Riktlinjer. - för offentlig kontroll av livsmedel i Sävsjö kommun

Riktlinjer - för offentlig kontroll av livsmedel i Sävsjö kommun med ändringar markerade enligt: gult = borttagen text grönt = ny text blått = text som har flyttats Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2009-09-17 66 Senast reviderade av myndighetsnämnden XXXX-XX-XX XX

2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjernas syften 1.1 Omfattning 1.2 Revidering 2. Verksamhet och förutsättningar 2.1 Lagstiftning 2.1.1 Tillstånd för Registrering och godkännande av livsmedelshantering 2.1.2 HACCP 2.1.3 Registrering av vattenverk 2.2 Ansvar och delegation 2.3 Resurser 2.3.1 Resursinventering 2.3.2 Utbildning 2.3.3 Taxa och avgifter 3. Kontroll av livsmedelsverksamheter 3.1 Syfte och mål med kontrollverksamheten 3.1.1 Innehåll i offentlig kontroll 3.2 Verksamhetssystem 3.3 Planeringsunderlag 3.4 Normal kontroll 3.5 Extra offentlig kontroll 3.6 Revision egenkontroll 3.7 Förberedelser inför inspektion och revision 3.7.1 Genomförande av kontroller 3.7.2 Checklista för kontroll 3.7.3 Personlig hygien 3.8 Projektinriktad kontroll 3.9 Provtagning och rengöringskontroll 3.9.1 Mätinstrument 3.10 Inspektionsrapporter 3.11 Uppföljning av inspektion 3.12 Hantering av avvikelser Sanktioner 3.12.1 Sanktioner 3.12.2 Omhändertagande av livsmedel 3.13 Statistik Årlig myndighetsrapportering till Livsmedelsverket 4. Beslut 4.1 Godkännande och registrering 4.1.1 Gränsdragning mellan godkännande och registrering 4.1.2 Registrerade objekt 5. Hantering vid provtagning 5.1 Provtagning och analys 5.2 Rutiner för prover till laboratorium 5.3 Otjänliga prover 5.4 Kylskåp och frysar 6. Matförgiftningar

3 7. Uppföljning av livsmedelskontrollen 8. Information 8.1 Informationskanaler och förmedling 8.1.2 Livsteck.net 8.2 Kontakter 8.3 Livsmedelsinformation på kommunens webbplats Sävsjö kommuns hemsida 8.4 Information om HACCP 9. Samsyn och samverkan 9.1 Samarbete i länet 10. Övrigt 10.1 Marknader och tillfälliga arrangemang 10.2 Föreningar med livsmedelshantering Förteckning över bilagor Bilaga 1 Blankett för revidering av riktlinjer i Sävsjö kommun Bilaga 2 Riskklassificeringsmodell av livsmedelsanläggningar Bilaga 3 Journal för kontroll av temperatur i kyl och frys Bilaga 4 Hantering av matförgiftning Bilaga 5 Frågeformulär vid matförgiftning Bilaga 6 Checklista vid salmonellautbrott Bilaga 7 Frågeformulär vid vattenburen smitta Bilaga 8 Rutiner för åtgärder vid allvarliga avvikelser från livsmedelslagstiftningen Bilaga 9 Guide till HACCP Bilaga 10 Definition av livsmedelsanläggning

4 1. Riktlinjernas syften Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att den offentliga kontrollen av livsmedel i Sävsjö kommun utförs korrekt och enligt fastställda rutiner vid inspektioner, i ärenden och vid andra förekommande uppgifter. Myndighetsnämnden ska i sin roll i den offentliga kontrollen vara effektiv och opartisk. Det får inte förekomma någon intressekonflikt för de medarbetare som utför den offentliga kontrollen, och inte heller för de som ansvarar för den. Riktlinjerna tillsammans med dess bilagor ska vara ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med livsmedelskontrollen. De ska också vara till hjälp för övriga vid miljö- och byggförvaltningen som kan komma att beröras av innehållet, till exempel vid frånvaro eller vid nyanställning. Offentlig kontroll ska utformas enligt dokumenterade förfaranden för att säkerställa en likriktad och kvalitativ kontroll. Kontrollaktiviteter och övervakningssystem bör vara väldokumenterade, riktlinjerna är en del i detta. Bestämmelserna för genomförandet av den offentliga kontrollen finns i EU-förordning nr 882/2004 och nr 854/2004 om offentlig kontroll av livsmedel. 1.1 Omfattning Riktlinjerna omfattar den offentliga kontrollen av livsmedel i Sävsjö kommun som styrs av gällande livsmedelslagstiftning i samverkan med EU-förordningar. 1.2 Revidering Riktlinjernas innehåll och funktion bör kontrolleras minst en gång per år och revideras och kompletteras vid behov. Revideringen ska dokumenteras enligt bilaga 8 1. Syftet med revideringen är att säkerställa att rutinerna är aktuella och att nya rutiner finns med.

5 2. Verksamhet och förutsättningar 2.1 Lagstiftning De lagar och regler som berör livsmedelsområdet finns samlade på miljö- och byggförvaltningen. Livsmedelsverkets föreskrifter fås genom prenumeration. EUförordningar och ändringar i lagstiftningen presenteras på Livsmedelsverkets webbplats; www.slv.se. Hygien- och kontrollförordningarna är inriktade på de mål som ska nås, och de ger därför företagen och verksamhetsutövarna möjlighet att välja olika vägar för att uppnå målen. I vissa fall är reglerna flexibla och kan anpassas efter lokala förutsättningar. De krav som finns i förordningarna ska tillämpas för många olika typer av verksamheter, från stora industriella anläggningar som hanterar känsliga livsmedel, till små butiker som endast hanterar förpackade livsmedel. I lagtexten skapas utrymme för flexibilitet genom uttryck som exempelvis när det är nödvändigt och när så är lämpligt. Kraven kan alltså anpassas till verksamhetens storlek och art, dock får inte livsmedlet bli hälsofarligt eller otjänligt. Även om både företagare och myndighet måste ta ställning till vad som är adekvat, lämpligt, ändamålsenligt och så vidare, finns det en viktig skillnad mellan företagarens respektive myndighetsnämndens ansvar. Företagaren väljer hur krav med dessa formuleringar ska uppfyllas. Myndighetsnämnden ska genom offentlig kontroll verifiera att de val företagaren har gjort innebär att kraven uppfylls. Om företagaren väljer att ha hela verksamheten i ett utrymme och uppfylla kravet på adekvata arbetsutrymmen för att alla steg som ingår i verksamheten ska kunna genomföras på ett hygieniskt sätt (Se EU-förordning nr 852/2004, bilaga II, kapitel 1, punkt 2a) genom åtskillnad i tid mellan olika arbetsmoment är det viktigt att rengöringsrutinerna är anpassade så att tillräcklig mellanliggande rengöring utförs. Vad som är tillräcklig rengöring avgörs av vad som kan överföras och till vad (fara kontra risk). En förutsättning för ändamålsenlig rengöring är att inte rengöringsutrustningen i sig själv är en källa till kontamination. 2.1.1 Tillstånd för Registrering och godkännande av livsmedelshantering Yrkesmässig hantering av livsmedel får endast ske i godkänd eller registrerad livsmedelsanläggning. Från och med den 1 december 2009 ska alla verksamheter förutom de som finns upptagna i bilaga III i förordning (EU) 853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung registreras. När en anmälan om registrering inkommer granskas bifogade handlingar och ett beslut om registrering utfärdas inom två veckor. Därefter sker inspektion på plats. Vid tillfällig verksamhet, som marknader, kan ett tillfälligt godkännande eller registrering utfärdas. Primärproducenter med exempelvis odling och skörd av grönsaker och frukt, mjölkning, produktion och uppsamling av ägg, eller produktion av honung ska anmälas för registrering till länsstyrelsen. Syftet med registreringen är att få kännedom om var en livsmedelsverksamhet är belägen samt vilken verksamhet som bedrivs. Detta för att kontroll ska kunna bedrivas i relevant omfattning. Registrering ska vara en enkel procedur för att informera så att miljö- och byggförvaltningen kan upprätthålla en aktuell förteckning över registrerade livsmedelsföretagare. I kommunen finns det omkring 90 verksamheter (år 2012 2013). Det rör sig om industrier, restauranger, pizzerior, caféer, butiker, gatukök, förskolor, servicehem, skolor, vattenverk och övriga verksamheter. En sammanställning av verksamheterna finns i bilaga 1. I kommunen finns utöver detta ett antal större anläggningar under Livsmedelverkets kontroll.

