Läkemedel och äldre 2013



Relevanta dokument
Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna.

2. Åldrandet och läkemedel

3. Läkemedelsgenomgång

5. Medicinering vid behov

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR.

Frågor och svar om smärtlindring

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Smarta råd om läkemedel för äldre

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Undervisningsmaterial inför delegering Läkemedel

Äldre och läkemedel LATHUND

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. för mer information och länk till webbshop

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter delegering i. kommunal hälso- och sjukvård. Läkemedel. Reviderat


Bipacksedel: Information till användaren. Xylocain 5%, salva lidokain

Till dig som ska utföra. kommunal hälso- och sjukvård

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Kunskapstest inför delegering

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

Bipacksedel: Information till användaren. Ciloxan 3 mg/g ögonsalva. ciprofloxacin

Bipacksedel: Information till användaren. Rinexin 50 mg depottabletter. fenylpropanolaminhydroklorid

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Bipacksedeln: Information till användaren. Skinoren 20% kräm azelainsyra

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

bnmqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåa

EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer

Delegeringsutbildning Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård Läkemedel

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Information om hjärtsvikt. QSvikt

DELEGERING LÄKEMEDELSPLÅSTER

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Bipacksedeln: Information till användaren. Ontbort 200 mg tabletter ibuprofen

LÄKEMEDELSBEHANDLING AV ÄLDRE

2. Vad du behöver veta innan du använder Scheriproct

2. Vad du behöver veta innan du använder Terbinafin Teva

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.

LÄKEMEDELSHANTERING Kommunal hälso- och sjukvård

Klåda i underlivet? Så här behandlar du svampinfektion i underlivet.

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Att tänka på innan och under tiden du använder läkemedlet

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läkemedelsbiverkningar är en väldigt vanlig orsak till att äldre söker på akuten (8-40%).

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Bipacksedel: Information till användaren. Omnilax 10 g pulver till oral lösning, dospåse. makrogol 4000

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

efter knä- eller höftledsoperation

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. Vad du behöver veta innan du använder Paracetamol/Kodein Evolan

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Lamisil Singeldos 1 % kutan lösning. Terbinafin

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Apotekets råd om. Huvudvärk

Bipacksedeln: Information till användaren. Atrovent Nasal, nässpray 42 mikrogram/dos. ipratropiumbromid

Ta kontroll över din blåsa

Bipacksedeln: Information till användaren. Voltaren 23,2 mg/g gel. diklofenakdietylamin

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Delegering Partille Kommun Kommunal hälso- och sjukvård

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Dequalinium Orifarm 10 mg vaginaltabletter dekvaliniumklorid

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Bipacksedel: Information till användaren. Laxido pulver till oral lösning

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Bipacksedel: Information till användaren. Iopidine 10 mg/ml ögondroppar, lösning, endosbehållare. apraklonidin

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Bipacksedel: Information till användaren. Microlax, rektallösning. natriumcitrat, natriumlaurylsulfoacetat

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

MÅ BRA med läkemedel på äldre dar

Värt att veta om kronisk förstoppning

PDF rendering: Titel , Version 3.0, Namn Cornina medicated plaster OTC PL. Läkemedelsverket BIPACKSEDEL

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Tentamen 62DA01 Vdist 15h, Gdist 16h, fristående

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter

Bipacksedel: Information till användaren. Movicol Neutral pulver till oral lösning, dospåse

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Transkript:

Läkemedel och äldre 2013

Utbildningspärm Läkemedel och äldre Våren 2013 (revidering, ursprunglig version från år 2006) FoU-nätverk Läkemedel och äldre Samordnare: Ingrid Ekman CSK 1

Innehållsförteckning 1. Etik och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel 3. Läkemedelsgenomgång 4. Läkemedelsformer 5. Medicinering vid behov 6. Läkemedel och kost 7. Dosläkemedel 8. Delegering, slutenvård 9. Delegering, öppenvård 10. Litteratur- och webbtips 2

1. Etik och läkemedel Begreppet etik kommer från grekiskan och betyder sedvänja, skick, bruk. Etik handlar om hur vi bemöter och förhåller oss till våra medmänniskor. I ord och handling återspeglas våra värderingar och människosyn. Grundvärderingen i allt vård- och omsorgsarbete är att den ska vila på en humanistisk människosyn där den enskilda personen ses som en unik och självständig varelse som har rätt att själv bestämma över sin vård och behandling utifrån sina egna förutsättningar. Den humanistiska människosynen betonar också att människan ska ses utifrån ett helhetsperspektiv, det vill säga med fysiska behov, medicinska behov, sociala behov, psykiska behov och existentiella behov. Det finns ett flertal olika lagar, normer och värderingar som styr vårdpersonalens handlande. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska all vård vara av god kvalitet och tillgodose vårdtagarens behov av trygghet. Den ska bygga på respekt för vårdtagarens självbestämmande och integritet och så långt som möjligt genomföras i samråd med vårdtagaren. Socialtjänstlagen betonar också den enskilda vårdtagarens rätt till delaktighet och medbestämmande. Begreppet etik Humanism Lagar Lyssna på vårdtagaren Låt vårdtagaren var delaktig Visa respekt för vårdtagaren Var professionell i mötet med vårdtagaren Som vårdpersonal ställs man dagligen inför situationer som har med etiska frågor att göra. Det innebär att man också ofta hamnar i etiska dilemman som det inte finns någon självklar eller tillfredsställande lösning på. De handlingsalternativ som står till buds har såväl fördelar som nackdelar. En sannolikhetskalkyl behöver då utföras över vilka de troliga konsekvenserna blir om vårdaren gör på det ena eller andra sättet. Några viktiga etiska grundprinciper kan vara till hjälp och vägleda vårdaren i bedömningsprocessen. Grundprinciperna kan ibland te sig som självklara men behöver ändå uttalas och beskrivas för att medvetandegöra grunden för vårdarens ställningstagande. De etiska grundprinciperna anger färdriktningen för vårdarens val men inte hur vårdaren ska handla i en bestämd situation. De viktigaste grundprinciperna är: Etiska grundprinciper Godhetsprincipen innebär att göra gott, att maximera hälsa, livskvalitet och människovärde Människovärdesprincipen innebär att inte skada, att minimera lidande och att inte kränka. Alla människor har Godhetsprincip Människovärde 3

