Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden 2013-11-26 2017-05-30 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Utvecklingsstrateg Castor VON.2017.25 Dokumentinformation Ersätter riktlinjer antagna av Vård- och omsorgsnämnden 2013-11-26

2 (28) Inledning 4 Utgångspunkter 4 Lagstiftning mm 5 Barnperspektiv 5 Våld i nära relation 6 Ansvarsfördelning mellan kommuner 6 Ansökan 6 Kontroll av uppgifter... 7 Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd... 7 Identitet och vistelse... 8 Medborgarskap och uppehållstillstånd... 8 Dokumentation... 8 Hushållstyper 8 Sammanboende och hushållsgemenskap... 8 Gifta men inte sammanboende... 9 Gymnasiestuderande ungdom... 9 Inneboende... 9 Underårig som bildat familj... 9 Hushåll med underåriga barn... 10 Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna... 10 Särskilda grupper 10 Arbetslösa... 10 Avstängning från arbetslöshetsersättning... 11 Ungdom och unga vuxna... 11 Sjukskrivna... 11 Personer med missbruksproblem... 11 Företagare eller personer med fria yrken... 12 Intagna i kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård... 12 Hyreskostnad... 12 Magasineringskostnad... 13 Intensivövervakning s.k. fotboja... 13 Kontraktsvård... 14 Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten... 14 Hyreskostnader vid vistelse på institution... 14 Studerande... 15 Grundskolenivå... 15 Gymnasienivå... 15 Högskolenivå... 15 EU-medborgare... 15 Riksnorm 16 Arbetsresor... 16 Boende/Boendekostnader... 16 Hyresrätt/ andrahandsboende... 17 Bostadsrätt eller villa... 18 Flyttkostnad... 18

3 (28) Reparationskostnader... 19 Hemutrustning... 19 Bistånd till hemutrustning... 19 Komplettering av hemutrustning... 20 Hushållsmaskiner... 20 Identitetshandling... 20 Internet... 20 Julklappspeng... 20 Kläder och skor utöver vad som ingår i ekonomiskt bistånd... 20 Resor 21 Färdtjänst... 21 Rekreationsresor... 21 Resa till begravning/anhörigs sjukdom... 21 Resor i samband med umgänge med barn... 21 Återföreningsresor/återvandringsresor... 22 Sjukvårdskostnad... 22 Läkarvård/medicin... 22 Tandvård... 22 Akut tandvård... 22 Nödvändig tandvård... 23 Skulder 23 Hyresskuld... 24 Elskuld... 24 Telefonskuld... 24 Spädbarnsutrustning 25 Stämpelavgifter 25 Tekniska hjälpmedel 25 Telefonabonnemang... 25 Terapikostnad 25 Umgängeskostnader... 25 Uppehållstillstånd... 26 Bistånd i övriga situationer 26 Akut bistånd... 26 Beslut som löper över flera månader... 27 Reducerat ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd... 27 Utlandsvistelse... 27 Referenslitteratur 28

4 (28) Inledning Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig nämnd för ekonomiskt bistånd enligt ett reglemente som är beslutat av kommunfullmäktige. Ekonomiskt bistånd, som även kallas försörjningsstöd, ska vara ett komplement till socialförsäkringarna. Det ekonomiska biståndet ska ge hjälp när de generella stödformera inte är tillräckliga eller inte kan lämnas. Ekonomiskt bistånd har som uppgift att träda in tillfälligt vid korta perioder av försörjningsproblem. Detta dokument innehåller en vägledning och anvisningar för arbetet med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Syftet med riktlinjerna är att principen om likabehandling följs när det gäller såväl bidragsnivå, förutsättningar för ekonomiskt bistånd samt åtgärder för att sökande ska få en egen försörjning. Riktlinjerna beskriver vanligt förekommande omständigheter varför det inte är möjligt att här beskriva alla situationer eller behov som kan tänkas uppkomma. Riktlinjerna anger vad eller vilken nivå som ska bedömas som en skälig levnadsnivå i normalfallet, dock ska en individuell bedömning alltid göras. Utgångspunkten för den individuella behovsprövningen är vad som skiljer den enskilde från andra med snarlika förutsättningar. Vid eventuella krav som ställs på den biståndssökande ska hänsyn tas till den enskildes individuella förmåga och förutsättningar. Om det finns anledning att frångå riktlinjerna ska detta särskilt motiveras och dokumenteras i beslutet. Samråd med närmaste arbetsledare ska alltid göras i dessa fall. Om ärendet är av principiell betydelse ska det överlämnas till arbetsutskottet för avgörande. För mer information än vad som tas upp i dessa riktlinjer hänvisas till Socialstyrelsens Allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1) och Ekonomiskt bistånd handbok för socialtjänsten. Utgångspunkter Socialtjänstlagen utgår från att var och en har ett eget ansvar för sin livsföring och efter förmåga bidrar till sin egen försörjning. Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) utgör det yttersta skyddsnätet när den enskilde inte kan försörja sig på annat sätt. Grunden är därför att den enskilde ska klara sin försörjning på egen hand genom t.ex förvärvsarbete, bidragberättigande studier eller annan inkomstbringande syssla. Av naturliga Arbetslinjen gäller i Oxelösund vilket innebär att individens förmågor (och inte oförmågor) sätts i fokus. Utgångspunkten är att människor både vill och kan ta ansvar för sin egen försörjning. Verksamhetens främsta uppgift blir därför att genom aktiva insatser och genom motivations- och förändringsarbete skapa förutsättningar för den enskilde att ta detta ansvar. I Oxelösund ska den som är arbetslös och arbetsför och ansöker om ekonomiskt bistånd hänvisas till ett strukturerat stöd för att nå egen försörjning. Genom verksamheten Drivhuset får den sökande stöd av personal jobbcoacher- att komma in på arbetsmarknaden. Har den sökande inte förutsättningar att arbeta ska kompetenshöjande insatser erbjudas.

