Svenska Ishockeyförbundets JUNIORTEMA utredning Januari 2003 Styrelsens tillsatta utredningsgrupp och Utvecklingsavdelningen i januari 2003
INNEHÅLL Utredningens genomförande Juniortemautredningen 1) Organisation 2) Talangutveckling 3) Skolan / Gymnasierna 4) Internationellt 5) Åldrar / Tävlingsformer 6) Policyfrågor för juniorishockey 7) Praktisk tillämpning 8) Utbildning 9) Utbildningsmaterial 10) Juniortemadagar i distrikten Utredningsuppdrag 1) Synpunkter från klubbarna på juniorishockey 2) Tävlingsformer för svensk juniorhockey 3) Samarbete elitföreningar och andra föreningar i närområdet 4) Talangscouters syn på svensk juniorhockey 5) Förbundsaktiviteter för juniorhockey 6) Vilka lyckas? 7) En internationell jämförelse 8) JVM-Rapport 9) Kanadensisk syn på svensk juniorhockey 10) Hockeygymnasier och TOP 100
Till Styrelsen för Svenska Ishockeyförbundet Svenska Ishockeyförbundets styrelse gav den 17 augusti 2002 Utvecklingsavdelningen i uppdrag att genomföra en Juniortemautredning inklusive en speciell Juniortemadag. Utredningsarbetet har pågått med start den 2 september 2002 till den 16 januari 2003 då bilagda slutdokument fastställdes. Däremellan har en arbetsgrupp, kompletterad med tillfälliga expertinslag, genomfört fyra arbetsmöten. Parallellt har 10 utredningsuppdrag genomförts inom olika områden. Dessa låg bl.a. till grund för Juniortemadagen. Denna Juniortemadag genomfördes den 2 december på Bosön med närmare 100-talet deltagare. Utifrån utredningsgruppens arbete, utredningsuppdragens dokumentationer och synpunkter från Juniortemadagen på Bosön lägger Utvecklingsavdelningen följande förslag till Förbundsstyrelsen. Förslaget är formulerat med Syfte, Åtgärd, Tidsram och Utvärdering. Svenska Ishockeyförbundet UTVECKLINGSAVDELNINGEN Tommy Boustedt Utvecklingschef
JUNIORTEMAUTREDNINGEN I detta förslag till åtgärder har endast det som saknas eller det som behöver förbättras tagits med. Allt som är bra och som redan görs på ett gediget sätt i svensk ishockey och det är mycket! har icke i något avseende berörts eller dokumenterats. De 10 punkterna är indelade i Syfte, Åtgärd, Tidsram och Utvärdering. 1) ORGANISATION Syfte Svenska Ishockeyförbundet ska kunna visa på en formell modell för elitjuniorverksamhet i en elitklubb som sedan ska kunna anpassas till specifika lokala förhållanden. Åtgärder En grundmodell för elitjuniorverksamhet för elitlag dokumenteras i struktur och innehåll. En struktur för implementering i föreningsorganisationen och som berör relationer till övriga ishockeyföreningar i den geografiska närheten. Innehåll berör verksamhetens omfattning, ledare och tränares ansvar, befogenheter och kompetens. Samt anger exempel på de krav, i olika nivåer i verksamheten, som kan ställas på spelare i elitlagens juniorverksamhet. Tidsram September 2003 Utvärdering Juni 2004 och december 2004 2) TALANGUTVECKLING Syfte Höja den sportsliga kvalitén på klubbarnas elitjuniorer och hockeygymnasiespelare. Kvalitetssäkra kompetensen på ishockeygymnasieinstruktörer samt elitjuniortränare i både klubblag och landslag. Åtgärder Erbjuda och samtidigt öka kraven på fortbildning av juniortränare på juniorlandslags-, ishockeygymnasie- och klubbjuniornivå samt kräva ett konsekvent genomförande av individuell utvecklingsplan för deras aktiva. Genom samordning av ungdoms- och juniorlandslagens verksamhet, ishockeygymnasiernas och utvecklingsavdelningens talangutveckling skapa en kärntrupp av kvalificerade SIF- instruktörer. Ledare, coacher och instruktörer med stor erfarenhet och pondus ska leda talangutvecklingen. Synergieffekter och ekonomisk samordning ska dessutom ge mer valuta för samma kostnad. Tidsram December 2003 Utvärdering Februari 2004 och december 2004
3) SKOLAN/GYMNASIERNA Syfte 1 Att öka rekryteringen av ungdomar till ishockeysporten. Åtgärder Rekryteringsinsatser med skolan som utgångspunkt bör ske i tidig ålder, helst i låg- och mellanstadiet. Pröva på verksamheter erbjudna av föreningsverksamma är en del. En annan är idollansering där kända ishockeyprofiler exponeras som ambassadörer. Ytterligare en åtgärd är föräldrapåverkan där sportens moral och värderingar kopplas till samhällsnyttan och serveras vid lämpliga tillfällen exempelvis vid föräldramöten. Orter med arenor eller anläggningar av intresse kan erbjuda klasser att komma på besök med visningar etc. Det är viktigt att insatserna riktas till både flickor och pojkar. Tidsram Hösten 2004 Utvärdering Våren 2005 Syfte 2 Att utbilda ishockeyspelare inom skolans ram. Åtgärder Hockeyhögstadier från åk 7 erbjuder ishockey på schematid inom aktiviteterna skolans val och elevens val. Liksom på gymnasiet bör detta ske genom ett reglerat samarbete mellan förening och skola. Grundskolor med förmodad hockeyjordmån ges möjlighet till profilering och erbjuds ett grundkoncept innehållande villkor, omfattning och ansvarsfördelning. Tidsram Hösten 2004 Utvärdering Våren 2005 Syfte 3 Att öka antalet lokala ishockeygymnasier samt spetsa elitsatsningen på de regionala ishockeygymnasierna Åtgärder Ishockeygymnasier skall lanseras på olika sätt. Förbundsstöd skall ges till lokala gymnasier där ishockey väljs som en aktivitet inom ramen för individuellt val specialidrott (för närvarande 300 gymnasiepoäng) på det av eleven valda nationella programmet. Detta som en breddinsats. De regionala ishockeygymnasierna bör bli mer elitinriktade och då med nödvändighet färre till antalet. Eleverna tas in vid gymnasieskolan och placeras i en sammanhållen grupp med ett avdelat mentorsansvar från skolans sida. Ett specialutformat program på tre eller fyra år konstrueras för varje elev efter önskemål och överenskommelse mellan skolan eleven och målsman.
