Fiskodling och Fiskhälsokontroll En sammanställning av aktuella regler för hälsokontroll av odlad fisk
Förord Hälsokontroll av odlad fisk har en lång tradition i Sverige, den första organiserade fiskhälsokontrollen startades redan 1961. Denna har, tillsammans med en strikt importlagstiftning för levande och s.k. rund fisk, åstadkommit ett mycket gott fiskhälsoläge i svenska fiskodlingar, till stort gagn, i biologiska såväl som i ekonomiska termer, både för vattenbruket och för fiskevården. EU-medlemskapet medförde väsentliga förändringar vad gäller möjligheterna att skydda svensk fiskodling och svensk vildfiskfauna mot introduktionen av de allvarliga smittsamma fisksjukdomar som finns allmänt utbredda hos odlad fisk i flertalet europeiska länder. Detta har bland annat medfört krav på en utökad hälsokontroll i svenska fiskodlingar. Den tidigare frivilligt organiserade fiskhälsokontrollen har därför kompletterats med en obligatorisk fiskhälsoövervakning i alla landets registrerade fiskodlingar. Detta har gjorts med stöd av nya föreskrifter från Jordbruksverket. Dessa regler tar dock inte hänsyn till att flyttning och utplantering av odlad fisk kan skada värdefulla vilda fiskbetånd, och för att skydda dessa finns liksom tidigare Fiskeriverkets föreskrifter om odling och utplantering av fisk. Avsikten med denna broschyr är att sammanfatta de aktuella föreskrifter som reglerar hälsokontroll av odlad fisk, flyttning och utplantering av levande fisk och rom, handel med rund fisk samt föreskrifter av smittskyddskaraktär när det gäller slakt av odlad fisk. Broschyren är producerad gemensamt av Jordbruksverket, Fiskeriverket och Fiskhälsan FH AB, vilka är de som idag på olika sätt reglerar och praktiskt utför hälsokontrollen av odlad fisk. Från någon av dessa kan också de aktuella och fullständiga föreskrifterna och bestämmelserna erhållas. Informationen riktar sig till alla aktiva fiskodlingsföretag, fiskberedningsindustrier som hanterar odlad fisk, organisationer inom vattenbruket och inom fiskevården (sport- och yrkesfisket, fiskevattenägarna), centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. De samlade kostnaderna för fiskhälsokontrollen är idag drygt 4 miljoner kronor och finansieras dels via årsavgifter till Fiskhälsan FH AB från anslutna fiskodlingsföretag dels med statliga anslag från Jordbruksverket. Augusti 1995 Jordbruksverket Fiskeriverket Fiskhälsan FH AB 1
Vad står det i Ditt fiskodlingstillstånd om fiskhälsokontroll? Fiskodlingstillståndet Länsstyrelsen ger tillstånd för fiskodlingsverksamhet och tar i sina bedömningar bland annat hänsyn till risken för spridning av smittsamma sjukdomar. Därför finns det ofta vissa villkor i fiskodlingstillståndet som anknyter till fiskhälsokontroll. Detta kan bl.a. gälla krav på anslutning till det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet obligatorisk sanering vid påvisad sjukdom eller smitta i odlingen att den fisk som sätts in i odlingen skall hämtas från en hälsokontrollerad sättfiskodling. Vid prövning av nya fiskodlingstillstånd i speciellt känsliga vattenområden rådgör länsstyrelsen som regel med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) om vilka smittskyddsvillkor som skall skrivas in i tillståndet. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för all fiskodlingsverksamhet i länet. Du måste själv anmäla till länsstyrelsen före den 1 mars varje år om och var Du kommer att bedriva verksamhet kommande säsong. Fiskodlingsregistret och årlig anmälan av verksamheten Länsstyrelsen har skyldighet att föra ett register över fiskodlingar i länet. Där finns alla uppgifter om fiskodlingstillstånd, t.ex. namn och ägare för fiskodlingen, läge, tillståndsgivna arter och stammar, fisksjukdomsläget samt de övriga villkor som finns för tillståndet. För att hålla detta register aktuellt skall fiskodlingsföretagen numera själva före den 1 mars varje år, dvs. innan odlingssäsongens början, anmäla till länsstyrelsen om och var verksamhet kommer att bedrivas kommande säsong. För de fiskodlingsföretag som är anslutna till det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet görs anmälan automatiskt, på basis av de uppgifter som företagen själva lämnar till Fiskhälsan FH AB. 2
