Ämnesprov, läsår 2016/2017 Kemi Bedömningsanvisningar Årskurs 9 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m. 2017-06-30.
Kontaktuppgifter Frågor om utformningen av innehållet i provet i kemi i årskurs 9 kan ställas till följande personer vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet: Anna Lind Pantzare (Projektledare), 090-786 68 36 anna.lind.pantzare@umu.se Pia Almarlind (Provansvarig), 090-786 77 27 pia.almarlind@umu.se Jennie Holmgren (Administratör), 090-786 63 50 jennie.holmgren@umu.se Frågor om provets genomförande kan ställas till den ansvariga för provet i kemi i årskurs 9 på Skolverket: Jens Anker-Hansen (Undervisningsråd), 08-527 335 69 Skolverket, 106 20 Stockholm jens.anker-hansen@skolverket.se Frågor om beställningar utskick av provmaterialet kan ställas till tryckeriet: Exakta Print, 040-685 51 10 np.bestallning@exakta.se
Innehållsförteckning 1. Allmän information om bedömningen betygssättningen av provet i kemi i årskurs 9... 5 2. Bedömningsanvisningar... 9 Delprov A1 Bedömningsanvisning...9 Delprov A2 Bedömningsanvisning...16 Delprov A3 Bedömningsanvisning...20 3. Instruktioner för sammanställning till ett provbetyg... 22 4. Instruktioner för inrapportering av provresultat... 24 5. Kopieringsunderlag webbmaterial... 26 Kopieringsunderlag 1...27 Kopieringsunderlag 2...28
INLEDNING Inledning På uppdrag av regeringen ansvarar Skolverket för samtliga nationella prov. Syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig rättvis bedömning betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå på nationell nivå. De nationella proven kan också bidra till att konkretisera kurs- ämnesplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna. Det är rektorn som ansvarar för organisationen omkring provet på skolan för att leda fördela arbetet. Läsanvisning Det här häftet ska användas vid bedömningen betygssättningen av det nationella provet i kemi i årskurs 9. Häftet består av 5 kapitel. Inledningsvis finns allmän information om bedömningen betygssättningen av provet (kapitel 1). Sedan följer anvisningar för att bedöma elevernas prestationer på de olika delproven, A1, A2 A3 inklusive exempel på bedömda elevlösningar (kapitel 2). Därefter finns ett kapitel med instruktioner för sammanställningen till ett provbetyg (kapitel 3) ett kapitel med instruktioner för inrapportering av provresultat (kapitel 4). Det avslutande kapitlet innehåller kopieringsunderlag samt hänvisningar till webbmaterial (kapitel 5). 4
ALLMÄN INFORMATION 1. Allmän information om bedömningen betygssättningen av provet i kemi i årskurs 9 Ämnesprovet i kemi Uppgifterna i provet består huvudsakligen av två uppgiftstyper: kortsvarsuppgifter långsvarsuppgifter. Varje uppgift i provet har utformats för att ge eleverna möjlighet att visa vad de kan i förhållande till en förmåga i förhållande till en flera betygsni åer. Varje uppgift i provet har markerats med en symbol där vita rutor visar vilka belägg för kunskap som uppgiften ger möjlighet att visa. Om till exempel en uppgift har denna symbol bredvid sig betyder det att elever kan visa att de kan använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk ekologisk hållbarhet på E-nivå på C-nivå. Bedömningsmodellen Avsikten med den modell för bedömning som det nationella ämnesprovet utgår från är att eleverna på ett tydligare sätt ska få veta vilka belägg för kunskaper de visat på provet. För en mer utförlig beskrivning av den modell för bedömning som tillämpas i de nationella ämnesproven i biologi, fysik kemi hänvisas till häftet Lärarinformation. Bedömningsarbetet går övergripande ut på att avgöra i vilken mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskraven. För att underlätta detta arbete finns Kopieringsunderlag 1, Sammanställning av elevresultat. Detta resultatformulär är utformat som en matris där varje rad beskriver en förmåga varje kolumn en betygsnivå. Till kortsvarsuppgifterna anges de korrekta svaren i bedömningsanvisningarna till respektive uppgift. Till långsvarsuppgifterna anges i bedömningsanvisningen till varje uppgift till att börja med en kortfattad beskrivning av vad som krävs för varje belägg, det vill säga en beskrivning av vad ett godtagbart svar ska innehålla. Se förklarande figur på nästa sida. Till de flesta uppgifterna finns också ett flera exempel på elevsvar hur det de bedömts. Elevsvaret ska uppfattas som en lägstanivå för ett godtagbart svar. Till en del elevsvar finns också en bedömningskommentar som anger vad det är i elevsvaret som ger belägg för att svaret motsvarar kunskapskravet. Dessa elevsvar ska endast ses som en stöd i bedömningsarbetet inte som ett facit - elevernas svar kan se olika ut trots det motsvara samma kravnivå. 5
ALLMÄN INFORMATION Hur är bedömningsanvisningarna strukturerade? Bedömningsanvisningen till varje uppgift deluppgift består av en tabell med en till tre kolumner beroende på hur många olika belägg som är möjliga att visa i uppgiften. Intensiteten på bakgrundsfärgen är olika i kolumnerna. Intensiteten visar kravnivån där lägst intensitet (svagaste färgen) visar den lägsta kravnivån. Överst i varje bedömningsanvisning finns en beskrivning av vad elevsvaret ska innehålla för att visa belägg för respektive kravnivå. För att konkretisera kravnivåerna finns till de flesta uppgifterna dessutom ett flera exempel på elevsvar. Elevsvaren som redovisas är antingen svar som nätt jämnt motsvarar respektive kravnivå svar som inte visar något belägg. Elevsvaren som visar belägg ska alltså uppfattas som en lägstanivå för ett godtagbart svar. Till en del elevsvar finns också en kommentar som anger vad det är i elevsvaret som gör att svaret visar, inte visar, belägg. I varje kolumn finns en matris med kryss som visar kravnivån på vilken plats i resultatsammanställningen som läraren ska markera belägget som eleven visat. Läs igenom hela bedömningsanvisningen för respektive uppgift inför bedömning av varje uppgift. 6
ALLMÄN INFORMATION Sambedömning av provet i kemi i årskurs 9 För att skapa goda förutsättningar för en likvärdig rättvis bedömning av provet kan man arbeta med sambedömning. Detta innebär att lärare tillsammans diskuterar bedömer elevprestationer utifrån bedömningsanvisningarna. Sambedömning kan organiseras på olika sätt, till exempel genom att lärare bedömer elevers prestationer tillsammans genom att de diskuterar bedömningen gemensamt i efterhand. Sambedömning kan, förutom att bidra till likvärdighet, också utveckla lärares bedömarkompetens. Sammanställning av elevresultat När eleven har genomfört provet noteras resultaten i Formulär för sammanställning av elevresultat som finns i kapitel 5. Syftet med formuläret är att underlätta för läraren att sammanställa rapportera in elevens resultat. Det kan också användas vid samtal med eleven om provresultatet. Sammanställning till ett provbetyg När samtliga delprov är genomförda ska resultaten summeras till ett provbetyg. Information om hur summeringen går till finns i kapitel 3 7