En långsiktig utvecklingsplan gällande elevens ishockeyutbildning skall upprättas. Ett arbetslag med skol- och föreningsrepresentanter ges ansvaret för elevens/spelarens sammantagna utbildning. Tidsram Hösten 2004 Utvärdering Våren 2005 4) INTERNATIONELLT Syfte Att öka den fysiska kvalitén i spelarnas agerande samt förbättra kampvilja och mod. Öka internationell spelkompetens och följa med i den internationella spelarutvecklingen Utveckling av damishockeyn på juniornivå. Åtgärder Det är för sent att skaffa sig internationell kompetens när man ska spela en turnering. Den ska man ha förutsättningar att utveckla redan innan man drar på sig landslagströjan. Man ska inte åka till turneringar för att träna utan för att vinna. Internationell erfarenhet ska nås genom internationellt utbyte redan på klubbnivå. EU erbjuder med lite ansträngning från SIF/klubbarnas sida möjligheter till i princip gratis ungdomsutbyte för ungdomar mellan 15-25 år. SIF ska aktivera sina internationella kontakter och skapa en informationsbank, tillgänglig för alla föreningar, med information om möjligheter att delta i internationella cuper och annat ungdomsutbyte. SIF:s talanguppföljning med distrikts- och regionslagsspel ska innefatta mera internationellt utbyte runt Östersjön speciellt mot Finland. På sikt skapa ett utvecklingslag inom damjuniorishockeyn för att ge utrymme för yngre spirande talanger och bilda en plantskola för damlandslaget. Tidsram Delvis klart säsongen 2003-2004 och helt implementerat i förbundets verksamhetsplan för 2004-2005 Utvärdering November 2003 och våren 2005 5) ÅLDRAR / TÄVLINGSFORMER Syfte Gynna rekrytering genom att bibehålla intresset längre upp i åldrarna och underlätta för juniorishockey att etablera sig på elitnivå Ge elitjunior lagen möjlighet att disponera fler och bättre spelare för att få bättre juniorserier samt spetsa förbundets talangutveckling.
Åtgärder Ge plats för fem förstaårs seniorer plus målvakt och tre övriga överåriga spelare i elitjuniorserier. Tillåt fem A- juniorer plus målvakt spela i B- juniorlag. Båda åtgärderna för att få flera och bättre elitjuniorer. Höj TV- puck åldern med 1 år för att motivera spelare att stanna inom sporten ytterligare ett år samt underlätta övergången till juniorishockeyn. Gör regionala kvalturneringar för att utse fyra finallag till en TV- puckfinal. Sedan tidigare välbeprövat, rationellt och ekonomiskt fördelaktigt. Höj åldern för McDonalds cup med 1 år och gör det till en internationell turnering med finskt deltagande. J-20 Superelit ökar antalet matcher till minst 40 st (idag 30st). Två elitserier (norr och syd) för J-18. Spela 35 matcher. Låt regeln för tacklingar testas i 2 distrikt med tacklingar från en lägre ålder. Tidsram Läggs in i förbundets tävlingsregler från och med säsongerna 2003 2004 och 2004-05 Utvärdering Utvärdering april 2004 och april 2005 6) POLICYFRÅGOR FÖR JUNIORISHOCKEYN Syfte Att öka graden av fysikt spel för elitjuniorer inom reglernas ramar. Förbättra formerna för umgänge och samverkan mellan tränare, ledare, scouter och agenter. Åtgärder SIF tar initiativ för att skapa en samsyn mellan tränare, spelare och domare så att den tillåtna nivån för fysiskt spel är den samma i elitjuniorsammanhang som för elitserien och internationell juniorishockey inom reglernas ramar. Utvärderingen av funktionärernas och granskarnas insatser och tillämpning av reglernas nivå ska följa samma krav som för elitserien och allsvenskan. Man ska inte bli utvisad i juniorserien för det som är tillåtet i elitserien, steget från juniorserie till elitserien är ändå tillräckligt stor. Tränare, ledare, scouter och agenter behöver finna samverkansformer med tanke på den enskilde spelarens bästa information och utbildning ska kunna leda till viss form av auktorisation från SIF:s sida. Tidsram Öka graden för fysikt spel klart inför säsongen 2003-04. Samverkan tränare, ledare, agenter och scouter klar inför säsongen 2003-04 Krav på elitlagens satsning på juniorverksamhet klart inför säsongen 2003-04 Utvärdering En första rapport om ökat fysiskt spel i november 2003. En första rapport om samverkan ledare, tränare, scouter och agenter i december 2003. En första delrapport gällande elitlagens satsning på juniorverksamhet i december 2003 7) PRAKTISK TILLÄMPNING Syfte
Kvalitetssäkra utbildningen i grundmomenten mellan 7-20 år. Fokusera på det fysiska spelet inom reglernas ramar samt bli bättre på att göra mål. Sätta större fokus i tränarutbildningen på den enskilde spelarens mentala inställning. Öka den totala fysiska aktiviteten hos ungdomar utanför organiserad träning. Åtgärder Tränarutbildningen ska resultera i mera match/ishockeylika träningar med fokusering på att göra mål samt att hela isens yta och istiden utnyttjas effektivt. Kvalitetssäkra utbildningens grundmoment skott, passningar, klubbteknik, skridskoåkning och tacklingar genom fortbildningskurser som komplement till den traditionella utbildningsstegen. Talangscouta blivande tränare så att det blir ett urval av personer med både allmänidrottslig och ishockeymässig bakgrund som aktiv. Skapa en ishockeyns ABC- bok för hur träningarna ska planeras och genomföras praktiskt både till innehåll och utförande samt skapa hemläxor för egen fysisk aktivitet för ungdomar. Öka kunskapen hos domare i spelförståelse och spelets idé och samtidigt öka kunskapen om regler hos spelarna. Utnyttja svenska elittränares spetskompetens vid utbildningstillfällen. Gör prov för Teknikmärket till ett obligatorium från 10 år till Eliserien Tidsram Klart att presenteras på distriktsinstruktörsutbildning våren 2004 och 2005 Utvärdering Rapport december 2004 och december 2005 8) UTBILDNING Syfte Kvalitetssäkra tränarutbildningen med speciell inriktning på genomförande samt uppföljning av individuella utvecklingsplaner. Genom Föräldrautbildning ge en insikt om verksamhetens förutsättningar både fysiologiskt, mentalt och organisatoriskt för att skapa en bra miljö för både ungdomar och ungdomstränare. Åtgärder Tränarutbildningen ska ge kunskap om hur varje enskild individ ska utvecklas efter sina speciella förutsättningar. Träningen ska utformas och genomföras så att den ger, både de bästa och de mindre bra, möjlighet att bli bättre. Årligt återkommande internationell utvecklingskonferens där utvecklingsavdelningen redogör för utvecklingen och tendenserna i andra ishockeynationer. Införa kunskapsprov på alla relevanta utbildningar. Specialutbildningar för högre pedagogisk och mental kompetens för tränare samt sätta extra fokus på föräldrautbildning för att skapa en god miljö kring ungdomslagens verksamhet. Tidsram Klart att presenteras på distriktsinstruktörsutbildning våren 2004 och 2005 Utvärdering Rapport december 2004 och december 2005 9) UTBILDNINGSMATERIAL Syfte
