STAFFANSTORfS KOMMUN KONTROLL- OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETEN 2013

STAFFANSTORfS KOMMUN KONTROLL- OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETEN 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 1. Inledning 2 2. Miljökvalitetsmål 2 3. Kvalitetsarbete 2 4. Uppföljning av kontroll- och tillsynsplan 3 5. Vad är tillsyn och kontroll? 3 6. Behovsutredning 3 7. Kontroll- och tillsyn 2013 4 7.1 Nationella och regionala projekt 4 7.2 Tillsynsområden 6 7.3 Övrigt 11 8. Slutsats 12 Bilaga 1, Kontrollplan för livsmedelskontrollen

2 KONTROLL- OCH TILLSYNSPLAN FÖR MILJÖENHETEN 2013 1. Inledning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fullgör kommunens lagstadgade uppgifter inom en rad lagstiftningar gällande bl.a. livsmedel, strålskydd, miljöskydd och hälsoskydd. En viktig förutsättning för att miljöbalkens mål och syften, de antagna miljökvalitetsmålen och i förlängning en hållbar utveckling, ska kunna uppnås är att efterlevnaden av bestämmelserna i miljölagstiftningen kontrolleras genom tillsynsoch uppföljningsverksamhet. Myndighetsutövningen planeras utifrån behov och resurser och årligen görs en uppdatering med hänsyn till de förutsättningar som kan ha ändrats. Myndigheten ska föra register över de verksamheter som fodrar återkommande tillsyn. Kontroll- och tillsynsplanen för 2013 beskriver den verksamhet som miljöenheten planerar att bedriva under året. Utöver de i miljöbalken angivna ansvarsområden har bl.a. inkluderats livsmedelslagen, strålskyddslagen och lag om tillsyn över handel med receptfria läkemedel. 2. Miljökvalitetsmåi Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 miljörnål som riksdagen har antagit. De nationella och regionala miljökvalitetsmålen är vägledande för miljö- och samhällsbyggnadsnämndens miljöarbete. Den prioriterade tillsynsinriktningen och projekten för nästkommande år sorteras i huvudsak in under Giftfri miljö, Ingen övergödning, God bebyggd miljö och Skyddande ozonskikt. 3. Kvalitetsarbete Miljöenhetens arbete ska präglas av objektivitet, effektivitet och god service med kunden i fokus utan att ge avkall på rättsäkerheten. Skriftliga rutiner, processchema, mallar och checklistor är en viktig del av kvalitetsarbetet. Rutiner finns för omkring 55 olika typer av ärenden. När nya typer av inspektioner görs som omfattar många kontrollpunkter bör nya checklistor upprättas. Miljöenheten har även ett internt mål att varje handläggare ska gå igenom sin ärendelista i miljöreda första måndagen i månaden. Detta för att avslutade ärenden ska avregistreras samt för en extra kontroll att ärenden har handlagts färdigt. Arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarationer påbörjades 2012 och beslut om deklarationerna kommer att tas under 2013. Enligt mandatperiodsbeställningen ska samtliga nämnder göra NKI-NöjdKundIndex mätningar.

3 4. Uppföljning av kontroll- och tillsynsplan Kontroll- och tillsynsplanen kommer att följas upp och redovisas för nämnden genom en delårsredovisninguan-aug) och en redovisning för hela året. Eventuella avvikelser mot planen kommer att följas upp. Efter genomförande av projekt kommer en särskild rapport att skrivas. 5. Vad är tillsyn och kontroll? Tillsyn är både en administrativ och en operativ metod för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut genomförs på det sätt som beslutsfattaren har avsett. Tillsynen och kontrollen ska bidra till att lagar, förordningar och föreskrifter tolkas på ett likartat sätt oberoende av var i landet som en verksamhet eller åtgärd äger rum. I miljötillsynsförordningen anges att en operativ tillsynsmyndighet ska för varje verksamhetsår upprätta en samlad tillsynsplan som omfattar tillsynsmyndighetens ansvarsområde enligt miljöbalken. Tillsynsarbete är en myndighetsuppgift och kan alltså endast utföras aven tillsynsmyndighet, kontroll- och tillsynsplanen är därför styrande för vårt arbete. Tillsynen är en kontinuerlig, kontrollerande och förebyggande verksamhet. Den operativa tillsynen ska underlätta för verksamhetsutövare att följa lagstifh1ingen och styra mot en hållbar utveckling. Tillsynen omfattar både direkt kontroll av att lag och regelverk efterföljs och förebyggande åtgärder för att hindra lagöverträdelser. Det förebyggande arbetet består bl.a. av handläggning av tillståndsansökningar, anmälningsärende enligt miljöbalken samt ansökningar/anmälan om registrering av livsmedelsföretag. Även klagomål på verksamhetsutövare m.fl. som inte sköter sin verksamhet är en del i tillsynen. En stor del av tillsynen är även inriktad mot att via kunskapsförmedling och information motivera och stödja verksamhetsutövare att bedriva en bra och genomtänkt egenkontroll. Tillsynen sker dels på plats hos verksamhetsutövare dels via muntliga och skriftliga kontakter. I tillsynsarbetet ingår även bl.a. ritningsgranskning, planering, administration, samråd, samverkan med andra myndigheter, inläsning av material m.m. Beträffande livsmedelsområdet används inte längre begreppen tillsyn och tillsynsmyndighet i de nya EG-förordningarna. Där används begreppen kontroll och kontrollmyndighet. 6. Behovsutredning Enligt 6 miljötillsynsförordning (2011:13) ska det hos en operativ tillsynsmyndighet finnas en utredning om tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredning ska avse en tid om tre år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Miljöenheten har gjort en behovsutredning för hela