6 Vid anmälan om registrering används en särskild blankett. Blanketten finns under www.savsjo.se. 2.1.2 HAACP HACCP-principerna och deras tillämpning; 1. Detaljhandelföretag som bara hanterar förpackade livsmedel. Grundförutsättningarna är tillräckliga. Dessa företag behöver inte göra en faroanalys. 2. Företag som med stöd av en faroanalys kan visa att grundförutsättningarna räcker. Dessa behöver ingen HACCP-plan. 3. Övriga företag skall inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera förfaranden grundande på HACCP-principerna, det vill säga de skall göra en faroanalys, identifiera kritiska styrpunkter med kritiska gränser och övervakningsrutiner och korrigerande åtgärder. Dessa företag kan använda sig av nationell branschriktlinje eller en generisk plan, om sådana föreligger. 4.2 Registrering av vattenverk Livsmedelsföretagare som bedriver beredning av dricksvatten omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. De kommunala och kommersiella vattenverken ska registreras enligt livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsinspektören eller myndighetsnämnden ska fastställa provtagningsfrekvensen i egenkontrollprogrammet. Alla livsmedelsverksamheter som använder vatten från egen brunn ska betraktas som ett eget vattenverk och vattnet har samma krav på sig som kommunalt vatten (se Livsmedelsverkets föreskrifter, SLV FS 2001:30, om Dricksvatten H 90). Det innebär att provtagningsfrekvenserna för dessa vattentäkter ska fastställas av livsmedelsinspektören eller myndighetsnämnden. 2.2 Ansvar och delegation Myndighetsnämnden är ytterst ansvarig för livsmedelskontrollen i Sävsjö kommun. Miljöoch byggförvaltningens medarbetare har en långtgående delegation från nämnden att ta beslut i de flesta frågor som gäller livsmedelskontrollen. 2.3 Resurser Livsmedelskontrollen finansieras genom årlig avgift för livsmedelsföretagarna samt avgift för extra offentlig kontroll och avgift vid registrering. En viss del av allmän karaktär finansieras av skattemedel. Personalresurserna ska också säkerställa att livsmedelsföretagare och övriga som behöver komma i kontakt med kontrollmyndigheten inte påverkas av att en särskild medarbetare är frånvarande. Livsmedelkontrollen utförs av medarbetare vid miljö- och byggförvaltningen. Två medarbetare arbetar deltid med livsmedelstillsyn. Livsmedelskontrollen sker med totalt 1 tjänst (varav 0,1 tjänst hänförs till miljö- och byggförvaltningens assistent). I tillsynsplanen finns det en behovsinventering som visar hur många tjänster som beräknas behövas för att utföra den offentliga kontrollen i enlighet med kontrollförordningens mål. Vid frånvaro av inspektör ska dennes arbete till viss del täckas upp av de övriga på förvaltningen, främst då det rör sig om akuta ärenden. Alla på förvaltningen ska ha viss kunskap och inblick i vad respektive inspektör arbetar med. Myndighetsnämnden har krav på sig att ha tillgång till för ändamålet tillräckligt antal, väl kvalificerad och erfaren personal med goda förutsättningar för att driva kvalificerad livsmedelstillsyn. Till detta krävs lämplig utrustning, såsom termometrar,

7 rengöringskontrollmätare, kamera, mobiltelefon, bil och cykel. Arbetsgivaren tillhandahåller tjänstekort så att inspektör kan legitimera sig. 2.3.1 Resursinventering Verksamhetsplaneringen sker i form av en årlig resursinventering samt en tillsynsplan. Till I tillsynsplanen hör bilagan Femårig plan för livsmedelskontrollen i Sävsjö kommun där det framgår vilka revisioner och inspektioner som är planerade att genomföras, vilka kontrollområden som ska kontrolleras och hur många de prover som är planerade att analyseras. Se bilaga 10. Alla kontrollområden behöver inte kontrolleras vid varje kontrollbesök, men samtliga relevanta kontrollområden bör ha kontrollerats inom en femårsperiod. Miljö- och byggförvaltningen ska kontrollera livsmedelsanläggningar enligt de intervall som fastställts i tillsynsplanen. 2.3.2 Utbildning För att de offentliga kontrollmetoderna ska kunna användas på ett riktigt sätt måste de medarbetare som utför den offentliga kontrollen inneha och kontinuerligt genomgå lämplig utbildning. Utbildning behövs även för att garantera att den behöriga myndigheten fattar enhetliga beslut. Tillsynsmyndigheten måste vara uppdaterad inom lagstiftning och annan information som berör tillsynen och för att säkerställa detta bör berörda medarbetare aktivt söka efter information samt genomgå utbildningar inom lämpliga områden. Grundkravet för medarbetarna är att de i grunden har en adekvat utbildning och god kunskap om livsmedelshygien och livsmedelslagstiftning. I tillsynsplanen är det fastlagt att berörd medarbetare ska delta i relevanta utbildningar från Livsmedelverket som ges under året. Det finns inga definierade utbildningskrav på personal som utför offentlig kontroll inom livsmedelsområdet (förutom för tillsyn vid exempelvis slakterier). Myndighetsnämnden ansvarar själv för att identifiera utbildningsbehov för sin kontrollpersonal. Av bilaga II i EU-förordning 882/2004 framgår att ämnesområden för utbildning av personal som utför offentlig kontroll är: Olika kontroller som revision, provtagning och inspektion. Kontrollförfaranden. Livsmedelslagstiftning. De olika leden i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och eventuella risker för människors hälsa. Bedömning av bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen. Faror inom livsmedelsproduktion. Utvärdering av tillämpningen av HACCP. Ledningssystem, till exempel kvalitetssäkringsprogram som livsmedelsföretagen svarar för, och bedömning av dessa program om de är relevanta för bestämmelserna i livsmedelslagstiftningen. System för officiell certifiering. Beredskapsplanering för nödsituationer. Rättsliga åtgärder och rättsverkningar till följd av offentlig kontroll. Granskning av skriftlig eller annan dokumentation, inklusive sådan som hänger samman med kvalifikationsprövning, ackreditering och riskvärdering, som kan vara relevant för bedömningen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen. Andra områden som är nödvändiga för att säkerställa att den offentliga kontrollen utförs i enlighet med denna förordning. I princip har alla medarbetare som arbetar med livsmedelskontrollen universitets- eller högskoleutbildning inom området. Medarbetarna har också gått på Livsmedelsverkets kurser i den förändrade livsmedelslagstiftningen, eller fått information om densamma vidarebefordrad.