Nå ut brett med grundmomenten skridskoåkning, skott, klubbteknik och puckbehandling via video och CD- teknik. Genom riktad fortbildning snabbt komplettera traditionell, långsiktig utbildning. Åtgärder Befintligt utbildningsmaterial kompletteras med speciellt utbildningsmaterial i form av CD eller video för skott, avslut på mål och returtagning som idag saknas i förbundets utbud av utbildningsmaterial. Ett speciellt utbildningsmaterial behövs för målvakter eftersom det befintliga materialet behöver kompletteras. Ett ABC- dokument i träningsplanering som klargör varje åldersgrupps årliga träningsinnehåll en ungdomsishockeyns läroplan. Tidsram Klart att introducera det nya utbildningsmaterialet på distriktsinstruktörsutbildningen våren 2004 och våren 2005 Direkt specifik fortbildning ska kunna genomföras med det nya materialet från och med september 2004 10) JUNIORTEMADAGAR I DISTRIKTEN Syfte Föra ut budskapet om vad som krävs för att utveckla svensk junior- och ungdomsishockey samt starta en verksam process utifrån Svenska Ishockeyförbundets styrelsebeslut. Åtgärder Det behövs en rejäl förankring bland junior- och ungdomsledare på klubbnivå ute i distrikten av tankegångarna och åtgärderna. Det är avgörande för en tydlig och snabb riktningsförändring. Det sker genom Juniortema dagar ute i varje distrikt under september/oktober 2003 enligt samma modell som Juniortema dagen på Bosön med kompletteringar som tydliggör styrelsens beslut om en nyordningen. SIF:s utvecklingsavdelning svarar för innehållet och temadagens genomförande. SDF svarar för det lokala arrangemanget och därvid uppkomna kostnader för lokaler och förtäring. Vid varje Juniortema dag i distrikten representeras också Svenska Ishockeyförbundet av SIF:s ordförande eller styrelseledamot. Juniortema dagarna läggs in i verksamhetsplan för 2003-04 Tidsram Slutfört innan 2003 års utgång. Utvärdering Februari 2004 1. Utredningsuppdrag UTREDNINGSUPPDRAG
Per Nygårds intervju med klubbrepresentanter om juniorishockeyn SAMMANFATTNING Klubbarnas mål: 2-3 spelare till representationslaget varje år. Höga krav på juniorernas utbildning/utveckling och A- juniortränarens kompetens. Mera behöver satsas på B- junior- och pojklagstränare. Stor skillnad i fysik mellan junior och senior 10 kg! Snabb utveckling de senaste åren.mer tid behövs att utvecklas i juniorvärlden.35% är B- juniorer i superelit. För dålig kvalité på ungdomsverksamhetens träning. Klubbarnas mål, synsätt, Juniortränarnas kvalité och roll Juniorernas fysiska utveckling Ungdomsträningens betydelse Kontakter med olika klubbar ger vid handen att man tycker att juniortränarnas roll är viktig. Rollen som leverantör av spelare till representationslaget är ofta tydligt uttalad i föreningen Leverera spelare till representationslaget 2 spelare per år. Ja, en del vill ha en tydligt spikad målsättning med 3 spelare per år. Målsättningen för juniorverksamheten Spelare som ska platsa i representationslaget ska, förutom tekniska grundfärdigheter, lära sig att vinna och spela med hängivenhet under sina juniorår. Ofta är en fystränare inkopplad på juniorverksamheten. Med tanke på den tid det tar att utvecklas som spelare så borde mera kraft läggas på B- junior- och pojklagstränarna. Roll och personliga kvalitéer för elitjuniortränare A-juniortränaren är oftast heltidsanställd (ofta kombinerad med rollen som ishockeygymnasietränare). B-juniortränarna är oftast verksamma på halvtid. Elitföreningarna anser att deras A-juniortränare själv ska ha spelat på rätt så hög nivå. Det ser man också helst att B- juniortränaren gjort. De förväntas ha engagemang och hängivenhet för sitt uppdrag. Det ses som ett tidskrävande uppdrag närmast intill ett dygnet runt jobb. I de föreningar där man lyckats få fram spelare har kvalitén varit hög b å d e på A- och B- juniortränare Den fysiska utvecklingen Eftersom den fysiska utvecklingen i elitlagen de senaste åren utvecklats dramatiskt i längd, vikt och fysisk styrka så är det svårare idag att platsa i elitsammanhang om man jämför med
tidigare. Få spelare kan gå direkt från junioråldern till en plats i A- laget på elitnivå, vilket är lätt att förstå om man ser skillnaderna i fysiska förutsättningar. Viktens utveckling under de senaste 10 åren ser ut så här: Genomsnittsvikt idag 2002 och 1992 (inom parentes) Forward idag 87,5 kg (83 kg) Back idag 90 kg (86 kg) Målvakt idag 84,5 kg (80 kg) Skillnaden i vikt mellan dagens superjuniorelitspelare och spelare i elitserien är i snitt 10 kg 35% B-juniorer i Superelit Lovande spelare slussas ofta för snabbt uppåt i systemet. De bör istället spela ut sina år i pojklags- och junioråldrarna eftersom de behöver utvecklas både tekniskt, fysiskt, mentalt och spelmässigt i en miljö där de lär sig dominera och skapar sig ett självförtroende. Det behövs mer än väl när man ska ta sig in i den tuffa seniorvärlden. Nu utgörs 35% av spelarna i juniorerna superelit av B-juniorer. Ungdomsishockeyns betydelse För dålig träning i ungdomsishockeyn för låg frekvens, intensitet och för få kampmoment. Får ej tackla! I vissa klubbar tenderar man att värva spelare i för ung ålder från små klubbar vilket gör att det blir svårt med samarbete och att lösa övergångar även med spelare i rätt ålder. Ishockeyns regelverk Information om dopning sker men direkt utbildningsmaterial saknas. När det gäller att informera juniorspelare, samt i vissa föreningar även föräldrar, om dopning, så är det rätt så stora differenser mellan de olika föreningar jag talat med. Det finns föreningar som är oerhört noggranna genom att ha träffar med dopningpolisen, genomgångar i teorin samt att de också kräver att spelarna skall skriva på ett särskilt antidopningavtal - till de föreningar, som bara har en enklare fortlöpande information. Givetvis så tar alla föreningar avstånd från dopning och betonade vikten av att ishockey skall vara en REN sport. Undantagsvis sker information om spelregler och attityden till domare. 2. Utredningsuppdrag