Journalföring i fiskodling Alla fiskodlingsföretag är numera också skyldiga att föra journal över sin verksamhet. Journalen, som skall finnas tillgänglig vid fiskodlingen, skall innehålla följande uppgifter: insättning av rom och fisk, tidpunkt, arter, stammar och ålder flyttning av fisk inom odlingen dödlighet utleveranser av rom och fisk utförda behandlingar på fisken för att förebygga, lindra eller bota sjukdom hälsokontrollbesök och resultat av laboratorieundersökningar. Journalen skall förvaras i fem år. Om fiskodlingsföretaget redan nu för journal enligt de anvisningar som finns i det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet och/eller enligt bestämmelser i miljöskyddslagen är detta fullt tillräckligt. Aktuell lagstiftning Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen, 1994:1716 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk, FIFS 1993:29 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk, SJVFS 1994:94 3
Varför måste Din fiskodling besökas och varför sker provtagning på fisken så ofta? Hälsokontroll av fiskodlingar Besök och provtagning i fiskodlingar har under alla år varit en viktig del i fiskhälsokontrollen för att undersöka vilka smittämnen eller sjukdomar som finns på den odlade fisken. Undersökningarna görs dels för att se till att inga allvarliga sjukdomar eller parasiter sprids till den vilda fisken och dels för att optimera det förebyggande arbetet och därmed förbättra fiskodlingens produktionsekonomi. Det finns idag två samverkande fiskhälsokontroller: den obligatoriska fiskhälsoövervakningen där samtliga registrerade fiskodlingar enligt EU:s regler ingår, idag cirka 225 st det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet i vilket 75 % av de registrerade fiskodlingsföretagen deltar. På uppdrag av fiskodlingsnäringen och Jordbruksverket sköter Fiskhälsan FH AB bägge fiskhälsokontrollerna, vilket ger stora samordningsvinster för såväl näringen som staten. Aktuell lagstiftning avseende frivillig hälsokontroll av odlad fisk Lagen om kontroll av husdjur m.m. 1985:342 Förordningen om kontroll av husdjur m.m. 1985:343 Statens jordbruksverks föreskrifter om organiserad hälsokontroll av husdjur, SJVFS 1993:42 Det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet En frivillig och av fiskodlingsnäringen organiserad fiskhälsokontroll har funnits i Sverige sedan 1961. Den tillkom som ett gemensamt behov från de fiskodlingar som då fanns för att få tillgång till en organisation för hälsokontroll och hälsovård. En viktig uppgift för denna organisation var bland annat bekämpningen av sjukdomen furunkulos, den på den tiden mest allvarliga sjukdomen hos odlad fisk. Introduktion av nya infektionssjukdomar och smittämnen, speciellt virusinfektionen IPN och den bakteriella infektionen renibakterios (BKD) under mitten av 1980- talet medförde ökade krav på fiskhälsokontrollen. Då bägge dessa smittämnen också kan spridas inte bara med fisk, utan även med rom som ytdesinfekterats, uppstod också krav på en hälsokontroll på stamfisk, något som inte funnits tidigare. 4
I mitten på 1980-talet kom en ny lagstiftning för hälsokontroll av djur, vilken gav näringens organisationer möjlighet att arrangera en av staten godkänd hälsokontroll. Efter en gemensam utredning bildade Laxforskningsinstitutet och Vattenbrukarnas Riksförbund 1989 Fiskhälsan FH AB med uppgift att arrangera ett för näringen gemensamt, frivilligt fiskhälsokontrollprogram. En viktig grund för bildandet av bolaget var ett gemensamt intresse hos olika avnämare inom fiskodlingsnäringen och staten för att skapa en fristående organisation, anpassad till den nya lagstiftningen, så att frisk fisk skall kunna levereras till såväl fiskodlingar som för utsättning av odlad fisk i fria vatten. Det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammets primära syfte är att genom förebyggande arbete hindra uppkomst och motverka spridning av allvarliga smittsamma fisksjukdomar. Jordbruksverket är central tillsynsmyndighet och har utfärdat en speciell föreskrift som styr Fiskhälsans verksamhet. Huvudpunkterna i verksamheten är: Etablering av en smittskyddspyramid Anslutna fiskodlingar delas in i fyra kategorier och flyttning av fisk får enbart ske från en fiskodling med högre kontrollnivå till en odling med lägre kontrollnivå. På detta sätt kan man systematiskt bevaka förekomst av smittsamma sjukdomar i hela produktionskedjan, från rom och sättfisk till matfisk. Frivilliga kontrollprogram För de allvarliga smittsamma sjukdomarna renibakterios (BKD), furunkulos och yersinios har frivilliga kontrollprogram upprättatsmed saneringsåtgärder, vaccinationer och provtagningsprogram. Fiskhälsans kategorisystem Kategori I Kategori II Kategori III Kategori I rom- och sättfiskproducent levererar rom och fisk till andra odlingar och för utplantering kan också vara matfiskproducent Kategori II sättfiskproducent levererar fisk till andra odlingar och för utplantering kan också vara matfiskproducent Kategori III matfiskproducent leverar fisk för slakt och vidareförädling Kategori I III avser odling av laxartad fisk. Då Fiskhälsan inte rekommenderar blandad produktion av laxartad fisk med andra arter finns en särskild kategori IV med produktion av bl.a. ål, karp, gös och kräftor. 5