ALLMÄN INFORMATION Bedömning av resonemang I flera av delproven ingår uppgifter där eleven ska föra resonemang. Bedömningen av resonemangen utgår från samma principer oavsett uppgift. Det som ska bedömas är resonemangens djup (flera led) bredd (flera aspekter perspektiv). Djup Resonera i flera led handlar om att bygga naturvetenskapliga motiveringar i flera steg kring konsekvenser effekter kan skri as som leder till, leder i sin tur till. Som led räknas påståenden argument som eleven själv lägger till. De ska vara naturvetenskapliga, korrekta inte för allmänt hållna. Bredd Att resonera utifrån flera aspekter perspektiv handlar om att ge flera exempel på konsekvenser effekter kan skrivas som å ena sidan å andra sidan, en fördel är en nackdel är en begränsning är. 8
ALLMÄN INFORMATION 2. Bedömningsanvisningar I det här kapitlet finns bedömningsanvisningar för hur respektive uppgift i provet ska bedömas. Läsanvisning Läs igenom hela bedömningsanvisningen för respektive uppgift inför bedömningen av uppgiften. Instruktioner för bedömning av delprov A1, A2 A3 Innan bedömningen av delproven bör läraren läsa igenom kapitel 1 i bedömningsansvisningen. 1a. Korrekt svar: D. Solljuset 1b. Korrekt svar: E. Druvsockret 9
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 2. Eleven uppger hur den kemiska föreningen kan hamna i kroppen transporteras/spridas via kroppsvätskor till levern. 1: Man kan andas in det så åker det in i levern. 2: Det kan spridas i blodet. Eleven förklarar hur den kemiska föreningen kan hamna i kroppen transporteras/spridas via kroppsvätskor till levern. 1: Det tränger in i hårbotten följer med blodet. 2: Det finns i luften sedan kommer det in via lungorna kan då spridas ut i kroppen via blodet. Man kan få in det i kroppen sedan transporteras det till levern. Bedömningskommentar till exemplet: Svaret visar inte belägg eftersom eleven endast upprepar det som står i frågan. 10
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 3. Eleven har valt tre av de korrekta alternativen A, D, E, H. Eleven har valt alla korrekta alternativen A, D, E H. 4. Eleven resonerar i ett led kring ett av påståendena. Eleven resonerar i ett led kring båda påståendena i två led kring ett av påståendena. Eleven resonerar i två led kring det ena påståendet i ett led kring det andra påståendet. Resonemangen kan handla om utvinning, återvinning, återanvändning påverkan på biologisk mångfald, påverkan på ekosystem påverkan på växthuseffekten Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen s.8. 11
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 5. Eleven uppger att koldioxid hamnar/löses i vatten koldioxid bildar en syra vätejoner i haven ökar. 1: Haven blir surare. 2: Koldioxid kommer ner med regnvattnet. Eleven förklarar att koldioxid hamnar/löses i vatten koldioxid bildar en syra vätejoner i haven ökar. Koldioxiden löses då i havsvattnet då blir det fler vätejoner i havet. Eleven förklarar att koldioxid hamnar/löses i vatten koldioxid bildar en syra vätejoner i haven ökar. En del av koldioxiden löses då i havsvattnet. I en kemisk reaktion mellan koldioxid vatten bildas syra som gör att vätejonerna blir fler. 6. Korrekt svar: 1:C 2:A 3:B 12
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 7. Eleven utgår från ett av exemplen uppger en möjlighet en risk med användningen av elektrolys. 1: Elektrolys har betydelse för människor då det kan göra att det som idag byggs av förzinkade metaller bevaras bättre, t.ex. våra hustak. 2: Aluminium är en lätt metall vilket kan vara en fördel om man tillverkar t ex fordon, men det är som sagt en energikrävande metall. Eleven utgår från ett av exemplen uppger en möjlighet en risk med användningen av elektrolys förklarar utifrån möjligheten risken betydelsen för människans levnadsvillkor. Användningen av elektrolys kan ha gjort att produktionen av aluminium gjort att mer energi har används, vilket har lett till att den globala uppvärmningen kanske ökar. Eleven utgår från ett av exemplen uppger en möjlighet en risk med användningen av elektrolys förklarar utifrån möjligheten risken betydelsen för människans levnadsvillkor. 