5 (28) Stävan är att biståndet ska utformas så att det stärker den enskildes egna resurser att leva ett självständigt liv. Genom det ekonomiska biståndet ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I förarbetena till lagen sägs att nivån inte ska överstiga vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Vad som är skäliga kostnader när det gäller de dagliga levnadsomkostnaderna är fastslaget i en riksnorm. Lagstiftning mm Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. De lagar som främst reglerar ekonomiskt bistånd är socialtjänstlagen (SoL), förvaltningslagen (FL), sekretesslagen (SekrL) och kommunallagen (KL). Dessutom omfattas verksamheten även av regler i en rad andra lagar som äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lag om registrerat partnerskap, föräldrabalken (FB), lag om mottagande av asylsökande (LMA), lag om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lag om allmän försäkring (AFL), bidragsbrottslagen. Verksamheten regleras även genom kommunens övriga riktlinjer och styrdokument. Barnperspektiv Av naturliga skäl är det oftast vuxna som söker och får ekonomiskt bistånd, men handläggaren behöver också ha ett barnperspektiv. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation måste bedömas från fall till fall. När en utredning i socialtjänsten berör barn, ska hänsyn tas till barnets situation. I socialtjänstlagen står att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Detta innebär att konsekvenserna för barnen alltid ska övervägas innan beslut fattas. Av beslutet ska det framgå att så har skett, även om det inte är avgörande för beslutet. I arbetet med försörjningsstöd finns det särskild anledning att fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Barnperspektivet i handläggningen innebär att: i samarbete med föräldrarna tydliggöra barnets behov och situation med koppling till den ekonomiska situationen bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning dokumentera hur barnets behov beaktats uppmärksamma barns behov inom viktiga områden som boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritid, skolaktiviteter m.m. När barnperspektivet påverkar ett hushålls behov av ekonomiskt bistånd kan det resultera i att Hushållet får extra pengar för att ett barn ska kunna fortsätta med en fritidsaktivitet En förälder kan ha kontakt eller umgänge med sitt barn Föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd får hjälp med att få arbete och bli självförsörjande