Sättfiskstatus endast för vissa fiskodlingar Endast anslutna fiskodlingar i de två högsta kategorierna i smittskyddspyramiden har generell möjlighet att leverera rom och levande laxfisk för flyttning till andra odlingar och för utplantering i fria vatten. Dessa fiskodlingar har så kallad sättfiskstatus. Fiskhälsovård som service till anslutna fiskodlingsföretag Fiskodlaren är också i behov av att få råd och hjälp när en fiskbesättning visar tecken på ohälsa, har svag tillväxt, dålig aptit eller blir sjuk. Fiskhälsovården har till uppgift att spåra, förebygga och åtgärda de hälsostörningar som upptäcks i fiskhälskontrollen. Detta genomförs med rådgivning per telefon och besök i odlingarna samt en omfattande kurs- och informationsverksamhet. Anslutningen till fiskhälsokontrollprogrammet är frivillig och öppen för alla fiskodlingsföretag. Verksamheten finansieras i huvudsak genom årsavgifter från anslutna företag. Nytt läge i samband med EU-anslutningen EU-medlemskapet medför en helt ny situation vad gäller risken för att allvarliga smittsamma fisksjukdomar förs in till svenska fiskodlingar och därmed också risken för vidare spridning till vilda fiskbestånd. Fisksjukdomssituationen i Europa är, med bl.a. utbredd förekomst av tre allvarliga virusinfektioner, IHN, SVC och VHS en helt annan än i Sverige. De två första har aldrig påvisats i svenska fiskodlingar, den sist nänmda har påvisats vid ett par tillfällen för tjugofem år sedan. Jämfört med Europa har Sverige ett mycket gott fiskhälsoläge, med endast en virusinfektion, IPN påvisad vid några få fiskodlingar. Även vad gäller de bakteriella infektionerna renibakterios (BKD), furunkulos och yersinios har vi ett mycket gott läge i Sverige, speciellt i fiskodlingar i inlandet. Se tabell 1. 6
Tabell 1. Antal inlands- resp. kustbaserade fiskodlingar med allvarliga smittsamma sjukdomar, januari 1995 IHN-virus Vårviremi hos karp (SVC) VHS-virus Inlandsodlingar ca 150 st aldrig påvisad aldrig påvisad Kustodlingar ca 60 st ej påvisad på tjugofem år IPN-virus 1 6 Renibakterios (BKD) 2 25 Furunkolos 2 25 Yersinios 1 5 Sveriges goda hälsoläge för odlad fisk har uppnåtts genom att under lång tid ha haft en organiserad fiskhälsokontroll samt en noggrann införselkontroll av odlad fisk, såväl levande som rund. Förekomst av vissa allvarliga virus- och bakterieinfektioner i Europa Allvarliga virusinfektioner hos odlad fisk IHN-virus Infektiös Hematopoietisk Nekros. Drabbar främst yngel av laxartad fisk och ger alltid mycket hög dödlighet. VHS-virus Virusbetingad Hemorhagisk Septikemi. Kan uppträda på alla åldersstadier av laxartad fisk med varierad dödlighet, upp till 100%. IPN-virus Infektiös Pankreas Nekros. Drabbar främst yngel till ettårig laxfisk och kan hos dessa åldersgrupper ge 100% dödlighet. Olika serotyper finns bl.a. Ab och sp. SVC-virus Spring Viremia of Carp karpens vårviremi. Virusinfektion hos odlad karp och annan sötvattenfisk. Infektionen ger varierande dödlighet i odling. Gemensamt för alla virusinfektioner hos odlad fisk är att de inte är behandlingsbara och oftast ger mycket hög dödlighet, främst hos yngel. Några allvarliga bakteriella infektioner hos odlad fisk beskrivs på sidan 11. Teckenförklaring till kartan 7
