Utbildningsplan Sida 1 av 17 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng Secondary Education Programme with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300-330 credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2013-07-01. Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden 2012-02-22. Därefter är den reviderad av dekanus 2012-06- 19och därefter av utbildningsutskottet för utbildning 2013-01-30. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan vänder sig till studerande som vill arbeta i gymnasieskolan. Den studerande kan välja mellan ett antal olika ämneskombinationer som erbjuds. Genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier ska studenten tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att förverkliga gymnasieskolans mål samt medverka till utveckling av verksamheten. Mål För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. För att uppnå ämneslärarexamen gäller de allmänna målen i 1 kap. 8 i Högskolelagen. Därutöver gäller de nationellt fastställda målen för ämneslärarexamen angivna nedan under denna rubrik (Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2). Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
Sida 2 av 17 visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, förutom vid undervisning i engelska. Engelskspråklig litteratur/samt seminarier/föreläsningar på engelska kan förekomma.
Sida 3 av 17 Särskild behörighet Ämneskombination: Engelska/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Matematik/Engelska Engelska B, Samhällskunskap A, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Matematik 4 (områdesbehörighet 6c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Engelska Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Matematik Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik D (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 4 (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Samhällskunskap/Svenska Engelska B, Samhällskunskap B, Matematik B (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 2, Matematik 2a/2b/2c (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Svenska/Engelska Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c). Ämneskombination: Svenska/Svenska som andraspråk Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c) eller Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c). Urval Betygsurval 60 %, provurval 40 % tillämpas. Innehåll och struktur Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar 300/330 högskolepoäng och består av följande utbildningsområden: utbildningsvetenskaplig kärna 60 högskolepoäng, ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan omfattande minst 180-210 högskolepoäng i två ämnen, verksamhetsförlagd utbildning 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne, samt två självständiga arbeten (examensarbeten) om vardera minst 15 högskolepoäng.
Sida 4 av 17 Kunskap och färdigheter i digitala verktyg och olika mediers roll för den pedagogiska verksamheten integreras såväl i ämnesstudierna som i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Utbildningsvetenskapliga kärnan Studierna i den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för lärare. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan anknyter till den kommande yrkesutövningen och omfattar 60 högskolepoäng med följande innehåll: skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, läroplansteori och didaktik, vetenskapsteori och forskningsmetodik, utveckling, lärande och specialpedagogik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, bedömning och betygsättning, och utvärdering och utvecklingsarbete.
Sida 5 av 17 Ämnes- och ämnesdidaktiska studier De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar kurser i skolväsendets ämnen. För gymnasieskolan (300/330 högskolepoäng) erbjuds följande ämnen: Engelska Matematik (inriktningar där detta ämne ingår är inställda för program med start HT12) Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska de ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. För svenska och samhällskunskap krävs alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. I den utbildningsvetenskapliga kärnan och i ämnesstudierna ingår bearbetning av didaktiska frågor. Följande didaktiska huvudfrågor behandlas: Ämnesspecifika begrepp och begreppsbildning Ämneshistorik och didaktisk forskning med anknytning till ämnet Lektionsplanering utifrån läroplan, kursplaner och andra styrdokument Exempel på olika arbetsformer och ämnesmetodik Bedömning av barns/elevers prestationer och utveckling samt betygssättning där det är relevant Utvärdering Studierna i området/ämnet knyter an till kurserna i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar totalt 30 högskolepoäng, varav 15 högskolepoäng är knutna till ämnesstudier och 15 högskolepoäng till den utbildningsvetenskapliga kärnan. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) sker inom relevant ålderskategori och skolform samt i relevanta ämnen/ämnesområden och omfattar följande: Undervisning med eget ansvar under handledning Observationer, intervjuer och enkäter i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i förskolans/skolans vardag Auskultationer i samband med lektioner, föräldrasamtal och andra aktiviteter/verksamheter i skolans vardag Deltagande i fältskolans allmänna kompetensutveckling/föreläsningar om tillfälle erbjuds Ovanstående punkter av den verksamhetsförlagda utbildningen ska relateras till de progressiva bedömningskriterierna för VFU framskrivna i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning.