1: Användningen av elektrolys vid framställning av aluminium för att skydda andra metaller går smidigare än tidigare eftersom det inte finns fritt i naturen men det går åt mycket mer el kanske kemikalier. Det påverkar ju absolut att vi får mer hållbara metaller i vår vardag men risken är ju att vi slösar mer på våra naturresurser med hjälp av elektrolys då går det åt ännu mer energi. 2: En möjlighet med framställning av aluminium är att produktionen går snabbare då kanske det är mer skonsamt för naturen t.ex. den globala uppvärmningen minskar. En risk kan vara att förzinkningen dock kostar väldigt mycket energi som i sin tur påverkar vår användning av energi mer negativt genom att vi då slösar mer. 13
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 8. Eleven uppger lösningsmedlet lacknafta beskriver att färgen lacknaftan liknar varandra. Lacknafta. Lika löser lika. Eleven uppger lösningsmedlet lacknafta förklarar att partiklarna/ molekylerna i färgen lacknaftan liknar varandra. Lacknafta. Molekylerna i färgen liknar molekylerna i lacknaftan. Eleven uppger lösningsmedlet lacknafta förklarar att partiklarna/ molekylerna i färgen lacknaftan liknar varandra löser sig därför i varandra att ämnena i färgen lacknaftan har liknande laddningsfördelning. 1: Lacknafta. Molekylerna i färgen liknar molekylerna i lacknaftan därför löser de sig i varandra. 2: Lacknafta pga. Lika löser lika : Vattenmolekylen är neutralt laddad men har en plus en minussida. Vatten löser andra ämnen som också har en plus minussida, likadant som ämnen som inte har minus plussida, (t ex olja), som löser andra likadana ämnen. 14
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 9. Eleven uppger att fosfatföreningar läcker ur kretsloppet är svåra att återvinna. 1: Vi tar inte hand om vårt matavfall. 2: När vi gödslar på våra åkrar så kan växterna inte ta upp alla fosfater. Eleven förklarar att fosfatföreningar läcker ur kretsloppet är svåra att återvinna. När vi gödslar på våra åkrar så kan växterna inte ta upp alla fosfatföreningar då rinner de ut i haven då kan vi inte fånga upp dem. 10. Eleven beskriver att järnullen har reagerat med luft det bildas nya ämnen. 1: Den blir tyngre efter man eldar på den eftersom luften binds till järnullen. 2: Eftersom det bildas nya ämnen när järnullen brunnit som tynger ner den. Eleven förklarar att järnullen har reagerat med syre det bildas nya ämnen. Det har tillkommit syre eftersom det har förbränts har efter det bildats ett nytt ämne. 15
BEDÖMNINGSANVISNINGAR Delprov A2 Bedömningsanvisning 11. Eleven argumenterar genom att resonera i ett led utifrån ett näringsämne Resonemangen kan handla om uppbyggande nedbrytande processer i människokroppen. Eleven argumenterar genom att resonera i två led utifrån ett näringsämne genom att resonera i ett led utifrån två näringsämnen. Eleven argumenterar genom att resonera i två led utifrån ett näringsämne genom att resonera i ett led utifrån ett annat näringsämne. Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen, s.8. 1: Man mår bättre av kolhydrater. 2: Man får bättre hälsa av vitaminer. Bedömningskommentar till exemplet: Svaren visar inte belägg eftersom de är för allmänt hållna. 16