Det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet har bland annat för BKD resulterat i att antalet nya fall per år reducerats till ett fåtal under 1993 och 1994, se figur. För att skydda svensk fiskodling, svenskt fiskevårdsarbete och den vilda fiskfaunan har svenska staten hos EU sökt garantier för att samtliga dessa smittämnen inte skall kunna föras in till Sverige. För att ha en möjlighet att få sådana garantier måste Sverige visa att sjukdomarna inte finns i landet eller att de genom olika kontrolloch bekämpningsinsatser inte tillåts spridas vidare. Med stöd av ny lagstiftning har Jordbruksverket utfärdat föreskrifter för att kunna genomföra detta. De nya föreskrifterna innehåller bestämmelser om registrering av fiskodlingar bestämmelser om journalföring rapporteringsskyldighet vid misstanke om smittsam sjukdom obligatorisk provtagning vid alla registrerade fiskodlingar bestämmelser om handel med levande och rund fisk. De två första punkterna har beskrivits ovan, rapporteringsskyldighet och provtagning i alla fiskodlingar är uppgiften för den obligatoriska fiskhälsoövervakningen och beskrivs i nästa kapitel. Längre fram finns ett avsnitt som beskriver regler för handel med såväl levande som rund fisk. Den obligatoriska fiskhälsoövervakningen Obligatoriska besök och provtagningar sker i alla registrerade fiskodlingar och genomförs bland annat för att visa att svenska fiskodlingar är fria från de smittämnen som Sverige sökt garantier för i EU. Anvisningar för när de obligatoriska besöken skall ske, antalet besök per år, typen av provtagningar och antalet fiskar som skall undersökas finns i Jordbruksverkets föreskrift. 8
Hälsoövervakade fiskodlingar i Sverige 1995 Kartan visar de registrerade fiskodlingar som deltar i den obligatoriska fiskhälsoövervakningen under 1995 Område med olika provtagningsnivåer inlandsområde mynningsområde kustområde 1995 Fiskhälsan FH AB & SMHI 9
Fiskodlingar på kusten och i mynningsområden besöks minst två gånger per år, oftast höst och vår då vattentemperaturen är 14 C eller lägre. Varannan gång obduceras 30 fiskar och vartannat år tas dessutom ett virusprov. Fiskodlingar belägna i inlandet besöks och provtas på samma sätt som de kustbaserade fiskodlingarna men besöks dessutom en gång till på sommaren, då vattentemperaturen är över 15 C. Vartannat år tas vid detta tillfälle 30 fiskar för en bakteriologisk kontroll. Aktuell lagstiftning avseende obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk Lagen om provtagning på djur, 1992:1683 Förordningen om provtagning på djur, 1993:1488 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk, SJVFS 1994:94 De som genomför besöken och provtagningarna är veterinärer och fiskerikonsulenter som utsetts av Jordbruksverket. För de odlingar som är anslutna till det frivilliga fiskhälsoprogrammet är detta samma veterinär/fiskerikonsulent som normalt besöker odlingen. Tillsammans med ägaren eller någon annan representant för fiskodlingsföretaget väljs fiskar ut till provtagning. I första hand tas prov på fisk som beter sig onormalt i trågen eller i kassarna. Finns ingen sådan fisk tas prov på fisk från olika tråg eller kassar och om möjligt också från olika avdelningar i fiskodlingen. Odlas regnbåge tas proverna på dessa, i annat fall tas ett representativt urval från de olika fiskarter som finns i odlingen. Vid de besök då fisk inte behöver obduceras eller provtagning görs, sker en allmän besiktning av fisken i odlingen. Prover tas endast vid behov. Vid varje besök granskas också journalerna vid odlingen och en besöksrapport upprättas. Alla virus- och bakterieprover sänds till Statens Veterinärmedicinska Anstalt i Uppsala. Där analyseras de enligt de metoder som Jordbruksverket fastställt. Skriftligt svar på alla laboratorieundersökningar sänds till fiskodlingen. Besöken och provtagningarna är för närvarande kostnadsfria för fiskodlingsföretaget, men det förutsätts att någon från odlingen hjälper till vid provtagningen. Ingen ersättning utgår för den fisk som används vid provtagningen. 10
Rapporteringsskyldighet vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom Alla fiskodlingsföretag är skyldiga att till Fiskhälsan FH AB eller till distriktsveterinär rapporterar onormalt hög dödlighet, då bakgrunden till sådan kan vara allvarlig smittsam sjukdom. Vilka fisksjukdomar är anmälningspliktiga? Alla virusinfektioner, t ex IHN, VHS, SVC, IPN m.fl. hos odlad fisk är anmälningspliktiga liksom tre bakteriella infektioner (furunkulos, renibakterios (BKD) och yersinios) samt en parasitär infektion (proliferativ njurinflammation, PKD). Anmälningsplikt innebär här att det laboratorium som diagnostiserar sjukdomen måste anmäla detta till Jordbruksverket, Fiskeriverket och länsstyrelsen i aktuellt län. Sådana rapporter hanteras som offentliga handlingar. Myndigheterna verkar för att så långt som möjligt minimera smittspridningen, bl.a. genom att aktuell information om de anmälningspliktiga sjukdomarna finns tillgänglig. Flertalet virussjukdomar räknas dessutom som så kallade