Sida 6 av 17 Kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) betygssätts i en tvågradig skala (U och G). Övriga kurser betygssätt i en tregradig skala (U, G, VG). De kurser som ingår i ämneslärarprogrammet illustreras i programtablån och i programschemat finns en detaljerad översikt när kurserna ges. I lärarutbildningen ingår att följa utvecklingen inom ämnena såväl som inom pedagogiskt arbete och skolutveckling generellt. Därför anordnas varje termin ett utbud med föreläsningar kring aktuella forsknings- och utvecklingsfrågor. Detta utbud är öppet för studenter i grundutbildningen och fältskolans lärare. Den längre och avslutande verksamhetsförlagda perioden knyter samman utbildningens alla delar och leder till ett CV i form av en praktisk yrkesteori. Samverkan med fältskolan För att underlätta att kursinnehållet knyts samman till vad som ska bli en professionell kunskapsbas, ska studenten genom hela utbildningen ha kontakt med yrkeserfarna handledare i sin fältskola, detta sker genom den verksamhetsförlagda utbildningen, fältstudierna samt fältskolans övriga pedagogiska aktiviteter. Fältstudierna innebär att studenten under hela sin utbildning har kontinuerlig kontakt med fältskolan kring ämnesteori, utbildningsvetenskap och didaktik i syfte att få teori och praktik, praktik och teori att samverka. Samarbetet mellan högskolan och kommun/friskola regleras i ett särskilt avtal. Den verksamhetsförlagda utbildningens mål, syfte och genomförande samt ansvar för bedömning och examination grundas på de progressiva bedömningskriterierna för VFU, formulerade i två lokala styrdokument: Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning och Handbok för verksamhetsförlagd utbildning. För att samverkan med fältskolor ska fungera ska varje student i samband med studiestarten söka sin fältskoleplacering i en särskild databas, VFU-portalen. Genom den kontinuerliga kontakten med verksamheten i skola får studenten tillfälle att fortlöpande delta i lärarutbildarlagets verksamhet. I lärarutbildarlaget utvecklar studenten tillsammans med handledarutbildade lärare en kompetens och ett språk för professionell reflektion och erfarenhetsutbyte. Detta bidrar till att berika förståelsen för yrkets frågor och komplexitet. Anknytningen till förskola/skola blir en sammanhållande röd tråd för studenten under hela studietiden. För utformning, innehåll och genomförande av denna funktion ansvarar fältskolan tillsammans med studenten, dels genom fältstudierna, dels genom det gemensamma ansvar fältskolan och studenten har för genomförandet av VFU-kurserna. Den verksamhetsförlagda utbildningen examineras av lärare på högskolan efter samråd med fältskolans handledare, alternativt lärarutbildarlagets kontaktperson, grundat på dokumentationen i Studentbok för verksamhetsförlagd utbildning. Student som inte blir godkänd på den verksamhetsförlagda utbildningen ges endast ett ytterligare prövningstillfälle.
Sida 7 av 17 Självständigt arbete (examensarbete) Det självständiga arbetet ger studenten möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier i den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier samt verksamhetsförlagda studier. Det självständiga arbetet i ämneslärarprogrammet inriktning mot arbete i gymnasieskolan omfattar två självständiga arbeten om 15 högskolepoäng vardera. De självständiga arbetena genomförs inom ramen för vardera ämnesfördjupningen.