Thomas Thelin har frågat landslagsansvariga och elitklubbar om hur vi ska få bättre juniorlandslag SAMMANFATTNING TV-sänd J20-VM.Följ upp TV- pucken. Bättre ungdomstränare Förläng issäsongen.höj åldern i J18 och J20.Inför Svenska junior- Cupen Gör JSMfinalerna till ett festarrangemang. Återinför distriktslag i McDonalds TV- sänd J20- VM Höj junioråldrarna J20 och McDonald Följ upp TV-pucken Bättre ungdomsträning Juniorlandslagsverksamheten, Mc Donalds Cup och TV- pucken är huvudredskapet för svensk ishockey just nu för plocka ut de spelare som ska ge oss bra juniorlandslag och slutgiltigt framgångar i J20 VM. Formerna har sett tämligen likartade ut i många år och när Sverige nu inte längre håller sin internationella juniorposition så behöver säkert en hel del ses över. Efter samtal med landslags och elitklubbsansvariga i dessa frågor så kommer man fram till följande synpunkter som de flesta anser bör tas tag i. J20-VM ska TV-sändas J-20 VM måste prioriteras, paketeras och "säljas" för att på något sätt få denna turnering TV sänd! Fler turneringar och landslagsverksamhet på samtliga landslag och därmed också få in fler spelare i landslagsverksamheten. En mer metodisk plan för varje åldersgrupp! Tränarkonferenser i samband med landslagsturneringar för att med egna ögon se var vi står internationellt! Viktigt att prioritera erfarenhet av både internationell och nationell ungdomshockey när landslagsansvariga tillsätts. Skärpt tränarkvalité Och uppföljning av TV- pucken En mer metodisk utvecklingsplan för de främsta i distriktet med mycket hög kompetens på ledarteamet! Ett krav på uppföljning efter TV-pucken på samtliga spelare från den stora truppen innan laget spikades! Här kan någon av våra elitklubbar ta det praktiska ansvaret!en länk i detta bör vara regionkaptenerna och FK. Bättre utbildade ungdomstränare, förläng issäsongen
Noggrannare rekrytering och bättre utbildning på våra ungdomstränare i de låga åldrarna så att de är kompetenta att jobba med individinriktad och åldersanpassa teknikträning!skapa mer istid på skoltid när ishallarna står tomma!förlänga issäsongen från 15-16 årsåldern till 10-11 månader! Öppna upp för mer internationellt utbyte för ungdoms och juniorlag på klubbnivå att delta i internationella turneringar! Höj åldern i J-20 och McDonald, skapa Svenska juniorcupen Höj åldern på J-20 med ett år som betyder att spelaren blir kvar under bra utbildning en längre tid och är mer förberedd att ta steget in i elitserien eller allsvenskan. Helgsammandragningar med tre matcher så spelarna härdas samt utvecklas i uthållighet och tuffhet! J-20 cup i mellandagarna för samtliga SE - lag. En "Svenska juniorcupen" med fyra grupper,segrande lag spelar semifinal och final med prispengar! Högre domartolerans och nivå för den fysiska kontakten i spelet ( aggressiva, intensiva spelare får inte bestraffas och bli för beskedliga)som nu inte "räcker till internationellt" Gör JSM till ett festarrangemang! Kvart, semifinal och final spelas under en helg,där man gör allt till ett riktigt stort festarrangemang! Detta läggs på förfrågan till platser som man redan vet är duktiga arrangörer av detta slag! Paketeras på ett proffsigt sätt som gör detta intressant för hela hockey- Sverige! Återinför distriktslag i McDonalds Höj åldern ett år! Återinför regionspelet för distriktslag med kvalificerade tränare! Sedan regionläger och slutspel.för regionslagen (TV-sänt). Skapa utbyte med finska Regionlag. Detta gör att det blir en turnering för B-J- spelare och en bra uppföljning på spelarna inför J- 18 VM. 3. Utredningsuppdrag
Pekka Wågström har frågat: Hur samarbetar elitföreningar med andra föreningar? SAMMANFATTNING Frågeställningen gäller: Hur samarbetar elitföreningar med andra föreningar? Det finns ofta ett samarbete med ett par föreningar i närområdet. Det behövs bättre utbildade tränare i föreningarna på ungdomssidan. SIF och distriktsförbunden måste finna former för att påverka ute i klubbarnas dagliga verksamhet. Tona ner resultathysterin i lagen och koncentrera på skridskoåkning och teknik till 12-13 års ålder. Elitföreningarna samarbetar ofta med andra föreningar De flesta som man talar med anser att utbildningen måste förändras på tränarsidan för ungdomslag.vi måste ha bättre utbildade tränare för de på yngre spelaren för att i slutändan få bättre juniorer Det behövs mer nivåanpassad utbildning för att utveckla individen. SIF måste genom distriktsförbundet finna former för att påverka den dagliga träningen i föreningarna för att utveckla spelare, ledare och föräldrar. Uppgifterna grundar sig på svar från med 8 elitserieföreningar och 11 allsvenska klubbar. Mer samarbete mellan föreningar och distriktsförbundet Elitföreningarna måste ta större ansvar för spelar och föreningsutvecklingen i sitt närområde. Det behövs en individuell utvecklingsplan för individen redan i ungdomslagen för att han eller hon utvecklas optimalt. Rekryteringen måste ske i samarbete med skolan i tidig ålder med prova på dagar. I samarbetet med skolan kan man dessutom jobba med etik och moralfrågor. Mer samarbete i distrikten och elitföreningar mellan Elitföreningarnas ansvar När det gäller samarbete så har de flesta elitföreningar ett samarbete med andra föreningar. Men det är oftast bara med ett par föreningar i den närmaste omgivningen.alla föreningar i upptagnings området blir inte kallade till träffarna. Elitförening är den som oftast kallar till träffarna med andra föreningar. Sex av de tillfrågade föreningarna kallar till gemensamma utbildningsträffar för spelare. Tre föreningar hjälper mindre föreningar med föreningsutveckling Alla tycker att elitföreningarna har ansvar för att utbilda spelaren i mindre föreningar.de flesta föreningarna tycker att de har bra koll på att spelare som inte platsar kommer till mindre föreningar i närområdet Koncentration på skridskoåkning och teknik
Vi måste vårda både de bra spelarna och mindre bra spelare inte bara de som är bra. Alla måste få möjlighet att utvecklas i sin egen takt Det ska finnas en genomtänkt nedskriven handlingsplan för ungdomslagen Tona ner resultathysterin och utbilda i stället. Tränarna måste ha ansvar för utbildningen av spelaren Väl utbildade ledare från tidig ålder Koncentration på skridskoåkning och teknik upp till 12-13 års ålder Låt spelaren utveckla sina färdigheter inte stöpas i samma form. Träna på rätt saker i rätt ålder 4. Utredningsuppdrag Tomas Gradin har frågat 25 svenska talangscouters om deras syn på svensk juniorishockey SAMMANFATTNING Vi prioriterar långsam ishockey i svensk ungdomsishockey. Vi är dåliga på scouting. Fara: Transatlantiska juniorligor. Fel styrketräning. Okunniga ungdomstränare. Svenska juniorer antar inte kriget. Vi lär oss inte skjuta. Tränar för lite individuellt anfalls- och försvarsspel. Svenska juniorer antar inte kriget Vi skjuter för dåligt För långsam ungdomshockey Vad har scouter, agenter och föräldrar för roll i svensk juniorishockey? Scouter är inget speciellt problem i svensk ishockey -snarare en resurs att utnyttja. De har som heltidsarbete att kartlägga spelare och har dessutom internationell utblick. Störningsmomentet för svensk ishockey är den mentala dopning som uppstår kring NHLdraften som kan förstöra spelaren och föräldrars omvärldsuppfattning. Samhällsutvecklingen Thomas Gradin har intervjuat de flesta svenska verksam scouter som ser närmare 500 matcher vardera om året. - Canada har ungefär samma problem som Sverige när det gäller samhällsutvecklingen. En måttstock på samhällsutvecklingen är t.ex. den tid som ungdomarna disponerar på olika aktiviteter. I båda länderna har i princip varje barn/ungdom tillgång till TV-spel. -I Finland i mycket mindre grad. -I Tjeckien och Slovakien nästa inte alls -I Ryssland inte alls. Det visar på en viss skillnad i de fyra andra länderna. Läget ishockeymässigt I Sverige prioriterar vi från 12-årsålder långsamt spel