6 (28) Ytterligare vägledning finns i Socialstyrelsens rapport Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Våld i nära relation Våldsutsatta, partners och deras barn ska erbjudas stöd och hjälp från socialtjänsten. I arbetet med ekonomiskt bistånd är det viktigt att uppmärksamma det behov av hjälp som kan finnas i bidragshushållen i samband med våld i nära relationer eller vid så kallat hedersrelaterat våld. Om det finns ett behov av bistånd i form av skyddat boende ska inte den våldsutsatte personens ekonomi avgöra om kostnaden för nödvändiga insatser ska beviljas eller inte. Vid bedömning av rätten till ekonomiskt bistånd görs en sedvanlig ekonomisk prövning om personen själv har inkomster eller tillgångar som kan tillgodose personens ekonomiska behov. Dock ska hänsyn tas till att på grund av situationen kan personen kan ha svårigheter med att få tillgång till sina pengar eller i övrigt bidra med underlag till utredningen. I det akuta skedet är det olämpligt att hänvisa till partnerns eventuella försörjningsskyldighet. I samband med familjevåld bör socialtjänsten göra separata akter för de berörda personerna. Personer som är utsatta för våld eller andra övergrepp har rätt att i förväg ansöka om stöd- och hjälpinsatser i den kommun dit han eller hon vill flytta och bosätta sig permanent. För mer information se Socialstyrelsens Meddelandeblad: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-5-41 Ansvarsfördelning mellan kommuner Vistelsekommun är den kommun där personen vistas när det aktuella behovet uppstår som ansvarar för stöd och hjälp. Om det är klarlagt att det finns en annan kommun som ansvarar för stöd och hjälp begränsas vistelsekommunens ansvar till att avhjälpa det akuta behovet, exempelvis med en hemresa till sin hem(bosättnings-)kommun. Med akuta situationer avses sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsett. Bosättningskommun är den kommun där personen är stadigvarande bosatt. Oavsett var den enskilde är bosatt eller om bostad saknas så ska den kommun till vilket personen har starkast anknytning anses som bosättningskommun. Det är bosättningskommunen som ansvarar för stöd och hjälp för dem som tillhör kommunen även vid vistelse i en annan kommun. Folkbokföringskommun är den kommun där den enskilde är folkbokförd. Folkbokföringskommunen ansvarar för stöd och hjälp under kriminalvård i anstalt, under vård på sjukhus eller i samband med utskrivning från ovanstående. Ansökan En ansökan kan göra skriftligt, muntligt eller elektroniskt genom e-tjänst eller e-post. Det är viktigt att skilja mellan en ansökan och ett rådgivande samtal. Vid oklarhet behöver handläggaren be om förtydligande från den sökande om det är en ansökan eller inte. På vilket sätt ansökan mottagits ska framgå av journalen. I anslutning till ansökan är det viktigt att informera vilka regler och förutsättningar som krävs för att erhålla biståndet som exempelvis att uppgifterna kommer att samlas i ett dataregister eller att

7 (28) lämnade uppgifter kan kontrolleras. Den sökande har då möjlighet att överväga om han eller hon ska avstå från att göra en ansökan. Ansökningstiden beräknas från datumet när den första kontakten sker. Från detta datum ska ärendet anses aktualiserat, om inte annat framkommer under utredningen. Av ansökan ska det klart framgå vad personen ansöker om. Den sökande ska skriftligen intyga att lämnade uppgifter är riktiga. Uppgifter som alltid ska framgå av ansökan är: Identitet och medborgarskap, boende, folkbokföring, civilstånd. Vårdnadshavare för barn i hushållet. Om personen är anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Inkomster och tillgångar, till exempel bil och bankmedel. Kontroll av uppgifter Felaktiga utbetalningar kan undvikas genom tydlig information och vägledning till de sökande om hur förutsättningarna ser ut. Felaktiga utbetalningar kan trots detta ändå uppkomma av olika orsaker. Det kan handla om brister i ärendehanteringen, att den sökande inte förstått eller fått tillräcklig information om regelverket eller att den sökande medvetet lämnar oriktiga uppgifter i syfte att erhålla för hög ersättning. Om det finns anledning att misstänka att felaktiga uppgifter lämnats ska de lämnade uppgifterna granskas mer ingående. I de fall den enskilde fått ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp ska biståndet alltid återkrävas i enlighet med socialtjänstlagen 9 kap1. Den som konstaterats medvetet ha lämnat felaktiga uppgifter eller genom grov oaktsamhet orsakar fara för att felaktigt för högt bidrag betalats ska alltid polisanmälas.. Rutinmässig kontroll av beslutsunderlagen görs stickprovsvis av verksamheten. Omständigheter som kan leda till felaktiga utbetalningar och som särskilt bör uppmärksammas vid kontroll är: om sökande egentligen är sammanboende. om barn som uppges ingå i hushållet inte vistas i landet. om sökande samtidigt får ekonomiskt bistånd i annan kommun. om sökande undanhåller inkomster och tillgångar. Prövning av rätten till ekonomiskt bistånd Handläggning av ekonomiskt bistånd innebär i hög utsträckning myndighetsutövning med krav på rättsäkerhet, gemensamt förhållningssätt och likvärdiga bedömningar. Prövningen av rätten till bistånd görs i flera steg och en individuell behovsprövning ska alltid göras. Följande frågeställningar ska klarläggas i utredningen: Är förutsättningarna för bistånd uppfyllda?