4 nämndens ansvarsområde vilket utöver miljöbalken inkluderar livsmedelslagen, strålskyddslagen och lag om handel med receptfria läkemedel. Utredningen ska ligga till grund för tillsynsplanen så att tillsynsinsatserna styrs till de mest angelägna områdena. Utredningen utgår från ett register (Miljöreda) över tillsynsobjekt samt uppföljning och utvärdering av erfarenheter från föregående års tillsynsarbete. Miljöenheten består av 4,5 tillsvidare~änster varav tre miljöinspektörer, en miljöchef samt en administrativ ~änst på 50 % för fakturering, diareföring, arkivering m.m. Under 2013 kommer en miljöinspektör att vara föräldraledig och ha semester under totalt tio månader. En vikarie har anställts för hela året. Vikarien är anställd på miljöenheten men kommer att jobba ca 100 timmar för tekniska enheten(energiprojekt). Nuvarande miljöchef slutar sin anställning den 31 december 2012 och rekrytering av ny miljöchef pågår. Detta medför att det är troligt att det blir ett glapp tidsmässigt innan ny miljöchef är på plats. En av ordinarie miljöinspektörer kommer att vara tillförordna miljöchef tills en ny chef är anställd. Detta kan ev påverka inspektörens ordinarie tillsynsområde. Den vikarierande miljöinspektören täcker delvis upp tidsmässigt under januari och februari. En detaljerad behovsutredning finns att tillgå på miljöenheten. I behovsutredning har gjorts antagandet att ny miljöchef är på plats fr.o.m. 1 april 2013. Antalet timmar som films till förfogande påverkas givetvis av detta. Sammanfattningsvis kan miljöenheten konstatera att det med anledning av rekrytering av ny miljöchef saknas preliminärt 125 timmar för att täcka tillsynsbehovet under 2013. För att uppfylla de krav som ställs på en operativ kontrollmyndighet inom livsmedelskedjan finns som en särskild bilaga "Kontrollplan för livsmedelskontrollen i Staffanstorp", bilaga 1. 7. Kontroll- och tillsyn samt övrig verksamhet under 2013 Det är viktigt att kommunen planerar sin kontroll- och tillsynsverksamhet. Det är en förutsättning för att arbetet ska kunna bedrivas effektivt och målinriktat. En stor del av tillsyns- och kontrollarbetet är händelsestyrt, d.v.s. när vi inte kan påverka inflödet av ärende. 7.1 Nationella och regionala projekt Här redogörs för nationella och regionala projekt som planeras under 2013 av bl.a. olika statliga myndigheter. Nationella projekt 2013 Nationella projekt drivs av Socialstyrelsen, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Några nationella projekt är inte inplanerade under 2013.

5 Regionala projekt 2013 Miljösamverkan Skåne är ett samarbetsprojekt mellan miljökontoren (motsvarande) i Skånes 33 kommuner, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. Det övergripande målet med Miljösamverkan Skåne är att förbättra vår miljö samt uppnå miljökvalitetsmålen. Samverkan och gemensamma tillsynskampanjer förväntas medföra att den samlade effekten av tillsynen blir större och resultera i en synbar miljönytta inom Skåne som helhet. Syftet är att genom stöd till i första hand myndighetsutövning stärka kommunernas möjlighet att hålla en hög kvalite på sin tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt att effektivisera tillsynen genom ett bättre resursutnyttjande. Styrgruppen för Miljösamverkan Skåne har fastställt vilka delprojekt som skall ingå i verksamhetsplanen 2012-2013. Projekten är: 1. Kemikaliekontroll enligt Reach; januari 2012 - dec 2013 (tillsynskampanj Reach och varor) 2. Beredskapsfrågor vid kemikalieolyckor; augusti 2012 - jan 2013 3. Tillsyn frisörer; februari 2012 - december 2012 4. Fordonsbranschen - åkerier, bilverkstäder och fordonstvättar; maj 2012 - dec 2013 5. Livsmedel - Mobila verksamheter; mars 2012-dec 2013 6. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) från industrin 7. Förorenade schaktmassor - 2013 Miljöenheten planerar att delta i livsmedelsprojektet, REACH och projekt om fordonsbranschen. Deltagande i VOC-projektet kommer att ske i mån av tid. Övriga projekt Effektiv miljötillsyn I miljöenhetens arbete krävs personal med hög kompetens. Ett nytt grepp i kompetensutvecklingen genomförs 2011-13 med stöd av ESF (Europeiska Socialfonden) i ett projekt kallat "Effektiv miljötillsyn - ett projekt för ökat lärande och hälsa". Målgruppen är samtliga medarbetare i Skånes kommuner som arbetar med miljötillsyn och angränsande områden inom hälsoskydd och livsmedel, såväl handläggande personal som administrativ personal. Under 2012 har ett antal utbildningsinsatser genomförts och under 2013 är det främst samverkansinsatser som kommer att ske. Redan nu har ett utvecklingsforum för chefer dragit i gång, lärande ledarforum, och till våren 2013 väntar utvecklingsgrupper och dialogmöten med näringslivet. Focus on food-fokus på matsäkerhet Food hygien and Food Safety in the Baltic Region - Focus on Food, är ett gemensamt EU-projekt mellan tyska, polska och svenska kontrollmyndigheter inom livsmedelsområdet. Ett antal skånska kommuner (bl.a. Staffanstorp, Kävlinge,