epizootisjukdomar, och bekämpas i enlighet med särskild lagstiftning. Epizootisjukdomar är speciellt allvarliga sjukdomar som normalt inte förekommer i landet Vad händer om anmälningspliktig sjukdom eller smittämne påvisas vid min fiskodling? Om anmälningspliktig sjukdom eller smittämne efter provtagning kan påvisas vid odlingen, meddelas fiskodlingsföretaget och en rapport sänds av laboratoriet till länsstyrelsen, Jordbruksverket och Fiskeriverket. Anmälningspliktiga fisksjukdomar Samtliga virusinfektioner hos odlad fisk (se sidan 7). Renibakterios BKD ; en bakteriell infektion som drabbar all laxfisk och kan ge hög dödlighet, speciellt hos laxsmolt. Den kan överföras även med desinfekterad rom och är därför svårhanterlig med normala hygieniska metoder. Den kan inte behandlas med antibiotika och det finns inga vacciner utvecklade. Furunkulos ASS ; en bakteriell infektion som alltid ger akut hög dödlighet på laxfisk, speciellt vid vattentemperaturer över 15 C. Sjukdomen är behandlingsbar med antibiotika och det finns idag vacciner. Introduktion av sjukdomen ger markant förhöjda produktionskostnader p.g.a. behandlingar och förebyggande arbete. Yersinios ERM ; en bakteriell infektion som ibland kan ge akut hög dödlighet på laxfisk. Yersiniabakterien uppträder i flera olika serotyper med varierande sjukdomsalstrande förmåga hos odlad laxfisk. Sjukdomen är behandlingsbar och det finns vaccin. Proliferativ njurinflammation PKD ; en parasitär infektion hos främst laxfisk. Parasiten påvisas i njuren och är därför svår att behandla. Parasitinfektionen ger oftast låg dödlighet. 11
Epizootisjukdomar Om smittämnet ingår i epizootiförordningen, dvs. de flesta virusinfektioner, så smittförklaras fiskodlingsföretaget av Jordbruksverket och ingen levande eller rund fisk får lämna fiskodlingen. En obligatorisk avlivning av all fisk eller rom och en desinfektion av hela odlingen kommer därefter att ske. Fiskodlingsföretaget får i dessa fall full ersättning av staten för de kostnader som uppstår som en direkt följd av smittförklaringen och avlivningsbeslutet. Aktuell lagstiftning avseende smittsamma fisksjukdomar Epizootilagen, 1980:369 Epizootiförordningen, 1980:371 Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpningen av epizootiska sjukdomar, SJVFS 1995:103 Statens jordbruksverks föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar, SJVFS 1995:49 Övriga anmälningspliktiga sjukdomar Om IPN (serotyp Ab), furunkulos, yersinios eller renibakterios påvisas införs omedelbart de begränsningar vad gäller både flyttning och utplantering av levande fisk och rom samt handel med rund fisk, som beskrivs längre fram i broschyren. Dessa begränsningar innebär i många fall mycket långtgående konsekvenser för fiskodlingsföretaget, speciellt för en sättfiskodling men också för en inlandsbaserad matfiskodling och matfiskodlingar i vissa mynningsområden. I vissa fall kan fiskodlingsföretaget, utöver begränsningarna i handeln med fisk, åläggas att på egen bekostnad genomföra en sanering av fiskodlingen. Detta gäller vid påvisad förekomst av IPN (serotyp Ab), furunkulos, yersinios eller renibakterios i odlingar belägna i vissa speciellt känsliga vattenområden. Det framgår av fiskodlingstillståndet om sådant krav finns för odlingsföretaget. Innan begränsningarna i handel med levande och rund fisk kan hävas måste odlingen saneras enligt en av Jordbruksverket fastställd saneringsplan. En sådan plan utformas individuellt för varje odling och beror på vilket sjukdom som påvisats, var odlingen är belägen etc. Ett absolut krav är att odlingen töms på all fisk samt att all utrustning rengörs och desinfekteras. Efter dessa moment återbesätts odlingen med ny fisk och en uppföljande provtagning sker i odlingen. För fiskodlingar i inlandet eller i mynningsområden utarbetar SVA alltid en saneringsplan för fiskodlings- 12