Svensk tävlingsverksamhet har därför dåligt tempo och dålig frekvens. Domarna är för petiga i tveksamma situationer, blåser sönder spelet. I detta avses inte att man ska tillåta farligt spel och brutalitet. Tvärtom! Spela lika är förkastligt. Ställ krav ungdomarna gillar det. Sverige är för dåliga på scouting. För få tränare är ute och ser andra matcher än sina egna. Transatlantiska juniorligor En fara hotar. Transatlantiska juniorligor. Tjeckerna har 50 spelare där, Finland har 17 där och Sverige, peppar, peppar bara 3 än så länge. Sverige tror att vår kollektiva funktion och smartness är så mycket bättre. Ja, visst vi är bra på det men nu börjar de flesta hinna ikapp. Fel styrketräning/okunniga ungdomstränare Svenska spelsätt prioriterar långsam ishockey och ger inte plats för spelare som är beredd till maxfrekvens i 30 sekunder. Vi låter inte enskilda spelare bli ännu bättre i det som de redan är bra på. T.ex. skjuta eller åka skridskor. Vi har tränat fel när det gäller styrka som minskat rörlighet och smidighet. Vi tränar alldeles för lite individuellt anfalls- och försvarsspel. Tränare under A- juniorer kan och vet inte tillräckligt. Svenska tränare måste kunna instruera bättre och träna sig läsa anlagen hos spelare Svenska juniorer antar inte kriget Mentalt antar svenska spelare inte kriget internationellt. Svenska juniorlandslag förbereder sig alldeles för kort tid före turneringarna. Gemensam attityd: Svenska tränare pratar inte med varandra Hockeygymnasierna tränare för lite Vi lär oss inte skjuta i svensk ishockey och det är ju det alltihop går ut på att skjuta pucken i mål. 5. Utredningsuppdrag
Nedanstående är en redogörelse för de förbundsaktiviteter som berör spelarna i aktuella åldersgrupper under en säsong som sammanställts av Magnus Hävelid utifrån SIF:s verksamhetsplan fastställd på årsmötet. Breddläger och Elitläger 1985 startade SIF s.k. breddläger. Syftet var att höja nivån på våra landslag. Totalt inbjöds 80 utespelare och 8 målvakter (88spelare/årskull på två läger, nord och syd). Lägren genomfördes med både U16 och U17. I slutet av 90-talet utvecklades breddläger verksamheten till att omfatta 136 spelare/årskull (U16 & U 17). År 2000 startade samma verksamhet för damerna, dock med färre spelare samt endast under två dagar. Till grund för innehållet låg spelarutbildningspärmen, vilken tog upp och betonade fyra områden (teknik, taktik, fysiologi och mentalt/socialt). Innehållet i de olika delområdena styrs från SIF:s utvecklingsavdelning, via rapporter från landslagen. Förbundsaktiviteter 2002/2003 ÅR 1 (U16) - TV-pucken 9-13/10-4 ST Regionala Breddläger totalt 136 spelare - Elitläger 30+4 spelare, 27/11-1/12 - Tre matcher mot Finland i Finland, 20 + 2 spelare, 10-15/12-4-nationers i Finland 20+2, februari ÅR 2 (U17) - Top 100 21-26/7 2002 (30st) - 4 ST Regionala Breddläger totalt 136 spelare - Mc Donalds Cup, 21-24/11, Totalt 88 spelare (22 spelare/region) - Elitläger 30+4 spelare, 4-8/12 - Mac s Tournament Canada 25/12-2/1 - Ungdoms OS Slovenien 25/1-31/1-4-NATIONERS Ryssland 5/2-9/2 ÅR 3 (U18) - Top 100 21-26/7 2002 (25st) - Elitläger 30+4, 8-11/8 - World Cup Tjeckien/Slovakien, 12-19/8-4-Nationers Sverige, 6-11/11 - Schweiz, dec/jan - 4-NATIONERS Tjeckien, 5-10/2 - VM i Ryssland, April ÅR 4-5 (U19-20) - Top 100 21-26/7 2002 (15st) - 4-Nationers i Sverige, 3/9 9/9-4-Nationers Tjeckien, 4-11/11 - VM i Canada, 17/12 7/1-5-Nationers (U19), 3/2-10/2 - St. Petersburg Cup (U19), April 6. Utredningsuppdrag
Beteendevetaren och f.d. ishockeyspelare Ola Berggren har gjort en rapport om Vilka som lyckas som ishockeyspelare SAMMANFATTNING Det är nyttigt att hålla på med många idrotter så länge som möjligt.egen spontan övning är en förutsättning för att lyckas. Motgångar under karriären kan ha en stärkande effekt. Hockey ska vara kul. En tränare ska vara berömmande, rak och ärlig.ett starkt psyke är viktigt för att lyckas. Vilka lyckas som Ishockeyspelare? Tränarens roll Mental träning? Utöva andra idrotter? Författaren och beteendevetaren Ola Berggren har av Svenska Ishockey Förbundet fått i uppdrag att kartlägga framgångsfaktorer inom ishockeyn. Alltså ta reda på vad som är gemensamt för de som lyckats som ishockeyspelare. I detta syfte har Ola delat ut enkäter till totalt 230 spelare, fördelningen mellan spelare har varit 7 före detta proffs, 9 nuvarande proffs, 152 elitseriespelare samt 60 spelare från div. 1-3. Han har även intervjuat de proffs som deltagit i undersökningen. Nedan presenteras de slutsatser som kunnat utläsas ur rapporten. När man bestämde sig för att satsa på ishockey Här finns en tydlig skillnad som påvisar att en tidig specialisering inte är att föredra. Medelåldern för proffsen vad gäller att de började satsa på hockey som första sport är angiven till 15,4 år. Motsvarande siffra för elitseriespelarna är 13,9 år och div. 1-3 spelarna 13,7 år. Hur mycket man ägnat sig åt oorganiserad spontan idrott Det finns en tydlig tendens att de som lyckats och blivit riktigt bra har ägnat mer tid åt egen träning. Medelvärden vad gäller antalet timmar i veckan är, proffs 9,5 h, elitseriespelare 8,8 h samt div. 1-3 7,3 h. Om man alltid varit given i laget Något överraskande visar det sig att de som blivit bäst som seniorer känner mer sällan att de varit givna i laget under ungdomsåren. Det framkommer även i rapporten att proffsen i högre utsträckning upplever att de mött motgångar under karriären. Drivkrafter för att spela hockey Här är spelarna överens om att det är kamratskapen i laget samt att det är roligt som är de viktigaste drivkrafterna.
