskoleutbildning ska enligt högskolelagen (2006:173, 1 kap, 7) ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Kompletterande pedagogisk utbildning har examensutgångar på grundnivå och på avancerad nivå. Utbildning på avancerad nivå innebär fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. (Högskolelagen 2006:173, 1 kap, 7 9.) Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. 3. Kompletterande pedagogisk utbildning mot ämnes lärarexamen (SFS 2011:686) Ämneslärarexamen som uppnås genom kompletterande pedagogisk utbildning regleras i Svensk författningssamling (SFS 2011:686 och SFS 2011:688) Kompletterande pedagogisk utbildning riktar sig till studenter som vill komplettera tidigare ämnesstudier med studier inom pedagogiskt/didaktiskt område för att få en ämneslärarexamen. Utbildningen har två inriktningar, en mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och en inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Examensmålen för utbildningen följer examensordningen för ämneslärarexamen. 3.1 Mål för ämneslärarexamen (SFS 2011:688) För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. 3
Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdigheter och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 4
3.2. Utbildningens upplägg och innehåll Utbildningen omfattar två olika men relaterade områden och innehåller kurser på såväl grundnivå som avancerad nivå: Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp). Ämnesdidaktiska studier om 12 hp och ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår. Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp). Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för läraryrket och är indelad i följande områden: Lärande, utveckling och didaktik (LKK10G, LKK40A) Läroplansteori, organisation, uppföljning och analys av lärande och utveckling (LKK20G, LKK60A) Ledarskap, specialpedagogik, sociala relationer och konflikthantering, (LKK30G, LKK70A). Självständigt arbete (examensarbete), (LKXA1G eller LKXA1A) Kursernas placering i studiegången framgår av bilaga 1 och 2. Kunskap och färdighet i digitala verktyg och dess betydelse för den pedagogiska verksamheten integreras i utbildningsvetenskaplig kärna liksom kommunikativ förmåga. Ämnesdidaktiska studier Ämnesdidaktiska moment ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan och omfattar 12 hp. Kurserna Lärande, utveckling och didaktik 1 för ämneslärare, 7,5 hp (LKK10G) samt Lärande, utveckling och didaktik 2 för ämneslärare, 7,5 hp (LKK40A) innehåller ämnesdidaktik om 3 hp vardera. Kurserna Styrsystem, organisation och bedömning för ämneslärare 7,5 hp (LKK20G) och Styrdokument, bedömning och betygsättning för ämneslärare 7,5 hp (LKK60A) innehåller ämnesdidaktik om 1,5 hp respektive 4,5 hp. Självständigt arbete (examensarbete) I den utbildningsvetenskapliga kärnan ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp på grundnivå eller avancerad nivå. Nivån på examensarbetet beror på om inriktningen är på grundnivå eller avancerad nivå. Arbetet utförs under programmets sista termin och föregås av en metodkurs om 4,5 hp samt sista perioden inom området verksamhetsförlagd utbildning. Metodkursen ingår i kursen LKK70A. Ett övergripande mål med examensarbetet är att studenten ska planera och genomföra ett utbildningsvetenskapligt examensarbete för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till och i det kommande yrket. Verksamhetsförlagd utbildning, 30 hp Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) ska vara förlagd inom relevant verksamhet och ämne och omfatta 30 hp. Den verksamhetsförlagda utbildningen är fördelad på tre perioder, två om 7,5 hp vardera (LKVU10, LKVU20) och en längre period om 15 hp (LKVU30). Under den sista VFU-perioden förväntas studenten självständigt planera, genomföra och utvärdera undervisning. Kursernas placering i studiegången framgår av bilaga 1 och 2. Mål, arbets- och ansvarsfördelning avseende VFU framgår av Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Progression Inom ramen för examensmålen bidrar kurserna var för sig och tillsammans till studentens successivt utvecklade förmåga att självständigt arbeta som lärare i grundskolans årskurs 7 9 alternativt i gymnasieskolan. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som har denna övergripande progression som utgångspunkt. Kursinnehållet vilar på vetenskaplig/konstnärlig forskning, skolans styrdokument samt beprövad erfarenhet. Studenten bygger sina kunskaper dels inom det vetenskapliga fältet, dels inom skolan som praxisfält. I slutet av utbildningen integrerar studenten utbildningens olika delar via en längre verksamhetsförlagd period samt via ett självständigt arbete (examensarbete). Avancerad nivå I utbildningen ingår kurser på avancerad nivå. Respektive område inom utbildningsvetenskaplig kärna inleds på grundnivå. Därefter sker studier på avancerad nivå med syftet att utveckla fördjupade kunskaper, färdigheter och förmågor. Beroende på inriktning och examensutgång läses kurser på avancerad nivå i en omfattning av 45 60 hp. Högskolelagens krav på avancerad nivå innebär att utveckla självständighet, förmåga till att integrera och använda kunskaper samt att hantera ökad komplexitet i relation till yrkesprofessionen. 5
Studierna på avancerad nivå ska utveckla studentens förmåga att hantera sin kommande yrkesverksamhet vilken ställer stora krav på självständighet. 4. Behörighetsvillkor För att antas till någon examensinriktning inom Kompletterande pedagogisk utbildning vid Göteborgs universitet krävs grundläggande behörighet. Därutöver krävs högskolestudier om minst 180 hp (avslutade kurser), varav minst 90 hp ska vara i progression inom ett relevant undervisningsämne. För inriktning med examensutgång på avancerad nivå krävs ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp i ett av de undervisningsämnen som omfattar 90 hp eller 120 hp. Den särskilda behörigheten för respektive inriktning framgår av bilaga 3. För sökanden som avlagt examen utomlands, ska utbildningen motsvara vad som krävs av sökanden med svensk utbildning. 4.1 Särskilda förkunskapskrav för kurs inom program Inom programmet gäller särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs, så kallade tröskelregler, vilka anges i respektive kursplan. Tröskelreglerna anger vilka förkunskaper som anses nödvändiga för att student ska få registreras på en kurs inom programmet. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som syftar till att inom ramen för examensmålen och den övergripande progressionen var för sig bidra till att utveckla studentens förmåga att arbeta som lärare inom det verksamhetsområde som utbildningen är avsedd för. Student ska följa kurserna i den ordning som studiegången föreskriver. Kursansvarig institution kontrollerar att student uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till respektive kurs i programmet. Kurser med särskilda förkunskapskrav framgår av bilaga 1 och 2. 5. Urval Urval sker i enlighet med högskoleförordningen, Göteborgs universitets antagningsordning för grundnivå och avancerad nivå samt lokala beslut vid Lärarutbildningsnämnden. Urval sker utifrån uppnådda högskolepoäng vid ansökningstillfället utan övre tak, samt utifrån en av Lärarutbildningsnämnden fastställd prioritetsordning där prioritetsgrupp ett har fler platser än prioritetsgrupp två. Prioritetsgrupp två har fler platser än prioritetsgrupp tre. Prioritetsordningen utgår från arbetsmarknadens behov. Se www.lun.gu.se. Vilka undervisningsämnen och ämneskombinationer som antas vid visst antagningstillfälle fastställs av Lärarutbildningsnämnden. 5.1. Platsgaranti Studenter som i normal takt följer Kompletterande pedagogisk utbildning har platsgaranti på kurser inom programmet. 6. Tillgodoräkning av tidigare utbildning Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av Lärarutbildningsnämnden. 7. Betyg Antal betygssteg i kurserna inom Kompletterande pedagogisk utbildning är normalt tre: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Undantagen är den första VFU-kursen inom respektive inriktning, vilken har två betygssteg: Godkänd och Underkänd. 8. Examen Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå och uppnås efter att studenten uppnått erforderliga examensmål och poängkrav enligt förordning om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (SFS 2011:686) samt examensordning för ämneslärarexamen (SFS 2011:688). Student som med godkänt resultat genomgått Kompletterande pedagogisk utbildning, och uppfyller kraven enligt dessa förordningar vilka kan innehålla 180, 210, 225, 270, 300 eller 330 hp kan erhålla examensbevis. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar. Av examensbeviset ska också utbildningens huvudområde framgå. För examensnivåer se bilaga 3. 6
9. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav Studentens utveckling under utbildningstiden ska följas så att det vid behov är möjligt att stödja den som bedöms ha svårigheter att nå examensmålens krav. I de fall studentens behov av stöd är kopplat till kurs inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns en särskilt utformad handläggningsplan, beskriven i Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. 10. Övergångsbestämmelser Några särskilda övergångsbestämmelser för Kompletterande pedagogisk utbildning är inte fastställda. 7
Bilaga 1. Studiegång för Kompletterande pedagogisk utbildning helfart År 1 (60 hp) 2 (90 hp) Termin 1 2 3 Period 1 LKK10G LKK20G LKK40A VFU 2 LKVU20 Godkänt resultat på LKVU10 VFU 3 LKVU30 Godkänt resultat på LKVU20 Period 2 VFU1 LKVU10 LKK30G LKK60A LKK70A Examensarbete LKXA1G eller LKXA1A Godkänt resultat på LKK70A : utbildningsvetenskplig kärna. VFU: verksamhetsförlagd utbildning. Varje stapel i studiegången omfattar en termins studier om 30 hp och läses uppifrån och ned. Kurserna omfattar normalt 7,5 hp. Kurserna LKVU30 och LKXA1G/LKXA1A omfattar 15 hp. För kurser där särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs krävs, markeras detta i studiegången med de behörighetsgivande kursernas kurskoder. Vilka särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till kurs anges i respektive kursplan. I övrigt gäller krav på kurs i den ordning som studiegången föreskriver. Termin 1 LKK10G LKK20G LKVU10 LKK30G Termin 2 LKK40A LKVU20 LKK60A LKK70A Termin 3 LKVU30 LKXA1G eller LKXA1A Lärande, utveckling och didaktik 1 för ämneslärare Styrsystem, organisation och bedömning för ämneslärare Verksamhetsförlagd utbildning 1 för ämneslärare Sociala relationer, konflikthantering och specialpedagogik för ämneslärare Lärande, utveckling och didaktik 2 för ämneslärare Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare Styrdokument, bedömning och betygsättning för ämneslärare Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för ämneslärare Verksamhetsförlagd utbildning 3 för ämneslärare Självständigt arbete (examensarbete) för ämneslärare Självständigt arbete (examensarbete) för ämneslärare 8
Bilaga 2. Studiegång för Kompletterande pedagogisk utbildning halvfart År 1 (30hp) 2 (60 hp) 3 (90 hp) Termin 1 2 3 4 5 6 Period 1 Period 2 LKK10G LKK20G VFU1 LKVU10 LKK30G LKK40A VFU 2 LKVU20 Godkänt resultat på LKVU10 LKK60A VFU 3 LKVU30 Godkänt resultat på LKVU20 LKK70A Examensarbete LKXA1G eller LKXA1A Godkänt resultat på LKK70A : utbildningsvetenskplig kärna. VFU: verksamhetsförlagd utbildning. Varje stapel i studiegången omfattar en termins studier om 15 hp och läses uppifrån och ned. Kurserna omfattar normalt 7,5 hp. Kurserna LKVU30 och LKXA1G/LKXA1A omfattar 15 hp. För kurser där särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs krävs, markeras detta i studiegången med de behörighetsgivande kursernas kurskoder. Vilka särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till kurs anges i respektive kursplan. I övrigt gäller krav på kurs i den ordning som studiegången föreskriver. Termin 1 LKK10G LKK20G Lärande, utveckling och didaktik 1 för ämneslärare Styrsystem, organisation och bedömning för ämneslärare Termin 4 LKK60A LKK70A Styrdokument, bedömning och betygsättning för ämneslärare Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för ämneslärare Termin 2 LKVU10 LKK30G Termin 3 LKK40A LKVU20 Verksamhetsförlagd utbildning 1 för ämneslärare Sociala relationer, konflikthantering och specialpedagogik för ämneslärare Lärande, utveckling och didaktik 2 för ämneslärare Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare Termin 5 LKVU30 Termin 6 LKXA1G LKXA1A Verksamhetsförlagd utbildning 3 för ämneslärare Självständigt arbete (examensarbete) för ämneslärare eller Självständigt arbete (examensarbete) för ämneslärare 9