företaget. För fiskodlingsföretag anslutna till det frivilliga programmet medverkar även Fiskhälsan i detta arbete. Fiskodlingsföretaget får stå för alla kostnader som uppkommer i samband med saneringsplanen. Efter genomförd sanering, något som oftast tar ett till två år, kan odlingen friförklaras av Jordbruksverket. Flyttning, utplantering och handel med fisk mellan olika områden Sverige är, vad avser fiskodlingar, indelat i tre olika områden; inlands-, mynnings- och kustområde, se karta sida 9. Definitiva vandringshinder för laxfisk räknas som gräns mellan inlandsområde och mynningsoch kustområde. Mynningsområde avser här ett tjugofemtal laxälvsmynningar där det finns fiskodlingstillstånd. De flesta sjukdomskontrollerna görs i inlandsområdet följt av i tur och ordning mynnings- och kustområdet, se avsnittet ovan om besök och provtagningar. Områdena sägs därför ha fallande provtagningsstatus. Denna indelning av fiskodlingar har stor betydelse för hur levande fisk och rom får flyttas eller utplanteras och även hur handel med rund fisk får ske. Med flyttning av levande fisk avses transport av levande fisk eller rom från en fiskodling till en annan. Med utplantering av fisk menas utsättning av fisk från en fiskodling i fria vatten som en del i fiskevården. Jordbruksverket utfärdar bestämmelser om flyttning av levande fisk och rom samt handel med rund fisk enligt EU:s regler. Dessa regler tar inte hänsyn till att sådana flyttningar av odlad fisk kan skada värdefulla vilda fiskbestånd. För att tillgodose dessa bevarandeaspekter finns Fiskeriverkets föreskrifter, vilka gäller all utplantering och flyttning av levande fisk och rom. Fiskhälsan FH AB har bestämmelser för hur flyttning av fisk och rom skall ske mellan de fiskodlingar som är anslutna till det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet. Ska Du flytta eller plantera ut levande fisk? 13
Förbjudet att transportera levande fisk från kust till inland Grundläggande regler Levande fisk får aldrig flyttas från en odling i ett område med lägre provtagningsstatus till en annan odling belägen i ett område med högre provtagningsstatus. Fisk för utplantering får aldrig hämtas från en odling belägen i ett område med lägre provtagningsstatus för utsättning i vattenområde med högre provtagningsstatus. Dessa två grundregler innebär att levande fisk eller rom aldrig får flyttas från kust- eller mynningsområde till inlandsområde, dvs. över ett vandringshinder för laxfisk. Aktuell lagstiftning avseende flyttning och utplantering av odlad fisk Förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen, 1994:1716 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk, FIFS 1993:29 Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk, SJVFS 1994:94 Utplanteringstillstånd och sättfiskstatus Länsstyrelsen ger tillstånd för utplantering och flyttning av fisk och rom enligt Fiskeriverkets föreskrifter. För att skydda värdefulla fiskbestånd, tas inte bara hänsyn till fisksjukdomar utan också till om fiskarten och vald stam passar i det vatten där den avses utplanteras. Ytterligare krav, utöver de som finns i Jordbruksverkets grundregler kan alltså tillkomma. SVA är remissorgan vad gäller fiskhälsofrågor vid flyttning och utplantering av fisk i vissa känsliga vattenområden. Fisk och rom för flyttning och utplantering skall alltid hämtas från en sättfiskodling med sättfiskstatus, dvs. den skall vara ansluten till det frivilliga fiskhälsokontrollprogrammet i kategori I eller II samt vara fri från anmälningspliktig sjukdom. Länsstyrelsen i det län där utplantering av fisk och rom planeras skall alltid utfärda ett tillstånd innan utplanteringen sker. 14
Fiskhälsans bestämmelser I Fiskhälsans arbetsordning finns bestämmelser om hur rom och levande fisk får flyttas mellan anslutna fiskodlingar, den så kallade pyramidmodellen (se sid. 5). Huvudregeln är en strikt vertikal flyttning av rom och fisk nedåt i pyramiden; från en fiskodling med högre kategori till fiskodling med lägre kategori och aldrig i omvänd ordning. Svenska sättfiskodlingar heter ett häfte som innehåller bestämmelser, råd och anvisningar vid inköp och leverans av sättfisk samt en lista över hälsokontrollerade sättfisk- och kräftodlingar. Häftet kan beställas hos Fiskhälsan FH AB, 814 94 Älvkarleby tel. 026/726 30 Flyttning av levande fisk mellan odlingar i samma kategori är inte tillåtet. Rom får produceras enbart i godkända fiskodlingar, kategori I-odlingar. Ytterligare regler finns vid flyttning av nybefruktad och ögonpunktad rom från fisk fångad eller odlad i kustområdet Vid romtagning från odlad fisk eller vild fisk, som fångats eller sumpats i kustområdet, dvs. vid eller nedströms första vandringshindret, skall en omfattande provtagning ske på fisken innan rommen får flyttas till inlandsområde. Rommen skall, innan den flyttas till kläckeri i inlandet, desinfekteras med jodoforlösning. Kläckeriet skall också uppfylla särskilda villkor vad gäller isolering och desinfektion av avloppsvattnet. nybefruktad och ögonpunktad rom från fiskodling där smitta påvisats Från fiskodling där BKD eller IPN serotyp Ab påvisats får rom inte flyttas. Från fiskodling där furunkulos eller yersinios påvisats får flyttning ske endast efter det att rommen desinfekteras med jodoforlösning. 15
