ÄPPELTIDER PROGRAMINNEHÅLL FÖRSKOLAN FÖRSKOLAN SKA STRÄVA EFTER ATT VARJE BARN MÅLGRUPP: FÖRSKOLA GYMNASIUM

Relevanta dokument
FOLK OCH FÄ PÅ LILLARYDSGÅRDEN

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Förslag den 25 september Biologi

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

för samtalen och diskussionerna framåt

Naturorienterande ämnen

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

VAD SÄGER LÄROPLANEN?

Metoder och arbetssätt

Workshop om kursplaner åk 7 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Förslag den 25 september Geografi

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

Förslag den 25 september Fysik

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Lärarhandledning Biologi

Religionskunskap. Syfte

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Medborgardialog med unga

Koppling till kursplaner

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Välkommen till Särskild utbildning för vuxna

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Religion Livsfrågor och etik

Temats innehåll och lärande

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Transkript:

PROGRAMINNEHÅLL ÄPPELTIDER MÅLGRUPP: FÖRSKOLA GYMNASIUM Vi njuter av mångfalden av olika äppelsorter och diskuterar kring vilka motiven är för att bevara en rik mångfald. Vi för en diskussion kring vad som styr våra inköp av t ex äpple och vem som bär ansvaret för att ekologiskt odlade och närproducerade produkter saluförs i större grad. Vad kan man som privatperson göra för att bevara mångfalden? Vi tittar på insektsbon man kan bygga själv till nyttodjur och diskuterar skadedjur och sjukdomar. Vi för en diskussion kring gentekniks fördelar och risker, t ex att kunna ta fram sorter som allergiker tål. Vi diskuterar vikten av att äta mycket frukt och grönsaker och vilka näringsämnen äpplen innehåller. Vi diskuterar utvecklingen från blomma till frukt för att förstå hur en befruktning går till. Jämförelser görs med människan. Vi resonerar kring att man inte kan sätta ett frö från ett äppelträd och tro att man ska få fram samma sort, utan att man istället måste ympa trädet. I programmet fokuserar vi mycket på Skåne under före industrialiseringen och tittar mycket på den närmiljö som omgav människor i t ex skogsbygden. Vi försöker ge förklaringar till varför folktron var så viktig i människors vardag. Vi sätter också in äpplet i den skånska matkultur som människor ingick i, där äpplet var en viktig vitaminkälla och eftertraktad sötsak. Vi tittar på äpplets användning på landsbygden under 1700 1800 talen där den vardag människor levde i delvis baserade sig på magi kring sjukdomar, hälsa och kärlek. Barnen får höra om Adam och Eva och den förbjudna frukten, om Iduns ungdomsäpplen ur den fornnordiska mytologin. Vem eller vilka bestämde och formade synen på sjukdomar och hälsa och varför kunde äpplen fungera som sjukdomsbärare men också kärleksmedel? FÖRSKOLAN FÖRSKOLAN SKA STRÄVA EFTER ATT VARJE BARN Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 1 3 Biologi, fysik och kemi Året runt i naturen Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Kropp och hälsa Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Geografi Att leva i närområdet Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Yrken och verksamheter i närområdet Att leva i världen Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Historia Att leva i närområdet Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. Yrken och verksamheter i närområdet Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Att leva i världen Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Svenska och svenska som andraspråk Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften. Berättande och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 4 6 Biologi Natur och samhälle Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Kropp och hälsa Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållande mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Geografi Livsmiljöer Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Historia Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, ca 1700-1850 Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män. Svenska Berättande och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor. Svenska som andraspråk Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 7 9 Biologi Natur och samhälle Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling. Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.

Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt. Geografi Livsmiljöer Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Historia Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur 1800-och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Svenska Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Svenska som andraspråk Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets - och livsfrågor. Svenska och Svenska som andraspråk Berättande texter och faktatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga: skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL, GYMNASIET Biologi 1 Ekologi Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. Genetik Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor. Evolution Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och sexuell selektion samt deras betydelse för artbildning. Biologi Marken och växternas biologi Växter

Växters pollinering och spridning. Biodlingens betydelse för växternas pollinering. Växters egenskaper och ärftlighet. Växtskador och deras orsaker, till exempel skador som uppkommer av skadedjur eller väderlek. Mikrobiologi Mikroorganismer som är skadegörare på växter. Naturkunskap 1a1 och naturkunskap 1b Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. Hållbart samhälle, miljö- och energikunskap Ekosystemens struktur, dynamik och bärkraft samt betydelsen av biologisk mångfald. Miljöhot och utmaningar där livsstilen och behovens konsekvenser speglas genom att man till exempel använder ekologiska fotavtryck. Miljöteknik Ha fördjupad förståelse för intressekonflikter mellan miljö och ekonomi för valda verksamheter. Bioteknik Kunna argumentera kring bioteknikens och genetikens Möjligheter och risker med bioteknik och genmodifierade organismer ur ett etiskt och samhälleligt perspektiv ur ett etiskt och samhälleligt perspektiv. Livsmedels- och näringskunskap 1 Olika led i hanteringen av råvaror och livsmedel: odling, djurhållning, transport, förvaring och förädling. Etik och miljö när det gäller råvaru- och livsmedelshantering samt resurshållning. Livsmedels- och näringskunskap 2 Etiska frågor gällande råvarors kvalitet och ursprung, till exempel rättviseförhållanden, genmodifiering och transporter. Livsmedelskvalitet i relation till hållbar utveckling och ekonomi. Historia 1b Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån tex social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Historia 2b Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter

och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. Svenska 1 Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. Svenska som andra språk Svenska språkets ordförråd och struktur i olika kommunikationssituationer. Religionskunskap 1 Individers och gruppers indentiteter och hur de formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida källor SÄRSKOLAN KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 1 6 Naturorienterade ämnen: biologi, fysik och kemi Mönster och strukturer i naturen Årstidsväxlingar och kännetecken för de olika årstiderna. Vilka konsekvenser årstidsväxlingarna får för människan. Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras. Livscykler hos några växter och djur. Överlevnadsstrategier hos några växter och djur beroende på årstid. Naturvetenskap i vardagen Verksamheter i närsamhället som rör naturvetenskap, till exempel odling, djurhållning och olika former av tillverkningsindustri. Deras betydelse för elevens dagliga liv. Berättelser, myter, sagor och konst med naturvetenskaplig anknytning. Kropp och hälsa Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Samhällsorienterande ämnen: historia, geografi, religionskunskap, samhällskunskap Att leva i Sverige Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Några kristna högtider och några av de vanligaste psalmerna. SÄRSKOLAN

KURSPLANERNAS CENTRALA INNEHÅLL ÅRSKURS 7 9 Naturorienterade ämnen: biologi, fysik och kemi Mönster och strukturer i naturen Näringskedjor som beskriver samband i naturen. Ekosystem i närmiljön och hur växter och djur samspelar med varandra och med miljön. Fotosyntes och förbränning. Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Samhällsorienterande ämnen: historia, geografi, samhällskunskap och religionskunskap Att leva tillsammans Hur livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i olika religioner och andra livsåskådningar. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. GYMNASIESÄRSKOLAN MÅL SOM ELEVEN SKA HA UPPNÅTT EFTER AVSLUTAD KURS Biologi Kunna några centrala biologiska begrepp och skeenden till exempel fotosyntesen och kretslopp i naturen. Ha kännedom om grunddragen i naturens utveckling och betydelsen av en biologisk mångfald. Naturkunskap Ha egna erfarenheter från utflykter i olika typer av natur, under olika årstider och växlande väder. Ha kännedom om några växters och djurs beroende av varandra samt betydelsen av biologisk mångfald. Hållbar utveckling Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling. Ekosystemens struktur, dynamik och bärkraft samt betydelsen av biologisk mångfald. Historia 2 Historiska källor som berättar om människors levnadsvillkor under olika perioder, till exempel tidningar, filmer och föremål. Historia 3 Historiska källor som berättar om levnadsvillkoren för barn, kvinnor och män.