samma värde vilket innebär att man inte ska skada eller kränka någon annan och inte heller orsaka lidande för någon annan Autonomiprincipen innebär att värna om självbestämmande, integritet och respekt Rättviseprincipen innebär att vara rättvis, att ge vård på lika villkor. Självbestämmande Rättvisa Förutsättningen för att kunna handla så optimalt som möjligt är att vårdaren blir medveten om samt reflekterar och tränar sig i att hantera etiska spörsmål och dilemman. Vårdaren har till sin hjälp följande verktyg: Verktyg för reflektion och beslut Lagar, regler och normer anger hur vårdaren bör agera Förnuftet hjälper vårdaren att analysera och bedöma konsekvenserna av handlingen till exempel göra gott, undvika att skada Samvetet talar känslomässigt om för vårdaren vad som är rätt respektive felaktigt handlande Empatisk förmåga förmågan att sätta sig in i en annan människas situation. För att vårdaren ska veta hur hon/han ska agera mot den enskilda vårdtagaren måste vårdaren försöka förstå hur vårdtagaren tänker och reagerar för att kunna möta den enskilda vårdtagarens behov på ett unikt sätt. Medmänniskor att diskutera och rådfråga vägleder vårdaren i hur hon/han ska hantera situationen. Etik vid överlämnande av läkemedel Professionellt vård- och omsorgsarbete kan beskrivas i två delar som samspelar med varandra. Dels i en uppgiftsdel som omfattar själva görandet och dels i en relationsdel som innefattar hur uppgiften genomförs. För att vård- och omsorgsarbetet ska bli av god kvalitet är det av vikt att se till hela personen och inte enbart till den uppgift som ska utföras. Det är alltså vårdaren som är den främsta tillgången i mötet med vårdtagarna. Vårdandet i sig innebär ett stort ansvar men också att vårdaren har stor möjlighet att ta över beslut av både positiv och negativ art när det gäller äldre personer på grund av att de ofta i mycket stor utsträckning är beroende av hjälp. Det är viktigt att vara medveten om detta som vårdare så att inte vårdaren använder denna makt på ett negativt sätt. Vid överlämnandet av läkemedel är det Uppgiftsdel Relationsdel 4

viktigt att stanna upp och reflektera kring hur handlingen utförs. Varje vårdare har ett eget ansvar för sitt handlande. Det kan aldrig överlämnas till någon annan. Om så är möjligt bör vårdtagaren själv handha och/eller ta sin medicin. Det finns burköppnare, tablettdelare och tablettkross att tillgå som hjälpmedel. Följande fall belyser en inte alldeles ovanlig situation, där vårdaren måste ta hjälp av den etiska beslutsprocessen för att motivera sitt handlande. Anna vill inte ta sin medicin! Igår svalde hon sina fem tabletter i ett nafs varför gör hon det inte nu??? Trilskas hon?...jag har ju de andra som jag ska hjälpa. - Nu måste du skynda dig Anna det gick ju så bra igår! Då var du ju så duktig!!! Knappt hörbart men ändå bestämt säger Anna Neej Nää Nej jag kan inte! -Men det vet du väl att du måste ta dem. Sjuksköterskan var ju här igår och förklarade för dig att det är viktigt för din hälsa! Nu tar Anna mer ton och irriterat fräser hon ut Näää ska det vara så förbaskat svårt att fatta. Vad tycker du? Ska man försöka förklara ännu en gång? Ska man vara mer bestämd och försöka övertala henne igen? Kan man tvinga henne? Vet hon sitt bästa? Ska man avvakta och se om det går bättre sedan? Vad ska man göra om hon fortsätter att inte ta sin medicin? ja, frågorna är många! Fundera och diskutera det som står här nedan. Det är etiskt korrekt att: Berätta för vårdtagaren vilket/vilka läkemedel som ges Berätta för vårdtagaren varför läkemedlet ges Vid insättning av nytt läkemedels bör vårdtagaren informeras om eventuella biverkningar och försiktighetsåtgärder. Det är oetiskt att: Lura vårdtagaren genom att dölja medicinintag till exempel genom att blanda tabletter i mat och dryck. Om vårdtagaren inte vill ta sin medicin ska detta diskuteras med sjuksköterska och läkare. 5

2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare för läkemedel och när åldersförändringarna påverkar läkemedlen. Den biologiska åldern med sviktande organfunktioner i kroppen inträffar mellan 70 till 75 år och medför risker vid läkemedelsbehandling. Åldrandet När är man gammal? I arbetet med äldre människor kan man dagligen se exempel på unga och gamla äldre. Samma sak ses i omgivningen, hos släkt, grannar, bekanta och arbetskamrater. Här ses även gamla unga. De faktiska antal år en person levt anger inte hur gammal man är. Det finns stora skillnader mellan individerna. Åldrandet är en långsam, oavbruten förändring i kroppen som startar i tjugoårsåldern och fortsätter livet ut. Åldrandet är till stor del beroende av inre faktorer i kroppen som styrs av vårt arvsanlag. Denna del kan inte påverkas. Det kallas det primära åldrandet. Åldrandet är även beroende av yttre faktorer som man delvis själv kan påverka. Dessa är kost, motion, alkohol, droger, miljö (luftföroreningar, lösningsmedel och så vidare), rökning, sjukdomar och skador. Det kallas det sekundära åldrandet. Till sist beror åldrandet även på den psykosociala delen av livet: Hur mycket stress man utsätts för i hemmet, på fritiden och på arbetet. Om man lever tillsammans med andra eller är ensam. Vilken självkänsla man har och vilken betydelse för andra i samhället som man har. Vilken roll spelar jag i samhället, umgängeskretsen, mina intressen, hobby och så vidare. Det kallas det psykosociala åldrandet. Primärt åldrande Sekundärt åldrande Psykosocialt åldrande När man ska ge läkemedel till äldre måste man framför allt ta hänsyn till kroppens åldrande (det biologiska åldrandet) och det varierar inte i så stor utsträckning. Det tillhör främst det primära åldrandet och delvis till det sekundära. Förutom kroppens åldrande är det andra faktorer som spelar roll för att det blir problem med att behandla äldre med läkemedel. Det rör sig dels om att man vet för lite om hur läkemedel verkar hos äldre och dels att äldre har många sjukdomar och krämpor samt får behandling med många läkemedel samtidigt. Läkemedel är sällan utprovade eller studerade på äldre personer eller på personer med flera sjukdomar. Läkemedelsundersökningar är till för att visa vilka effekter läkemedel har, vilka doser som ger effekterna och vilka biverkningar som kan finnas. Detta medför att Läkemedel och åldrandet Läkemedelsundersökningar 6

man inte vet vilka doser som är rätt att ge till äldre och inte heller vilka biverkningar man kan förvänta sig. Samma problem finns för behandling av barn. Man får helt enkelt utgå ifrån de resultat som visats på yngre och ofta friskare personer än vad genomsnittspatienter är. Farmakologi allmän del, äldre Farmakologi Förutom att äldre har större risk att drabbas av biverkningar av läkemedel är de även känsligare för preparat med påverkan på hjärnan och får lättare överdoseringssymtom även vid normala doser. Man måste noggrant överväga nyttan och riskerna vid användning av läkemedel till äldre. För vissa läkemedel kommer dessa biverkningar först efter 2-3 veckor och då sätter man det inte i samband med behandling som pågått så länge. Åldrandeprocessen i hjärnan medför en ökad risk för yrsel, trötthet, förvirring, fall och frakturer. Vatten/fettfördelningen i kroppen förskjuts med större andel fett än vätska genom att muskelmassan minskar och fettet ökar. Det leder till att fettlösliga preparat får förlängd och förstärkt effekt. Exempel på sådana läkemedel som trivs i fett är lugnande medel, sömnmedel och morfinliknande preparat. Njurarnas funktion halveras fram till sjuttio års ålder vilket medför att de flesta läkemedel måste anpassas, det vill säga sänkas i doser, då njurarnas utsöndringsförmåga minskar påtagligt. Kroppens olika organ blir känsligare för läkemedel hos äldre. Speciellt vid demenssjukdomar bidrar det till att lugnande medel, sömnmedel, psykosmediciner (neuroleptika), morfinliknande preparat och antikolinergt verkande medel (läkemedel som sänker acetylkolin i hjärnan och perifert) får förstärkt effekt och ger fler biverkningar. Hur läkemedel tas om hand i kroppen hos äldre (farmakokinetiska förändringar) Farmakokinetik Upptag av läkemedel i kroppen (absorption): Det sker för det mesta inte någon större förändring i upptaget av läkemedel från magsäcken eller tarmen om inte personen samtidig har exempelvis magkatarr, magsår eller uttalad förstoppning. Vid dessa tillstånd, som inte är ovanliga hos äldre, utsätts läkemedlet en längre tid för påverkan i magsäcken med konsekvenser för upptaget som antingen ökas eller blir fördröjt. Omvandlingen av läkemedel i kroppen (metabolism): Läkemedel som är beroende av en välfungerande lever (vilket de flesta smärtstillande och psykofarmaka är) kan få påverkan på sin metabolisering. Denna omvandling är för många läkemedel nödvändig för att medicinen ska bli aktiv och få förväntad effekt. Om samtidig behandling sker med många Absorption/Upptag Metabolism/ Omvandling 7