6 Malmö, Höör, Trelleborg) deltar i projektet. Projektet startade i juni 2011 och pågår i 30 månader. Syftet med projektet är att få en ökad samsyn och mer likvärdig tolkning och tillämpning av den gemensamma livsmedelslagstiftningen, att öka kompetensen hos kontrollpersonalen samt att verka för ett ökat intresse för frågor som rör livsmedelshygien bland företag och konsumenter. 4-Yes utbyte Miljöenheten träffar kollegor från övriga 4-Yes kommuner samt Burlövs kommun några gånger per år. Dels träffas cheferna dels handläggare inom olika områden. Under 2013 planeras bl.a. gemensamma livsmedelsprojekt gällande kosttillskott och allergi, gemensam genomgång av checklistor inom hälsoskyddsområdet samt en fortsättning på ett projekt gällande avfall. 7.2 Tillsynsområden Miljöenheten har delat upp arbetet i olika tillsynsområden. Inom respektive område beskrivs hur arbetet bedrivs inom området och vilken tillsynsinriktning som är planerad samt koppling till miljörnålen. Generellt för samtliga områden har tid avsatts för händelsestyrd (ej periodisk) tillsyn, vilket innebär: handläggning av klagomål, anmälningar och ansökan om tillstånd information och rådgivning rapportering och besvarande av remisser m.m. till andra myndigheter Miljöskydd Skyddet av den yttre miljön och människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Området omfattar bl.a. tillsyn enligt miljöbalken på så kallad miljöfarlig verksamhet gällande industrier, växthus, lantbruk m.m. Utöver detta ingår även handläggning av enskilda avlopp, förorenade områden, köldmedieanläggningar, värmepumpar, oljecisterner m.m. Arbetet bedrivs genom uppsökande tillsyn i enlighet med tillsynsplanen. Utöver den planerade verksamheten ingår hantering avanmälningar, klagomål, remisser m.m. Miljöfarlig verksamhet Med A-verksamhet avses tillståndspliktig verksamhet, tillstånd söks hos mark- och miljödomstolen. Med B-verksamhet avses tillståndspliktig verksamhet, tillstånd söks hos länsstyrelsen. Med C-verksamhet avses anmälningspliktig verksamhet, anmälan görs till kommunen (miljö- och samhällsbyggnadsnämnden). U- verksamheter är inte anmälningspliktiga, miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för tillsyn. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har tillsyn över miljöfarlig verksamhet som inte är tillståndspliktig. Länsstyrelsen kan överlåta tillsynen över tillståndspliktig verksamhet men Staffanstorps kommun har inte övertagit tillsynen. Med miljöfarlig

7 verksamhet avses bl.a. utsläpp av avloppsvatten, användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön. Tillsynsinriktning Ett urval (ca 27 st av totalt 37) avanmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter (C-verks.) inspekteras. Tillsyn av U-verksamheter: (ca 20 st av totalt 150) fördelat bl.a. på 4 växthus, 3 tandläkare, 10 mekaniska verkstäder) Handläggning av ärende som rör prövningspliktig miljöfarlig verksamhet, vägar, industrier m.m. där miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är remissmyndighet. Handlägga ärende gällande användning av slam på åkermark. Handlägga ärende om anmälan av värmepumpar. Tillsyn på lantbruk med växtodling (ca 26 av totalt 72) Miljökvalitetsmål Bl.a. - Begränsad klimatpåverkan, ingen övergödning och giftfri miljö. Avfall och producentansvar Avfall ska tas om hand på ett sådant sätt, så att det inte orsakar hälsoproblem eller miljöstörningar. Flera materialslag, t.ex. bildäck, bilar, förpackningar ska tas om hand av den som producerar varan eller förpackningen när den ~änat ut, s.k. producentansvar. Tillsynsinriktning Tillsyn av återvinningsstationer (8 av totalt 8) Handläggning av avfallsfrågor enligt miljöbalken. Dispenshantering enligt kommunens renhållningsordning. Handläggning avanmälningar om kompostering. Handläggning av ärende gällande nedlagda deponier(vesum, Sockerbruket) Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö - (precisering avfall) Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljön minimeras. Giftfri miljö (precisering förorenade områden)förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Enskilda avlopp m.m. Avloppsvatten från hushåll innehåller en mängd föroreningar bl.a. bakterier, kväve och fosfor. Utsläpp kan orsaka förorening av dricksvatten och grundvatten samt