fisk från fiskodlingar där smitta påvisats Från fiskodling där IPN serotyp Ab, BKD, furunkulos eller yersinios påvisats får levande fisk aldrig flyttas eller utplanteras. Levande fisk från fiskodlingar där parasitsjukdomen PKD konstaterats får enbart utplanteras i vattendrag där det inte finns skyddsvärda bestånd av laxfisk. Desinfektion av transporttankar och vattenbyte Vid all flyttning och utplantering av levande fisk skall transporttankar rengöras och desinfekteras så att det inte finns någon risk för att smitta kan spridas. Vattenbyte får endast ske på av länsstyrelsen godkända platser. Det finns regler för slakt av odlad fisk Strupskärning, avblodning och rensning av odlad fisk Det som i dagligt tal kallas slakt av fisk innehåller flera olika moment: strupskärning och avblodning av den odlade fisken, ofta flyttas fisken isad eller fryst från odlingsplatsen efter detta moment och kallas då rund fisk rensning av den runda fisken, dvs. urtagning av inälvor som en förberedelse för beredning eller försäljning som färsk fisk beredning av den urtagna fisken; filetering, rökning, gravning etc. Vid både avblodning och rensning av odlad fisk finns det alltid risker för att smitta och sjukdomar sprids inom 16
den egna odlingen, till andra fiskodlingar samt till den vilda fisken. Av detta skäl finns det numera regler för hur avblodning och rensning av odlad fisk skall gå till. Likaledes finns det hygieniska risker vid denna hantering som kan leda till att fiskens kvalitet som livsmedel äventyras. Av dessa skäl finns Livsmedelsverkets bestämmelser för lokaler, utrustning och övrig hantering (beredning) av den avblodade och rensade fisken. Det finns även bestämmelser för karenstider vid användning av antibiotika och kemoterapeutika vid fiskodlingen samt ett förslag till bestämmelser om en kontroll av restsubstanser i både levande fisk och i rund fisk. Vid de fiskodlingsföretag som yrkesmässigt överlåter slaktad fisk som livsmedel skall det också finnas ett av ägaren upprättat kontrollprogram för livsmedelshygienen. Vid all avblodning och rensning av odlad fisk gäller att det ska vara ordning och reda samt god hygien på platsen det är livsmedel som hanteras! avblodningen ska ske så att annan fisk, vild och odlad inte utsätts för onödigt smittryck. Helst skall allt blodvatten samlas upp och inte spridas till omgivande vatten. Kan inte detta genomföras bör avblodningen ske på en lokal som ligger skild från övriga fiskbesättningar allt rensavfall skall omhändertas och destrueras på lämpligt sätt det får inte släppas ut i vattnet eller läggas ut till fåglar eller andra djur både rund och urtagen fisk ska transporteras i slutna emballage av engångstyp eller väl rengjorda och desinfekterade kärl av plast eller rostfritt material den avblodade/rensade fisken skall isas ordentligt innan avtransport. Aktuell lagstiftning avseende livsmedelshygien vid odling av fisk Statens livsmedelsverks kungörelse om fiskvaror, SLVFS 1979:6 Statens livsmedelsverks kungörelse med allmänna råd om egenkontrollprogram för verksamheter med viss hantering av fisk, kräftdjur och blödjur samt produkter därav, SLVFS 1991:18 Statens livsmedelsverks kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om hantering av fiskvaror m.m. SLVFS 1994:2 Statens livsmedelsverks kungörelse med föreskrifter om användning av kemoterapeutika m.m. till odlad fisk, SLVFS 1985:15 17
Nya hygienkrav finns nu för hantering av rund fisk, dels från odlingar där det påvisats vissa smittämnen, och dels för flyttning av rund fisk från kust till inland. Dessa nya regler sammanfattas nedan. Särskilda regler vid fynd av vissa smittämnen Avblodning och rensning vid fiskodlingen, så kallad bryggslakt Vid så kallad bryggslakt på fiskodlingar i inlandet där sjukdomarna IPN serotyp Ab, BKD, furunkulos eller yersinios är påvisad gäller numera att allt blodvatten måste omhändertas på ett säkert sätt så att inte smitta sprids till fria vatten och vild fisk. Ett sätt att omhänderta blodvattnet på är att samla det i tankvagnar och/eller infiltrera det i marken. Samråd med berörd förvaltning i din kommun (oftast miljö- och hälsoskyddsförvaltningen) hur infiltreringen eller omhändertagandet kan