läkemedel (polyfarmaci) som konkurrerar om samma leverenzymsystem blir det svårt att förutse vilka effekter eller biverkningar som patienten kan få. Då polyfarmaci är vanligt hos äldre är det ett vanligt förekommande problem. Fördelningen ut i kroppen av läkemedel (distribution): Fördelningen av läkemedel ut till kroppens olika delar och vävnader påverkas av om blodcirkulation fungerar sämre som exempelvis vid hjärtsvikt eller svår åderförkalkning i blodkärlen. Fettlösliga ämnen (de flesta psykofarmaka) har hos äldre en större benägenhet att lagras i den relativt förhöjda andelen fett som äldre har. Detta medför att läkemedlen stannar kvar längre i kroppen och ansamlas med risk för överdoseringssymtom efter några dygn. Utsöndring av läkemedel ur kroppen (elimination): Många läkemedel är beroende av väl fungerande njurar för att utsöndras ur kroppen. Följderna av detta är att effekten av medicinen blir högre och varar längre än vad man förväntar sig. Även här riskerar patienten att får biverkningar och överdoseringssymtom som följd av detta. Symtomen kan bli allvarliga när det rör sig om exempelvis hjärtmedicin (exempelvis digitalis), blodtryckssänkande medel, antibiotika, Waran eller epilepsimedel. Hos personer över 70 år är njurarnas reningsförmåga nedsatt till hälften trots att de har normala kreatininvärden. Det senare beror på att muskelmassan samtidigt minskar vilket ger lägre kreatininvärden hos äldre-äldre (>80 år) och avtacklade patienter. Distribution/ Fördelning Elimination/ Utsöndring Hur kroppen påverkas av läkemedel hos äldre (farmakodynamiska förändringar) Farmakodynamik Äldre har ökad känslighet i hjärnan för lugnande, sömnmedel, morfinpreparat och antikolinerga läkemedel vilka kan medföra trötthet, minnesstörningar, nedsatt andningsförmåga, förvirring, yrsel, illamående och så vidare. Blodtrycksregleringen i kroppen försämras och blir känsligare med hög ålder vilket medför ökad risk för blodtrycksfall med sänkt blodtryck i hjärnan ( det svartnar för ögonen ). Förutom att detta medför svimningar, ökad fallrisk och frakturer ger det även upphov till trötthet. Patienten vill helst ligga ner, blir alltmer inaktiv och muskelstyrkan och balansen blir sämre. En ond cirkel uppstår där patienten helst vill ligga och därmed försämras muskelfunktioner, balansen och blodtrycket som blir ännu lägre. Förändringar i mag-tarmkanalen med bland annat sänkt salivbildning och sämre rörlighet i magsäck och matstrupe Hjärnan Blodtrycksreglering Mag-tarmkanalen 8

medför muntorrhet och sväljningssvårigheter. Läkemedel som behöver sväljas hela kanske krossas med alltför snabba, kraftiga och kortvariga effekter som följd. Förstoppning på grund av sämre tarmrörlighet är vanligt hos äldre varför användningen av läkemedel som bidrar till att förvärra förstoppning bör användas med försiktighet och kräver förebyggande åtgärder. Exempel på dessa läkemedel är till exempel morfinpreparat, kalktillskott och vissa blodtryckssänkande läkemedel. Många sjukdomar samtidigt leder till problem vid läkemedelsanvändning Äldre har ofta många sjukdomar samtidigt vilket kan medföra försämring i flertalet funktioner i kroppen förutom åldrandet. Detta medför att vissa preparat som fungerar väl hos många patienter absolut inte skall användas till andra med vissa sjukdomar. Ett exempel är hjärtsvikt där behandling med inflammationsdämpande mediciner (till exempel Ipren, Ibumetin, Diklofenak) förvärrar hjärtåkomman och ger bensvullnad. Ett annat exempel är när patienter med epilepsi skadar sig och får smärtbehandling med läkemedel som ökar risken för kramper, såsom tramadol, morfin med flera. Kombinationen av epilepsi och läkemedel som sänker kramptröskeln ökar kraftigt risken för att ett epilepsianfall skall utlösas. Polyfarmaci (behandling med många läkemedel, över fem stycken samtidigt) är vanligt hos äldre. De behandlas ofta för både sjukdomar, ålderskrämpor (till exempel sömnproblem, stelhet, värk) och biverkningar av läkemedel vilket kan medföra att medicinlistan blir lång. Kombinationer av läkemedel som behöver samma enzymsystem i levern för att aktiveras kan medföra att behandlingen inte fungerar eller blir förstärkt. Drog-sjukdoms- Interaktioner Drog-drog- Interaktioner /Polyfarmaci Olämpliga läkemedel till äldre Bland olämpliga läkemedel till äldre räknas flera preparatgrupper som ofta används inom åldringsvården. De har ofta effekter eller biverkningar på hjärnans funktioner eller påverkar blodtrycket. I hjärnan kan de ge trötthet, avtrubbade känslor och påverka intellektuella funktioner såsom minne och resonemang. Blodtrycket sänks ofta oavsiktligt med mediciner som har blodtryckssänkande effekt som biverkan och inte som huvudeffekt. 9