8 övergödning av hav och sjöar. Därför är det viktigt att reningen fungerar tillfredsställande. Kraven på en reningsanläggning ställs nu mera i relation till vad mottagande recipienten förväntas klara av. I kommunen finns det cirka 180 enskilda avloppsanläggningar. Under 2009 påbörjades åter handläggning av de enskilda avlopp som ej uppfyller krav på rening. Totalt finns det 30 anläggningar kvar som inte uppfyller de gamla råden. Av dessa är ca 13 fastigheter bebodda. Miljöenheten avvaktar med att ställa krav på nya avloppsanläggningar på de obebodda fastigheterna. Handläggningen av de avlopp som uppfyller de gamla men inte de nya råden påbörjades 2012 och kommer att fortgå några år framöver. Tillsynen över ledningsnätet har sedan några år tillbaka övergått från länsstyrelsen till kommunen. Tillsynen omfattar bl.a. uppföljning av saneringsplan för avloppsledningsnätet. Tillsynsinriktning Fortsatt handläggning av enskilda avloppen i kommunen som inte uppfyller de gamla råden (13 st) samt handläggning av enskilda avlopp med markbäddar(uppfyller inte de nya råden). Handlägga inkommande avloppsärenden. Tillsyn-uppföljning av tekniska nämndens saneringsplan för avloppsledningsnätet, handläggning driftsstörningar. Tillsyn av nya anläggningar där det ställts krav på provtagning. Uppföljning av avlopp i Mölleberga. Miljökvalitetsmål Ingen övergödning- halterna av gödande ämnen i mark ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Föroreningsskador Föroreningsskador kan ha uppstått genom att industriverksamheter och annan miljöfarlig verksamhet har lämnat efter sig föroreningar. Många ämnen är långlivade och kan ansamlas och spridas i miljön på ett sätt som inte kan förutses. Människor, djur och växter kan skadas bl.a. genom kontakt med föroreningar via mark eller indirekt via vatten från förorenade områden. Tillsynsinriktning Handlägga ärende om anmälan av avhjälpande åtgärder med anledning av föroreningsskador. Medverka i projekt Sockerbruket. Påbörja tillsyn/handläggning kring f.d. Grevie jaktskyttebana

9 Ev. använda metod för inventering av förorenade områden i samband med tillsyn på C-verksamheter. Miljökvalitetsmål Giftfri miljö - förorenade områden är åtgärdade i så stor u tsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Kemiska produkter Inom industrin och handeln hanteras ofta stora mängder kemikalier. Vid felaktig hantering, lagring eller vid olyckor/haverier kan kemikalierna komma ut i miljön och orsaka stora risker för människan och miljön. Även hushållens kemikalieanvändning är idag uppmärksammad eftersom många små källor sammanlagt leder till stora utsläpp. Det är därför viktigt att både industri och samhälle väljer rätt sort och rätt mängd kemikalier till rätt ändamål. Tillsynsinriktning Handlägga ärende som rör anläggningar och anordningar med ozonnedbrytande ämnen (ca 50 ärende, samtliga med rapporteringskrav). Handlägga anmälningar/ansökningar om spridning av bekämpningsmedel. Handlägga ärende gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (kontrollrapporter cisterner - ca 40). Delta i projekt, REACH(ca 17 verksamheter). Miljökvalitetsmål Skyddande ozonskikt- ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Giftfri miljö- Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och dess påverkan på människors hälsa och ekosystem är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Skydd av naturen Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken inom naturvården. Från och med den 1 juli 2009 gäller nya strandskyddsregler som bland annat innebär att kommunerna får huvudansvaret för att pröva frågor om strandskyddet. Några områden är undantagna, bl.a. naturreservat och biotopskyddsområden, inom dessa områden är det länsstyrelsen som prövar strandskyddsdispenser. Tillsynsinriktning Pröva ansökningar om dispenser från strandskydd. Handlägga ärende om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken inom strandskyddsområden.

10 Tillsyn av att bestämmelser och beslut inom strandskyddsområden efterlevs. Miljökvalitetsmål Ett rikt växt och djurliv - Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyt~as på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kulma fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Hälsoskydd Människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Hälsoskydd är ett omfattande verksamhetsområde, med klagomål på Lex. bristande ventilation, mögel och buller vilket kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa. Inom området finns ett stort antal objekt bl.a. skolor, förskolor och lokaler för hygienisk behandling. Nämnden är tillsynsmyndighet och ska bl.a. via förebyggande arbete, inspektioner och rådgivning minska risken för olägenheter samt undanröja störningar som kan vara skadliga för människors hälsa. När det gäller solarier omfattar tillsynen kontroll av att det finns uppsatta informationsanslag med skyddsråd, att rätt utrustning används samt hygienaspekterna. Tillsynsinriktning Tillsyn av hygien- och samlingslokaler (ca 10 st). Tillsyn av förskolor (ca 13 av totalt 28). Tillsyn Bråhögsbadet. Hantering av klagomål. Handlägga ärende om tillstånd för djurhållning inom planlagda områden. Miljökvalitetsmål God bebyggd miljö - Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Läkemedel Enligt 20 lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel ska den kommun där sådan detaljhandel bedrivs kontrollera efterlevnaden av delma lag och av de föreskrifter som meddelats i anslutning tilltagen. Kommunfullmäktige har beslutat att det är miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ska utöva tillsynen. Tillsynsinriktning - Tillsyn av verksamheter som säljer receptfria läkemedel, inriktning egenkontroll (9 st av totalt 9).