genomföras! Avblodning vid fiskodlingen och rensning på annan plats Liksom vid bryggslakt måste allt blodvatten på fiskodlingar i inlandet med påvisad smitta (dvs. IPN serotyp Ab, BKD, furunkulos eller yersinios) infiltreras i marken eller omhändertas på annat sätt. Om rund fisk med sådan smitta flyttas till beredningsindustri med avlopp i inlandet måste detta anmälas till länsstyrelsen. Anmälan kan göras av fiskodlingen eller beredningsindustrin. Beredningsindustrin måste här följa vissa regler, se sidan 19. Särskilda regler vid transport av rund fisk till inlandet Om rund fisk flyttas från odlingen även utan att någon smitta påvisats finns i vissa fall speciella regler. Det gäller om den runda fisken skall flyttas från en odling i kust- eller mynningsområde till beredningsindustri i inlandet. Flyttningen måste då anmälas till länsstyrel- 18
sen. Anmälan kan göras av fiskodlingen eller beredningsindustrin. Transport av den runda fisken ska ske i slutna och väl rengjorda transportkärl. Beredningsindustrin måste även här följa vissa regler (se nedan). Särskilda regler för beredningsindustrin Alla beredningsindustrier som tar emot rund fisk från odlingar med vissa smittämnen påvisade (dvs. IPN serotyp Ab, BKD, furunkulos eller yersinios) och beredningsindustrier i inlandet som tar emot fisk från en odling i kust- eller mynningsområden, måste antingen infiltrera eller desinfektera sitt processvatten. Desinfektion av processvatten kan göras genom värmedesinfektion, klorering, justering av ph, ozonering eller annan likvärdig metod. Samråd med berörd förvaltning i din kommun (oftast miljö- och hälsoskyddsförvaltningen) om och hur desinfektionen kan genomföras! Tillsyn sker av länsstyrelsen. Avblodning och rensning av odlad fisk när epizootisjukdom påvisats I de fall smittämne som ingår i epizootiförordningen, t.ex. VHS-V eller IPN-V serotyp Sp påvisas vid fiskodling utfärdar Jordbruksverket särskilda anvisningar om under vilka former avlivning, avblodning och rensning av fisken skall genomföras. Aktuell lagstiftning avseende smittskydd vid slakt av odlad fisk Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning av odlad fisk, SJVFS 1994:94 Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpningen av epizootiska sjukdomar, SJVFS 1995:103 Fiskeriverkets föreskrifter om odling, utplantering och flyttning av fisk, FIFS 1993:29 19
Adresser Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, tel. 036-15 50 00, fax 036-19 05 46 Fiskeriverket, Box 423, 401 26 Göteborg, tel. 031-63 30 00, fax 031-15 65 77 Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, tel. 018-17 55 00, fax 018-10 58 48 Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Box 7073, 750 07 Uppsala, tel. 018-67 40 00, fax 018-30 91 62 Fiskhälsan FH AB, 814 94 Älvkarleby, tel. 026-726 30, fax 026-726 65 Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Stockholms län 104 22 STOCKHOLM 08-785 40 00 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 UPPSALA 018-17 50 00 Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 NYKÖPING 0155-26 40 00 Länsstyrelsen i Östergötlands län 581 86 LINKÖPING 013-19 60 00 Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 JÖNKÖPING 036-15 70 00 Länsstyrelsen i Kronobergs län 351 86 VÄXJÖ 0470-863 00 Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 KALMAR 0480-820 00 Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY 0498-29 21 20 Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 KARLSKRONA 0455-870 00 Länsstyrelsen i Kristianstads län 291 86 KRISTIANSTAD 044-13 70 00 Länsstyrelsen i Malmöhus län 205 15 MALMÖ 040-14 60 00 Länsstyrelsen i Hallands län 301 86 HALMSTAD 035-13 20 00 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 403 40 GÖTEBORG 031-60 50 00 Länsstyrelsen i Älvsborgs län 462 82 VÄNERSBORG 0521-27 00 00 Länsstyrelsen i Skaraborgs län 542 85 MARIESTAD 0501-650 00 Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 KARLSTAD 054-19 70 00 Länsstyrelsen i Örebro län 701 86 ÖREBRO 019-19 30 00 Länsstyrelsen i Västmanlands län 721 86 VÄSTERÅS 021-19 50 00 Länsstyrelsen i Kopparbergs län 791 84 FALUN 023-810 00 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 GÄVLE 026-17 10 00 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 HÄRNÖSAND 0611-290 00 Länsstyrelsen i Jämtlands län 831 86 ÖSTERSUND 063-14 60 00 Länsstyrelsen i Västerbottens län 901 86 UMEÅ 090-10 70 00 Länsstyrelsen i Norrbottens län 951 86 LULEÅ 0920-960 00 20