8 (28) En bedömning ska göras av om den sökande kan anses uppfylla de krav som kan ställas på henne eller honom i syfte att uppnå självförsörjning. Kan behovet av bistånd tillgodoses på annat sätt? Annat sätt kan till exempel vara genom försörjningsskyldiga anhöriga, genom inkomster eller tillgångar, genom socialförsäkringsförmåner, studiestödsformer eller andra ersättningar. I vissa fall ska behovet tillgodoses genom andra huvudmän som Försäkringskassan, Landstinget, Migrationsverket eller Kriminalvården. Vilket bistånd ska beviljas? Utöver riksnormen som fastställs av regeringen ska med utgångspunkt från lagen och kommunens riktlinjer en bedömning göras av vilket behov som föreligger, och vad som är en skälig levnadsnivå för den enskilde. Identitet och vistelse Personuppgifter och uppgifter om boende ska kontrolleras i alla nya ärenden. Som legitimation godtas pass, körkort, ID-kort eller uppehållstillstånd från Migrationsverket. Boende och vistelsetillhörighet kontrolleras genom folkbokföring, hyreskontrakt och aktuell hyresavi. Om det inte är möjligt att kontrollera en persons boende eller vistelsetillhörighet på annat sätt ska hembesök göras. Om den sökande inte är folkbokförd på den adress som anges i ansökan, men uppger sig vara stadigvarande bosatt där, ska han eller hon uppmanas ändra folkbokföringsadress. För bedömning av den sökandes kommuntillhörighet se avsnittet om Ansvarsfördelning mellan kommuner. Löpande kontroll av att sökande vistas i kommunen ska göras genom personlig kontakt. Det är även viktigt att kontrollera vistelsen för barn och ungdomar som uppges ingå i hushållet samt vem som är vårdnadshavare. Gymnasiestuderande ungdomar ska särskilt uppmärksammas för att avhopp från skolan snarast möjligt ska upptäckas. Dessa ungdomar ska omgående hänvisas till utbildningsförvaltningen. Medborgarskap och uppehållstillstånd Utländska medborgare ska vid ansökan visa upp giltigt uppehållstillstånd eller handling som styrker deras uppehållsrätt. Vid oklarhet ska Migrationsverket alltid kontaktas. Dokumentation Socialtjänsten har skyldighet att dokumentera sin verksamhet. Särskilt viktigt är det i samband med myndighetsutövning. Den enskilde ska informeras om den dokumentation som förs om honom eller henne och rätten att ta del av denna. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Se även Socialstyrelsens handbok Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Hushållstyper Sammanboende och hushållsgemenskap En utgångspunkt vid prövningen av ekonomiskt bistånd är att alla inkomster och tillgångar räknas som gemensamma för makar, registrerade partner och sambor.

9 (28) Normalt ska den ena parten i ett par inte kunna få bistånd för egen del utan att den andres inkomster eller tillgångar beaktas. Personer som bor ihop och delar vissa kostnader men inte har ekonomiskt ansvar gentemot varandra, t ex vuxna barn som bor kvar hemma eller vänner som delar lägenhet. För dessa hushåll beräknas normen som den personliga kostnaden för ensamstående samt personens andel av hela hushållets gemensamma kostnader. Hushållsgemenskap gäller normalt från den dag sammanflyttningen sker. Om sammanboendet är oplanerat och osäkert och har varat en kort tid kan det undantagsvis och under kortare tid göras avsteg från principen. Gifta men inte sammanboende Gifta makar är enligt lag försörjningsskyldiga gentemot varandra. Försörjningsskyldigheten gäller även om makarna har skilda hushåll. Den gemensamma inkomsten ligger till grund för bedömning av bistånd och hänsyn ska inte tas till fördyrade omkostnader på grund av skilda hushåll. Endast om det är uppenbart olämpligt att makarna har gemensam ekonomi, till exempel vid en familjevåldssituation, eller då någon av makarna är oförmögen att ta sitt ansvar för resten av familjen ska principen om gemensam försörjnings-skyldighet frångås. Undantag kan även göras vid akuta nödsituationer. Gymnasiestuderande ungdom Föräldrarna har, enligt föräldrabalken, försörjningsskyldighet för ungdomarna så länge de går kvar i gymnasieskolan, dock längst tills ungdomarna fyller 21 år. I dessa fall ska ungdomen räknas in i familjens behov och normen för 15-20 åringar användas. Föräldraansvaret gäller oavsett om den unge har egen bostad eller inte. Socialtjänsten ska normalt inte vid biståndsprövning ta hänsyn till den extra kostnad det innebär att gymnasiestuderande ungdomar har eget boende. Undantag ska göras endast om det finns synnerliga skäl till att den unge inte kan bo kvar hemma. I möjligaste mån ska ungdomen ingå i föräldrarnas hushåll, men ibland kan det finnas skäl att se honom eller henne som ett eget hushåll. Men även i dessa fall ska föräldrarnas ekonomi och förmåga att bidra till den unges kostnader utredas. Inneboende Sökande som bor inneboende ingår inte i hushållsgemenskap. Dessa ska bedömas enligt norm för ensamstående. Om avtalet mellan hyresvärden och den inneboende medför att vissa hushållsutgifter ingår i hyran, som t ex telefon och/eller förbrukningsvaror, kan normen ta hänsyn till det. Underårig som bildat familj Föräldrar har kvar sitt försörjningsansvar för underårigt barn även om den underårige själv blir förälder. Föräldrarna har däremot inget försörjningsansvar för sitt barnbarn. Vid giftermål övertar maken försörjningsskyldigheten för underårig eller gymnasiestuderande upp till 21 års ålder. Om maken inte kan fullfölja sin försörjningsskyldighet (primär försörjningsskyldighet), har den underåriges föräldrar försörjningsskyldighet (sekundär försörjningsskyldighet).