Bra egenskaper hos en tränare Även här finns en samstämmighet mellan de spelare som deltagit i undersökningen. Enligt dessa är de viktigaste egenskaperna hos en tränare förmågan att ge beröm och uppskattning samt vara ärlig och rak. Mental träning De flesta spelarna har angett ett starkt psyke som väldigt viktigt för att lyckas inom ishockey. Men, paradoxalt nog, framgår det av enkätsvaren att man i princip aldrig ägnar någon tid åt mental träning! 7. Utredningsuppdrag Torgny Bendelin har tittat på internationella jämförelser SAMMANFATTNING Tidig talangjakt i Tjeckien och Slovakien. Hockeyskolor påbörjade i Canada. Ishockey skolan i stor omfattning i Tjeckien och Slovakien. Ungdomar i Tjeckien och Finland tränar mest. Tacklingsförbud i Sverige, Canada, Finland och Tjeckien. Krav på tränarlicens i det flesta länder. Sverige, Schweiz och Finland tränar mest defensivt 60%. Finland satsar 60 dagar på sitt JVM-lag.75.000 Coacher i Canada på frivillig basis. Tidig talangjakt och mycket ishockey i skolan i Tjeckien och Slovakien 75.000 frivilliga coacher i Canada När man undersöker hur man internationellt hanterar rekryteringsfrågor så kan man notera att Tjeckien, Slovakien och Ryssland har en betydligt tidigare talangjakt. Ja, redan i 6-årsålderna så har tjeckerna börjat plocka in dem i ishockeyskolor. Däremot finns i andra länder ingen uttalad ålder när man måste välja sport och specialisera sig t.ex. på ishockey. Ungdomsishockey upp till 16 år Finns det åldersgränser när man måste välja ishockey som huvudgren? SWE: Nej, ingen uttalad, men i praktiken 16 år (i och med ishockeygym start). CAN: Nej, men har mycket stor konkurrens i unga år från fotboll och baseboll. FIN: Det finns inga fasta åldersgränser, men i praktiken 15 år.unga rekommenderas att idka sport så mångsidigt som möjligt. SCHW: Nej, detta är mera upp till klubbarna att bestämma.
SLOV: När man fyller 11 år och börjar klass 5 i grundskolan då får man välja om man vill gå i hockeyklass, vilket i praktiken innebär att man också måste bestämma sig för val av sporten. RUS: Tidiga specialiseringar förekommer, på många håll finns hockeyskolor vid 10-12 års ålder! TJE: Nej, men ishockeyn vill locka så många ungdomar som möjligt redan från sex års ålder! (Uttalande fr. utvecklingschef.)ex. från sportklass i Litvinov (som är elitförening): Årskurs 1-3: Spela och ha kul, alla får spela. Årskurs 3-5: Sker viss utslagning. Årskurs 5: Ställs det högre krav. Årskurs 8: Tränarna tittar om det finns talanger, utvecklingsbara spelare. Träningen bedrivs dagtid till 16.00, efter får tid ägnas åt läxor och andra aktiviteter. Barnen får hålla på med andra idrotter efter 16.00, inga krav att dom skall välja ishockey vid en viss ålder, det sker naturligt. Vid 12 års ålder sker utslagning när man bantar hockeyklassen från 90 spelare till 26!!! Man bedriver ishockey 11 månader om året fördelat på augusti april isträn, maj juli fysträning, juni är ledig. Hur är ishockeyn kopplad till skolan? Canada har startat sportskolor för att de ska kunna träna på dagtid 4 gånger i veckan för att kunna utnyttja istiderna när det är ledigt i de 3000 ishallar som trots det stora antalet inte räcker till. SWE: På lokal nivå i klubbarna, hög och mellanstadiet finns möjlighet till ca. två timmar per vecka. För yngre åldrar finns möjlighet till hockeyfritids. CAN: Har tittat på Sverige och Finland. Canada har startat sportskolor runt om i landet för att använda istid på dagtid (trots 3000 ishallar har man svårt att få tillräckligt med istid). För ett par år sedan startade man sk. pilot- fall av sportskolor, och har idag 16 skolor (ca. 600 elever) som har ishockey 3-4 ggr. per vecka på skoltid. FIN: Ingen koppling finns mellan grundskolan och ishockeyn. SCHW: Mkt. lite, 6-8 skolor har startat att ha ishockey på schemat ca. 4-5 ggr. per vecka. SLOV: Dom som väljer att gå i hockeyklass får träna 4 pass på is à 1.5 tim/vecka. Ispassen ligger antingen på morgonen mellan 07.30 09.00 eller direkt efter skoldagen. Eleverna går i klasser där ca. 75% är hockeykillar och resten är från andra idrotter. Eleverna har anpassad undervisning för att de skall hinna med att träna. Man har utöver detta 2 pass a` 1 timma med andra idrotter samt 1 pass med vanlig skolgymnastik. Varje klass är ett lag som deltar i seriesystemet. TJE: Totalt har man idag 52 skolor som har ishockey på schemat för ungdomar mellan 12-15 år. Det ger möjlighet till ca. 6000 barn att träna på skoltid. Man tränar 3-4 ggr. per vecka, varav ca. två träningar är på morgonen. Ex. från Litvinov. Ishockeyn och skolan har ett mkt. bra samarbete, skolan anpassar sin schemaläggning efter ishockeyns upplägg. Som ex. kan nämnas att om man spelat bortamatch och har hemkomst 22.00 börjar skolan 10.00 dagen efter. Om hemkomsten är 24.00 el. senare är spelarna lediga hela dagen efter för återhämtning. Träningen sker fyra dagar i veckan på skoltid, oftast på förmiddagarna. Gymnastik (fys) 2-3 pass per vecka.från 14-15 års ålder blir det en skolavgift på privatskola (5.700:- Tjeckiskaper år i Litvinov). Elever med föräldrar som har låg inkomst kan få hjälp av klubben och behöver bara betala en mindre summa.
