MILJÖPLAN FÖR ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB

MILJÖPLAN FÖR ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB Sammanfattning Älvkarleby GK:s styrelse tog beslut våren 2009 att tillsätta en miljögrupp med målet att kunna söka Svenska Golfförbundets miljödiplom för miljö- och kvalitetsarbetet. Information gick ut till medlemmarna på klubbens hemsida samt på årsmötet hösten 2009. I klubbens tidning Lugnetbladet kommer miljögruppen att informera om arbetet och vad som är på gång. På årsmötet i april 2010 fick medlemmarna information om klubbens policy, mål, visioner och handlingsplaner. Efter att medlemmarna antagit miljöpolicyn fortsätter arbetet och miljö/- kvalitetsarbetet skall vara etablerat under hösten 2010. I miljöarbetet kommer vi att söka samverkan med andra intressenter och vid behov anlita extern hjälp. Greenkeeper ser över kemikalier, avfallsfrågor och transporter. Klubbchefen ser över energifrågor samt natur och djurliv. Klubbchef och greenkeeper tar hand om lagar, förordningar och kontakt med miljökontor och övriga myndigheter. Vi vill samverka med bl a Naturskyddsföreningen om vad som finns i skog och mark, om fågel/djurlivet i skogen och i våra dammar, och hur vi kan gynna den biologiska mångfalden. Älvkarleby GK vill värna om den vackra natur som vi har och förhoppningsvis göra den ännu bättre. Informationstavlor om intressanta arter finns. I övriga frågor samarbetar vi även med Miljökontoret i kommunen. Älvkarleby Golfklubb vill parallellt med huvudverksamheten även främja friluftsliv i anslutning till golfbanan. Under vintertid upplåter vi golfbanan för skidåkning i samarbetet med den lokala skidklubben. 1

Älvkarleby GK har gjort en tidsplan och målbeskrivning över klubbens miljöarbete och vilka resurser och myndigheter klubben skall samarbeta med. Älvkarleby GK arbetar även aktivt med miljöaspekter, förebyggande underhåll, riskanalyser, internkontroll, handlingsplaner, organisationsschema, funktionsbeskrivningar. I vår pärm Miljöledningssystem finns alla dokument som berör verksamheten. Fakta/historik om Älvkarleby Golfklubb Älvkarleby golfbana ligger i norra Uppland, där Dalälven rinner ut i havet. I gammal kulturbygd på älvens västra strand ligger landskapets nordligaste golfbana. Platsen kallas Lugnet, ett arv från det nedlagda jordbruket. Klubben bildades 1983 och de första nio hålen invigdes 1987. 5 år senare 1992 öppnade den nuvarande 18-hålsbanan. Banan är en park/hedbana där de första nio hålen är lätt kuperade i park och skogs miljö. De sista nio är av hedkaraktär. Klubben består idag av c.a 900 medlemmar varav 150 st är juniorer. Området kring golfbanan besitter unika arter av flora och fauna. Utspridda inom golfbanans område finns värdefulla torrängar med speciella växter och insekter. Dessa ängar vårdas av Älvkarleby Golfklubb i samarbete med Upplandsstiftelsen. Här finns växter som t.ex sandraban som är helt anpassad till den torra och magra miljön. Det finns även vissa insekter som är helt beroende av den solbelysta och öppna sandjorden. bl.a sandbin och bibagge samt vissa fjärilar. Havsörn ses ofta cirkla över älven i sin jakt på mat. Bakgrund Älvkarleby GK har ett ansvar för inre och yttre miljön, hälsa och säkerhet i enlighet med lagar, föreskrifter och krav på miljö och kvalitet. Genom vår egenkontroll har vi möjlighet att samordna och förstärka insatser på detta område i enlighet med Älvkarleby GK:s kvalitetsoch miljöpolicy och möta nya krav på yttre miljön och kvalitetssäkring. Vi har därför påtagit oss att säkra organisationens totala kvalitet, öppenhet, ordhållighet och integritet i allt vad vi företar oss både inom föreningsgemenskapen och gentemot omvärlden. Detta gäller både vår inre miljö, säkerhet för människor och utrustning, och den yttre miljön. Älvkarleby GK skall etablera arbetsmetoder som säkrar att vi inte bara följer lagar och föreskrifter, utan också når våra egna miljö- och kvalitetsmål. Vi skall göra vad står i vår makt för att förhindra skador och reducera förorening av den yttre miljön samt säkra liv, hälsa och utrustning. Vägledande för arbetet är vår miljöpolicy. Älvkarleby GK:s Miljöpolicy Alla medlemmar, anställda och entreprenörer skall verka för att verksamheten bedrivs enligt miljöriktiga principer. Verksamheten skall kontinuerligt prövas mot miljömässiga värderingar. Där ingår att följa gällande miljölagar och föreskrifter. Arbetet skall utvecklas med ständiga förbättringar med mål att minimera oönskad miljöpåverkan. 2