8 Medarbetarnas utbildningsbehov tas upp löpande, framförallt vid medarbetarsamtal. 2.3.3 Taxa och avgifter Enligt livsmedelslagen, 2006:804, och förordningen, SFS 2006:1166, om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel, är en kommun skyldig att ta ut avgifter för den kommunala livsmedelskontrollen. För att fastställa avgiften för kontrollen måste de livsmedelsanläggningar som finns i kommunen placeras in i klasser utifrån den risk anläggningen utgör. Klassningen har gjorts enligt Livsmedelsverkets riskklassificeringsmodell, se bilaga 3 2. Ett kontrolltidstillägg ges till vissa företag eftersom det är viktigt att kontrollera att den information som ges till konsumenter inte vilseleder eller innebär en fara, t.ex. vid utformning av märkning eller presentation av livsmedel. Kommunfullmäktige har antagit en taxa för Sävsjö kommuns offentliga kontroll av livsmedel. Ett företags årliga kontrollavgift baseras på det antalet kontrolltimmar som riskklassificeringen ger tillsammans med kontrolltidstillägget multiplicerat med timavgiften. Varje livsmedelsanläggning inplaceras dessutom i en erfarenhetsklass. Helhetsomdömet från tidigare kontroll ligger till grund för erfarenhetsdelen i riskklassificeringsmodellen. Riskklassificeringsmodellen ger en kontrolltid per företag och år, som ska innefatta den normala kontrollen. På ett treårigt genomsnitt ska den årliga kontrolltiden överensstämma mot den faktiskt kontrollerade normala kontrollen. Vid extra offentlig kontroll tas avgift ut per timme nedlagt handläggningstid. Vid beslut om ny årlig kontrollavgift eller ändring av den årliga kontrollavgiften ska livsmedelsföretagaren ska bland annat underrättas om hur kommunen kommit fram till aktuell riskklass innan beslut om årlig kontrollavgift fattas. Livsmedelsverkets riskklassificeringsmodell av livsmedelsanläggningar skickas därför med kommuniceringen. För registrerade verksamheter ska den årliga avgiften betalas med helt avgiftsbelopp från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. För själva registreringen debiteras en timavgift. Numera används erfarenhetsmodulen vid beräkning av avgifter där tidigare inspektionsresultat vägs in i bedömningen. Vid flertalet uppföljande prover bör avgift tas ut för att täcka myndighetens faktiska kostnad. Verksamheter som upphör under året och har betalt sin årliga kontrollavgift får generellt inte tillbaka avgiften eller delar av avgiften. Myndighetsnämnden har möjlighet att sätta ner eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl.

9 3. Kontroll av livsmedelsverksamheter 3.1 Syfte och mål med kontrollverksamheten Syftet med kontrollen är att säkerställa att livsmedelslagstiftningen efterlevs. Det är dessutom av yttersta vikt att säkerställa att inspektioner och revisioner genomförs på samma sätt. Alla livsmedelsföretag ska ha samma förutsättningar oberoende av vilken medarbetare som utför kontrollerna eller i vilken kommun de har sin verksamhet. Långsiktiga mål för livsmedelskontrollen i Sävsjö kommun är: Att konsumenterna får säkra livsmedel och förtroende för kontrollverksamheten. Att våra livsmedelsföretagare får information om vad lagstiftningen kräver av dem. Att våra företagare har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull och att de får en likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Myndighetsnämndens övergripande mål för livsmedelskontrollen i kommunen är att genom tillsyn och rådgivning, tillse att livsmedelshanteringen bedrivs i enlighet med livsmedelslagens bestämmelser. 3.1.1 Innehåll i offentlig kontroll Offentliga kontroller sker för att verifiera att livsmedelsföretagaren har vidtagit förfaranden för att kontinuerligt uppfylla kraven och nå målen i lagstiftningen: - Granskning av livsmedelsföretagarens system för egenkontroll - Inspektion av lokaler, utrustning, rengöringsmetoder etc. - Kontroll av hygienförhållandena i livsmedelsföretaget - Bedömning av livsmedelsföretagarens rutiner för god tillverkningssed (GMP), hygienpraxis (GHP) och HACCP - Granskning av relevant dokumentation - Intervju med livsmedelsföretagaren och berörd personal - Avläsning av mätinstrument Några av kontrollmomenten kan utföras på kontoret, medan andra förutsätter besök på plats. 3.2 Verksamhetssystem Myndighetsnämnden ska enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen föra register över de verksamheter som fordrar återkommande tillsyn. Miljö- och byggförvaltningen i Sävsjö kommun använder ett GIS-baserat databassystem för hantering av flertalet ärendetyper. För livsmedelstillsynen finns ett egenutvecklat system i access för lagring av verksamheter med tillhörande kontroller och tillsyn samt dokument knutna till dessa. Samtliga tabelldata och kopplade handlingar är möjliga att nå via formulär, sökningar och kartapplikationer. Systemet är baserat på fastighetsbeteckningar. Accessdatabasen för livsmedelskontrollen används för att dokumentera arbetet. Alla ärenden, handlingar och anteckningar finns samlade i programmet. All kommunikation med livsmedelsföretagare bör antecknas. Accessdatabasen kan användas för att bevaka ärenden och annat av vikt. All kontakt med företagarna som inte är av allmän karaktär noteras med tid i databasen. Den sammanlagda tiden som lags ner under ett år kan sedan tas hänsyn till vid beslut om årlig avgift genom erfarenhetsmodulen. Åtkomst till databasen sker via regleras genom ordinarie mappåtkomst som styrs via inloggningsuppgifter samt via lösenord för kartapplikationen. Backup sker via kommunens samt Höglandets IT:s egna ordinarie säkerhetsrutiner.