Sida 8 av 17 Beskrivning av utbildningens innehåll och uppläggning i form av tablå Nedan ges en programöversikt av studiegång och progression för ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, kurserna bör läsas i ordningsföljd enligt tablån nedan. Möjliga ämneskombinationer 300 hp Svenska 120 hp/engelska 90 hp Svenska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp Termin 1 Termin 2 Svenska Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp 1, 7,5 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Engelska respektive Svenska som andraspråk Engelska respektive Svenska som andraspråk Termin 5 Termin 6 Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Svenska 2, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Svenska Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp 3 (avancerad nivå), 15 hp
Sida 9 av 17 Termin 9 Termin 10 Engelskap respektive Svenska som andraspråk, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Svenska, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår
Sida 10 av 17 Möjliga ämneskombinationer 300 hp Engelska 120 hp/svenska som andraspråk 90 hp Samhällskunskap 120 hp/engelska 90 hp Termin 1 Termin 2 Engelska respektive Samhällskunskap Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp 1, 7,5 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Svenska som andraspråk respektive Engelska Svenska som andraspråk respektive Engelska Termin 5 Termin 6 Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Engelska respektive Samhällskunskap 2, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp
Sida 11 av 17 Termin 7 Termin 8 Engelska respektive Samhällskunskap Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp 3 (avancerad nivå), 15 hp Termin 9 Termin 10 Svenska som andraspråk respektive Engelska, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Engelska respektive Samhällskunskap, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår
Sida 12 av 17 Möjliga ämneskombinationer 300 hp Matematik 120 hp/engelska 90 hp Samhällskunskap 120 hp/matematik 90 hp Termin 1 Termin 2 Matematik respektive Samhällskunskap Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp 1, 7,5 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Engelska respektive Matematik Engelska respektive Matematik Termin 5 Termin 6 Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Matematik respektive Samhällskunskap 2, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp Termin 7 Termin 8 Ämnesstudier ämne 1 och 2, 30 hp Matematik, för ämneskombinationen Samhällskunskap/Matematik ingår självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp 3 (avancerad nivå), 15 hp Termin 9 Termin 10 Ämnesstudier ämne 2 och 1, 30 hp Engelska respektive Samhällskunskap, för ämneskombinationen Matematik/Engelska ingår självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp Matematik respektive Samhällskunskap, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår
Sida 13 av 17 Möjliga ämneskombinationer 330 hp Svenska 120 hp/samhällskunskap 120 hp Termin 1 Termin 2 Svenska Utbildningens organisation, uppdrag och innehåll (ämneslärare gy). 15 hp 1, 7,5 hp Utveckling och lärande, 7,5 hp Termin 3 Termin 4 Samhällskunskap Samhällskunskap Termin 5 Termin 6 Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, 7,5 hp Svenska 2, 7,5 hp Bedömning och betygssättning, 7,5 hp Specialpedagogik, 7,5 hp
Sida 14 av 17 Termin 7 Termin 8 Svenska Utvecklingsarbete och utvärdering, 7,5 hp Forskningsmetod för lärare, 7,5 hp 3 (avancerad nivå), 15 hp Termin 9 Termin 10 Samhällskunskap Svenska, varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår Termin 11 Samhällskunskap varav självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp ingår
Sida 15 av 17 Val inom programmet För student antagen till ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan gäller obligatoriska studier enligt programtablå. För student med undervisningsämne engelska rekommenderas eventuella utlandsstudier i aktuellt språkområde. Student på programmet garanteras plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier. För att bli antagen till kurser inom program krävs att den studerande uppfyller den särskilda behörigheten som föreskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK). Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att studenten uppfyller fordringarna för följande examen/examina: - Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 300/330 högskolepoäng (Master of Arts in Secondary Education with a specialisation in teaching in the upper-secondary school, 300/330 credits) För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng och omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla
Sida 16 av 17 examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Fakultetsnämnden har tillsammans med utbildningsutskottet för utbildning det övergripande ansvaret för den innehållsliga kvaliteten på forskning, utbildning på forskarnivå samt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Systematisk uppföljning och utvärdering sker kontinuerligt inom programmet. Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs på respektive akademi. Programmet som helhet utvärderas av studenterna i en programutvärdering där de har möjlighet att framföra sina erfarenheter och synpunkter på programmet. Studentmedverkan Studenterna är genom studentkåren representerade i akademins ledningsråd och akademiråd. I dessa råd diskuteras såväl innehåll i utbildningen som övergripande frågor för akademin. Studentmedverkan förekommer även i fakultetsnämndens sammanträden samt utbildningsutskottets sammanträden. Programmet har en programsamordnare som tillsammans med studievägledare och studenternas linjeförening diskuterar och arbetar med frågor som är av betydelse för programmets kvalitet och utveckling. Forskningsbas Högskolans forskning bedrivs främst inom sex prioriterade inriktningar: Didaktik och interkulturell kommunikation, Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning samt Hälsa och välfärd. Inom den prioriterade inriktningen Didaktik och interkulturell kommunikation finns fyra kluster som är av speciellt intresse för lärarutbildningen; Barn och unga i skola och samhälle; Matematik, naturvetenskap och teknik med ämnenas didaktik; Svenskämnets och de moderna språkens didaktik; UVK och samhällsorienterade ämnenas didaktik, samt skolans styrning, ledning och utvärdering. Inom värdakademin innebär samverkansmiljön Didaktik och Interkulturell kommunikation en övergripande forskningsstrategi som verkar sammanhållande för olika pedagogiska och didaktiska forskningsmiljöer vid högskolan. Samverkan Programmet bedrivs i nära samarbete med kommunerna i Mälardalsregionen. Vid Mälardalens högskola finns MKL, Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande, ett samarbetsorgan mellan regionens kommuner och högskolan med syfte att arbeta för att alla barn och unga i regionens skolor ska få förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Inom detta kompetenscentrum bedrivs praktiknära forskning och forskningsbaserad skolutveckling. Här finns också ett branschråd för frågor om kvalitetsarbete, kompetensförsörjning och kompetensutveckling i regionens skolor. Inom den verksamhetsförlagda utbildningen har programmet samarbete med ett stort antal fältskolor i Södermanland och Västmanland samt kommunerna Enköping, Nacka och Södertälje.
Sida 17 av 17 Lärarutbildningen bedriver nära samarbete inom ramen för MKL/branschrådet och direkt med avtalskommunerna gällande bland annat dimensionering i avsikt att utbilda lärare som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Internationalisering Mälardalens högskola har som mål att erbjuda utbildning och forskning med hög internationell standard. Ett av högskolans övergripande mål är att alla studenter ska ha möjlighet till någon form av internationell kontakt eller aktivitet. Högskolan har ett antal partneruniversitet där man som student kan förlägga en del av sina studier. Internationella möjligheter inom lärarutbildningen är: Minor Fields Studies (MFS), avtalsplats genom Mälardalens högskola och datainsamling till självständigt arbete utomlands. För mer information kontakta internationaliseringsansvarig på respektive akademi. Information om utlandsstudier finns också på högskolans webbplats. Jämlikhet Ämneslärarprogrammet verkar för en jämställd och jämlik miljö enligt Högskoleverkets och högskolans rekommendationer. Detta innebär att högskolan motverkar diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller könsöverskridande identitet/uttryck och strävar efter likabehandling. Dessa perspektiv genomsyrar även innehåll och undervisning i ämneslärarprogrammet. Genom att själv uppleva ett aktivt jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklar studenten ett medvetet förhållningssätt kring dessa frågor. Lärarutbildningen strävar efter en jämn könsfördelning och mångfald bland studenterna. Det innebär att akademin arbetar aktivt med breddad rekrytering. Övriga föreskrifter För varje kurs vid högskolan anges i kursplanen bland annat formerna för hur studenternas prestationer ska bedömas såsom typer av examination för ingående moment och betygsgrader. Examinationen för en kurs är översiktligt beskriven i kursplanen som förtydligas och kompletteras med skriftlig information vid kursstart. Mälardalens högskola har regler och anvisningar för vad som gäller vid examination. Dessa finns bland annat tillgängliga via högskolans webbplats. De akademier som är verksamma i lärarutbildningen ansvarar för kvalité, ämnesinnehåll, didaktiskt innehåll, studievägledning och forskningsutveckling inom sitt område.