De spelare som är riktigt talangfulla får alla skolkostnader gratis.många runt regionen vill komma till Litvinov, då får spelarna bo på elevhem med äldre spelare.barn som är födda efter 15 september eller senare får gå i skola och spela ishockey med ett år yngre kamrater. Staten bidrar med 2 miljoner Tjeckiska per år i ekonomiskt bidrag beroende på om klubben har A el. B-licens. ( 2 milj Tjeck är ca. 5-600.000:- Sv kr) Klubben har 5 heltidsanställda tränare på U och J-sektionen. Inställningen att vinna är inte viktig utan att utveckla spelarna är viktigast! RUS: Via sk. hockeyskolor (sportskolor) som startar redan när spelarna är 10-12 år gamla. Vissa skolor, framförallt de som drivs av elitklubbarna är extra populära och därför svåra att komma in på. Där sker träning ca. två ggr. per dag, fem dagar i veckan. Ryska spelare kan kombinera skola och ishockey upp till dom är 18 år. Finns tacklingsförbud inom U-hockey? SWE: Ja, 14 års ålder. Delade meningar råder i landet, många tycker att åldern skall sänkas. Enligt läkardom är detta omöjligt! Sk. kroppsrullning är tillåten men används alldeles för lite. CAN: I Kanada finns det 13 sk. provinser och det är upp till varje provins att bestämma ålder. Dom flesta provinser har 11 år som tacklingsgräns medan några har t.o.m. 9-10 års gräns. Före 1985 var det helt fritt men efter att ha fått mycket skador var man tvungen att ändra! FIN: Ja, U 15 är dom första som får tackla. Saken är högst aktuell i Finland just nu. Det finns en del som förespråkar tacklingar från start, med den motiveringen att de lär sig från första början som en naturlig del av hockeyn. De som förespråkar tacklingsförbud vill t.o.m. höja åldersgränsen och har säkerhet som argument. SCHW: Ja, upp till 12 års ålder. SLOV: Tacklingsförbud finns för närvarande inte. Tanken är att till nästa säsong införa tacklingsförbud upp till 13 år. RUS: Nej, däremot är det mkt. diskussioner om att införa det nu. Det har hänt några olyckor på senare tid. TJE: 10 år, därför att alla matcher upp till 10 års ålder spelas sk. cross-ice d.v.s. man spelar på tvären i zonerna. I vilken ålder tas dom första landslagstrupperna ut? SWE: 16 år, pojklandslaget. CAN: 16 år, sk. provinslag börjar vid 15 års ålder. Notera att samtidigt som man börjar med uttagning av spelare startar också koll av coacher och domare för 15-års lagen. Även här selekterar man ut dom bästa! FIN: U-16, den första regionala kartläggningen sker vid U-15 SCHW: 16 år, före detta regionsvisa lag. SLOV: Första landslag tas ut när killarna är U 15 det året dom går i 9:e klass. Utbyte sker mot Tjeckien och kallas inte som officiellt landslag utan som skollandslag. RUS: U-15. TJE: 16 år, distriktslag finns fr.o.m. 14 års ålder. JUNIORHOCKEY
Finns krav/legitimering för att träna/coacha i högsta juniorliga? Dito krav för juniorlandslagscoacher? SWE: Coacha högsta Juniorligan: Lägst steg 2.Coacha J-landslag: Nej, inga krav på utbildning! CAN: Det finns två olika J-20 ligor, där Major A är helprofessionell. Där finns inga krav fr. förbundet eftersom ligan är helt fristående. Den andra ligan, junior A, lyder under förbundet och där är krav på min steg 3 (av 5). J-landslag: Steg 4 (av 5). FIN: Nej, endast rekommendationer. SCHW: Nej, det finns skrivna regler vilka krav som skall gälla, men i praktiken har man inte alls lyckats att fullfölja detta. Detta gäller även för J-landslaget. Det finns helt klart en strävan att bli bättre men än är man inte där. SLOV: Ett krav är att tränaren har A-licens, alltså den högsta utbildningen. De tränare som inte har A-licens kan endast jobba som ass. tränare under en säsong, detta är dock belagt med böter. För äldre och yngre J-landslag är det endast A-licens som gäller. RUS: Nej, däremot finns det en informell norm som gör gällande att coachen ska ha en högre utbildning. Han bör gärna ha universitetsstudier eller att han har spelat professionellt själv för att träna ett elitjuniorlag. Det samma gäller för J-landslagen. Här hämtar man ofta fr. juniorligan, en från östra resp. en fr. västra delen av landet, eftersom man är indelade i olika regioner. TJE: I Tjeckien har man sk. A, B och C-program för sin tränarutbildning. För Junior A: Headcoach: A-licens, Ass coach: B-licens. Landslag J-20: Både Headcoach och Ass coach måste ha A-licens. Procentuell fördelning träning av anfall resp. försvar? SWE: Prel. 60% försvar och 40% anfall. CAN: Förbundet vill utbilda mera på den offensiva sidan, det är vad publiken vill se. Samtidigt vill Major A utbilda spelare för NHL, där man måste klara av defensiven. Kan ej ge någon procentandel. FIN: Försvar 60% och anfall 40%. SCHW: Defensiv 65% och offensiv 35%. SLOV: 40% försvar, 60% anfall. TJE: 40% försvar, 60% anfall. RUS: Svårt att uppskatta, ungefär 70% anfall (vår tradition), kanske mer och 30% försvar Junior- hockeyns koppling till skolan? SWE: Hockeygymnasier som är styrda av förbundets kursplaner. Det finns totalt 26 st gymnasier runt om i landet som har ishockey på schemat för ca. 800 ungdomar. I genomsnitt tränar man 2-3 ispass samt 1-2 fys/teori pass per vecka. CAN: Se ovan i inledningen. FIN: I gymnasier samt yrkesskolor finns kopplingar. Det finns speciella idrottsgymnasier runt om i landet. Det finns i princip i varje stor stad i Finland och man kan välja olika idrotter. Det finns även sk. Yrkesskolor där man kan välja idrott. I snitt tränar man 3-4 ggr. is samt ett fyspass per vecka. Träningarna ligger som regel mellan 08.00-09.00 på
morgonen. I ex. Åbo där TPS ansvarar för ishockeyutbildningen kommer 14 elever från gymnasiet samt 15 elever från yrkesskolan. Man tränar tillsammans fem träningar i veckan! SCHW: Det finns sex gymnasium samt några privatskolor som har ishockey på schemat ca. en gång per dag, utanför skoltid. Däremot har man sedan två år tillbaka en ny gymnasial utbildning där man läser till hockeyproffs! Två dagar i veckan läser man kärnämnen i skolan och resterande tid måste läggas på ishockeyn. Åtta elitklubbar är med i detta projekt och det är också dom som ansvarar för elevernas träning. Två kriterier måste uppfyllas nämligen att killarna måste tillhöra något juniorlandslag samt att träningen måste ske med resp. A-lag, d.v.s. lag från högsta ligan. Utbildningen sträcker sig över fyra år och i dagsläget är det totalt 35 elever som blivit antagna. Klubbarna ansvarar för all finansiering av detta själva. RUS: Se ovan. Alla elitjuniorspelare går på sk. hockeyskolor/idrottsskolor. Alla elitklubbar bedriver överlag framgångsrika sådana. Det innebär träning två ggr. per dag, året runt. SLOV: På fyra orter finns hockeygymnasier och man räknar med att fördubbla dessa till nästa år. Kopplingen till gymn. är ett samarbete mellan skolministeriet samt förbundet. Antal elever är mera blandad än i grundskolan. Ca. 60% är ishockeyspelare och resten kommer från andra idrotter. Träningstimmar på skoltid är 4 pass på is á 1.5 tim samt utövning av andra idrotter också. Speldagar är alltid onsdag och lördag medan söndag alltid är spelfri. Man spelar inte med ett lag från skolan, utan i stadens A-juniorlag. TJE: Det finns sk. sport-centers på 22 ställen runt om i landet. Eleverna är mellan 16-20 år, d.v.s. A och B-juniorer. Man tränar 1-2 ggr. per dag, som regel mellan 08.00-10.00 på förmiddagen samt eftermiddagspass. Varje skola har ett A respektive B-jun-lag som man deltager med i högsta juniorserierna. Totalt alltså ca 40 lag vilket innefattar ca. 1000 spelare! Regeringen är delfinansiär och sponsor av detta projekt som nu går för tredje året i rad med stor framgång. Hur många matcher spelas i högsta junior-ligan per säsong? SWE: 36 matcher samt play-off, max sex matcher. CAN: Major A: 72 matcher samt play-off max 30 matcher. Junior A: 60 matcher samt play-off. (Vet ej hur många). FIN: U-20 spelar 36 matcher + play-off, U-18 spelar 28 + play-off. SCHW: Det finns 10 lag i elit, spelar 36 omg. max 45 ink. play-off SLOV: 56 matcher i serien, därefter play-off. RUS: En elitjunior spelar ca. 80 matcher per år beroende på hur långt han går i slutspelet. Många av nuvarande landslagsspelarna födda 85 (U 18) spelar seniorhockey och är mer el. mindre professionella. Ryssland är uppdelat i sex regioner, därför kan serieupplägget variera med antalet matcher. TJE: 48 matcher i seriespel samt play-off därefter. Frågor om j-20 landslaget Fysiska krav?
