PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG

Relevanta dokument
PROJEKT LJUD. KOPIERINGSUNDERLAG Martin Blom Skavnes, Staffan Melin och Natur & Kultur Programmera i teknik ISBN

Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino

Programmering med Arduino

Att programmera arduinon

Robotfotboll med Arduino

Träff 1 - Introduktion

Programmering på Arduino/Genuino

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Att bygga och programmera en motordriven robot som kan undvika hinder.

Arduinokurs. Kurstillfälle 4

Ipad i teknikundervisningen

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Laboration II Elektronik

Bärbart. Ett ämnesöverskridande arbete i teknik och slöjd i årskurs 9. Genomfördes våren 2017 på Freinetskolan Bild & Form AB i Göteborg.

Digitala projekt - Radiostyrd bil

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Table of Contents. Credits

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Konstruera, styra, reglera och programmera en röd tråd F-9

KAPITEL 4 MTU AB

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

LabVIEW - Experimental Fysik B

Disposition av prototypkort

Modifieringsförslag till Moody Tremolo

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

Elektronik och Microbit

Effektpedal för elgitarr

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laborationens mål är att få displayen att visa timmar, minuter och sekunder samt att kunna ställa klockan.

Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren

LARM. Bygg ditt eget larm. Arbeta med elektriska kretsar. Skydda dina värdesaker.

Mät kondensatorns reaktans

TDDC77 Objektorienterad Programmering

Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare

AVR 5. Styrning av trafikljus. Digitala system 15 p

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan IDa1, IEa1 Helsingborg. Laboration nr 4 i digitala system ht-15. Ett sekvensnät. grupp. namn.

LABORATION. Datorteknik Y

Byggsats Radio med förstärkare Art.nr: 99409

Bruksanvisning Varmkanalstyrning KT300S

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

Akustik läran om ljudet

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0

Introduktion i programmering med språket NXC

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time

Kod: Datum Kursansvarig Susanne Köbler. Tillåtna hjälpmedel. Miniräknare Linjal Språklexikon vid behov

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Installationsmanual Parkmaster 294F

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Programmera i Block Editor

Programmera ett dörrlarm. Se video

IE1206 Inbyggd Elektronik

12 VDC LED (RGB) Färgpalett (FP) 8 färger. Färgsekvensmotor (FSM) 11 färgscheman 2 justerbara tider

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

"Crash Course in Programming"

Att köra konstantströms LED med konstantspänning (för Demoväska) Postad av Ronnie Lidström - 30 maj :59

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

A/D- och D/A- omvandlare

Montering av kretskort 10-40X

Spolens reaktans och resonanskretsar

HÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Version VU 202. Logmax

Beskrivning elektronikkrets NOT vatten

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Styrsystem till ABAB 255.

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Sökning och sortering

Lyser skylten för starkt på natten? Ska skylten vara tänd eller släckt på dagen? Önskas en enkel lösning utan ljussensor?

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

Skitigare Boost. Ersätt R4 med en resistor med större värde, sätt exempelvis R4=22k.

Vad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit

Datorteknik 2 (AVR 2)

(Lösningsförslag finns sist i denna fil.)

Blinky Lights 1.0. Inledning. Innehåll. Förberedelser

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

Bluetooth-högtalare ANVÄNDARHANDBOK BTL-60

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Övning 6. Parallellport, timer

Univox CLS-1 Effektiv hörslingeförstärkare för TV/musik/mikrofon

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Roboten. Sida 1 av 11

Flexi Kontrollmodul. Bruksanvisning. Innehållsförteckning. 1. Introduktion och tekniska specifikationer 1

Innehållsförteckning. Figur- och tabellförteckning. Figure 1 Blockschema över hårdvaran...4 Figure 2 Blockschema över programet...

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Transkript:

PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG

PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG s 1 I det här projektet ska du koppla en krets som innehåller en högtalare och en lysdiod, samt skriva ett program som får högtalaren att spela en melodi medan lysdioden blinkar i takt. Materiel Arduino dator lysdiod kopplingsdäck högtalare motstånd 220 Ω kopplingssladdar, hane-hane och hane-hona Gör så här 1. Koppla ihop Arduinon med datorn. 2. Koppla samman komponenterna på kopplingsdäcket enligt bilderna på nästa sida. Koppla lysdioden och högtalaren med hona-hane-sladdar så behöver du inte löda. 3. Gör två små hål i magen där högtalarens två stift ska gå igenom. Om du sätter en bit tejp på högtalaren så blir volymen lägre. 4. Prova att din krets och ditt program fungerar som de ska. 5. Konstruera Staffan stalledräng. Gör en stjärngosse i kartong. Du kan också göra en tärna eller lucia. Gör ett hål i handen där lysdioden ska sitta. Gör två små hål i magen där högtalarens två stift ska gå igenom. Om du sätter en bit tejp på högtalaren så blir volymen lägre. 6. Ha en riktigt fin jul!

PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG s 2 Elektronik Beskrivning av elektroniken Högtalarens ena ben är kopplat till jord. Det andra benet är kopplat till Arduinons digitala utgång 8 som styrs av programmet. Lysdioden och motståndet bildar en annan krets som styrs av programmet genom utgång 7. Motståndet begränsar strömmen så att lysdioden inte går sönder. Programkod #define TON_E 659 #define TON_DISS 622 #define TON_G 784 #define TON_H 988 #define TON_PAUS 0 #define FJARDEDEL 500 #define ATTONDEL 250 #define SEXTONDEL 125 int melodi[15][2] = { {TON_DISS, ATTONDEL, {TON_G, ATTONDEL, {TON_H, ATTONDEL, {TON_PAUS, SEXTONDEL, {TON_G, SEXTONDEL, {TON_G, ATTONDEL,

PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG s 3 {TON_E, FJARDEDEL, {TON_DISS, FJARDEDEL ; int toner; int ton; int langd; void setup() { // lysdioden är kopplad till utgång 7 pinmode(7, OUTPUT); // högtalaren är kopplad till utgång 8 notone(8); void loop() { // slingan går igenom alla toner for (toner = 0; toner < 15; toner++) { ton = melodi[toner][0]; langd = melodi[toner][1]; if (ton!= TON_PAUS) { // spela en ton, dra bort 50 ms // så att vi får en kort paus mellan tonerna tone(8, ton, langd-50); // tänd lysdioden digitalwrite (7, HIGH); // låt tonen spela färdigt delay(langd - 50); // tysta högtalaren och släck lysdioden notone(8); digitalwrite (7, LOW); // kort paus mellan tonerna delay(50); else { // paus delay(langd);

PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG s 4 Beskrivning av programkoden En melodi består av flera toner (frekvenser) av en särskild längd. Vi börjar därför med att skapa ett antal konstanter som håller de tonhöjder vi vill använda. Det gör vi genom att skriva: #define KONSTANTNAMN VÄRDE Vi skapar också konstanter för de tonlängder vi behöver: fjärdedel, åttondel och sextondel. För att hålla reda på alla toner och tonlängder länger vi dem i en lista, en så kallas array. En array är flera värden som sitter ihop i en given ordning. I vårt exempel vill vi dessutom använda oss av en lista av värden, där varje värde består av en ton och en tonlängd. Vi använder oss av arrayer av arrayer! En arrayer med heltal skapas på följande sätt, exempelvis: int melodi[4] = {220, 440, 880, 440; Detta skapar en array bestående av fyra värden. Vi kan plocka ut värdet 880 genom att skriva, exempelvis: ton = melodi[2]; Talet som står inom hakparentesen talar om vilket värde vi vill plocka ut ur arrayen och står angivet med värdets index. Det första värdet i arrayen har index 0. Det tredje värdet, 880, har därför index 2. Men vi vill inte bara hålla reda på tonhöjden utan även på tonens längd. Varje position i vår array består därför av en array av två värden, tonen och tonlängden, exempelvis: int melodi[4][2] = {{220, 250, {440, 250, {{880, 125, {440, 125; För att raden ska vara lättare att läsa kan vi skriva den så här: int melodi[4][2] = { {220, 250, {440, 250, {880, 125, {440, 125; Vi plockar ut den tredje tonens tonhöjd och längd så här: ton = melodi[2][0]; langd = melodi[2][1]; Med hjälp av en slinga så kan vi slutligen spela alla toner i melodin:

PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG s 5 int toner; for (toner = 0; toner < 4; toner++) { ton = melodi[toner][0]; langd = melodi[toner][1]; tone(8, ton, langd); // låt tonen spela färdigt delay(langd); notone(8); Raden med for består av tre delar: for (<nollställ vår räknare>; <test om vi ska fortsätta slingan>; <ökning av vår räknare>) Uppgifter Nu har du kopplat, skrivit kod samt kontrollerat att allt fungerar, och det är dags att börja ändra i koden och kretsen. Detta gör du genom att arbeta med uppgifterna nedan. Tänk på att dokumentera ditt arbete och dina resultat enligt instruktionerna i uppgifterna så att din lärare kan se hur du arbetat och vad du lärt dig. 1. För att ändra hastigheten på melodin ändrar du värdet i parentesen efter delay(). Värdet anges i millisekunder, tusendelar av en sekund. 1 000 ms = 1 s. Ändra i programmet så att melodin spelas dubbelt så långsamt. Du behöver också ändra längden på tonen. Du kan välja att antingen multiplicera värdena i tone() och delay() eller ändra på konstanternas värden i börjat av programmet. Vilket tycker du är lättast? Beskriv hur du prövade dig fram, vilka ändringar du gjorde och hur programmet nu fungerar. Använd begreppen tone(), delay() och konstanter. 2. Sök reda på hela melodin till Staffan var en stalledräng på nätet. Med hjälp av tabellen av frekvenser på nästa sida ska du ändra programmet så att det spelar hela melodin. Skapa nya konstanter för de tonhöjder som inte redan finns i programkoden. Du kan också välja att spela någon annan julsång om du hellre vill det! Beskriv hur du prövade dig fram, vilka ändringar du gjorde och hur programmet nu fungerar.

PROJEKT STAFFAN STALLEDRÄNG s 6 3. Det är fint med ljus, så ge Stalledräng en lysdiod även i den andra handen! Modifiera kretsen med en lysdiod, ett motstånd och kopplingssladdar. Ändra därefter i programkoden så att även den andra lysdioden tänds och släcks. Beskriv hur du prövade dig fram, vilka ändringar du gjorde i krets och kod och hur programmet nu fungerar. Ton Frekvens (Hz) C 1047 B 988 Bb 932 A 880 Ab 830 G 784 F# 740 F 698 E 659 Eb 622 D 587 Db 554 C 523 B 494 Bb 466 A1 440 Ab 415 G 392 F# 370 F 349 E 330 Eb 311 D 294 Db 277 C 262