I l Miljövervakning Miljöövervakning handlar om att genom mätningar och undersökningar kontrollera tillståndet i miljön och följa trender. Miljöövervakning ska beskriva tillståndet och jämföras med uppsatta lokal, regionala och nationella miljömål. Var 7:e månad gör miljöenheten mätning av bakgrundsstrålning i två bestämda referenspunkter i kommunen (Esarps kyrka och Staffansvallen). Syftet med mätningarna är dels att träna rutinerna för mätning dels att få information om bakgrundsstrålningen. Tillsynsinriktning Mäta bakgrundsstrålning i kommunens mätpunkter var 7:e månad. Delta i Luftvårdsförbundets årskonferens. Livsmedel Människors hälsa är i fokus för verksamhetsområdet. Syftet med livsmedelskontrollen är att säkerställa den hygieniska kvaliten och redligheten vid hantering av livsmedel. Tillsynen sker genom regelbunden kontroll av livsmedelsanläggningarna. Kontrollintervallet baseras på de risker som är förknippade med verksamheten samt nämndens erfarenhet av verksamheten. Under 2013 kommer ca 15 verksamheter att granskas med kontrollmetoden revision. Revision bör ske med ca 3 års mellanrum och omfatta de verksamheter som finns i den högre riskklassen. Revision innebär en djupare och mer omfattande granskning av verksamheten jämfört med en inspektion. Tillsynsinriktning Fortlöpande kontroll av verksamheterna (100 st av totalt 135 st). Hantering av klagomål och matförgiftningar. Delta i projektet Focus on Food. Delta i Miljösamverkan Skånes projekt om mobila verksamheter. Delta i projekt inom 4-yes samverkan, kosttillskott och allergi. Fortlöpande publicering av resultat från kontroller på webbsidan. 7.3 Övrigt Miljöenheten medverkar i samarbetsorganet Malmö Airport och deltar även aktivt i planering där miljö- och hälsoskyddsfrågor eller andra frågor inom nämndens ansvarsområde berörs. Enheten deltar även i arbetsgrupp kring 4-spår Flackarp Arlöv. Tillsynsinriktning Granska planer och bygglov med avseende på hälso- och miljöaspekter. Delta i samråds- och planeringsmöten. Delta i arbetsgrupp 4-spår Flackarp-Arlöv. Delta i samarbetsorganet Malmö Airport. Delta i fortsatt arbete i projektet Effektiv miljötillsyn.

8. Slutsats Sammanfattningsvis kan miljöenheten konstatera att det med anledning av rekrytering av ny miljöchef saknas preliminärt 125 timmar för att täcka tillsynsbehovet under 2013. 12

Bilaga 1 2012-11-12 I (13) Kontrollplan för livsmedelskontrollen i Staffanstorps kommun

Bilaga 1 2012-11-12 2 (13) Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING 4 2. MAL FÖR DEN OFFENTLIGA KONTROLLEN 4 2.1 Övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet...4 2.2 Staffanstorps kommuns övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet 4 3. ANSVARSFÖRDELNING INOM L1VSMEDELSOMRADET 5 3.1 Nationell ansvarsfördelning 5 3.2 Ansvarsfördelning inom Staffanstorps kommun 5 4 SAMORDNING 5 4.1 Delegering av uppgifter inol11 den offentliga kontrollen 5 5 BEFOGENHETER OCH RESURSER FÖR KONTROLLEN 6 5.1 Staffanstorps kommuns befogenheter 6 5.2 Kontrollpersonal och utrustning 6 5.3 Finansiering av den offentliga kontrollen 7 5.4 Kompetenskrav och utbildning 8 6. ORGANISATION OCH UTFÖRANDE AV KONTROLLEN 8 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt 8 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet - riskbaserad kontroll 9 6.3 Rutiner för utförande av kontroll 9 6.4 Provtagning och analys 10 6.5 Rapportering av kontrollresultat 10 6.6 Öppenhet i kontrollen II 7. SANKTIONER - ATGÄRDER VID BRISTANDE EFTERLEVNAD...11 8. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV KONTROLLEN 12 8.1 Uppföljning 12 8.1.2 Likriktning i kontrollen 12 8.2 Revisioner 12 9. BEREDSKAP 12 10. FLERARIG NATIONELL KONTROLLPLAN 13 11. REVISION AV KONTROLLPLANEN 13

KONTROLLPLAN 2012-11-12 3 (13) 1. Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjanuppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i Staffanstorps kommun är enligt lagstiftningen tillsynsmyndighet för de livsmedelsverksamheter som bedrivs i kommunen. Nämnden utför kontrollen utifrån gällande lagstiftning och vägledningar framtagna av livsmedelsverket. Intern uppföljning av arbetet sker regelbundet för att säkerställa att kontrollen uppfyller de krav som finns. 2. Mål för den offentliga kontrollen De gemensamma målen för den offentl iga kontrollen inom livsmedelskedjan är att: Konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenterna inte blir lurade. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollmyndigheten har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sina arbetsuppgifter inom livsmedelskontrollen. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. 2.1 Övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet Målet för den offentliga kontrollen av livsmedel i Sverige är att: - livsmedelskontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv och professionell, - livsmedelsföretagen är kompetenta och tar ansvar för att maten är säker och rätt märkt, - den offentliga kontrollen och kontrollmyndigheterna uppfattas av konsumenterna, media och företag som trovärdig. 2.2 Staffanstorps kommuns övergripande mål för kontroll inom livsmedelsområdet Livsmedelskontrollens huvudsakliga syfte är att se till att konsumenterna har tillgång till säkra livsmedel. För att kunna säkerställa detta och att lagstiftningen efterföljs görs kontroller hos livsmedelsobjekten i kommunen. Statistik förs över kontrollerna och resultaten presenteras på kommunens webbplats. Offentlig kontroll av livsmedel ska vara riskbaserad, utföras regelbundet och kontrollfrekvensen ska stå i proportion till riskerna i aktuell

