Krungårdsskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolan Läsår 2015/2016 1/11

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan åk 7-9, Särskolan och Träningsskolan Ansvariga för planen Rektor med stöd av elevhälsoteamet (kurator, skolsköterska, speciallärare och SYV) Vår vision Vår vision på Krungårdsskolan är att ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Alla elever, föräldrar och all personal skall känna till och vara delaktig i skolans likabehandlingsarbete och tillsammans jobba för en tillgänglig skola för alla. Planen gäller från 2015-10-12 Planen gäller till 2016-06-17 Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Alla elever har möjlighet att medverka under kartläggningsarbetet genom att svara på skolans Trygghetsenkät som genomförs varje termin. Eleverna medverkar, genom sina representanter i elevrådet, i samtal med rektor och EHT, i början på varje läsår som har till syfte att forma ett innehåll som vi bedömer är genomtänkt och bra. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna är delaktiga i utformningen av planen då de informeras om innehållet på höstterminens föräldramöten och erbjuds delge sin syn/utvärdering på den samma under vårterminen. Personalens delaktighet Personalen är delaktig i utformningen av planen genom att på arbetsplatsträffar diskutera utfallet på Trygghetsenkäterna och diskutera den skolvardag som varje lärare möter. Förankring av planen Planen förankras och görs känd hos personalen genom information från rektor och EHT. Eleverna får planens innehåll till sig genom en genomgång i början på läsåret. På föräldramöten informerar rektor och lärare om planens innehåll. 2/11

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Under läsåret 2014/2015 har Krungårdsskolan åk 7-9 inte haft en aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den senaste aktuella planen är daterad till läsåret 2013/2014. Därav har inte någon plan för fjolåret kunnat utvärderats. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Ej aktuellt. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Ej aktuellt. Årets plan ska utvärderas senast 2016-05-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Trygghetsenkäten som genomförs varje termin med frågeställningar som berör de uppsatta målen i planen blir ett viktigt verktyg för att kunna följa upp och utvärdera innehållet i svaren. Rektor ger arbetslagen i uppdrag att följa upp de uppsatta målen i planen både i januari -16 men även i maj -16 då en samlad utvärdering görs för hela läsåret. Rektor som tillsammans med elevrådet samtalar och sammanfattar med utgångspunkt från de uppsatta målen hur arbetet mot målen fortlöpt under läsåret. Detta sker i slutet på vårterminen. Rektor som tillsammans med vårdnadshavare samtalar och sammanfattar med utgångspunkt från de uppsatta målen hur arbete mot målen fortlöpt under läsåret. Detta sker på samrådsmötet i slutet på vårterminen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor med stöd av EHT 3/11

Främjande insatser Namn En tillgänglig skola för alla! Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi vill att skolan ska vara tillgänglig för alla och vi vill att alla elever ska känna sig accepterade för vem dem är oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Rektor och kurator ansvarar för att uppföljning/ utvärdering sker enligt tidplan för utvärderingen. Insats I arbetet med att nå detta mål kommer skolan att genomföra följande aktiviteter: 1. Tillgänglighetsövningar, värderingsövningar och medvetandegörande-övningar genomförs för att skapa en tolerant och öppen miljö i klasserna. 2. Genomförande av bl.a annat Lära-känna-dagar, integreringen i klasserna 7-9 av elever från internationella klassen och gemensamma friluftsdagar. Ansvarig Rektor och kurator Datum när det ska vara klart 20160617 4/11

Kartläggning Kartläggningsmetoder Skolkuratorn besöker samtliga klasser i åk 7-9 och presenterar syftet med att göra en Trygghetsenkät och förklarar bl.a de olika begreppen. Samtliga elever i åk 7-9 genomför Trygghetsenkäten. Återkommande under läsåret förs diskussioner med elever, vårdnadshavare och personal om hur det ser ut med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom återkommande samtal mellan lärare och elever bidrar detta till en kartläggning av var och när eleverna känner sig trygga på skolan. Trygghetsenkäten där eleverna kan beskriva hur de upplever skolan och är det verktyg som når ut till samtliga elever en gång per termin. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom återkommande samtal med eleverna bidrar detta till en kartläggning av var och när eleverna känner sig trygga på skolan. Genom att analysera resultatet av Trygghetsenkäten. Resultat och analys Personalen på skolan har genom observationer och genom en känsla av oro kring nedanstående nuläge sett ett behov av förändring på skolan. - Det finns oro på skolan gällande innehållet i skolans trivselregler och vad som verkligen gäller. - Någon/några elever har vid upprepade tillfällen ristat och ritat hakkkors och andra nazistiska symboler på bord, elevskåp och toalettväggar. 5/11

