Internationellt 5 10 Globalisering i nutiden Globaliseringen är ett av de nya fenomen som i den nuvarande världsordningen har varit problematiskt. Det behöver dock problematiseras, analyseras och utvärderas så att vi kan ta del av dess positiva aspekter. SSU drivs av principen om alla folks frihet, hela världens fred. Detta förutsätter att frihetsperspektivet i första skedet analyseras i denna kontext. De svagaste i alla samhällen är barnen. Barn utnyttjas som arbetskraft för att internationella företag ska maximera sin profit. SSU vill se att Sverige agerar kraftfullt för alla barns frihet och rätt till utbildning. 15 Företag med inställning om maximering av profit flyttar giftigt avfall som är olagligt eller dyrt att hantera i hemlandet till utvecklingsländer som dumpas i utvecklingsländernas betesmarker, floder och hav. Exploateringen fortsätter till att utvecklingsländernas naturresurser utnyttjas eller stjäls. SSU vill se att Sverige lyfter denna fråga i FN:s säkerhetsråd. 20 25 30 När utvecklingsländerna blir exploaterade blir ett liv i frihet omöjligt att leva. Svagare länder blir bundna till oerhört orimliga villkor av internationella institutioner när de lånar resurser för att bygga upp sina länder. SSU vill se att Sverige arbetar för rättvisare villkor för utvecklingsländerna som blir belånade. Sveriges roll i FN:s säkerhetsråd bör användas till att agera mot den nya formen av krigföring, där gränsen mellan civila och militära kombattanter raderas. Detta utnyttjas av terrororganisationer vars främsta syfte är att sprida skräck och dela samhällen. Det krävs en enad internationell kamp mot terror där denna brutalitet likställs världen över. Terror används i vissa sammanhang för att legitimera militära interventioner. SSU vill att Sverige driver frågan om att stater inte ska använda sin militära styrka till att förtrycka svagare stater och att vapen inte tillkommer icke-militära styrkor. Alla folks frihet och hela världens fred förutsätter också att FN stadgan och principen om självbestämmande respekteras och implementeras. Många människor lever under ockupation. SSU vill se att Sverige värnar om principerna i FN stadgan och de mänskliga rättigheterna. 35 Säkerhet i en ny tid Säkerhetshoten mot Sverige är mångfacetterade och i många fall inte direkt militära. Brister eller haveri i elnätet riskerar att slå ut grundläggande samhällsfunktioner, som exempelvis sjukvård och förvaring av livsmedel, men också banktjänster och handel, och därmed stora 1
40 45 delar av ekonomin. Desinformationskampanjer från olika länder, organisationer eller andra aktörer riskerar att urholka förtroendet för myndigheter och vår demokrati. Det är avgörande att samhället har kapacitet att hantera allvarliga händelser och situationer. Vid sådana situationer behöver samhällets civila delar kunna skydda människors liv och hälsa, säkerställa att samhällsviktiga funktioner fungerar samt ha möjlighet att värna samhällets grundläggande värderingar. Därför behöver hemvärnet prioriteras för ökad säkerhet i krissituationer och anslagen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap öka. 50 I den grundläggande militära utbildningen, både den frivilliga och den som omfattas av värnplikten, är det viktigt att det finns civila inslag så att det som genomfört utbildningen kan kallas in vid kriser. Den militära utbildningen måste anpassas så att den går att genomföra på lika villkor oavsett könsidentitet. 55 De civila och militära hot som Sverige står inför är inte alltid isolerade till just vårt land. Inom Norden har det militära samarbetet fördjupats de senaste åren. På samma sätt behöver samarbetet gällande civilförsvaret bli tätare. Då kan krisberedskapen och möjligheten att agera vid akuta händelser förbättras. 