10 (28) Hushåll med underåriga barn Föräldrarna ska ta ut full föräldrapenning till dess barnomsorgsplats erbjuds. Om båda föräldrarna deltar i arbetssökarverksamhet får ersättningsdagarna delas upp mellan föräldrarna. För rätt till fortsatt bistånd är den som får ekonomiskt bistånd i avvaktan på plats i förskoleverksamhet skyldig att ta första anvisning av förskoleplats oavsett var i kommunen den finns om avståndet till bostaden är rimligt. Undantag från denna princip kan göras om barn med psykiska eller medicinska svårigheter behöver särskild typ av förskoleverksamhet eller om barn behöver senarelägga start i förskoleverksamhet. Behovet ska vara styrkt med läkarintyg. Hushåll där barn bor växelvis hos föräldrarna Om barnet eller barnen bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna ska halva barnbidraget räknas som inkomst och halva normen som utgift. Det förutsätts att även övriga utgifter för barnet delas mellan föräldrarna, exempelvis beviljas övrigt ekonomiskt bistånd med halva barnomsorgsavgiften, medicinkostnaden etc. Beträffande umgängesbarn, se avsnitt om umgängeskostnader. Särskilda grupper Arbetslösa Vid prövning av rätten till ekonomiskt bistånd ingår prövning av om behoven kan tillgodoses på annat sätt. Av förarbetena till lagen framgår att den enskilde är skyldig att efter förmåga bidra till sin försörjning. Den som är arbetslös och bedöms som arbetsför ska stå till arbetsmarknadens förfogande och söka arbete aktivt. Detta innebär att vara anmäld på arbetsförmedlingen och söka arbete och acceptera arbeten (se arbetsförmedlingens villkor för arbetslöshetsersättning, bedömning om lämpligt arbete mm). Krav ska ställas på att den arbetslöse, som ansöker om ekonomiskt bistånd, söker alla lämpliga arbeten. Det kan även gälla tillfälliga och mindre kvalificerade arbeten som den sökande omgående ska kunna ta. Som en del i utredningen ska normalt den arbetslöse medverka i särskild kartläggning för att klargöra vilket stöd den arbetslöse behöver för att få arbete eller motsvarande. Socialtjänsten kan som villkor för biståndet kräva att den enskilde deltar i praktik, arbetsträning, arbetsmarknadsutbildning eller arbetsrehabiliterande åtgärder för att höja sin kompetens och förbättra sina möjligheter att få ett arbete. Även grundutbildning i svenska och arbetssökarverksamheter räknas hit. Kraven på en arbetslös biståndssökande person kan ingå som ett led i prövningen antingen enligt 4 kap 1 eller 4 och 5 SoL. Av beslutet ska det tydligt framgå vilket lagrummen som det stödjer sig på. All arbetsträning och praktik som sker med stöd av 4 kap 1 och 4 SoL ska ske i samverkan med arbetsförmedlingen.