Verksamheten skall medverka till att naturupplevelser vid golfklubben främjas. Den biologiska mångfalden vid golfklubben skall främjas Miljöfrågor skall vara en stående punkt på styrelsens sammanträden Våra miljörutiner kommer att vara en integrerad del i vår löpande verksamhet och följa SGF:s miljönormer med målet att klara ett miljödiplom. Miljösystemet kommer att finnas tillgängligt för alla våra medlemmar på vår hemsida, hos klubbchefen och i receptionen. Vår strategi är att koncentrera insatserna till de vid varje tid viktigaste identifierade miljöaspekterna som värderas årligen vid en miljögenomgång för de verksamheter som omfattas i vårt kommande certifikat. Miljöplanen omfattar följande områden: Delaktighet Inköpsrutiner Fastigheter Kontor Avfallshantering Kommunikation Energianvändning Markbyggnad Växtnäring Vattenvård Naturvård Revision Restaurangen är en entreprenör till klubben. Vi kommer att ställa samma krav på dessa som vi gör på oss själva. Entreprenören ansvarar för att personalen känner till klubbens miljöarbete t.ex. källsortering av avfall. DELAKTIGHET Klubben skall verka för att medlemmarna inspireras till att engagera sig i miljöfrågor och alla ska känna till klubbens vilja att bedriva verksamheten så resurssnålt som möjligt och i samklang med naturen. Det är viktigt att uppmuntra och ta till vara medlemmarnas och personalens idéer och engagemang för miljöarbetet. Personalens kunskap och engagemang samt fungerande rutiner och arbetssätt kommer att ge resultat i miljöarbetet. Tydliga och kommunicerade mål för miljöarbetet, en uppdaterad lättillgänglig handlingsplan och fortlöpande utvärdering av arbetet mot målen kommer att säkerställa successiva förbättringar. 3

Det är av stort värde för klubben att öka förståelsen för de insatser som krävs för att driva en golfklubb och sköta en golfbana med de krav som lagar och förordningar kräver. Bildat en miljögrupp Upprättat rutiner för verksamheten Informerat om miljöplanerna på hemsidan Redovisat miljöplanen på årsmöte Information ges fortlöpande i tidningen Lugnetbladet och på hemsidan Informerat på små anslagstavlor om intressanta växter och djur längs golfbanan i samverkan med Upplandsstiftelsen Samarbeta med lokal naturskyddsförening ang. inventering av växter och djur, ev. hävda någon yta genom slåtter. Pågår 09-01 klart 2012-05- 31 Klubbchef INKÖPSRUTINER Genom att arbeta med miljöaspekter redan vid upphandling av olika varor skapas det förutsättningar för ett bättre miljöarbete. Klubbens behov av inköp fördelar sig i huvudsak enligt följande: BANSKÖTSEL Förbrukningsmateriel såsom drivmedel, oljor, reservdelar Reparation och underhåll av maskinparken Investering i nya maskiner och utrustning KANSLI OCH ADMINISTRATION Kontorsmaterial Investering i nya maskiner och utrustning FASTIGHETER Energiinköp, reparation och underhåll RESTAURANGEN Matvaror till den dagliga verksamheten Översyn och eventuell investering i nya maskiner och ny utrustning SHOPEN Inköp av golfutrustning m.m. Inköp av miljövänliga produkter t.ex. biologisk gödning. 4