60 Den militära alliansfriheten Syftet med svensk alliansfrihet är att kunna stå upp för mänskliga rättigheter och kritisera stater som kränker sin eller andra länders befolkning utan att vara bakbunden av militära allianser. Sverige ska försvara sig på egen hand och kunna förhålla sig neutralt vid konflikter i vår omvärld. Samtidigt behövs militära samarbetspartners. Som alliansfria är det militära samarbetet mellan andra alliansfria länder i vårt närområde att prioritera. För att kunna stärka vår försvarsförmåga krävs också anslagshöjningar och ökade resurser. 65 70 En reformerad rättvis frihandel En socialdemokratisk frihandel är ett av de viktigaste instrumenten för att främja en global ekonomisk utveckling, men den kräver rättvisa spelregler. Arbetares rättigheter kan inte kompromissas bort till förmån för företags ekonomiska intressen. Handeln måste präglas av hänsyn till sociala och ekologiska faktorer, såväl som ekonomiska. Därför behövs ett internationellt regelverk för frihandel, bland annat för att främja den öppenhet som historiskt visat sig vara gynnsamt för Sverige, för våra företag och sysselsättning i landet vilket också förutsätter att spelreglerna moderniseras. 2
75 80 Ett socialt Europa Den fria rörligheten för människor har skapat möjligheter att resa och arbeta i andra EUländer. Men marknadens fria rörlighet har överordnats sociala och fackliga rättigheter samt demokratin. När medlemsländer monterar ner sin demokrati står EU handfallet. EU:s medlemsländer ska inte konkurrera med dåliga villkor. EU ska ställa krav på länder som inte garanterar sina medborgare tillräcklig trygghet, välfärd och demokrati. Samtidigt ska vi inte tvingas sänka våra ambitioner. EU ska kräva höjd levnadsstandard, men aldrig sänkt. 85 SSU vill se ett socialt och hållbart EU. Demokrati, sociala rättigheter och klimat behöver sättas främst. För att stärka arbetstagares intressen krävs att fackliga och sociala rättigheter ges företräde framför kortsiktig marknadslogik. För att säkerställa det behöver EU-fördraget kompletteras med ett socialt protokoll. Den fria rörligheten ska inte heller leda till social dumping. Därför måste utstationeringsdirektivet förändras. I Sverige ska lika lön för lika arbete ska gälla, oavsett vilket land du kommer från. 90 För att bli medlem i EU måste ett antal kriterier uppfyllas. Om ett EU-medlemsland kontinuerligt bryter mot dessa kriterier måste EU ingripa. Länder som inte följer de grundläggande gemensamma värderingarna och motarbetar demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer ska inte kunna ta del av EU:s finansiering och ska också förlora sin rösträtt i Europeiska rådet. 95 100 Rättvis beskattning av företag i EU Genom aggressiv skatteplanering och fusk försvinner tusentals miljarder som skulle gått till välfärd. Kapitalet känner inga gränser, därför kan inget land ensamt komma åt skatteflykten. I dag daltar EU med skattesmitare. Med hårdare EU-regler kan stölden av gemensamma resurser stoppas. Alla stora multinationella företag ska vara tvungna att offentligt redovisa sina vinster och skatter, land för land. Inga företag ska kunna ha hemliga ägare. 105 Ett annat växande problem är att stater konkurrerar om företagsetableringar genom att sänka skatter. Detta race-to-the-bottom kommer onekligen sluta i stora svårigheter att finansiera framtidens välfärd och måste därför stoppas. Ett gemensamt golv på bolagsskatter mellan stater i EU samt ett arbete för att stoppa alternativa sätt att konkurrera om företag på välfärdens bekostnad måste till. Gemensamt asylsystem i EU 3