10 3.3 Planeringsunderlag I december varje år upprättas ett dokument där varje företags status ska beskrivas. I den årliga tillsynsplanen planeras när och hur nästa års kontroller ska ske. Alla pågående ärenden som kräver uppföljning markeras i ärendehanteringssystemet så att alla dessa uppdrag kan övervakas. Inom förvaltningen är ett bra samarbete viktigt. Större anläggningar kan kontrolleras gemensamt av två inspektörer, mindre kontrolleras enskilt. Kontroll av nya verksamheter utförs i första hand av den handläggare som har mest erfarenhet inom det aktuella området. Inspektioner kan också ske vid exempelvis anmälningar, ägarbyte eller andra förekommande orsaker. Kontroll kan också ske vid anmälningar om t.ex. matförgiftning eller klagomål. 3.4 Normal kontroll Den normala kontrollen ska vara riskbaserad, utföras regelbundet och vara behovsanpassad. Kontrollfrekvensen ska stå i proportion till riskerna i den aktuella verksamheten och med hänsyn tagen till resultaten av livsmedelsföretagarens egenkontroll. Kontrollen ska vara både riskbaserad och behovsanpassad, det vill säga sättas in där behovet är störst. Resultat från kontrollerna och erfarenheter från övervakning och kartläggningar kan utgöra underlag för att riskbasera kontrollen. I livsmedelskontrollen ingår generellt att kontrollera att EU-förordningar, livsmedelslagen, livsmedelsförordningen och de föreskrifter och råd som utgivits av Livsmedelsverket efterlevs samt att vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma efterlevnad. Därutöver är tillsynsmyndigheten skyldig att anmäla överträdelser av bestämmelser i livsmedelslagen eller i de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen till polis- och åklagarmyndigheten om det finns misstanke om brott. Myndighetsnämnden ska såsom tillsynsmyndighet även samarbeta med andra tillsynsmyndigheter och med sådana statliga och kommunala organ som kan utöva tillsyn i särskilda hänseenden eller som på annat sätt fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten. Livsmedelslagen avser hantering av livsmedel. Detta gäller dels slakt och dels framställning, beredning, behandling, förvaring, förpackning, omförpackning, transport eller uppläggning av livsmedel, dels saluhållande, försäljning, servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring. 3.5 Extra offentlig kontroll Om bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen medför att kontroll utöver den normala kontrollen krävs ska extra offentlig kontroll genomföras och en avgift för denna debiteras den som är föremål för kontrollen. För extra offentlig kontroll tas dessutom en avgift ut för 30 min restid. Extra offentlig kontroll omfattar bland annat undersökning av ett problems omfattning och kontroll av om korrigeringsåtgärder har vidtagits. 3.6 Revision egenkontroll Syftet med revisionen är att bedöma om livsmedelsföretagarens system för egenkontroll säkerställer att livsmedelslagstiftningens krav uppfylls. Hela eller delar av systemet för egenkontroll granskas och bedöms mot kraven i lagstiftningen. Vid revisionen granskas dessutom att företaget följer sina rutiner för egenkontroll. 3.7 Förberedelser inför inspektion och revision I de allra flesta fall utförs inspektion och revision samtidigt. På vissa större verksamheter kan en fullständig inspektion ske vid årets första besök och en revision genomföras vid årets andra besök.

11 Inspektion och/eller revisionen bör planeras. Planeringen kan omfatta: - Genomgång av relevant bakgrundsinformation - Val av omfattning på inspektion/revisionen - Välja lämplig tid för företagaren, då man tror att denne har tid för en oanmäld inspektion - Samråd med livsmedelsföretagaren avseende tidpunkt för revisionens genomförande - Provtagningsbehov - Inspektion i eventuellt projekt 3.7.1 Genomförande av kontroller Kontroll bör ske utan förvarning om det inte krävs att ansvarig är med, exempelvis vid revision. Kontrollområden är enligt en checklista för inspektion: Inspektionen genomförs enligt följande modell: - Inledande möte med presentation och där notering av deltagare under inspektion/revisionen görs, presentation av syftet med och omfattningen av besöket, information om lagstiftningen som granskningen sker gentemot, möjlighet för livsmedelsföretagaren att informera om eventuella förändringar i lokaler och verksamhet som skett. - Påklädning av inspektör och handtvätt. - Kontroll på plats i verksamheten. - Eventuell rengöringskontroll med ATP-mätare. - Granskning och bedömning av livsmedelsföretagarens rutiner. - Enskild överläggning, med värdering av avvikelser. - Avslutande möte, där livsmedelsföretagaren informeras om inspektionen / revisionens preliminära resultat och att det slutliga resultatet kommer framgå av den skriftliga rapporten. Livsmedelsföretagaren ska ges möjlighet att lämna synpunkter och bemöta de bedömningar som gjorts. Lämnade synpunkter och bemötanden ska dokumenteras. Checklista för inspektion kan användas vid revision. Delar som inte kontrolleras noteras med ej kontrollerat. 3.7.3 Personlig hygien Händerna ska tvättas innan varje inspektion / tillsynsbesök påbörjas och klockor och andra smycken ska avlägsnas. Vid inspektion ska tillsynspersonalen använda lämpliga skyddskläder (rock, hårnät/keps, inneskor eller skoskydd i plast, hygienbyxa vid känsligare platser som industri eller större tillagningskök), hålla god hygien, tvätta händer vid behov, inte nyttja snus och allmänt föregå med gott exempel. Om inspektören är sjuk eller misstänker att han eller hon kan vara en smittkälla av bakterier eller virus så ska inga inspektioner utföras. Skyddskläder förvaras i plastpåsar när de är rena, innan tvätt i en tvättkorg, de tvättas efter en eller några gångers användning och förvaras i plastpåse. Skyddskläderna tvättas via kemtvätt eller hemma hos inspektören om god hygien kan upprätthållas (torkning / vikning sker utan inblandning av husdjur eller barn). Engångskläder som kasseras efter varje tillsynsbesök kan också användas. 3.7.2 Checklista för kontroll Inspektionerna följer kontrollområden 1-15 i Livsmedelsverkets vägledning om offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar. en checklista som utgår från de punkter som ska rapporteras till Livsmedelverket, se bilaga 4. Översiktligt innehåller checklistan vägledningen följande kontrollområden: - infrastruktur, lokaler och utrustning - råvaror och förpackningsmaterial - säker hantering, lagring och transport - hantering och förvaring av avfall - skadedjursbekämpning