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 12a. Eleven uppger en naturvetenskaplig nackdel med grafen utifrån texten. 12b. Eleven resonerar kring ett perspektiv. Eleven resonerar kring två perspektiv. Exempel på perspektiv kan vara vem som har publicerat texten, hänvisning till andra källor/ forskning, syfte med texten tidpunkt för när texten är publicerad. I texten finns det fakta med trovärdiga undersökningar som är från forskare som vill lyfta fram nackdelar med grafen. Texten innehåller fakta med trovärdiga undersökningar som är från forskare som vill lyfta fram nackdelar med grafen. Det som gör texten mindre trovärdig är att den är gammal. Ny teknik, tror jag på. Bedömningskommentar till exemplet: Eleven visar inte belägg eftersom den endast uppger vilken text den litar på. 17
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 13a. Eleven tar ställning för biogas biodiesel. Kommunen ska byta till biogas! 13b. Eleven resonerar kring en fördel i ett led en nackdel i ett led. Resonemangen kan handla om användning av naturresurser, påverkan på växthuseffekten påverkan på ekosystemet. Eleven resonerar kring två fördelar i ett led en nackdel i ett led en fördel en nackdel där ett av resonemangen är i två led det andra i ett led. Eleven resonerar kring två fördelar en nackdel där två av resonemangen är i två led det tredje i ett led. Se generella principer för bedömning av resonemang i bedömningsanvisningen s.8. 18
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 13c. Elevtexten innehåller följande 13a. Elevtexten innehåller följande 13a. Elevtexten innehåller följande 13a. 13b. 13b. 13b. är enkel till största del uppbyggd av ett vardagligt språk. är utvecklad till viss del uppbyggd av ett naturvetenskapligt språk. är välutvecklad till största del uppbyggd av ett naturvetenskapligt språk. Titta på elevsvaren utifrån: Avvägd balans mellan detaljer helhet. T.ex. resonemang om påverkan i ett lokalt sammanhang till dess påverkan på global nivå. Frekvens precision av för sammanhanget naturvetenskapliga begrepp. T.ex. ju fler relevanta begrepp som används med precision i resonemanget, desto högre kvalitet. Exempel på, för uppgiften, innehåll som inte är relevant är t.ex. ekonomiska aspekter. 19
BEDÖMNINGSANVISNINGAR Delprov A3 Bedömningsanvisning 14a. Eleven skriver en hypotes kring vilken av de tre molekylerna som avdunstar lättast, med en motivering som bygger på kunskaper om olika molekylers struktur, t.ex. molekylernas storlek bindningstyper. 1: Jag tror att metanolen avdunstar lättast eftersom den är minst. 2: Jag tror att metanolmolekylerna avdunstar lättast eftersom det är svaga bindningar mellan dom molekylerna. 20
BEDÖMNINGSANVISNINGAR 14b. Eleven beskriver en av de tre undersökningsmetoderna: 1. kokpunkt 2. avdunstning 3. kokpunkt avdunstning. Eleven uppger att: Eleven uppger även att: Eleven uppger även att: vätskorna ska undersökas i separata kärl. 1. Kokpunkt temperaturen ska avläsas när vätskan börjar koka. temperaturen ska avläsas när vätskan har kokat en stund temperaturen på vätskan ska mätas på samma ställe i kärlet temperaturen mäts efter omrörning. temperaturen ska avläsas när vätskan har kokat en stund temperaturen på vätskan ska mätas på samma ställe i kärlet temperaturen mäts efter omrörning. vätskorna ska undersökas i separata kärl. 2. Avdunstning volymändringen ska avläsas. en lika volym av de tre vätskorna ska användas bägarna ska ha lika stor tvärsnittsarea/volym. volymändringen ska avläsas kontinuerligt volymändringen ska avläsas vid bestämda tidsintervaller. en lika volym av de tre vätskorna ska användas bägarna ska ha lika stor tvärsnittsarea/volym. 3. Kokning avdunstning vätskorna ska undersökas i separata kärl. volymändringen ska avläsas. en lika volym av de tre vätskorna ska användas bägarna ska ha lika stor tvärsnittsarea/volym. volymändringen ska avläsas kontinuerligt. tiden för vätskans avdustning ska mätas. en lika volym av de tre vätskorna ska användas bägarna ska ha lika stor tvärsnittsarea/volym. 21