110 Om alla länder skulle ta samma solidariska ansvar för flyktingmottagandet skulle det leda till ett mer humant flyktingmottagande i hela unionen. EU har inte ännu kunnat komma överens om detta utan skickar istället tillbaka människor till länder som behandlar flyktingar oerhört inhumant. För att undvika sådana avtal i framtiden behövs ett gemensamt system i EU. 115 120 Inget enskilt land kan på egen hand lösa en av vår tids största humanitära och politiska utmaningar. SSU vill därför se en gemensam och ambitiös EU-lagstiftning för fler lagliga vägar till Europa, där EU:s länder tillsammans hjälper fler. Principen i ett gemensamt system bör vara att asyl söks till hela EU och att ansökan blir rättssäkert och likvärdigt prövad och att fördelningen av flyktingar blir tvingande för alla länder. På så sätt kan unionen fördela sitt mottagande på ett mer rättvist och ordnat sätt. Mottagande av flyktingar ska vara humant och med värdighet. I EU-systemet ska permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening vara norm. Dessa åtgärder skulle leda till ett mer solidariskt flyktingmottagande inom hela unionen och innebära att fler som flyr får skydd och möjlighet att starta ett nytt liv i trygghet. 125 130 En reformerad rättvis frihandel En socialdemokratisk frihandel är ett av de viktigaste instrumenten för att främja en global ekonomisk utveckling, men den kräver rättvisa spelregler. Arbetares rättigheter kan inte kompromissas bort till förmån för företags ekonomiska intressen. Handeln måste präglas av hänsyn till sociala och ekologiska faktorer, såväl som ekonomiska. Därför behövs ett internationellt regelverk för frihandel, bland annat för att främja den öppenhet som historiskt visat sig vara gynnsamt för Sverige, för våra företag och sysselsättning i landet vilket också förutsätter att spelreglerna moderniseras. 135 140 En human svensk migrationspolitik De senaste åren har konflikterna ökat i världen och fler människor än någonsin tidigare har sökt sig till Sverige för att få skydd. För att öka antalet som söker asyl i andra EU-länder införde regeringen en tillfällig lagstiftning som begränsade möjligheten till uppehållstillstånd i Sverige. Lagstiftningen är inhuman och försvårar etableringen av de människor som redan kommit och har gjort det svårare att ta sig till Sverige för att söka asyl. SSU menar att den tillfälliga asyllagstiftningen ska upphöra snarast möjligt och inte förlängas eller permanentas efter 2019. Rätt till familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd ska vara en självklar del av den svenska migrationspolitiken. 4
145 150 För att ta ett solidariskt ansvar för situationen i vår omvärld och för människor på flykt har Sverige ökat mottagandet av kvotflyktingar. Detta är ett ansvarsfullt sätt att ge trygghet åt människor i nöd. Speciellt eftersom personerna som räknas till kvotflyktingar väljs ut av FN som en särskilt behövande grupp. Ofta kan det handla om människor som inte skulle kunna ta sig själva till exempelvis Sverige. EU måste ta ett gemensamt ansvar för att öka antalet kvotflyktingar som unionen tar emot. Men fram till dess ska Sverige vara en förebild och avsevärt öka antalet kvotflyktingar som tas emot. 155 160 En särskilt utsatt grupp är ensamkommande barn och unga. Idag riskerar långa handläggningstider spela en avgörande roll för utfallet i ensamkommandes ärenden. Det är skyddsbehovet som ska avgöra vilka som får uppehållstillstånd, inte hur långa handläggningstiderna är. Därför vill vi öka resurserna till Migrationsverket och öka stödet till ensamkommande unga. Vi vill också se att den som under handläggningstiden hinner fylla 18 år fortsatt ska bedömas enligt den ålder denne hade då handläggningen inleddes. Det är även viktigt att Migrationsverket har resurser och rätt kompetens att bemöta HBTQ-personer för att säkerställa en rättssäker bedömning och ett humant mottagande. 165 Feministisk utrikespolitik i FN Några av de största hindren för att uppnå global jämlikhet är krig och konflikter. Trots detta är det internationella världssamfundet lamslaget och lösningarna för fred känns långt borta. Under perioden 2017 2019 kommer Sverige att sitta med i FN:s säkerhetsråd. FN:s säkerhetsråd är en av de viktigaste institutionerna för internationell fred och säkerhet. 