SWE: Finns kravprofil, men alla tester görs lokalt i klubbarna, ingen koll! CAN: Alla testas men inga krav att uppfylla, detta överlåts till klubbarna. FIN: Nej, testar alla i juni vid samlings-läger SCHW: Nej, hade det förr men tagit bort detta. Finns rekommendationer men ej mera. SLOV: Minimilängd 176 cm, samt att spelarna skall uppfylla krav gällande de normer som finns för- snabbhet, uthållighet samt övriga fysiska och tekniska förutsättningar. TJE: Nej, har ett testbatteri i juni för alla, men ingen blir bortgallrad p.g.a. dåliga fys-resultat. RUS:..diffust svar!!.. Fick intrycket att klubbarna genomförde det mesta av testverksamheten (på sportskolorna). Dock var de inte nöjda med spelarnas aeroba kapacitet. Ibland fick juniorlandslagen tid/möjlighet att genomföra specifika tester, framförallt medicinska Antal dagar tillsammans match/trän/teori/resor? SWE: 31 dagar, 6 dag feb i Schweiz, 10 dag april St.Petersburg, 5 dag sep 4-nat i Sverige, 5 dag nov i Tjeckien, 5 dag före J-VM start i dec. CAN: 28 dagar, 40 man två veckor i juli, 34 man en vecka i december. Därefter en vecka med färdiga truppen före JVM. Spelar endast två matcher ihop! FIN: Totalt 60 dagar! Startar i feb. året innan och börjar med 60 man som bildar tre lag. I nov. är två lag kvar som blir ett lag i december. SCHW: 33 dagar, 21 dagar under säsong samt 12 dagar prep i Canada före J-VM. SLOV: 36-40 dagar. 7-dagars läger i juni med tester både på is samt barmark samt även mentala tester och två landskamper. Augusti två st landskampsläger/turneringar á 5-6dagar. November- sju dagars läger samt 4 nationers. December JVM- minst 10 dagar innan VM startar samlas laget. TJE: Totalt ca. 35 dagar. Veckoläger varje månad fr. maj-nov, ej juli o okt. RUS: Se Sverige (deltar i samma turneringar). Vem bestämmer lagets spelsätt? SWE: Hedberg varit ansvarig där vissa riktlinjer funnits, b.la. offensivt tänkande. Men totalt har det varit upp till varje lag att bestämma CAN: Detta är styrt fr. förbundet. Samtliga landslags- coacher träffas 3 ½ dag på våren före, där går man igenom allt från träningskrav till spelsätt samallmänna förhållningssätt som förbundet vill ha. FIN: Förbundskapten samt alla landslags- coacher träffas och stämmer av hur man jobbar i resp. lag. Detta sker med jämna mellanrum. SCHW: Coach för resp. lag bestämmer själv hur spelsättet skall vara. SLOV: Ansvariga tränare för laget i samråd med landslagskommitén. TJE: Coacherna själva, inga regler från förbundet. RUS: Coacherna. Ansvar från Elitklubbarna att utbilda juniorer: Vilket ansvar tar högsta ligaklubbarna för utveckling av J-spelare?
SWE: Kunde varit mera, en del klubbar bra, andra mindre bra. I princip alla elitklubbar har fys-specialister, borde kunna ha bättre fyskoll m. bl.a. tester. CAN: Major A tar mkt. stort ansvar, ett måste för att nå resultat. FIN: Många unga spelare sitter på bänken, borde spela div. 1 i stället. Det har dock blivit bättre sista året. Träningsutvecklingen för juniorer är väldigt skiftande, vissa mkt. bra, andra sämre. SCHW: Kloten och Lugano gör ett mkt. bra jobb, det gör nog dom flesta, åtminstone 8-10 klubbar. Några klubbar köper färdiga juniorer, ex. Lugano. I och med vårt nya studieprojekt för juniorer blir klubbarna mer eller mindre tvingade att ta hand om juniorerna på bästa möjliga sätt. SLOV: Talangfulla juniorer ska kunna ges möjlighet att träna med A-laget. I TB för Slovakiska ligan står att: 20+2 spelare får delta i match. En av dessa spelare måste vara J20 spelare. Om inte, kan laget endast spela med 19+2 spelare. Om en spelare under 18 år deltar i match i högsta serien, utgår en ersättning á 3000:- slovakiska kronor för spelare per match! RUS: Mycket stort, då all utbildning sker via de sk. hockeyskolorna TJE: Ej tillräckligt bra! (Svar från utvecklingschefen) Ex. från Litvinov: Klubben tycker att man tar ett stort ansvar att utbilda juniorer. Deras A-lag består av fem femmor, varav en femma består av juniorspelare. Dessa spelare skolas och matchas successivt in så dom blir elitspelare! Karlovy Vary som är en annan elitklubb tycker också att man tar ett stort ansvar. Här har man alltid med 3-5 juniorer på sina träningar. Två av dessa spelar i juniorlandslaget. Båda klubbarna säger att ungdoms och juniorspelare är Tjeckiens framtid och då måste alla ta sitt ansvar för deras utveckling! Hur många juniorer spelar i högsta nationella ligan? SWE: I dagsläget 28 st. CAN: 6 st. 18 och 19 år spelar i NHL. Tveksamt om vi får loss dom till J-VM! FIN: Ca. 30 st. SCHW: Ca. 40 stycken, nästan ett snitt på fyra man per klubb. SLOV: Ungefär 10-12 st. Antalet kunde vara större men de flesta talangfulla juniorer väljer att flytta till USA/Kanada. En del väljer även att spela i Tjeckien. (I truppen till 4-nationers i nov. spelar fem man i Tjeckien). TJE: Ca. 20 spelare som spelar, många i J-VM trupp spelar div 1. RUS: Mycket diskussion kring detta nu. Informellt (klubbarna emellan) har man kommit överens om att elitlagen skall ha 2-3 juniorer uppsatta på sina laguppställningar Finns öppen eller stängd liga? SWE: Öppen liga, två sista lag kvalar mot fyra bästa fr. allsvenska spelet. CAN: Stängda ligor (Major A och NHL). FIN: Stängd, om det finns lag m. sportsliga och ekonomiska resurser går det att få flytta upp (ex. Pelicans för några år sedan). SCHW: Öppen, men krävs ekonomiska garantier för uppgång. SLOV: Öppen, sista lag i ligan åker ur. Första lag från underliggande serie upp