Antikolinerga läkemedel Den första och stora gruppen olämpliga läkemedel kallas för antikolinerga. I hjärnans behövs särskilda ämnen som verkar som signalsubstanser mellan hjärnans olika delar för att förmedla information dem emellan. Ett sådant ämne är acetylkolin och det minskar med minst en tredjedel vid normalt åldrande och ännu mer uttalat hos en person med Alzheimers demens. En behandling som lindrar symtomen vid Alzheimers demens i tidiga stadier är läkemedel som ökar mängden acetylkolin i hjärnan, dessa medel kallas ibland för bromsmediciner. Sedan finns det många andra läkemedel som har motsatt effekt som kallas för antikolinerga och de minskar effekten av acetylkolin i hjärnan. Den antikolinerga effekten är en biverkan som inte alltid märks till att börja med utan den kan komma först två till tre veckor efter behandlingen inletts. De oönskade effekterna av medlen är ökad risk för förvirring, nedsatt minne och förmåga att klara funktioner man kunnat förut samt muntorrhet, förstoppning och dimsyn. Bland dessa läkemedel finns preparat som används vid bland annat urininkontinens, oro, klåda, illamående, smärta och Parkinsons sjukdom. Antikolinerga läkemedel Lista över vanliga läkemedel med betydande antikolinerga effekter, varunamn Urininkontinens: Detrusitol, Ditropan, Vesicare, Toviaz, Emselex, Tolterodin depot Psykosläkemedel, neuroleptika: Nozinan, Stemetil, Esucos, Truxal, Hibernal Vid parkinsonism: Pargitan, Akineton Lugnande medel och sömnmedel: Atarax, Propavan Antidepressiva: Anafranil, Klomipramin, Ludiomil, Saroten med flera Antihistaminer: Desentol, Amosyt, Polaramin, Theralen, Lergigan, Torecan Morfinpreparat i kombination med spasmlösande: Spasmofen, Ketogan (suppositorier) Långverkande lugnande medel och sömnmedel Hit räknas sömnmedlen flunitrazepam, nitrazepam och det lugnande medlet diazepam (Stesolid/diazepam). Dessa medel ger under lång tid, ibland 2-3 dygn, påverkan på vakenheten och ger trötthet, muskelavslappnade effekt med hög risk för fallolyckor samt gör individen emotionellt avtrubbad. Neuroleptika Detta är läkemedel som enbart skall användas för svåra psykiska symtom som obehagliga hallucinationer (alla hallucinationer är inte obehagliga för patienten), vanföreställningar med exempelvis inslag av förföljelsekänslor och svår ångest eller aggressivitet. Nackdelarna med neuroleptika är stora då vanliga biverkningar är stelhet, skakningar (som liknar Parkinsons sjukdom), emotionell avtrubbning, Långverkande lugnande medel och sömnmedel Neuroleptika 10

sänkt blodtryck, ökad risk för förvirring, myrkrypningar i benen och risk för bestående ofrivilliga muskelryckningar oftast kring munnen (tardiva dyskinesier). Det är läkemedel som Nozinan, Propavan, Buronil med flera som räknas in i denna grupp. Det finns även preparat i gruppen med lite mindre biverkningar om de används i lägre doser, hit räknas Haldol och Risperdal. Alternativa behandlingsformer Det viktigt att i första hand pröva alternativa behandlingsformer för äldre personer med besvär som inte är sjukdomar. Då avses sömnproblem, värk, oro, förstoppning, stelhet i leder med mera. Exempel på alternativa behandlingsformer är fysisk aktivitet, lågenergiträning, stavgång, undvika kaffe före sänggåendet och andra sömnhygieniska åtgärder, liksom lämpligt anpassad kost och hjälpmedel som underlättar i vardagen. Social stimulans har bäst effekt på de problem som ensamhet kan medföra med oro, sömnsvårigheter och depressivitet. Detta kan inga läkemedel överträffa i effekt och minimering av biverkningar. Alternativa behandlingsformer 11

3. Läkemedelsgenomgång Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka äldre i ordinärt boende, som idag är ordinerade i medeltal 8-10 olika läkemedel. Vid så hög användning av läkemedel ökar risken tiofaldigt för biverkningar och att personen kan drabbas av förvirring, fallolyckor, lågt blodtryck och mental påverkan (sänkt vakenhet och försämrade intellektuella funktioner, demensliknande tillstånd). Ofta feltolkas biverkningarna och patienterna får nya läkemedel för att dämpa biverkningsbesvären. Resultatet blir då ökad risk för nya biverkningar och att läkemedlen påverkar varandras effekter (interaktioner). Hög läkemedelsanvändning Risker Förutom den höga mängden läkemedel ser man även bland vårdtagare som är multisjuka och sköra att de får behandling med olämpliga läkemedel som ger obehagliga bieffekter. De läkemedel som det framför allt rör sig om är vissa lugnande medel och sömnmediciner, antikolinerga läkemedel (se avsnittet om åldrandet), läkemedel som används för att minska svåra psykiska symtom samt mediciner som kan utlösa förvirringstillstånd. Läkemedelsgenomgång För att förbättra läkemedelsanvändningen hos de sköra, mycket sjuka och övermedicinerade pensionärerna på äldreboenden infördes en arbetsmetod, som kallas läkemedelsgenomgång. Det övergripande syftet med att genomföra läkemedelsgenomgångar är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen. Då olika patienter har olika behov, föreslås att läkemedelsgenomgångar genomförs på två nivåer; basal läkemedelsgenomgång respektive tvärprofessionell läkemedelsgenomgång. Majoriteten av patienterna kommer att erhålla en basal läkemedelsgenomgång, medan komplexa och multisjuka patientgrupper har behov av en tvärprofessionell läkemedelsgenomgång. Basal läkemedelsgenomgång genomförs för samtliga patienter 65 år och äldre som behandlas med läkemedel, med undantag för de patientgrupper som beskrivs under tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, som en naturlig del av rutinsjukvården. Den basala läkemedelsgenomgången genomförs av ansvarig läkare i öppenvård i samband med kontroll och vid utskrivning från sjukhus. Läkemedelsgenomgång Läkemedelsgenomgång på två nivåer Basal läkemedelsgenomgång 12

Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar införs gradvis. Intentionen på sikt är att samtliga patienter på vård- och omsorgsboende för äldre, patienter 65 år och äldre i eget boende med insatser från kommunal hemsjukvård och patienter med fem eller fler läkemedel ska erhålla tvärprofessionell läkemedelsgenomgång. Vid den tvärprofessionella läkemedelsgenomgången deltar apotekare med stor erfarenhet av läkemedel som äldre tar som specialister. Förutom apotekare deltar andra yrkesgrupper som patientens kontaktperson, sjuksköterska och läkare i diskussioner kring både aktuella besvär för patienterna och deras läkemedelsbehandling. Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Före mötet mellan dessa personer behövs insamling av viss information (steg 1) vilket beskrivs i figuren på nästa sida. Under själva genomgången (steg 2) tas efter diskussion beslut om vilka åtgärder som behöver göras och en plan för detta görs upp. Ett viktigt moment är också att följa upp de åtgärder som genomförts genom att bedöma hur vårdtagaren mår (steg 3). 13

Arbetsmetod Beskrivning av arbetsmomenten vid tvärprofessionell läkemedelsgenomgång Arbetsmetod 14