Bilaga 3. Behörighetsvillkor Kompletterande pedagogisk utbildning Sökinriktning Examen Särskild behörighet KPU1 Grundskolans årskurs 7 9, ett ämne (90 hp) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9, grundnivå 180 hp 180 hp, varav 90 hp i ett undervisningsämne. Sökinriktning Examen Särskild behörighet KPU2 Grundskolans årskurs 7 9, två ämnen (90+45 hp) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9, grundnivå 225 hp 180 hp, varav 90 hp i ett undervisningsämne och 45 hp i ett annat undervisningsämne. Sökinriktning Examen Särskild behörighet KPU3 Grundskolans årskurs 7 9, tre/två ämnen (90+45+45 hp alt. 90+90 hp) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9, avancerad nivå 270 hp 180 hp, varav 90 hp i ett undervisningsämne inkl. självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp. Samt 45 hp i ett annat undervisningsämne och 45 hp i ytterligare ett undervisningsämne eller (gäller endast undervisningsämnena musik, samhällskunskap och svenska) 180 hp, varav 90 hp i ett undervisningsämne och 90 hp i ett annat undervisningsämne. Ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ska ingå i ett av ämnena. Sökinriktning Examen Särskild behörighet KPU4 Gymnasieskolan, ett ämne (120 hp) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, grundnivå 210 hp 180 hp, varav 120 hp i ett undervisningsämne. Sökinriktning Examen Särskild behörighet KPU5 Gymnasieskolan, två ämnen (120+90 hp alt. 120+120 hp) Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, avancerad nivå 300-330 hp 210 hp, varav 120 hp i ett undervisningsämne och 90 hp i ett annat undervisningsämne. Ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ska ingå i ett av ämnena eller (gäller endast undervisningsämnena musik, samhällskunskap och svenska) 240 hp varav 120 hp i ett undervisningsämne och 120 hp i ett annat undervisningsämne. Ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ska ingå i ett av ämnena. 10
11
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med åtta fakulteter, 38 000 studenter och 5 900 anställda. Inom universitetet finns konst, samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, utbildningsvetenskap, lärarutbildning, IT-vetenskap, Handelshögskola och Sahlgrenska akademin med medicin, vårdvetenskap och odontologi. Lärarutbildningen, som är den största utbildningen inom universitetet med ca 10% av studenterna, sker ute på många olika delar av universitetet där forskning och spetskompetens inom ämnena finns. På så sätt kommer du i kontakt med flera delar av universitetet och får därmed olika infallsvinklar på lärande. Dessa kunskaper tar du med dig när du genomför den praktiska delen av utbildningen på någon skola. Vid Göteborgs universitet finns ett regionalt utvecklingscentrum (RUC) som samverkar med skolverksamheten och har ansvar för olika fortbildningsinsatser till exempel Lärarlyftet, forskningscirklar och nätverk. Det blir den naturliga ingången till hela universitetet efter dina avslutade studier. Om du är intresserad av att fortsätta dina studier till lektor kan du söka in till Sveriges enda ämnesövergripande forskarskola för lärare, CUL. Göteborgs universitet har Sveriges bredaste lärarutbildning med flest ämnen och inriktningar. Vi har lärarutbildningar som gör dig behörig att arbeta på förskola upp till gymnasiet och vuxenutbildningen. Vi har i nära samverkan med skolverksamheten tagit fram utbildningar med hög kvalitet och ämnen som ger dig goda möjligheter att få ett jobb. Och vi kan lova att du som lärare kommer att ha ett yrke som berör många. Utan lärare ingen framtid! Göteborgs universitet, Lärarutbildningsnämnden, Box 135, 405 30 Göteborg info@lun.gu.se www.lun.gu.se Layout: Heléne Norling, LUN:s kansli Tryck: Billes, augusti 2013 LUN 2013-08-15 DNR G 2013/324