170 Sveriges plats i säkerhetsrådet bör användas på ett konstruktivt sätt för fler fredsfrämjande FN-insatser och ett mer fungerande säkerhetsråd. Sverige ska ta fler initiativ för ickespridning, vapennedrustning och kärnvapennedrustning i enlighet med FN:s avtal om ett globalt kärnvapenförbud. Sverige ska verka för en kärnvapenfri zon i Norden. 175 Sverige ska spela en nyckelroll i arbetet att återuppbygga områden och länder som drabbats av krig och konflikter. Särskilt viktigt är att det svenska biståndet inriktas på att ge barn och unga som saknar utbildning tillgång till det, då ska också jämställdhet och demokrati särskilt lyftas. Ökat bistånd och investeringar i utbildning är viktiga konfliktförebyggande medel som är avgörande för att skapa stabilitet i krigsdrabbade områden. Lika viktigt som att öka biståndet till hjälp- och utbildningsinsatser i konfliktzoner och dess närområden är att insatserna når fram 5
180 till dem de är avsedda för. Därför behöver Sverige ta initiativ till att hjälp- och utvecklingsinsatser skyddas genom FN-ledda militära insatser. 185 Vidare menar SSU att den feministiska utrikespolitiken är central i FN:s och Sveriges säkerhetsarbete, då kvinnor ofta är de som råkar mest illa ut vid väpnade konflikter. Sverige och FN ska bejaka kvinnors sexuella -och reproduktiva hälsa i sitt biståndsarbete och alltid ha ett feministiskt perspektiv i sin fattigdomsbekämpning. Idag hotas HBTQ-personers existens världen över. I den feministiska utrikespolitiken ska även HBTQ-personer rättigheter inkluderas. 190 195 Visa vägen i klimatarbetet Den globala uppvärmningen eskalerar, med allvarliga konsekvenser för människor och klimat. För att nå klimatmålen i Parisavtalet om att hålla temperaturökningen under 2 grader, samt göra ansträngningar för att begränsa den till 1,5 grader, krävs åtgärder. Eftersom klimatet inte känner några gränser kan inte varje land hantera frågorna på nationell nivå. Gemensamt i EU måste vi drastiskt minska utsläppen av växthusgaser. Till följd av historiskt stora utsläpp i EU har vi ett större ansvar för klimatomställningen både inom och utom EU:s gränser. 200 En av de viktigaste åtgärderna är att utveckla systemet med utsläppsrätter. Idag finns för många utsläppsrätter att köpa, därför fungerar inte systemet tillräckligt bra. Antalet utsläppsrätter behöver minska drastiskt och inte överstiga vad som krävs för att nå målen i Parisavtalet. Det ska bli mycket dyrare att släppa ut. Så kan EU ta stora kliv för att minska sin klimatpåverkan. 205 210 215 För att EU ska kunna stärka sitt klimatarbete behöver den gröna klimatfonden, där medlemsländer kan söka pengar för investeringar och forskning i miljövänliga alternativ, stärkas. Samtidigt ska Sverige verka för att medlemsländerna ska redovisa produktions- och konsumtionsbaserade utsläpp inför EU respektive FN. Sverige som land ska ligga i framkant och visa vägen i klimatarbetet. Därför behöver regeringen sätta upp ambitiösa mål för omställningen till ett hållbart samhälle. SSU vill att Sverige senast 2030 ska vara fossilfritt. Stärkt internationell facklig solidaritet I tider där arbetare ställs mot arbetare över nationsgränser måste arbetarrörelsens internationella solidaritet öka. Att stärka fackförbund i andra länder stärker inte endast arbetare och demokratin i det specifika landet. Det gör det även svårare att ställa arbetare mot varandra globalt, och därför stärks samtidigt fackförbund här. 6
220 På senare tid har situationer uppkommit där arbetare på exempelvis klädfabriker tillhörande svenska kedjor strejkar, utan att fackförbund i Sverige som organiserar arbetare på samma kedjor har möjlighet att agera. Därför bör Sverige verka för en internationellt erkänd rättighet för fackliga sympatiåtgärder mot företag. 225 Också i Socialdemokraternas feministiska utrikespolitik och i handelspolitiken behöver det fackliga perspektivet stärkas. När Sverige agerar internationellt ska det bidra till att fackföreningar och den internationella fackliga solidariteten stärks. 7