Steg 1 Basfaktainsamling inför läkemedelsgenomgång För att skaffa sig en översikt över vilka problem som patienten besväras av gör man en utfrågning av vårdtagaren enligt ett särskilt formulär som kallas för symtomskattning. Frågorna täcker in både vanliga åldersrelaterade problem och vanliga biverkningar som drabbar äldre. Som exempel kan personen tillfrågas om aktuella besvär med trötthet, yrsel, oro, smärta, bensvullnad. De får också bedöma (skatta) om besvären är små, måttliga eller stora. Det är aktuella symtom som förekommit de senaste två veckorna som efterfrågas. Symtomskattningen kan sedan också användas för att följa upp hur personen mår efter olika åtgärder för att lindra besvären. Förutom symtomen behövs aktuell vikt, blodtryck i liggande och stående samt ett aktuellt värde för njurfunktionen genom mätning av plasmakreatinin. Kreatininvärdet och kroppsvikten behövs för att bedöma njurfunktionen och avgöra hur läkemedel utsöndras ur kroppen på personen. Det är även viktigt att veta om personen faller ofta och när det sker. Fallen kan orsakas av läkemedel men även annat såsom dålig balans, nedsatt syn, olämpliga skor och dålig belysning ökar risken. En sammanställning av vilka sjukdomar som patienten har eller har haft är också viktigt för att avgöra om läkemedelsbehandlingen är lämplig för vårdtagaren. En samlad lista över aktuell läkemedelsbehandling, samt om möjligt vilka preparat som vårdtagaren haft förut, är en grundförutsättning för att bedöma det framtida behovet av läkemedel. Eventuella tidigare reaktioner på läkemedel är också av vikt. Symtomskattning Länk: PHASE-20 Skattningsskala Basfakta Kända diagnoser Aktuella läkemedel Steg 2 Läkemedelsgenomgång, diskussion och planering Vid ett möte mellan kontaktperson eller anhörig, sjuksköterska, läkare och apotekare diskuteras vårdtagarens behandling framöver. Samtliga personers kunskap tas tillvara i mötet för att det bästa resultatet skall uppnås. De åtgärder som diskuteras kan vara läkemedelförändringar som sänkta doser, utsättning av läkemedel, byte av preparat och ibland tillägg med läkemedel. Även alternativ till läkemedelsbehandling är viktiga att överväga. Exempelvis att vid bensvullnad använda stödstrumpor istället för vätskedrivande, vid ledsmärtor ge sjukgymnastik och rörelseträning, vid hörselproblem justera hörapparaten så oron kanske minskar och vid muntorrhet lindra med olika drycker, is, frukt m.m. En plan för dessa förändringar skrivs ner med beslut om vilka och när åtgärderna skall göras samt hur effekterna skall följas upp. Deltagare Åtgärder/plan 15

Steg 3 Utvärdering För att avgöra om patienten haft någon nytta av läkemedelsgenomgången är det bra att göra en ny symtomskattning. Dessutom är det viktigt att personalen bedömer om vårdtagarens hälsotillstånd och välmående har förändrats, till det bättre eller sämre. Man kan dessutom jämföra om kvaliteten i läkemedelsbehandlingen ändrats till det bättre med färre läkemedel, biverkningar, interaktioner och olämpliga preparat. Nytta? Fortsättningen efter läkemedelsgenomgången Ibland är en läkemedelsgenomgång bara starten på ett ständigt förbättringsarbete där de kunskaper som man får vid en läkemedelsgenomgång tas tillvara. Bland annat genom att ifrågasätta om läkemedel är den bästa lösningen för de besvär som hör till åldrandet eller om vi kan hjälpa de äldre på andra sätt. 16

4. Läkemedelsformer Läkemedel finns i många olika former, så kallade beredningsformer. Att det finns olika läkemedelsformer beror på flera faktorer, till exempel var i kroppen läkemedlet ska verka, vilken effekt man vill ha och vilka egenskaper läkemedlet har. Några vanliga läkemedelsformer är tabletter, kapslar, flytande medicin, stolpiller eller suppositorier, vagitorier, nässpray, inhalationspulver, droppar, plåster, salva och kräm. Noggrann handhygien är viktigt vid all läkemedelshantering. Använd handdesinfektionsmedel. Om händerna är synligt smutsiga, tvätta först med tvål och vatten. Många läkemedel kan verka irriterande och framkalla överkänslighetsreaktioner på huden. Undvik därför att röra vid läkemedlen med händerna. Beredningsformer Noggrann handhygien Undvik hudkontakt Exempel på administreringsvägar 1 Bilden hämtad från Läkemedel och läkemedelshantering för sjuksköterskor Studentlitteratur 1997 17

Läkemedel som tas genom munnen Observera! Dela eller krossa aldrig läkemedel utan att först haft kontakt med sjuksköterska! Läkemedlet kan då ge snabbare, kraftigare och kortvarigare effekt. Om läkemedlet måste krossas ska detta vara dokumenterat i omvårdnadsjournalen. För att läkemedlet inte ska fastna och ge frätskador kan man börja med att fukta munnen och strupen innan läkemedlet intas. Vid sväljsvårigheter kan man försöka ge läkemedlet med något trögflytande, till exempel fil, nyponsoppa eller vätska med förtjockningsmedel och dricka vatten efteråt i stället. Kontroll ska alltid göras med sjuksköterska om det är lämpligt att ge läkemedlet tillsammans med till exempel fil. Vårdtagaren ska stå eller sitta upp när läkemedlet ges. Tabletter är den vanligaste läkemedelsformen och den som är enklast att använda. Tabletter är vanligen runda eller ovala. Vissa tabletter är försedda med skåra/kryss som gör dem delbara. Depåtabletter är långtidsverkande. De kan ha effekt upp till 24 timmar eller ännu längre tid. Bör sväljas hela. Enterotabletter löser upp sig först i tarmen för att inte irritera magsäcken eller för att det aktiva läkemedlet inte tål magsyran i magsäcken. Dessa tabletter får inte delas eller krossas. Lösliga tabletter (till exempel Betapred) ska lösas upp i lite vatten, lämpligen i en medicinkopp. Eftersom tabletterna är fukt- och ljuskänsliga ska de vara kvar i sin originalförpackning tills de ska överlämnas till vårdtagaren. Ska inte delas i dosett. Brustabletter ska lösas upp i minst ett halvt glas vatten och röras om innan de ges. Läkemedlet ska vara kvar i sin originalförpackning tills de ska överlämnas till vårdtagaren. Munlösliga tabletter löses upp i munnen och kan sväljas ner utan vatten. Eftersom läkemedlet redan är löst ger det vanligtvis en något snabbare effekt än andra tabletter. Läkemedlet ska vara kvar i sin originalförpackning tills de ska överlämnas till vårdtagaren. Resoribletter placeras under tungan eller under överläppen, där de snabbt smälter. Det verksamma ämnet tas upp i blodet genom munnens slemhinna och man får effekt inom ett par minuter. Denna form av läkemedel ges framförallt vid kärlkrampsbesvär (bröstsmärtor). Vårdtagaren bör sitta ner vid intaget då läkemedlet kan ge kortvarig yrsel. Läkemedel mot kärlkramp kan även ges i form av munspray. Låt vårdtagaren sitta samt: Tabletter Depåtabletter Enterotabletter Lösliga tabletter Brustabletter Munlösliga tabletter Resoribletter Munspray 18