INSTRUKTIONER FÖR SAMMANSTÄLLNING TILL ETT PROVBETYG 3. Instruktioner för sammanställning till ett provbetyg För att kunna ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven nås på skolnivå, på huvudmannanivå på nationell nivå sätts ett sammanvägt provbetyg för varje elev som genomför samtliga delprov. Detta görs i de årskurser där betyg ges. Provbetyget gör det möjligt att göra resultatjämförelser mellan kommuner skolor, liksom jämförelser över tid. Sammanvägningen är en rent teknisk konstruktion den sker enligt olika mod för olika ämnen. Sammanställningen till ett provbetyg i samband med provet i kemi i årskurs 9 Gränserna för provbetygen har tagits fram med etablerade metoder där verksamma lärare har skattat uppgifternas svårighetsgrad. De gränser som anges för provet bygger på att eleven deltagit i alla fyra delprov, Delprov A1, A2, A3 B. Provbetyg bestäms med hjälp av de gränser som återfinns nedan Gränser för provbetyget i kemi i årskurs 9 E: 14 belägg där beläggen fördelas i alla tre raderna i resultatsammanställningen D: 21 belägg varav 6 belägg på C- A-nivå C: 27 belägg varav 10 belägg på C- A-nivå B: 32 belägg varav 3 belägg på A-nivå A: 37 belägg varav 5 belägg på A-nivå Resultaten på provet i relation till slutbetyget De nationella proven ska användas för att bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kursplanens kunskapskrav. De ska även användas som stöd för betygssättningen. Provresultaten är således en del av betygsunderlaget inför betygssättningen tillsammans med det övriga underlag som läraren har samlat in under läsåret. Beläggsmatrisen ger läraren en möjlighet att urskilja hur eleven har presterat i förhållande till olika delar av kunskapskraven. Provbetyget sammanfattar därefter de kunskaper som eleven har visat i provet. När läraren vid betygssättningen i slutet av terminen tar ställning till en elevprestation som har gjorts vid ett enstaka tillfälle behöver hon han vara medveten om att elevens resultat kan ha påverkats av tillfälligheter yttre omständigheter kring eleven. Elevens slutbetyg kan alltså av olika skäl bli ett annat än provbetyget. 22
INSTRUKTIONER FÖR SAMMANSTÄLLNING TILL ETT PROVBETYG På nationell nivå, huvudmanna- skolnivå används de nationella proven för att göra övergripande analyser av resultat. Detta görs bland annat för att främja en likvärdig betygssättning. I de fall som det finns stora avvikelser mellan provbetyg slutbetyg på klass- skolnivå beror detta sannolikt inte på tillfälligheter. Det kan då finnas anledning att göra en analys av varför dessa skillnader finns om betygssättningen på skolan kan anses likvärdig i förhållande till övriga skolor i landet. 23
INSTRUKTIONER FÖR SAMMANSTÄLLNING TILL ETT PROVBETYG 4. Instruktioner för inrapportering av provresultat Skolans rapportering av provresultat Elevernas resultat på proven samlas in på nationell nivå. Detta görs för att kunna följa upp utvärdera kvaliteten i svensk skola, för forskning för att kunna utveckla proven. Det är skolans huvudman som är ytterst ansvarig för att resultaten skickas in, efter att samtliga delprov är genomförda. Skolan ska skicka in uppgifter till två olika insamlingar (se nedan). Mer information om insamlingen av provresultat finns på Skolverkets webbsida: www.skolverket.se/insamling Insamling 1 Statistiska centralbyrån (SCB) samlar på uppdrag av Skolverket in information om provresultaten för samtliga elever som gör provet. Informationen om den här insamlingen skickar SCB ut till skolorna via brev. Skolan ska rapportera in provresultaten