12 - rengöring och desinfektion - vattenkvalitet - temperatur - personlig hygien - utbildning - HACCP-baserade förfaranden - information, märkning, presentation - spårbarhet - mikrobiologiska kriterier - övriga krav i lagstiftningen kontroll av underhåll av lokalerna, rengöring, hantering, märkning, egenkontroll, personalhygien, provtagning av livsmedel samt mikrobiologisk rengöringskontroll. Brister påtalas direkt på plats och en skrivelse inspektionsrapport skickas ut. Är bristerna av allvarligare art redovisas de i skrivelse till verksamhetsansvarig med uppmaning om åtgärd. Alla åtgärder/inspektioner/kontakter etc. dokumenteras. 3.8 Projektinriktad kontroll Projektinriktad kontroll kan initieras centralt av Livsmedelsverket, regionalt av länsveterinären. I möjligaste mån brukar myndighetsnämnden avsätta tid för att kunna delta i centrala och regionala tillsynsprojekt. 3.9 Provtagning och rengöringskontroll Provtagning av livsmedlens mikrobiologiska kvalitet ska ske med jämna mellanrum beroende på tillverkarens eller försäljningsställets omsättning, i enlighet med tillsynsplanen. Proverna ska skickas till ackrediterat laboratorium för analys. Rengöringskontroll kan göras med ATP-mätare, där resultat visas efter 15 sekunder. Denna är mycket användbar och visar på bristande rengöring där ögat inte kan påvisa det. För att kontrollera om frityrolja är färsk används ett instrument som finns på miljöoch byggförvaltningen. 3.9.1 Mätinstrument Termometer ska kalibreras minst vartannat år, gärna varje år av ackrediterat företag. Vilken termometer som kalibreras är rullande. De övriga kontrolleras mot den nykalibrerade. Kalibreringsföretaget skickar ut en påminnelse då det är dags för nästa kalibrering. ATP-mätaren kalibreras av Food Diagnostics vartannat år. Frityroljemätaren kalibreras av livsmedelsinspektören, instruktioner finns i förpackningen. Kalibreringsbevis ska förvaras i pärmen med kontrollplanen på miljö- och byggförvaltningen, där finns också kontaktuppgifter till företag som kan utföra kalibreringen. 3.10 Inspektionsrapporter Rapport om den offentliga kontrollen som den har utförts ska upprättas. Rapporten ska lämnas till den berörda livsmedelsföretagaren. Rapporten ska innehålla: - Uppgift om vem som utfört kontrollen - Uppgift om vem som var närvarande vid kontrollen - Uppgift om när kontrollen genomfördes - En beskrivning av syftet med den offentliga kontrollen - Den kontrollmetod som tillämpas - Resultaten av den offentliga kontrollen

13 - Avvikelser bör värderas. Värderingen ligger till grund för hur uppföljningen ska ske och om rättsliga åtgärder ska vidtas mot livsmedelsföretagaren - I förekommande fall de åtgärder som ska kommer att vidtas av den berörda livsmedelsföretagaren - Fastighetsbeteckning Av rapporten bör även framgå: - Faktauppgifter om livsmedelsföretagaren och anläggningen - Hur och när uppföljning kommer att ske Livsmedelsföretagaren har rätt att ta del av de uppgifter som framkommer av rapporten och yttra sig över dessa uppgifter inom en bestämd tid vecka. Miljö- och byggförvaltningen ska dokumentera med vem och när kommunicering skett. 3.11 Uppföljning av inspektion Om bedömningen görs att avvikelserna kommer att åtgärdas inom kort eller inte är av allvarligare art blir det ingen återinspektion utan avvikelserna kommer att kontrolleras under nästa normala kontroll. Uppföljning av noterade avvikelser ska ske genom förnyad kontroll i syfte att undersöka och avgöra om livsmedelsföretagaren vidtagit ändamålsenliga och effektiva korrigerande åtgärder. Uppföljningen ska planeras och ska ske med lämplig metod såsom revision, inspektion eller annan kontroll. Vid allvarliga avvikelser bör ett nytt möte bokas in inom en till åtta veckor. 3.12 Hantering av avvikelser Efter besöket skickas en tjänsteskrivelse, rapport, med tidsangivelse för åtgärd av allvarlig avvikelse. Vid de tillfällen då verksamheter har allvarliga brister informeras om risken för höjd avgift. Vid kontrollen diskuteras tiden för åtgärder så innehavaren har en faktisk möjlighet att klara dessa inom utsatt tid. Företagen ges oftast mellan en till tre månader för att åtgärda bristerna. Ibland kan vissa lokalbrister ta längre tid att åtgärda. Vid den uppföljande inspektionen tas en kopia på föregående inspektionsrapport med. De punkter som fick avvikelser kontrolleras. Övriga punkter får omdömet ej kontrollerad (EjK). Den nya inspektionen klassas som extra offentlig kontroll med avseende på inspektionstyp. I de fall en avvikelse omedelbart åtgärdas, skrivs en kommentar om detta. Har allvarliga brister inte åtgärdats vid ett andra återbesök, då lämnas ärendet vidare till nämnden (se 3.11.1 sanktioner). Övriga avvikelser ska hanteras enligt följande: Korrekta uppgifter: Om livsmedelsföretagare ändrats ska en ny registrering ske detta registreras. Rutin saknas eller är bristfälliga: Förslag på nya eller ändrade rutiner ska vara upprättade inom åtta veckor lämplig tidsrymd. Dokumentation från verksamhetens egen övervakning saknas: Återbesök sker eller begäran att skicka in dokumentation efter åtta veckor och då ska åtta veckors dokumentation redovisas. Iakttagelser av faktiska förhållanden från verkligheten: Om avvikelsen inte åtgärdas/kan åtgärdas direkt ska återbesök ske efter åtta veckor en lämplig tidsrymd. Beroende på punkt kan dokumentation krävas under åtta veckor. Vid akuta rengörningsbrister sker återbesök inom en vecka lämplig tid. Lokalens utformning: Åtgärdsprogram och/eller rutiner ska inkomma inom fyra till tolv veckor. Livsmedel förvaras i felaktig temperatur. Återbesök eller uppföljning sker inom en vecka kort för att kontrollera att temperaturerna åtgärdats. Finns det risk för att