KONTROLLPLAN 2012-11-12 4 (13) verksamhet och med hänsyn tagen till resultaten av livsmedelsföretagarens egenkontroll. 3. Ansvarsfördelning inom livsmedelsområdet 3.1 Nationell ansvarsfördelning För den nationella ansvarsfördelningen hänvisas till "Sverigesjleråriga kontrol/plan för livsmedelskedjan 20 I0-2013, In/ormation ji-ån Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting" lartikel 4. I förordning (EG) nr 88212004 3.2 Ansvarsfördelning inom Staffanstorps kommun I Staffanstorp ligger ansvaret för livsmedelskontrollen enligt kommunens reglemente hos miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Delegationsordningen för nämnden finns att läsa i Delegationsordning för miljöverksamheten enligt miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut den 6 oktober 2010 99. 4 Samordning För samordningen mellan och inom behöriga myndigheter hänvisas till "Sverigesjleråriga kontrol/plan/ör livsmedelskedjan 20i0-20i3, information ji-ån Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting" Artikel 4.3 förordning (EG) nr 882/2004 Artikel 4.5förordning (EG) nr 882/2004 4.1 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Ekologisk produktion och ekologiska livsmedel är de enda kontrollområden där uppgifter i den offentliga kontrollen är delegerade till särskilda kontrollorgan. Detta är inte aktuellt för Staffanstorps kommun, delegationen är beslutad enligt artikel 5 förordning (EG) nr882/2004. Miljöenheten medverkar, i mån av resurser och om projekten bedöms relevanta för de verksamheter som finns i kommunen, i de riksprojekt som anordnas av Livsmedelsverket samt i regionala projekt anordnade av Miljösamverkan Skåne. I Artikel 5förordning (EG) nr 882/2004

KONTROLLPLAN 2012-11-12 5 (13) 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Staffanstorps kommuns befogenheter Kommunens befogenheter och uppgifter i livsmedelskedjan regleras av Livsmedelslagen (SFS 2006:804) och livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) samt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. I Arlike/8.2jörordllillg (EG) lir 88212004 5.2 Kontrollpersonal och utrustning 5.2.1 Personalresurser För 2013 bedöms personalresurserna för livsmedelskontrollen vara tillräckligt. En preciserad behovsutredning finns att tillgå på miljöenheten. Utöver en inspektör finns verksamhetsstödjande personal som administratör och chef. 5.2.2 Utrustning och utrymme För livsmedelkontrollen finns bl.a. följande utrustning/material tillgängligt som kan behövas i kontrollen: Sterila provburkar och flaskor Engångsverktyg för provtagning Kyl- och frysskåp Kylväskor och isklampar Termometrar Digitalkamera Skyddskläder 5.2.3 Rutiner för jäv, bisysslor och mutor Kontoret Opartiskhet och lika inför lagen är ledord för en myndighet. Livsmedelskontrollerna ska precis som annan myndighetsutövning vara opartisk och jävsfri. Frågan är viktig och aktualiseras regelbundet. Likheten inför lagen innebär att alla livsmedelsverksamheter, såväl näringsverksamheter som kommunala verksamheter bedöms utifrån samma kriterier. Om det i något fall skulle bedömas att jäv föreligger tillämpas reglerna om jäv som finns i 6 kap. 24-27 kommunallagen. Även Finansdepartementet och Sveriges kommuner och Landstings vägledning om mutor och jäv - en vägledning för offentligt anställda tillämpas. Beträffande begreppet bisyssla ska arbetsgivaren ta upp fråga om bisyssla vid anställningsintervju. l samband med introduktion av nyanställd medarbetare redogör chefen för regler och rutiner för bisyssla. Personalen på miljöenheten ska varje år fylla i en blankett där eventuella bisysslor ska redovisas.

KONTROLLPLAN 2012-11-12 6 (13) Nämnden Då nämndpolitikerna i de flesta fall har andra uppdrag och arbeten än det politiska fårtroendeuppdraget skulle jävssituationer och intressekonflikter kunna uppstå. I de ärenden där det fåreligger risk får jäv eller intressekonflikt medverkar den aktuella ledamoten inte i ärendediskussionen eller beslutet. Infår varje ny mandatperiod utbildas samtliga fårtroendevalda i kommunal vardagsjuridik där det bl.a. information i dessa frågor. Artikel4.2jOrordning (EG) nr 882/2204 Artikel 4.4jOrordning (EG) nr 882/2004 5.3 Finansiering av den offentliga kontrollen Enligt artikel 27 punkt I, fårordning (EG) 882/2004 får medlemsländerna ta ut avgifter eller pålagor får att täcka kostnaderna för offentlig kontroll. Detta är också den metod till finansiering av kontrollen som Sverige har valt. Man bör i detta sammanhang notera att det handlar om kontroll. När det gäller rådgivning och information, som inbegrips i det vidare begreppet tillsyn och som finns krav på enligt bland annat fårvaltningslagen, fåreligger ingen laglig möjlighet att ta ut avgifter. Detta ilmebär att livsmedejstillsynen inte kan bli självfinansierande och att den delen av verksamheten som handlar om information måste finansieras via skatter. Finansieringen av den offentliga livsmedelskontrollen sker i enligt med: fårordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll får att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, fårordning (2006: 1166) om avgifter får offentlig kontroll av livsmedel. Livsmedelsverkets vägledning om riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Taxa får offentlig kontroll av livsmedel, (Kommunfullmäktige 20 J I 151). Kortfattat tas avgi fter ut enligt fåljande: Avgift får registrering - får registrering av livsmedelsanläggning tas en avgi ft ut som motsvarar kostnaden får I timmes kontrolltid. Avgift får godkännande - får prövning av godkännande tas en avgift ut som motsvarar kontrollavgiften får anläggningen enligt beslutad riskklassificering och erfarenhetsklass B. Årlig kontrollavgift - avgiften baseras på den kontrolltid nämnden tilldelar anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående aven riskklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek, konsumentgrupper samt en erfarenhetsk lassifi ceri ng.