Håll behållaren upprätt och nära munnen Be vårdtagaren hålla andan Rikta sprayen under tungan Tryck ner knappen hårt, en gång Be vårdtagaren stänga munnen omedelbart Andas inte in sprayen Låt vårdtagaren resa sig långsamt på grund av risken att svimma Sugtabletter har en långsam upplösning och används både för att ge en lokal effekt i munnen och i vissa fall för effekt i hela kroppen. Tuggtabletter ska först tuggas sönder och sedan sväljas ner. Tuggningen påskyndar sönderfallet av tabletten och ger en snabbare effekt. Tuggummi kan ha lokal verkan i munnen men de kan också ge effekt i andra delar av kroppen. Kapslar kan vara hårda eller mjuka och innehåller läkemedel i fast eller flytande form. Höljet består av gelatin som löses upp i magen eller tarmen. De flesta kapslar bör sväljas hela. Vissa kapslar får tuggas sönder och andra får delas om innehållet sväljes utan att det tuggas. Det är viktigt att följa anvisningarna på förpackningen. Rådgör med sjuksköterska. Ett fåtal läkemedel förekommer i form av pulver eller korn och kallas oralt pulver eller granulat. De ska röras ut i vätska eller strös över mat, till exempel filmjölk. Det är viktigt att dricka ett extra glas vatten vid intag av vissa pulver/granulat. Annars kan medlet bilda en klump som fastnar i och skadar matstrupen. Dessa läkemedel används framförallt för att förhindra förstoppning. Flytande medicin som tas genom munnen kallas antingen oral vätska eller orala droppar. Droppar är ofta mer koncentrerade. Det finns också flytande läkemedel som används vid gurgling och sköljning och har lokal effekt i munnen. Sugtabletter Tuggtabletter Tuggummin Kapslar Pulver och granulat Flytande läkemedel Kontrollera alltid om flytande läkemedel har märkningen Omskakas! Läkemedel som andas in (Inhalationsläkemedel) Viktigt att informera sig om vad som gäller, rätt inhalationsteknik är viktig! Obs! Viktigt att skölja munnen efter inhalation för att avlägsna läkemedels- rester och dålig munhälsa! Inhalationspulver finns som: Kapslar (Spinhaler) Dosskivor (Diskhaler) Dosanordning (Diskus, Easyhaler, Turbohaler) Inhalationspulver 19

Eftersom inhalationspulvren är känsliga för fukt ska man aldrig andas ut genom inhalatorn, och inte heller förvara den på fuktiga ställen. Inhalationsvätskor finns som lösning som andas in med hjälp av speciella inandningshjälpmedel. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ska ge instruktion innan användning. Inhalationsvätskor Läkemedel som tas genom näsan Nässpray och näsdroppar droppas eller sprayas in i näsan, där de sprids över slemhinnorna som tar upp det verksamma ämnet. Nässpray med dospump tas i sittande ställning. Näsdroppar finns även i engångspipetter som slängs efter att läkemedlet överlämnats. Nasalpulver är läkemedel i pulverform som andas in i näsan med hjälp av en apparat och som sprids över nässlemhinnan. När man använder nasalpulver är det viktigt att man gör en kort kraftig inandning genom näsan så att pulvret sprider sig ordentligt. Det är också viktigt att man inte andas ut i apparaten eftersom fukten från utandningsluften kan göra att pulvret klumpar ihop sig. Nässpray och näsdroppar Nasalpulver Läkemedel för ögonen Om både droppar och salva ska ges samtidigt ska dropparna ges först. En del ögondroppar ska förvaras i kylskåp men den förpackning man använder bör förvars i rumstemperatur eftersom kalla droppar kan irritera ögonen. Förvara dropparna i sin originalförpackning eftersom läkemedlet ofta är ljuskänsligt. Hållbarhet för ögondroppar med konserveringsmedel är efter öppnandet en månad och utan konserveringsmedel en vecka. Skriv alltid datum på flaskan när en ny förpackning öppnas. Ögondroppar Om flera sorters ögondroppar ska användas i samma öga så ska man vänta i minst fem minuter mellan de olika sorterna. Ibland ska man vänta längre med vissa ögondroppar. Läs bipacksedeln om vad som gäller. Ögonsalva har ofta en mer långvarig effekt än ögondroppar. Hållbarheten för ögonsalva efter öppnandet är en månad med konserveringsmedel och en vecka utan. Skriv alltid datum på förpackningen när en ny öppnas. Tuben har en lång spets så att man lättare kan lägga på salvan innanför det undre ögonlocket. Förvara den tub som används i rumstemperatur. Kall ögonsalva kan irritera ögonen. Ögonsalva Så här ges ögondroppar/ögonsalva Gnid in händerna med handdesinfektionsmedel Låt vårdtagaren ligga ner eller luta huvudet bakåt Rengör ögat vid behov med ljummet vatten 20

Be vårdtagaren rikta blicken uppåt och dra försiktigt ner det undre ögonlocket Tryck ut en droppe i taget/lägg en sträng ögonsalva mellan undre ögonlocket och ögat Be vårdtagaren blunda en kort stund Undvik att röra vid ögat eller ögonfransarna med flaskan/tubspetsen. Händer detta så torka av med desinfektionssprit innan korken sätts på. Läkemedel för öronen Örondroppar och öronsalva har olika hållbarhetstider. Läs på förteckningen och informationsbladet. Örondroppar och öronsalva Om både örondroppar och öronsalva ska användas samtidigt ska man börja med örondropparna. Örondroppar och öronsalva bör ha rumstemperatur innan de används. Så här använder man örondroppar/öronsalva: Gnid in händerna med handdesinfektionsmedel Ges vid liggande sidoläge Dra örat uppåt och bakåt. Då rätas hörselgången ut och dropparna rinner lättare in. Håll flaskan/tuben nära örat, men undvik att röra vid örat med flaskspetsen så att bakterier inte kommer in i flaskan/tuben. Händer detta så torka av med desinfektionssprit innan korken sätts på. Tryck försiktigt ut läkemedlet i hörselgången enligt ordination Låt vårdtagaren vara kvar i liggande sidoläge i ungefär fem minuter så att läkemedlet hinner tas upp. Läkemedel för huden Använd alltid handskar och förkläde! Skillnaden mellan kräm och salva är att salva är fetare. Salva används ofta på torra hudskador. Den bildar en tunn hinna som bevarar fuktigheten. Kräm släpper igenom fukt, och används därför oftast på skador som vätskar eller på ställen där huden är fuktig. Kräm och salva Stryk alltid på kräm eller salva tunt. Tjocka lager ökar inte effekten. Läs på förpackningen. Tvätta alltid händerna efter att ha strukit på krämen eller salvan. Lösningar är lätta att stryka ut på huden. De är lämpliga att använda när stora ytor eller hud med mycket hår på ska behandlas. Lösningar kallades tidigare liniment. Schampo används vid behandling av mjäll och löss. Det Lösningar och schampo 21