14 människors hälsa kan påverkas ska produkterna kasseras och leveranser stoppas tills felet är åtgärdat. Miljö- och byggförvaltningen ska bland annat följa upp: - Allvarliga brister konstaterade vid inspektion - Prover som bedöms godtagbart med anmärkning eller otillfredsställande - Livsmedelshantering som sker utan att vara registrerad - Begärda handlingar som inte inkommit - Anmälningar om exempelvis dålig livsmedelshygien, fel märkning, misstanke om matförgiftning. - Livsmedel som förvaras i felaktig temperatur. 3.12.1 Sanktioner 1. Om bristande efterlevnad konstateras, ska åtgärder vidtas för att se till att företagaren avhjälper situationen. Åtgärden som vidtas ska ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad Vid upprepade överträdelser bör mer omfattande åtgärder vidtas ( se 3.11.1 sanktioner). Vid vite tas ärendet upp i nämnden för fastställande och detta sker även vid akuta stängningar. Inspektören kan förbjuda delar av verksamheten eller viss hantering tillfälligt, tills problemet är åtgärdat. Beslutet ska vara riktat mot livsmedelsföretagaren, vara skriftligt och tidsbegränsat. Företagaren ska upplysas om motivering, kommunicering samt möjlighet till överklagande (se punkt 4 beslut). Vid behov kan jurist behöva kontaktas (eventuellt köp av extern tjänst). Beslut om detta tas av miljö- och byggchefen i samråd med handläggande inspektör. Åtgärder som kan vidtas vid bristande efterlevnad är följande: Om bristande efterlevnad konstateras görs en bedömning om vilka åtgärder miljö- och byggförvaltningen ska vidta. I första hand följs artikel 54 i förordning (EG) nr 882/2004 och i andra hand livsmedelslagen (2006:804). Åtgärderna kan enligt artikel 54 i förordning (EG) nr 882/2004 omfatta att myndigheten: föreskriver sanering eller andra åtgärder som anses vara nödvändiga för att se till att livsmedel är säkra eller att livsmedelslagstiftningen följs, begränsar eller förbjuder utsläppande på marknaden och import eller export av livsmedel, övervakar och, vid behov, beordrar att livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras, ger tillstånd till att livsmedel används för andra ändamål än dem som de ursprungligen var avsedda för, tillfälligt avbryter driften av eller stänger hela eller delar av det berörda företaget under en lämplig tidsperiod, tillfälligt eller permanent återkallar anläggningens godkännande, beslutar om åtgärder efter offentlig kontroll av livsmedel från tredje länder enligt artikel 19, beslutar om andra åtgärder som den behöriga myndigheten anser vara motiverade. I livsmedelslagen (2006:804) finns kompletterande bestämmelser som ger myndigheten möjligheter att agera. Kontrollmyndigheten får enligt lagen: meddela förelägganden och förbud (22 ), förena förelägganden och förbud med vite (23 ),

15 omhänderta en vara som släppts ut på marknaden eller uppenbart är avsedd att släppas ut på marknaden i strid med 10 i lagen eller de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen (24 första stycket 1 punkten), omhänderta varor som avses med ett föreläggande eller förbud enligt 22, om föreläggandet eller förbudet inte följs (24 första stycket 2 punkten) och låta destruera omhändertagna varor (24 andra och tredje stycket). 2. Åtgärderna ska i tillämpliga fall omfatta följande: a) Föreskriva sanering eller andra åtgärder som anses vara nödvändiga för att se till att foder- eller livsmedel är säkra eller att foder- eller livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd följs. b) Begränsa eller förbjuda utsläppande på marknaden och import eller export av foder, livsmedel eller djur. c) Övervaka och, vid behov, beordra att foder eller livsmedel återkallas, dras tillbaka från marknaden och/eller destrueras. d) Tillfälligt avbryta driften av eller stänga hela eller delar av det berörda företaget under en lämplig tidsperiod. e) Tillfälligt eller permanent återkalla anläggningens godkännande. f) Andra åtgärder som anses vara motiverade. 3. Miljö- och byggförvaltningen ska till den berörda företagaren eller dennes företrädare överlämna: a) skriftlig underrättelse om sitt beslut om vilka åtgärder som skall vidtas i enlighet med punkt 1 och om skälen till beslutet, och b) information om rätten att överklaga sådana beslut och om de förfaringssätt och tidsfrister som gäller för detta. 3.12.2 Omhändertagande av livsmedel En kontrollmyndighet har möjlighet att ta hand om en vara som släppts ut på marknaden i strid mot 10 livsmedelslagen eller de EG- bestämmelser som kompletteras av lagen. Omhändertagande av varor kan bl.a. ske när varan: inte uppfyller krav och villkor som föreskrivits eller beslutats om angående märkning och presentation av livsmedel, livsmedels beskaffenhet eller beteckning, har handhafts eller tidigare släppts ut på marknaden i en anläggning som inte har godkänts eller registrerats eller inte uppfyller villkor i ett godkännande eller ett tillstånd, innehåller förbjudna ämnen, har halter som överskrider gränsvärden bestämda i lag eller EG-förordning, eller inte uppfyller kraven på säkra livsmedel, se artikel 14 förordning (EG) nr 178/2002. Det är även möjligt att omhänderta en vara om varan avses med ett föreläggande eller förbud enligt 22 livsmedelslagen och om föreläggandet eller förbudet inte följs. Det finns möjlighet för livsmedelsföretagaren att göra varorna dugliga under överinseende av kontrollmyndigheten eller använda dem för annat ändamål. Om detta inte är möjligt ska varan förstöras av kontrollmyndigheten på ägarens bekostnad. Då små, dyrbara eller lättflyttade partier ska omhändertas kan varorna ställas i ett förråd i kommunalhuset om de kan förvaras i rumstemperatur annars ska de förvaras i kylskåpet eller frysen på miljö- och byggförvaltningen, detta för att de inte ska riskera att försvinna. Annars är det förbud som gäller med stöd av artikel 54 punkt 2b förordning (EG) nr 882/2004 eller 22 livsmedelslagen, som inskränker ägarens dispositionsrätt. Varorna

16 kommer då att förvaras på företaget. Det finns en tejp som förvaras i förrådet på miljöoch byggförvaltningen som det står saluförbud enligt livsmedelslagen på som varorna kan plomberas med. Beslut om omhändertagande av livsmedel och destruktion bör följa vägledningen för sanktioner i livsmedelslagen. 3.13 Statistik Årlig myndighetsrapportering till Livsmedelsverket Statistik En rapportering av livsmedelskontrollen lämnas årligen till Livsmedelsverket. Den innehåller bland annat resursinventering av livsmedelspersonal, antalet anläggningar i kommunen, antalet utförda inspektioner, anläggningstyper, bedömningspunkter, myndighetsåtgärder samt riskklasser. För vattenverken rapporteras även överskridna gränsvärden och nödåtgärder.