KONTROLLPLAN 2012-11-12 7 (13) Avgi ft för extra offentlig kontroll - när verksamhetsutövaren bryter mot regelverket t.ex. vid upptäckta brister eller befogade klagomål tas timtaxa ut motsvarande den nedlagda kontrolltiden. Artikel 26 och artikel 27jOrordning (EG) nr 88212004 Bilaga /I ijorordning (EG) nr 88212004 5.4 Kompetenskrav och utbildning För att arbeta med offentlig kontroll av livsmedel i kommunen eftersträvas kompetent personal med adekvat utbildning/erfarenhet inom området. Egenskaper som är viktiga är noggrannhet, självständighet och att vara utåtriktad. Vidareutbildning och kurser diskuteras löpande under året. Om behovet finns eftersträvas att personalen får gå på vidareutbildning/kurs. I Artikel 6 (Orordning (EG) nr 88212004 6. Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Registrering och godkännande av kontrollobjekt I Staffanstorp finns hittills inga animalieanläggningar som kommunen utövar kontroll över. Totalt finns 135 anläggningar. Dessa filu1s främst inom restaurangbranschen, butiker, storhushåll, grossister och matmäklare. Samtliga kontrollobjekt är registrerade i MiljöRedas databas. Kommunen uppdaterar kontinuerligt detta register vid förändringar. 6.1.1 Lagstiftning vid registrering och godkännande av kontrollobjekt Registreringar och godkälu1anden sker i enhetlighet med: förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om hygien Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001 :30) om dricksvatten Livsmedelsverkets vägledning om godkännande och registrering av Iivsmedelsanläggningar

KONTROLLPLAN 2012-11-12 8 (13) Livsmedelsverkets vägledning om dricksvatten 6.1.2 Registerhållning Register över verksamheter förs i ärendehanteringssystemet Miljöreda. Registret uppdateras löpande när nya uppgifter inkommer. Inkommande handlingar och kopior på beslut och skrivelser sparas i arkiv. 6.2 Prioriteringar inom kontrollområdet - riskbaserad kontroll Riskklassificeringen av livsmedelsanläggningar sker i kommunen med hjälp av livsmedelsverkets vägledning "Riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter". Varje år tar nämnden beslut om en kontroll- och tillsynsplan för hela nämndens område där bl.a. livsmedelskontrollen ingår. Till planen finns en behovsutredning där kontrollintervallen m.m. framgår. Planen beskriver även eventuella projekt som planeras under året. 6.3 Rutiner för utförande av kontroll Vid kontroll används bl.a. följande vägledningar framtagna av livsmedelsverket: Dricksvatten, Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar, Hygien, Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar samt Offentlig kontroll vid små förskolor, fritidshem och särskilt boende m.m. Då nya vägledningar kommer eller gamla uppdateras anpassas kontrollen till dessa. Vid kontroll av alla typer av livsmedelsobjekt används en kontrollrapport. De kontrollmetoder som används är: Revision - som används för att kontrollera att livsmedelsverksamheter och dessas resultat överrensstämmer med planerade åtgärder. Samt att dessa åtgärder har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå kraven i livsmedelslagstiftningen. En revision är alltid föranmäld hos verksamhetsutövaren och kan kombineras med kontrollmetoden inspektion. Inspektion- är en undersökning på plats i verksamheten för att kontrollera om livsmedelsföretagaren följer de egna rutinerna och kraven i iivsmedelslagstiftningen. Inspektioner är i huvudsak oanmälda för att få en reell bild av hur verksamheten fungerar. Inspektioner kan vara planerade enligt den årliga kontrollplanen eller oplanerade (oplanerade besök genomförs vid klagomål, matförgiftningsutbrott eller andra missförhållanden). Vid inspektion kan vissa områden väljas ut för granskning t.ex. märkning eller hygien. Som en komplettering till Livsmedelsverkets vägledningar finns nedan en lista över rutiner som är framtagna av kontoret som förtydligande i vissa ärenden: Rutin vid misstänkt matförgiftning Rutin för provtagning av vatten i enskild brunn Rutin för provtagning av livsmedel Rutin för planerad livsmedelstillsyn, detaljhandel