Förebyggande åtgärder Namn Trygghet och arbetsro på skolan! Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Öka tryggheten och arbetsron på skolan! Utvärdering sker genom Trygghetsenkäten som genomförs varje termin samt genom samtal mellan rektor och elevråd i slutet på läsåret. Åtgärd Framtagande av nya trivselregler. Klasslärarna går igenom de nya trivselreglerna i samtliga klasser vid läsårsupptakten. Alla vuxna reagerar och agerar när elever bryter mot skolans trivselregler. Motivera åtgärd Under föregående läsår upplevdes situation på skolan som stökig och en villrådighet kring vad som var tillåtet och inte på skolan infann sig. Detta gav sig i uttryck att tryggheten och arbetsron klart försämrades och missgynnade eleverna skolsituation på flera sätt. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 20160617 Namn Motverka främlingsfientlighet och rasism. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Ingen på Krungårdsskolan ska bli utsatt för några former av främlingsfientlighet eller rasism. Uppföljning och utvärdering sker genom Trygghetsenkäten varje termin och genom samtal i klassen med mentor samt mellan rektor och elevråd i slutet på läsåret. Åtgärd Information och undervisning om de historiska perspektivet kring bl.a begreppen nationalism, fascism men även kring aktuella perspektiv i dagens samhälle som exempelvis likheter och olikheter. Specifik undervisning kring nazismen och andra världskriget inför niornas resa till ett förintelseläger under våren Motivera åtgärd Tendenser till rasism och främlingsfientlighet finns på skolan. Klotter i form av hakkors och liknande har hittas på elevskåp och väggar på toaletter. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 2015-05-31 6/11

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har rastvärdar, bussvakter och personal i matsalen i syfte att hålla god uppsikt på våra elever. All personal på skolan agerar omedelbart utifrån skolans rutiner vid anmälan om kränkning, vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till I första hand ska en elev som känner sig kränkt eller diskriminerad vända sig till sin mentor. Rektor, kurator och skolsköterska är viktiga personer inom EHT som alltid ska vara tillgängliga för eleverna efter behov. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Informera alltid elevernas klassföreståndare när du fått ingripa, åtgärda eller på annat sätt fått kännedom om att elev anser sig blivit utsatt av kränkande behandling. 2. Klassföreståndaren, och om möjligt ytterligare en vuxen, talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkning för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Dokumentera samtalet (Samtalsstöd). 3. Klassföreståndaren, och om möjligt ytterligare en vuxen, talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen (Samtalsstöd 2). 4. Om det visar sig att det som hänt är en ömsesidig konflikt (bägge parter har sin del i det som hänt och ingen upplever sig vara rädd, kränkt eller trakasserad av den andre). Sker ett uppföljande samtal för att säkerställa att konflikten är utredd. Därefter kontaktas de inblandade elevernas vårdnadshavare igen och informeras om hur det har gått. Dokumentera samtalen (Samtalsstöd 3). Avslut! Om det visar sig att det är trakasserier eller kränkningar som skett. Då ska klassföreståndaren, och om möjligt ytterligare en vuxen, förklarar för eleven som utfört kränkningen att detta inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att kränkningarna genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen och planen (Samtalsstöd 3). Anmäl kränkning 5. De vuxna som deltagit vid samtalen informerar inblandade elevers vårdnadshavare och berättar om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen (Samtalsstöd 3). 6. Klassföreståndaren meddelar EHT och/eller rektor om vad som skett och vad som gjorts. Lämna en kopia på dokumentationen och anmälan till rektor. 7. Eleverna hålls under uppsikt. (Ansvar arbetslaget). 8. Uppföljande samtal hålls enligt planering. Därefter kontaktas inblandade elevers vårdnadshavare för att informeras om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 9. Om kränkningarna inte upphör kallas de elever som kränker tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras. 10. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Samtalet dokumenteras. 11. Vid allvarliga kränkningar kontaktas de inblandade elevernas vårdnadshavare direkt. Rektorn kallar till samtal. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel anmälan till socialtjänst. Samtalsstöd 1 Datum: Den som skriver detta är: Elevens namn: Personnummer: Klass: Vad har hänt? Var och när hände det? Hur gick det till? Vem kränkte/trakasserade dig? Vi träffas för uppföljning; datum, tid och plats: Vuxna som deltagit i detta samtal: När kontaktades hemmet? Hur kontaktades hemmet? Vem kontaktades? Ev. synpunkter från hemmet? Samtalsstöd 2 Datum: Den som skriver detta är: Elevens namn: 7/11

Personnummer: Klass: Vilka är dina tankar nu när du fått den här informationen? Vad kan Du göra för att förhindra att den här situationen händer igen? När kan Du börja med det? Vad kommer Du att säga till dina kompisar? Vi träffas för uppföljning; datum, tid och plats: Vuxna som deltagit i detta samtal: När kontaktades hemmet? Hur kontaktades hemmet? Vem kontaktades? Ev. synpunkter från hemmet? Samtalsstöd 3 Datum: Den som skriver detta är: Elevens namn: Personnummer: Klass: Har det upphört? Kan det bli bättre? Vad kan Du tänka på i fortsättningen utifrån det som hänt? Vuxna som deltagit i detta samtal: När kontaktades hemmet? Hur kontaktades hemmet? Vem kontaktades? Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls av eleven eller av annan person till klassföreståndaren, EHT, eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. Använd anmälan om kränkande behandling. 2. Anmälan lämnas snarast till rektor. 3. Målsman informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar förvaltningschefen. 5. Rektor ansvarar för att utredning sker. Rutiner för uppföljning Se rutin ovan. Rutiner för dokumentation Se rutin ovan. Ansvarsförhållande Se rutin ovan 8/11

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 9/11

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 10/11

Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 11/11