är mycket viktigt att följa bruksanvisningen för att det ska fungera. Puder innehåller ofta talk eller stärkelse som kan ge en svalkande känsla och skydda huden. Särskilt gäller det där hud ligger mot hud, till exempel i ljumskarna, mellan skinkorna eller under brösten. Använd aldrig puder eller talk tillsammans med kräm eller salva. Det blir som en gröt som kan skava och irritera. Puder Läkemedel som tas upp genom huden (Medicinskt plåster) Depåplåster fästs på huden och avger det verksamma ämnet i jämn takt under en viss tid. Ämnet tränger genom huden och tas upp av blodet. Plåstren används till exempel vid smärtlindring och demens. Depåplåster Olika plåster ska fästas på olika ställen på kroppen. Läs därför bruksanvisningen noggrant. Alla använda medicinska plåster måste tas omhand på särskilt sätt. Ta reda på hur avfallshanteringen för plåstren fungerar på arbetsplatsen. Så här används medicinskt plåster Gnid in händerna med handdesinfektionsmedel Avlägsna det gamla plåstret Vid behov tvätta av huden med ljummet vatten och torka torrt där plåstret ska sitta Värm gärna plåstret i handen innan skyddsfilmen tas bort, då fäster det bättre Undvik att röra vid plåstret efter att skyddsfilmen tagits bort Skriv datum och signatur på plåstret Läkemedel som förs in i ändtarmen Tänk på vårdtagarens integritet, använd gärna täcke/filt för att skyla kroppen. Läkemedel som förs in i ändtarmen kan antingen ge lokal effekt eller tas upp i blodet och verka i hela kroppen. Så här ges suppositorier Gnid in händerna med handdesinfektionsmedel Använd förkläde och handskar Låt vårdtagaren inta sidoläge med benen lätt böjda ben Ta av höljet runt suppositoriet Doppa suppositoriet hastigt i ljummet vatten För in suppositoriet med den raka sidan först. Vid besvär av hemorrojder förs den rundade sidan in först Suppositorier (stolpiller) 22

För in suppositoriet så långt att läkemedlet kommer innanför slutmuskeln i ändtarmsöppningen Rektalsalva ska strykas på kring ändtarmsöppningen eller föras in i ändtarmen. Rektalsalva Så här ges rektalsalva Gnid in händerna med handdesinfektionsmedel Använd förkläde och handskar Låt vårdtagaren inta sidoläge med benen lätt böjda ben Om salvan ska föras in i tarmen används en medföljande pip. Ta lite salva på pipens spets och för in hela pipen i ändtarmen och tryck ut ordinerad mängd salva Rektalvätskor är flytande läkemedel som ska föras in i ändtarmen. Rektalvätskor ges till exempel som lavemang vid förstoppning eller som muskelavslappande vid krampanfall. Rektalvätskor (klysma) Så här ges rektalvätskor Gnid in händerna med handdesinfektionsmedel Använd förkläde och handskar Låt vårdtagaren inta sidoläge med benen lätt böjda ben Smörj eventuellt lite salva på behållarens pip och för in hela pipen i ändtarmen Tryck ihop behållaren och töm den helt Dra ut pipen med behållaren hoptryckt så inte vätskan dras tillbaka in i tuben Låt vårdtagaren behålla sängläge en stund så att inte vätskan rinner ut Läkemedel som förs in i slidan Tänk på vårdtagarens integritet, använd gärna täcke/filt för att skyla kroppen. Läkemedel som man ska föra in i slidan kallas vaginala läkemedel och ger lokal effekt. Läkemedlen används ofta vid svamp- och bakterieinfektioner eller som hormontillskott. Använd gärna binda eller trosskydd efter tillförseln av läkemedlet för att skydda kläderna. Dessa läkemedel finns i tub och med denna följer en särskild införare, en applikator. Vaginalkräm och vaginalgel Vagitorier och vaginaltabletter Läs medföljande instruktion eller följ läkares anvisning för införandet av läkemedlet Vagitorier ska föras in i slidan. 23

Så här ges läkemedel i slidan Gnid in händerna med handdesinfektionsmedel Använd förkläde och handskar Be vårdtagaren inta ryggläge med benen särade Ta bort eventuellt skyddshölje på vagitoriet Fukta vagitoriet med lite vatten För försiktigt in vagitoriet så långt som möjligt i slidan. Använd eventuellt applikator Vaginaltabletter förs oftast in i slidan med särskild applikator. Följ anvisningarna 24

5. Medicinering vid behov Många äldre människor har flera olika mediciner. De flesta mediciner tas regelbundet som stående ordination. Vissa mediciner tas vid behov. Det är viktigt att veta vilken effekt som kan förväntas av medicinen och hur lång anslagstiden är. Anslagstid är den tid det tar för medicinen att börja verka. Effekten av mediciner är oftare starkare och långvarigare hos äldre jämfört med yngre personer. Medicineringen medför ibland biverkningar och det är bra att känna till dessa. Även biverkningarna har en tendens att bli kraftigare hos äldre. Detta beror dels på ökad känslighet, dels på att äldre ofta tar flera olika preparat samtidigt. Här redogörs för de vanligaste vid behovsmedicinerna och deras effekter och biverkningar. Medel mot förstoppning Förstoppning (obstipation) kan orsakas av stillasittande, bristande vätskeintag och/eller vissa mediciner, till exempel vissa smärtstillande, lugnande/klådstillande och mediciner mot överaktiv blåsa. Osmotiskt aktivt medel Laktulos/laktulos Tarmreglerande. Annat namn på läkemedlet är Duphalac. Medel mot förstoppning Osmotiskt aktivt medel Användningsområde: Laktulos är ett tarmreglerande läkemedel som bör ges på morgonen. Effekt: Preparatet innehåller en sockerart som bryts ner i tjocktarmen. Nedbrytningsprodukterna drar till sig vatten och gör så att konsistensen på avföringen blir mjukare. Det tar ca 2-4 dagar innan effekten av laktulos sätter in. Mängden laktulos kan då vanligen minskas. Biverkningar: I början av behandlingen är det vanligt med uppblåsthetskänsla och riklig gasbildning. Även diarré, buksmärtor och illamående förekommer. Alla dessa biverkningar avtar med tiden och vid minskade doser. Makrogol med elektrolyter (tex Movicol, Moxalole, Laxiriva) Tarmreglerande. Användningsormråde: Ges vid förstoppning och mot fekalom. Fekalom är en ansamling 25

Effekt: av hård avföring i kul-bollform i ändtarmens nedre del. Fekalomet kan orsaka diarré, då den bakomvarande avföringen inte kan passera förutom i flytande form. Preparat med makrogol och elektrolyter påverkar tarmens sammandragningar så att tarminnehållet förflyttas mot ändtarmsöppningen. Preparatet drar till sig vätska så att tarminnehållet får en mjukare konsistens och lättare kan förflyttas mot ändtarmen. Fekalom löses upp. Preparatet passerar tarmen utan att brytas ned eller tas upp i kroppen. Biverkningar: Vanligt är obehag från mag-tarmkanalen i form av uppsvälldhet, gasbildning, buksmärtor, illamående och livliga tarmljud. Allergiska reaktioner. Observera: Ges med försiktighet till hjärtsjuka personer. Om nytillkommen svullnad (ödem) av kroppen, andnöd, tilltagande trötthet eller andra tecken på sviktande hjärtfunktion eller om intorkning tillstöter ska behandlingen avbrytas. Kontakta ansvarig sjuksköterska! Laxermedel Laxermedel Mot förstoppning. Förebyggande vid behandling med morfinpreparat. Cilaxoral/natriumpikosulfat Laxerande. Ges via munnen i droppform. Användningsområde: Cilaxoral används i första hand som tillägg till laxeringsmedel med osmotisk effekt men kan användas som enda laxermedel i utvalda fall. Effekt: Påverkar muskelsammandragningarna i tarmen så att tarminnehållet förflyttas närmare ändtarmen (tarmmotorikstimulerande effekt). Effekten märks ej förrän efter 6-12 timmar. Biverkningar: Kan ge magsmärtor och diarré. Observera: Den som fått Cilaxoral kan behöva hjälp i samband med toalettbesöken. 26