Införskaffa varuinformationsblad (Säkerhetsdatablad) över kemiska ämnen och produkter. Upprätta en förteckning över kemiska ämnen som används Undersöka vilka inköp vi kan göra av mer miljöanpassade kemiska produkter som fungerar bra till rimlig kostnad Ställa krav på våra leverantörer att de är miljöcertifierade. Fortsätta ställa krav på att våra leverantörer är miljöcertifierade. 01-01 12-31 LP, klubbchef FASTIGHETER Byggt lokaler och byggnader som har god status sett ur miljösynpunkt, alla relativt nybyggda eller nyrenoverade. Installerat värmepump i klubbhus. Infört lågenergilampor samt rörelsedetektorer i klubbhus. Gå igenom energiförbrukningen på klubben och se vad vi har för kostnader och var vi skulle kunna spara. 09-01 12-31 Klubbchef KONTORSMILJÖ/ADMINISTRATION KANSLI Handlägger klubbens löpande administrativa ärenden året runt BANSKÖTSEL Banchefens administrativa arbete RESTAURANGEN Restaurangen ingår som en del i klubbens verksamhet och bedrivs av en entreprenör/hyresgäst till klubben. Därför är det viktigt att restaurangens mål och verksamhet överensstämmer med klubbens. 5

Hjälper restaurangen med att ta hand om farligt avfall, detta lämnas till oss för vidarebefordran till allmän avfallsmottagning (batterier). Tomma tonerkassetter lämnas tillbaka till leverantören. Dubbelsidig kopiering. Minskat utskrivandet av inkommande e-post. åtgärd Hålla regelbundna möten med restaurangen om lagar, krav och om klubbens mål och policy samt förväntningar som klubben har på restaurangen. 04-01 10-31 Klubbchef AVFALLSHANTERING När avfall sorteras och lämnas till olika typer av återvinning minskar vi vår miljöpåverkan och bidrar till att både vi själva och efterkommande generationer kan leva i en bättre miljö. Med lite sparsamhet och eftertanke kan var och en bidra till att minska avfallsmängden. Uppkomsten av avfall skall minimeras. För det avfall som trots allt återstår, skall återanvändning, materialåtervinning och i sista hand deponering tillgripas. Ingen kompostering sker av sopor och matavfall från restaurangen. Gräsklipp från green går tillbaka till ruffarna på banan På tee och fairway lämnas gräsavfallet kvar. Övrigt uppsamlat gräs komposteras med löv mm. Vi källsorterar wellpapp, glas, plåt, plast, och papper Miljöfarligt avfall lämnar vi till kommunens återvinningscentral Spillolja hämtas av SITA. Klubben har ett stort antal papperskorgar uppställda runtom på banan För större mängder sopor och avfall från restaurangen finns containrar uppsatta vid restaurang och maskinhall. Rutiner finns för att tillvarata och avlämna speciellt miljöfarliga ämnen ex. oljor. Påbörja källsortering med ny uppsättning uppsamlingskärl åtgärd KOMMUNIKATION De flesta golfspelarna kör i egen bil och därmed står bilåkandet för en mycket stor del av lubbens energiförbrukning och utsläpp av miljöskadliga ämnen. En ökad samåkning och användande av cykel kan minska denna påverkan. 6

Ställt i ordning parkeringsplatser för cyklar (cykling ger motion och ren luft) Samåkning till tävlingar på annan ort Erbjuda juniorerna bagskåp som möjliggör att de kan cykla till golfbanan. ENERGIANVÄNDNING Älvkarleby GK använder energi för en rad olika ändamål, t ex uppvärmning och belysning av klubbhus, personallokaler, garage, restaurang, maskinhall m.m. Nya tekniska lösningar som kan minska energiförbrukningen ska användas. I banskötseln användes maskiner som drivs med fossila bränslen (diesel och bensin). På marknaden håller det på att utvecklas alternativa drivmedel, t ex etanol och rapsolja. Dessa ger minskat koldioxidutsläpp och föroreningar. Genom att satsa på maskiner med lång livslängd och genom kontinuerligt underhåll minskar behovet av nyinköp och därmed minskar även den totala energiåtgången. NULÄGET MASKINER/DRIVMEDEL Se särskild förteckning över maskiner. Gräsklipparna är samtliga dieseldrivna utom de mindre som drivs med bensin Till dieselmotorerna användes city diesel klass 1, förbrukning ca 10 kubikmeter per år. Till bensinmotorerna användes blyfri bensin, förbrukning ca 1500 liter per år Motorerna saknar katalysatorer. Bensin 2 % ca 200 liter per år SMÖRJOLJOR Mineraloljor användes, förbrukning ca 120 liter per år. HYDRAULOLJOR Mineraloljor användes, förbrukning ca 160 liter per år Spilloljor hämtas och transporteras bort av SITA. FETTER Till banans maskiner användes halvsyntetiska fetter. BEVATTNINGSANLÄGGNING Pumpar 4 st. av typ Grundfors med effekt 11 kilowatt, 20 ampere Pumparna är försedda med frekvensomformare för varvtalsreglering för att spara energi. MASKINTVÄTTNING Maskinerna tvättas efter varje användning. Då används endast vatten från älven Två gånger om året görs en kraftigare tvätt med alkaliskt avfettningsmedel. 7