17 4. Beslut En registrering är ett myndighetsbeslut enligt Sävsjö kommuns rutiner. Ett beslut om registrering dokumenteras genom ett skriftligt, formellt beslut till anmälaren. Se bilaga 11 Beslut om registrering av livsmedelsanläggning. Vid beslut om årlig kontrollavgift, föreläggande eller förbud ska kommunicering ha skett. Detta innebär att livsmedelsföretagaren ska ha fått ta del av uppgifter av betydelse för ärendet samt möjlighet att yttra sig. Kommuniceringen sker genom att handlingar skickas till livsmedelsföretagaren med post. Då myndigheten önskar få bevis på att kommunicering skett skickas brevet rekommenderat med mottagningsbevis. Kommunicering kan också ske muntligt i vissa situationer där det är nödvändigt att fatta beslut om administrativa åtgärder direkt. En skriftlig underrättelse om beslutet ska överlämnas till företagaren där ska det tas upp vilka åtgärder som ska vidtas för att avhjälpa den bristande efterlevnaden och om skälen till beslutet, och information om rätten att överklaga sådana beslut och om de förfaringssätt och tidsfrister som gäller för detta. Underrättelsen kan ske muntligt eller skriftligt, genom delgivning eller på något annat sätt. Betungande beslut kan överklagas. Om beslutet förenas med vite ska aktuell bestämmelse i viteslagen och även 23 livsmedelslagen anges. Om myndigheten beslutar att beslutet gäller omedelbart även om det överklagas ska 33 livsmedelslagen anges. Förutom lagstöd ska även bakgrund och omständigheter till att beslutet fattas, skäl för beslutet (motivering) och överklagandehänvisning ( hur man överklagar beslutet ) finnas med. Det ska framgå av motiveringen varför ett föreläggande behövs. Förelägganden och förbud ska adresseras till livsmedelsföretagaren. 4.1 Godkännande och registrering Alla livsmedelsföretag ska uppfylla relevanta krav för egenkontroll, utrustning, lokaler, utrymmen eller andra platser, oavsett om de omfattas av krav på godkännande eller registrering (EG-förordning 178/2002). 4.1.1 Gränsdragning mellan godkännande och registrering Alla verksamheter, förutom de som finns upptagna i bilaga III i förordning (EG) 853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, ska registreras. 4.1.2 Registrerade objekt

18 5. Hantering vid provtagning 5.1 Provtagning och analys De uppgifter som vidaredelegeras externt är analys av livsmedel. Analysarbetet har upphandlats inom ramen för lagen om offentlig upphandling. För närvarande är det Eurofins som analyserar de prover som tas ut vid offentlig kontroll. Syftet med rutinen är att säkerställa att provtagning och provhantering sker på bästa möjliga sätt och att samma rutiner används av medarbetarna som arbetar inom området. Provtagning ska vara ändamålsenlig och användas vid misstänkt matförgiftning, vid klagomål, i projekt eller inom kontrollen. Innan provtagning ska syftet klargöras och vilka analyser som ska utföras bestämmas. Proverna bör vara representativt uttagna och tillräckligt många för att ge acceptabel säkerhet i samband med bedömning av resultatet och den slutliga bedömningen av livsmedlet. Prover ska i normalfallet analyseras på laboratorier som är bedömda och ackrediterade. Proverna ska hanteras och märkas så att deras rättsliga och analytiska giltighet säkerställs. Företaget ska ges möjlighet att ta ut ett referensprov. Hanteringen av provet ska ske så att det kan förutsättas vara i samma skick som vid provtagningen. Felaktiga prover ska alltid följas upp. Uppföljning kan ske genom informationsutbyte med berörd livsmedelsföretagare, genom ett uppföljande prov eller genom en visuell kontroll. Vid uppföljande prover tas avgift ut för att täcka myndighetens faktiska kostnad. Provtagningsresultatet arkiveras och en kopia skickas till livsmedelsföretagaren. Utbrott av matförgiftning innebär två identifierade fall oberoende av varandra som kan härröras till samma livsmedelsföretagare. Livsmedelsinspektören är ansvarig för tolkningen av analysresultatet (se även avsnitt 5.3 i Vägledningen för livsmedelsprovtagning ). En bedömning ska göras om livsmedlet är ett risklivsmedel, om det finns sjukdomsframkallande organismer eller toxiner i sådan mängd som är eller kan antas skadliga. Livsmedelsverket föreslår att följande uttryck används vid bedömningen: Livsmedlet bedöms som tillfredställande med avseende på undersökta parametrar. Livsmedlet bedöms som godtagbart med anmärkning på grund av (ange avvikelse). Livsmedlet bedöms som otillfredsställande på grund av (ange avvikelse). Det finns även andra faktorer som kan påverka bedömningen av provet: När under ett livsmedels livsmedlets förväntade hållbarhet provet togs ut. Om en fortsatt behandling av livsmedlet minskar eller ökar de mikrobiologiska riskerna. Vem är konsumenten? Känsliga grupper? Analysmetodens mätosäkerhet. Under vilka förhållanden provet togs ut. Om det finns lagstadgade bindande kriterier eller gränsvärde (exempelvis salmonella). 5.2 Rutiner för prover till laboratorium Livsmedelsprover ska tas samma dag som de skickas till laboratoriet. Vid provtagning ska kylväska med frysklampar användas. Prov hålls i kylskåp/frysskåp fram tills de ska skickas iväg till laboratoriet. Kylväska packas med minst sex frysklampar så nära avgångstid som är möjligt. Detta för att säkerställa att provet verkligen kommer fram till laboratoriet i samma skick som när det skickades.

19 Proverna skickas till Eurofins i Jönköping med distributionsföretaget DHL. Ordinarie hämtning av prover sker tisdagar kl. 13:00. Hämtning av prover övriga dagar i veckan ska beställas per telefon senast samma dag före kl. 9:00, men helst dagen innan. Kontaktuppgifter och övrig information finns på insidan till dörren till förrådet. Vid vattenprover som ska analyseras för mikroorganismer måste provet vara på laboratoriet senast tolv timmar efter provtagning. Livsmedelsprover måste vara på laboratoriet inom 24 timmar från provtagningstidpunkten, se Eurofins anvisningar för provtagning av livsmedel som finns på G:\MILJO\Administration\Blanketter\Eurofins, och på Eurofins hemsida www.eurofins.se. Flaskor, väskor och frysklampar beställs från Eurofins i god tid innan de tar slut. Frysklampar finns i frysen. Väskor, flaskor för vatten och burkar till livsmedelsprov finns på en hylla i förrådet. Blanketter och instruktioner finns digitalt på G:\MILJO\Administration\Blanketter\Eurofins. Ansvarig för prover och provmaterial är inspektören och vid hans eller hennes frånvaro är miljö- och byggchefen ansvarig. För akut provhämtning utanför normal arbetstid används journumret som är kopplat till SOS alarm. Numret finns på kontaktlistan uppsatt på förrådsdörrens insida. Begär Eurofins i Jönköping, och lämna dina kontaktuppgifter, därefter ringer laboratoriet upp. Journumret är öppet alla dagar på året. Resultat från provtagning skickar Eurofins ut via e-post till förvaltningen. Resultatet kan också ses på deras hemsida, www.eurofins.se, genom inloggning. 5.3 Otjänliga prover Vid provtagning av livsmedel som misstänks ha orsakat matförgiftning, bör kvarvarande livsmedel sparas av livsmedelsföretagaren tills provsvaret kommit. Först efter negativt provsvar bör livsmedlen användas eller slängas. Vid övrig provtagning där prover är otjänliga ska uppföljning ske omedelbart utan dröjsmål. Livsmedelsföretagaren ska rekommenderas att avlägsna produkten från sortimentet om det finns kvar. Beroende på i vilket avseende som provet är otjänligt och beroende på livsmedlet ges ytterligare rekommendationer, till exempel rengöring. Efter vidtagna åtgärder tas ett uppföljande prov. Verksamheten kan först bli aktuell för saluförbud eller förbjudande av viss hantering om de uppföljande proverna också är otjänliga. Om livsmedlet har ursprung i en annan kommun, ska miljökontoret eller motsvarande i den aktuella kommunen underrättas. Kontaktinformation till alla Sveriges kommuner finns på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se. Vid otjänliga prov på det kommunala dricksvattnet kontaktar laboratoriet tekniska förvaltningen och en kopia skickas med fax till miljö- och byggförvaltningen. 5.4 Kylskåp och frysar Lufttemperaturen i kylskåpet och i frysarna på förvaltningen ska kontrolleras en gång per månad med kalibrerad termometer. Kylskåpet ska hålla en temperatur på max 8 grader och frysen på max 18 grader. Vid för hög temperatur kasseras livsmedel och kylskåpet ses över. Mätningarna kvitteras på kvittenslista. Om temperaturen är för hög justeras denna och om skåpen går sönder kontaktas fastighetsskötare. Frysarna avfrostas och rengörs vid behov och det kvitteras på lista. Kylskåpet rengörs vid behov och även detta kvitteras på lista. I kylskåpet förvaras livsmedels- och dricksvattenprover på separata hyllor. För journal, se bilaga 5 3.