Microlax/natriumcitrat, natriumlaurylsulfoacetat Laxerande. Ges via ändtarmen. Tubspetsen förs in i hela sin längd. Användningsområde: Preparatet är lokalt verkande mot förstoppning nere i ändtarmen. Effekt: Sätter in snabbt, efter cirka 5-15 minuter. Biverkningar: Lokal hudirritation kring ändtarmsöppningen är vanligt men övergående. En ovanlig biverkan är en allergisk reaktion med hudrodnad, klåda och/eller andningsbesvär. Bulkmedel Bulkmedel Användningsområde: Bulkmedel, till exempel Inolaxol, är inget förstahandsval till äldre eftersom det kräver stort vätskeintag för effekt vilket är svårt för många. Står man på starka opioder som smärtstillande vid värk är bulkmedel kontraindicerat (får ej ges). Medel mot hosta Medel mot hosta En vanlig orsak till hosta är luftvägsinfektion orsakad av virus eller bakterier. Hosta kan också bero på astma, kronisk luftrörskatarr, felsväljning eller hjärtsvikt. Vid förkylningshosta, orsakad av en virusinfektion, brukar varm dryck kunna lindra besvären. Vid torr rethosta kan hostdämpande medicin vara ett alternativ. Om hostan däremot är slemmig, bör den inte dämpas på grund av ökad risk för bakterieinfektion (lunginflammation). Använd istället slemlösande och/eller luftrörsvidgande medicin. Acetylcystein/acetylcystein Slemlösande. Tabletten löses i vatten och drickes. Effekten av brustabletterna är osäker och nyttan av behandlingen ska utvärderas. Slemlösande Användningsområde: Ges vid förkylning med segt slem. Vid KOL eller kronisk bronkit rekommenderas inte acetylcystein. Effekt: Sätter in inom någon timme. Biverkningar: Illamående, diarré och hudutslag förekommer. 27

Mollipect/bromhexin, efedrin Mixturen innehåller alkohol. Slemlösande Luftrörsvidgande Användningsområde: Vid förkylning med hosta. Effekt: Inom en timme. Löser segt slem. Är även luftrörsvidgande och slemhinneavsvällande. Biverkningar: Hjärtklappning, darrighet, oro, illamående, diarré, svårt att kasta vatten samt hudutslag. Förvirring. Observera: Hos äldre risk för förvirringstillstånd, ges inte till dementa eller mycket gamla personer. Coccilana-Etyfin/etylmorfin, coccilanaextrakt, senegaextrakt Hostdämpande. Hostdämpande Användningsområde: Rethosta. Effekt: Maximal effekt efter 1 timme. Biverkningar: Vanligt är illamående, förstoppning och trötthet. Förvirring. Observera: Risk för vanebildning! Hos äldre risk för förvirringstillstånd, ges inte till dementa! Medel vid hudbesvär Många äldre människor har torr och skör hud. Därför är det viktigt att använda mjukgörande salvor eller krämer regelbundet för att undvika hudirritation med eksem eller sårbildning. Medel vid hudbesvär Ett annat bekymmer är klåda. Orsak till klådan kan vara många, exempelvis torr hud, eksem, allergi, njur- eller leversjukdom. Även här är det viktigt med mjukgörande behandling. Kortisonsalva eller kräm har en viss klådstillande effekt men bör ej användas på stora kroppsytor annat än undantagsvis. I hudveck, som ljumskar och under brösten, och andra fuktiga hudområden är det lätt att drabbas av svampinfektion. Det är viktigt att huden får torka ordentligt vid rengöring och tvätt. Speciellt diabetiker 28

drabbas. Mjukgörande krämer och salvor Det finns en mängd mjukgörande krämer och salvor, exempelvis Canoderm, Caress, Fenuril, Propyless, Essex med flera. Vid förebyggande av till exempel eksem bör krämen/salvan vara receptförskriven. Vid vanlig torr hud kan mjukgörande användas utan recept. Mjukgörande krämer och salvor Användningsområde: Mot torr hud. Förebygger eksem och sprickor. Effekt: Gör huden mjuk och smidig. Biverkningar: Övergående sveda, ibland klåda och värmekänsla. Kontaktallergi förekommer med hudrodnad, blåsbildning, klåda och eksem. Kortisonkrämer och salvor Salvorna är fetare och har svårare att tränga in i huden jämfört med krämerna. Krämer är lämpligare än salva om större hudytor ska behandlas och om området som ska behandlas är fuktigt. Kortisonkräm eller salva finns i fyra olika styrkor och i en mängd olika preparat. De starkare ska enbart användas under kortare tid, 10-14 dagar. Kortisonkrämer och salvor Grupp 1 är mild. Exempel: Ficortril, Hydrokortison och Mildison. Kan köpas receptfritt. Grupp 2 är medelstark. Exempel: Emovat, Kenacort-T och Locoid. Grupp 3 är stark. Exempel: Betnovat, Diproderm, Elocon. Grupp 4 är extra stark. Exempel: Dermovat. Användningsområde: Eksem, psoriasis och en mängd andra hudåkommor. Effekt: Inflammationshämmande och klådstillande. Redan efter 15 min kan den klådstillande effekten märkas men det tar flera dagar innan hudåkomman börjar läka. Det är viktigt att följa givet smörjschema. Kortisonkräm/salva kan ges en gång per dag. 29

Biverkningar: Hudirritation med klåda, sveda och hudrodnad förekommer. Vid långvarigt bruk eller vid behandling med någon av de starkare beredningarna förekommer hudförtunning och därav skörhet i huden. Observera: Viktigt att bara smörja på angripen hud. Kontakteksem kan förekomma. Svampbehandlande krämer Exempel: Pevaryl, Daktar eller Lamisil/terbafin. Svampbehandlande krämer Användningsområde: Svampinfektion i huden. Effekt: Svampdödande. Behandlingstiden varierar beroende på preparat och är kortare för Lamisil. För Pevaryl gäller ofta långvarig behandling i flera veckor. Helst bör man fortsätta lokalbehandlingen 2 veckor efter utläkning. Biverkningar: Klåda, sveda och hudrodnad lokalt. Kombinerade krämer mot svampinfektion Exempel: Cortimyk eller Pevisone. Kombinerade krämer mot svampinfektion Användningsområde: Svampinfektion med klåda. Innehåller kortison. Används ofta i början av svampbehandling då klådan brukar dominera. Ges högst i 7-10 dagar och följs sedan av behandling med enbart svampdödande medel (vanligtvis Pevaryl). Effekt: Klådstillande och svampdödande. Biverkningar: Hudirritation med klåda, sveda och/eller hudrodnad lokalt. Medel mot kärlkramp Kärlkramp (angina pectoris) orsakas av syrebrist i hjärtats muskulatur på grund av otillräcklig blodförsörjning. Behandlas genom att blodkärlsvidgande medicin ges. Medel mot kärlkramp 30