till SCB senast den 18 juni 2017. Insamling 2 Provgruppen vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, som konstruerar provet på uppdrag av Skolverket, samlar in ett urval av elevprestationer samt resultat på uppgiftsnivå. De tar också fram en enkät där lärare ombeds lämna synpunkter på provet. Resultaten synpunkterna används för att kvalitetssäkra utveckla provet. Inskickning av elevprestationer Vissa elevprestationer ska skickas in till institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet senast den 18 juni. För elever med födelsedatum den 6:e 28:e juni samt 6:e 28:e oktober ska följande skickas in: Delprov Delprov A1, A2, A3, B Övrigt Provmaterial att skicka in per elev Kopia av bedömda elevsvar. Kopia av ifyllt Formulär för sammanställning av elevresultat (finns i kapitel 5 Kopieringsunderlag webbmaterial i Bedömningsanvisningar). 24
INSTRUKTIONER FÖR SAMMANSTÄLLNING TILL ETT PROVBETYG Umeå universietet Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Nationella prov, ÄP9 Att: Jennie Holmgren 901 87 Umeå Digital inrapportering av resultat Vissa elevresultat ska rapporteras in digitalt senast den 18 juni. Inrapporteringen ska ske för de elever som är födda den 6:e, 11:e 28:e. Rapportera in resultaten så här: Gå in på www.edusci.umu.se/np/nap Klicka på länken Resultatinsamling ÄP9 2017 under rubriken Aktuellt längst upp på sidan. Klicka på länken Skapa ett konto Ange kodnyckeln nys17pe Välj ämne registrera elevresultaten Fyll i lärarenkäten Klicka på länken Avsluta för att avslulta återrapporteringen 25
KOPIERINGSUNDERLAG OCH WEBBMATERIAL 5. Kopieringsunderlag webbmaterial I det här kapitlet finns följande kopieringsunderlag att använda vid genomförandet av proven. Kopieringsunderlag 1: Formulär för sammanställning av elevresultat. Det här underlaget används för sammanställning inrapportering av en elevs resultat. Underlaget kan också användas vid samtal med eleven om provresultatet. Kopieringsunderlag 2: Noteringsunderlag till delprov A2 Övrigt webbmaterial Kopieringsunderlag 1: Sammanställning av elevresultat finns även att hämta på webbplatsen www.edusci.umu.se/np/nap/webbmaterial 26
KOPIERINGSUNDERLAG 1: FORMULÄR FÖR SAMMANSTÄLLNING AV ELEVRESULTAT Formulär för sammanställning av elevresultat Det nationella provet i kemi i årskurs 9, 2016/2017 I det här formuläret noteras elevens resultat på provet. Utöver det görs här också en summering till ett provbetyg. Elevens namn: Skola: Födelsedatum: Klass grupp: E C A Förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa samhälle. 11 12a 12b 13a 13b 13c 11 12b 13b 13c 11 13b 13c Förmågan att genomföra systematiska undersökningar i kemi. 14b 15 16a 16b 16c 14a 14b 15 16b 16c 14b 16b 16c Förmågan att använda kemins begrepp, mod teorier för att beskriva förklara kemiska samband i samhället, naturen inuti människan. 1a 1b 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2 3 4 5 7 8 9 10 4 5 7 8 Provbetyg: Provbetyget i formuläret sammanfattar de kunskaper som eleven har visat i det nationella provet. Slutbetyget behöver inte vara detsamma som provbetyget eftersom slutbetyget grundar sig på alla kunskaper som eleven har visat i ämnet. Läs mer om detta under rubriken Resultaten på provet i relation till slutbetyget på sidan 22 i häftet Bedömningsanvisningar. 27
KOPIERINGSUNDERLAG 2: NOTERINGSUNDERLAG TILL DELPROV A2 Kopiera använd som protokoll vid bedömning av 13a-c. För över resultatet till resultatsammanställningen efter bedömning av 13a-c. Elev: 13a 13b 13c Elev: 13a 13b 13c Elev: 13a 13b 13c Elev: 13a 13b 13c Elev: 13a 13b 13c 28
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Skolverket