KONTROLLPLAN 2012-11-12 9 (13) Rutin för förvaring vid omhändertagande av livsmedel Rutin för RASFF meddelande (Rapid Alert System for Food and Feed) Rutin för registrering av livsmedelsföretag Rutin för särski Ida händelser Rutin för delgivning med hjälp av polisen Artikel 3.1 jorordning (EG) nr 882/2004 Artikel 8.1 jorordning (EG) nr 882/2004 Artikel 10jOrordning 882/2004 6.4 Provtagning och analys Staffanstorps kommun har tidigare haft avtal med laboratorieföretaget Eurofins. När avtalet gick ut har vi valt att avvakta med att teckna ett nytt avtal. Detta för att kunna ha en större frihet att ha möjlighet att välja det laboratorium som passar bäst vid varje tillfälle. Miljöenheten kan välja mellan att lämna in prover på Gullåkra reningsverk i Staffanstorp varje torsdag för distribution till Eurofins alternativt lämna in på ALcontrol i Malmö. Miljöenheten är kund hos båda företagen. Eurofins och Alcontrol tillhandahåller sterilt provtagningsmaterial, kylväskor och isklampar. I Artikel II jorordning 882/2004 6.5 Rapportering av kontrollresultat 6.5.1 Rapportering till verksamhetsutövare Då inspektion eller revision genomförts på en verksamhet skickas en kontrollrapport ut enligt förordning (EG) Nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd. Kontrollpersonalens kompetens är avgörande för kontrollen. Den kan inte ersättas av låsta bedömningar i en checklista eller automatiserade bedömningar av t ex en summering av antal brister. Kontrollen ska vara effektiv, ändamålsenlig och likvärdig och ge tillräckliga grunder för de bedömningar som behöver göras inom kontrollen. Idag används en kontrollrapport som är framtagen enligt en mall. Kontrollresultat skickas ut till verksamheten oavsett om det funnits avvikelser eller inte och fungerar även som kommunikation mellan myndighet och livsmedelsföretagare.

KONTROLLPLAN 2012-11-12 10 (13) 6.5.2 Rapportering till livsmedelsverket Kontrollresultatet för livsmedelsanläggningar i kommunen ska enligt SLVFS 2000:25 rapporteras årligen till Livsmedelsverket. Rapporteringen sker via rapportmallar som finns på www.livsteck.net. Underlaget till rapporteringen kommer att hämtas från ärendehanteringssystemet i Miljöreda som har funktioner för att underlätta rapporteringen till Livsmedelsverket. I Artikel 9jOrordning (EG) nr 882/2004 6.6 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949: l 05) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 1 korthet innebär detta att alla myndigheter är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också avsnitt 3.2.2 i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan, 2010-2013. Resultat från livsmedelskontrollerna har från och med 2009 publicerats på kommunens webbplats, www.staffanstorp.se. Efter en kontroll ges ett omdöme grundat på checklistans kontrollområde. När ett projekt inom livsmedelskontrollen avslutas och redovisats till nämnden sammanställs resultatet i en rapport som finns tillgänglig på kommunens hemsida. I Artikel 7jOrordning (EG) nr 882/2004 7. Sanktioner - åtgärder vid bristande efterlevnad [ "Livsmedelsverkets vägledning om sanktioner i livsmedelslagstiftningen" finns beskrivet vilka åtgärder som kan vidtas om lagstiftningen inte följs. Nämnden arbetar efter denna vägledning. För att säkerställa att sanktionsåtgärder vidtas har inspektörerna delegation på att meddela föreläggande och förbud. Redovisning av delegationsbeslut sker till nämnden vid varje nämndssammanträde.

KONTROLLPLAN 2012-11-12 Il (13) Artikel 54jÖl'ol'dning (EG) nr 882/2004 Artikel 55 jol'ol'dning (EG) nr 882/2004 8. Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning För perioden januari-augusti sker en delårsredovisning till nämnden och i februari sker en årsredovisning till nämnden vilka är en avstämning mot den årliga kontroll- och tillsynsplanen. 8.2 Likriktning i kontrollen Kontroll sker enligt fastställda rutiner för att få samsyn i livsmedelskontrollen inom den egna kommunen. Minst två gånger per år sker gemensamma möten i Skåne då olika livsmedelsfrågor diskuteras och där planering av för länet gemensamma projekt (PIK-projekt) sker. Vid dessa möten medverkar Länsstyrelsen och personal från Livsmedelsverket. Möten sker även inom kommunsamarbetet 4-Yes där samsynsdiskussioner sker med andra när! iggande kommuner. I Artikel 4.2jbrol'dning (EG) nr 882/2004 8.3 Revisioner Den kommunala livsmedelskontrollen revideras av länsstyrelserna. Varje Länsstyrelse ansvarar för att upprätta en revisionsplan för kommunerna inom det egna länet. Revisionsp!anen ska vara riskbaserad och innebära att länets kommuner revideras inom en period på fyra till fem år. Länsstyrelsen ansvarar även för uppföljning av att kommunen vidtar åtgärder för att avhjälpa eventuella avvikelser. Om Länsstyrelsen bedömer att kommunen inte vidtar tillräckliga åtgärder kan länsstyrelsen begära att Livsmedelsverket förelägger kommunen att vidta rättelse. Länsstyrelsen utförde den 19 september 2012 en revision av livsmedelskontrollen. Vid revisionen kontrollerades 16 områden och en avvikelse konstaterades. Åtgärdsplan har inlämnats till Länsstyrelsen i november 2012. Al'likel4.2jbl'ol'dning (EG) nr 882/2004 Al'likel4.6jbl'ol'dning (EG) nr 882/2004 9. Beredskap Vid utbrott av matförgiftningar hänvisas till "Rutin för matförgiftningar" som finns tillgänglig i rutinpärm på kontoret samt på g:\s tadsbyggnad\miij öinternt\rutinerförmiij ökontoret. Artikel 4.2 jbl'ol'dning (EG) nr 882/2004 Artikel IJ jbl'ol'dning (EG) nr 882/2004

KONTROLLPLAN 2012-11-12 12 (13) 10. Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bl.a. på Livsmedelsverkets webbplats www.slv.se. 11. Revision av kontrollplanen Kontrollplanen ska årligen revideras och antas i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i samband med den årliga tillsynsplanen.