20 6. Matförgiftningar Rutinerna vid matförgiftningar syftar till att få klarhet i vad som eventuellt har brustit i livsmedelshanteringen. Ett utbrott innebär att två eller fler personer oberoende av varandra får matförgiftningssymptom från samma smittkälla och anmäler detta. Produktansvarslagen kan komma i fråga, med ersättningsmöjlighet för exempelvis förlorad arbetsinkomst för den drabbade. Det är inte miljö- och byggförvaltningen som hjälper till att driva processen att få ersättning, utan utredningen syftar endast till att undvika att fler drabbas. Vid misstanke om matförgiftningar ska provtagning ske om så anses möjligt och relevant. Vid en misstänkt matförgiftning finns gemensamma riktlinjer för tillvägagångssätt framtagna i länet inom ramen för miljösamverkan F, www.miljosamverkanf.se, se också bilaga 6 bilagor 4-7. De sjuka ska uppmanas att lämna avföringsprov vid vårdcentralen för att kartlägga sjukdomsalstrande bakterier och virus. På Sävsjö kommuns webbplats finns checklistor för intervju med de drabbade vid livsmedelsutbrott och dricksvattenutbrott. Vid dricksvattenutbrott ska alltid kommunens VA-chef kontaktas. Vid konstaterade utbrott av calicivirus kan Livsmedelsverket bekosta provtagning. Kontakt ska tas med Livsmedelsverkets mikrobiolog. Kontaktuppgifter och mer information om smittskydd och olyckor vid vattentäkter finns i Sävsjö kommuns riktlinjer för hantering av miljörelaterade olyckor i Sävsjö kommun. Resultatet av utredning ska rapporteras till Livsmedelsverket.

21 7. Uppföljning av livsmedelskontrollen Kommunens årsredovisning visar om myndighetsnämnden mål om effektivitet i tillsynen har uppnåtts eller inte. Det finns nyckeltal som antal inspektioner i förhållande till antal avgiftsbelagda livsmedelföretag samt antal uttagna prov i förhållande till antal avgiftsbelagda livsmedelföretag. Utredda anmälningsärenden i sin helhet för miljösidan redovisas också. I kommunens budget redovisas de mål som är uppsatta för verksamheten. I december varje år upprättas ett dokument där varje företags status och helhetsomdöme beskrivs och då sker också en naturlig uppföljning av verksamheten. Uppföljning sker också genom att gå igenom den årliga kommunrapporteringen där man kan jämföra kontrollen mellan de olika åren. Revision av livsmedelskontrollen i Sävsjö kommun utförs av genomför Länsstyrelsen vart fjärde år en. Livsmedelsverket kan också medverka vid revisionen.

22 8. Information 8.1 Informationskanaler och -förmedling Miljö- och byggförvaltningen hämtar in information från Livsmedelsverket (webbplats hemsida, informationsbrev, kommunstöd, livsteck.net), Smittskyddsinstitutet, tidningar (Köttbranschen, Smittskydd, Svenska Livsmedel) och länsstyrelsen (länsveterinärer). Inspektörerna besöker Livsmedelsverkets webbplats för inspektörer, www.livsteck.net, minst en gång i veckan för att hålla sig uppdaterade. Länsträffar och generellt utbyte från övriga livsmedelsinspektörer i länet och kontakter utanför länet ger också information. Vid återkallande och saluförbud av varor kontaktas det aktuella livsmedelsföretagets hemkommun. När information bör nås av alla livsmedelsföretagare skickar miljö- och byggförvaltningen ut informationsbrev eller lägger ut information på Sävsjö kommuns hemsida. Detta kan ske i händelse av ny lagstiftning eller liknande. Vid otjänliga prover med ursprung utanför kommunen ska miljöförvaltningen eller motsvarande i aktuell kommun underrättas. 8.1.2 Livsteck.net 8.2 Kontakter Kontaktlista finns till andra som kan vara av intresse inom kommunen samt till relevanta myndigheter och inspektörer i och utanför Jönköpings län. Se även dokument Rutiner för åtgärder vid allvarliga avvikelser från Livsmedelslagstiftningen under bilaga 2 8. Kontaktlistan är också uppsatt på insidan av dörren till förrådet. 8.3 Livsmedelsinformation på Sävsjö kommuns kommunens webbplats hemsida På webbplatsen hemsidan ska finnas information om livsmedelskontroll, lagstiftning, godkännande och registrering, taxor och avgifter, egenkontroll, märkning, branschriktlinjer, matförgiftning samt länkar till mer information, checklistor och hjälpredor. På webbplatsen hemsidan ska också finnas också registreringsblanketter, råd och tips när en ny livsmedelsverksamhet ska startas. Om något speciellt händer inom livsmedelsområdet, exempelvis vid ny livsmedelslagstiftning ska webbplatsen uppdateras hemsidan så snabbt som möjligt. Informationen som ska läggas ut sammanställs av inspektören och publiceras därefter. 8.4 Information om HACCP Ett informationsunderlag En guide om HACCP för verksamhetsutövare har utarbetats i kommunen. Syftet med underlaget guiden är att underlätta för livsmedelsföretagarna vid arbetet med att ta fram sin faroanalys. Informationen finns under bilaga 7 9 och på ssävsjö kommuns webbplats hemsida, www.savsjo.se.