Tvättvattnet går igenom en oljeavskiljare som töms ca två gånger/år. Installerat bergvärmepump för värmning av klubbhuset och installerat en del lågenergilampor. Blyfri bensin används till 2 taktsmaskiner. Vi har 3 elfordon, 2 golfbilar och 1 transportfordon. Nya, mer energisnåla maskiner för banskötsel, har anskaffats Undersöka om RME diesel är användbart för maskinerna. Utreda om det är lönsamt att installera värmepump i verkstaden och tilläggsisolera personalutrymmet 01-01 12-31 LP MARKBYGGNAD UPPGIFTER OM BANAN Bankaraktär: Skogs och parkbana Hela området omfattar ca 68 ha Antal hål: 18 hål + 2 st puttinggreener Banan är byggd på sandmark som dränerar vattnet bra. FAIRWAY Består av mestadels omväxlande ler, jord och sand. Dominerande grässort är vitgröe med inslag av rödsvingel och ängsgröe. Skötselplanen beskriver alla skötselmoment på banan inklusive de gödselmedel som används Yta ca 16 ha GREENER Uppbyggda på mullblandad sandjord Gräset på greenerna är mestadels vitgröe. De äldsta 9 greenerna har en enkel uppbyggnad. De nya greenerna är byggda med modern teknik. Yta: ca 0,9 ha TEES Uppbyggda på mullblandad sandjord. Gräsarterna är vitgröe, rödsvingel och rajgräs Yta: ca 0,7 ha SEMI-RUFF OCH RUFF Består av styv lera omväxlande med mulljord och sand. Gräsarterna är olika sorts svingel med inslag av många andra arter. Yta: ca 40 ha 8

DRIVINGRANGE Grässort är vitgröe och rödsvingel samt rajgräs Yta: ca 4 ha VÄXTNÄRING VÄXTSKYDD GÖDSLING Ett av problemen med gödsling är att en del av den tillförda näringen riskerar att lakas ut av regnvatten och konstbevattning. Genom att tillföra näring i små och täta givor som gräset konsumerar direkt minskar också risken för näringsläckage. Eftersom gräsklippet på fairway får vara kvar förs ingen näring bort och därför behöver endast små mängder tillföras. Ytterligare begränsa tillförsel av näring till fairway. För att bibehålla och ytterligare förbättra vattenkvaliteten i dammarna inom golfbaneområdet skall gödsling intill dessa även i fortsättningen undvikas. För bedömning av behovet av tillförsel av växtnäringsämnen tas jordprover vid jämna mellanrum. Skötselprogrammet skall uppdateras årligen efter resultat av tagna markprover. Vattenprover från de olika dammarna och från tillflöden skall tas med avseende på näringsinnehåll. Skötselplanen visar att nedanstående mängder växtnäringsämnen har påförts de olika ytorna under en växtsäsong. Växtnäringstillförsel 2009 kg/100m2/säsong Yta N =kväve P =fosfor K =kalium Fairway 0,4 0,1 0,7 Green 1,7 0,5 1,5 Tee 0,5 0,2 0,8 Utöver detta användes järnsulfat i mängder baserat på näringsanalysen. Detta får hanteras som riktvärden eftersom vädret varje år påverkar tillväxt och gödsling. : Behovsanpassad gödsling med flytande gödning. Vi har i år införskaffat en ny spruta med kjolar. Vi tar jord och växt prover för att se att vi ligger rätt i gödsling. Växtskyddsmedel används bara vid angrepp och ej i förebyggande syfte. Vi luftar och dressar för att hålla ytorna torra och förebygga svamp samt att vi tillför organiska humuspreparat för att gynna mikrolivet. Fairway sprutas mot ogräs vid behov. Av skötselplanen framgår att det ständigt pågår ett arbete att förbättra gräset. Vid hjälpsådd använder vi rödsvingel och rödven. Greenerna luftas och dressmaterial läggs på (sand) i syfte att förbättra växtbädden och få ett starkare gräs åtgärd 9

Använda SGF s material Checklista för miljöarbetet på golfbanan för att stämma av att klubbens arbete stämmer överens med lagar och föreskrifter och göra förbättringar vid behov (Se banservice.golf.se (Skrifter)) 05-01 12-31 LP, klubbchef FÖREBYGGANDE AV GRÄSSKADOR BEKÄMPNING MOT SVAMP Ständigt återkommande klippning och intensiv användning av greenerna innebär en ökad risk för sjukdomsangrepp. Växtskyddsmedel riskerar liksom näringen att lakas ut och därmed spridas till omgivande mark, ytvatten och grundvatten. Under viss typ av väderlek uppstår lätt snömögelangrepp. Stora insatser har gjorts för att förhindra detta genom luftning, vertikalskärning samt dressning. Vi använder ett medel som håller greenerna daggfria, vi daggar även av greenerna med borste. Målet är att ytterligare förebygga skötseln för att minska svampangrepp t.ex. lufta, dressa, dagga och alltid ha välslipade knivar samt prova biologiska preparat. Endast av kemikalieinspektionen godkända växtskyddsmedel användes. Sammanlagda doser 2009, 2 liter flytande och 2 kg fast bekämpningsmedel. Alla bekämpningsmedel är förvarade i låst utrymme. Årlig genomgång och städning i förrådet för växtskyddsmedel Sprutförare har erforderlig utbildning och behörighet. Öka järnbehandlingen på hösten i syfte att stärka gräset och förhindra snömögel. åtgärd Bygga en biobädd vid maskinhallsområdet där halm, torvströ kan suga upp avfallsämnen vid tvättning av maskiner, sprutor etc. 2010-09-01 12-31 LP BEVATTNING För att hålla en golfbana i trim krävs stora mängder vatten. Normalbehovet för en 18- hålsgolfbana är enligt Svenska Golfförbundet 20-25000 kubikmeter per år. Så stora uttag av vatten är inte bara krävande ur vattenresurssynpunkt utan även ur energisynpunkt. Vad gäller föroreningar bryts vissa av dem ned av mikroorganismer i marken och en golfbana kan också sägas fungera som en reningsanläggning. Vattnet som användes till bevattningen kommer enbart från Dalälven som fylles på genom naturlig tillrinning av ytvatten. 10

Vi försöker att vattna behovsanpassat på greener, tee och fairway. Dalälvens vatten används även till att tvätta maskiner Spridare byts mot sektorspridare där det är möjligt Spolning av maskiner sker på en betongplatta som är ansluten till en oljeavskiljare. Vid sprutning med gödning vid dammar och diken finns rutiner för att minska näringsläckage till vattnet Pumpar upp vatten från lägsta till högsta dammen för att få cirkulation i dammarna (syresättning). Provtagning av vattnet med avseende på fosfor, kväve och ph skall göras åtgärd Installation av nytt styrsystem bevattning. 2010-10-01 05-31 LP NATURMARK/LANDSKAPSVÅRD En golfbanas delar har olika påverkan på den biologiska mångfalden. I naturpartier vid sidan om spelytorna finns det förutsättningar för att skapa en större biologisk variation. Genom att inte hålla lika hårt på att golfbanorna måste se ut som parker kan naturen gynnas ytterligare. Torra träd och stubbar är livsviktiga för vissa lavar, svampar och insekter. I och omkring dammar och vattendrag lever en rad växter och djur. Det gäller att sköta dammarna på rätt sätt för att de skall myllra av liv. En viktig åtgärd är att minska användningen av växtskyddsmedel eftersom detta direkt minskar artrikedomen. Vi planerar att fortsätta att bevara inhemska träd och växter Nuläge Vi försöker att få golfbanan att naturligt smälta in i omgivande naturliga miljö (landskap) Vi värnar och försöker behålla den flora och fauna som finns Vi strävar efter att banutrustningen som bänkar, skyltar mm är diskreta och smälter in i banan. Vi planterar bara inhemska växter och trädarter. Minska antalet vattenhinder pinnar och använda plattor i stället som smälter bättre in i miljön. Pågår 2010-05-01 10-31 LP FLORA Vegetationen präglas på vår bana till största delen av artfattiga naturförhållanden med ringa variation. Marken består för det mesta av sand utom på vissa mindre delar som består av 11

styv lera. Längs åkerkanterna och dikeskanterna finns partier med ängsliknande flora som gynnas av slåtter. FAUNA Vad beträffar faunan är det framför allt fågellivet som ger stor variation och artrikedom. Det förkommer i varierande mängd grågås och kanadagås. I övrigt är det de vanligaste fågelarterna som t.ex. sädesärla, kaja, skata, koltrast, talgoxe, blåmes, pilfink och sånglärka som förekommer. Rovfåglar som regelbundet besöker vår bana är tornfalk, sparvhök, havsörn. Fåglarna behöver stöd av olika slag för att det skall bli en så stor artvariation som möjligt. Många behöver holkar att bygga bo i och andra behöver täta buskage för att trivas. Nuläge: Spara döda träd (stående/liggande) för att öka biol. mångfald Lämnar en del skyddsområden helt orörda, partier där inga ingrepp får göras. Dessa områden är ej i spel och är till för att bevara vissa biotoper och till skydd för djurlivet. Vi försöker gynna bärande träd (med bär) och mer ovanliga trädarter. Sätta upp holkar för fågellivet. Göra en växt och djurinventering, samverka med Naturskyddsföreningen. Pågår 2010-06-01 12-31 Klubbchef DAMMARNA Tyvärr är dammarna alltför näringsrika vilket ger ett mycket litet siktdjup, endast några decimeter. Solljuset har svårt att tränga ner till botten, vilket ger upphov till syrebrist och utveckling av svavelväte och därmed inget liv. Men med nya metoder kan dammarna få ett bättre vatten och ett rikare djurliv. Tagit bort vass och vegetation på den skötta sidan. Ordnat en skött spelsida på dammen och en mindre skött del som inte är i spel som gynnar djurlivet Ta bort vass och vegetation 06-01 10-31 LP MILJÖREVISION För att ständigt förbättra miljöarbetet skall miljöplanen årligen utvärderas och följas upp. 12

Förändringar i energianvändning samt bruket av drivmedel och växtskyddsmedel skall noggrant granskas. Ny teknik kan utnyttjas så att naturen ytterligare skyddas. Utvärdera miljöplanen Redovisa särskilda miljöaktiviteter i verksamhetsberättelsen Skicka in miljöplanen till miljöinspiratör eller SGF s bankonsulent Utvärdera miljöplanen 10-01 Redovisa särskilda miljöaktiviteter i verksamhetsberättelsen 11-01 12-31 11-30 Klubbchef Klubbchef MILJÖANSVARIGA VID ÄLVKARLEBY GOLFKLUBB Delaktighet: Klubbchef 070-5572510 Inköp: Klubbchef, Fastigheter: Leif Persson Greenkeeper leif.persson@alvkarlebygk.com 070-6276907 Kontor: Klubbchef Restaurang: Restaurangchefen Golfshop: Klubbchef Avfallshantering: Leif Persson Greenkeeper Energianvändning: Leif Persson Greenkeeper Markbyggnad: Leif Persson Greenkeeper, klubbchef Växtnäring, Vattenvård: Leif Persson Greenkeeper Naturvård: Leif Persson Greenkeeper, klubbchef Miljörevision: Klubbchef, Leif Persson Greenkeeper, Lennart Billfalk miljöansvarig Huvudansvarig: Lennart Billfalk ordförande lennart.billfalk@vattenfall.com 070-5395098 13