11 (28) Vid deltidsarbete kan krav ställas om att heltidsarbete ska sökas. Om den enskilde inte bedöms uppfylla kraven att stå till arbetsmarknadens förfogande, exempelvis genom att inte söka arbete eller genom att vägra delta i arbetspraktik, arbetssökarverksamhet eller liknande, kan rätten till ekonomiskt bistånd ifrågasättas för hela hushållet. Detsamma gäller vid frånvaro från aktivitet utan dokumenterat giltigt skäl. Avstängning från arbetslöshetsersättning Om den arbetslöse har blivit arbetslös på grund av att han/hon har sagt upp sig själv, är huvudprincipen, att ekonomiskt bistånd inte ska kompensera för den avstängning från arbetslöshetsersättning, som det medför att säga upp sig på egen begäran. Om den arbetslöse i övrigt uppfyller förutsättningarna, är han/hon berättigad till ekonomiskt bistånd först från den dag rätten till arbetslöshetsersättning inträder. Om den sökande åberopar synnerliga skäl för att säga upp sig, ska han/hon alltid uppmanas att i första hand försöka få avstängningen från arbetslöshetsersättning hävd. Ungdom och unga vuxna Att vara långtidsarbetslös och sakna tidigare arbetslivserfarenhet innebär särskilda svårigheter. Nämndens insatser för denna grupp är prioriterade vilket innebär att väntetider helt ska undvikas och att den sökande så snart som möjligt ska komma igång i en aktivitet. Den sökande bör även få särskilt stöd för att finna vägar till egen försörjning. Sjukskrivna För att arbetsoförmåga vid sjukdom ska godkännas, ska den sökande ha ett aktuellt läkarutlåtande som intygar oförmågan att arbeta eller delta i arbetsinriktad rehabilitering helt eller delvis. Det är inte sjukdomen i sig som bedöms utan arbetsförmågan. Innan ekonomiskt bistånd kan bli aktuellt ska Försäkringskassan ha prövat rätten till sjukpenning som den enskilde ska ansöka om även om personen eventuellt saknar sjukpenninggrundande inkomst. Arbetslösa som är sjuka ska, om det utifrån medicinsk utredning bedöms lämpligt, erbjudas rehabiliterande insatser. Insatser ska erbjudas i samverkan med arbetsförmedling, landstinget och försäkringskassa. Socialtjänstens ansvar i sådan samverkan är social rehabilitering. Den som varit långvarigt sjuk och sjukskrivande läkare bedömer att personen inte kommer att återfå arbetsförmågan ska uppmanas att ansöka om sjukersättning. Arbetslösa som är sjukskrivna på deltid ska stå till arbetsmarknadens förfogande, i förhållande till sjukskrivningens omfattning. Personer med missbruksproblem De generella kraven som kan ställas på biståndssökande kan inte i samma utsträckning användas för människor som har allvarliga missbruksproblem. Socialtjänsten kan inte ställa som villkor för biståndet att en person med missbruksproblem måste följa en viss behandlingsplan. Vägrar dessa personer helt eller i stor utsträckning att medverka i socialtjänstens

12 (28) arbete för att utarbeta en handlingsplan eller att göra en utredning, så kan detta dock utgöra grund för att reducera biståndet Likaså om det på grund av ett pågående missbruk är uppenbart att biståndet inte används till avsett ändamål. Företagare eller personer med fria yrken Egna företagare förväntas kunna klara sin försörjning via inkomster från sitt företag, men det finns inte något lagstöd att generellt utesluta företagare från rätten till ekonomiskt bistånd. Aktiebolag representerar en realiserbar tillgång liksom vissa handelsbolag och enskilda firmor. Egna företagare, som driver en icke lönsam verksamhet, bör avveckla sitt företag och ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till ekonomiskt bistånd. Undantag kan göras i följande fall Behovet av bistånd är kortvarigt (högst 3 månader), därefter ger firman åter inkomster Företagaren har fått bidrag från arbetsförmedlingen under 6 månader och det finns utsikter att företaget ger inkomster inom en snar framtid (ca 3 månader) Om verksamheten i firman ger en viss inkomst och den sökande bedöms inte vara möjlig att placera på lönearbetsmarknaden inom överskådlig tid, kan efter särskild prövning övriga medlemmar i hushållet få bistånd Sökande med fria yrken (konstnärer, författare, musiker, artister, frilans etc.) har ofta F-skattesedel, eftersom detta är ett krav från deras uppdragsgivare. Deras ansökan om ekonomiskt bistånd eller annat ekonomiskt bistånd ska prövas på samma sätt som för andra hel- eller deltidsarbetslösa, d.v.s. de ska vara inskrivna på arbetsförmedlingen och söka alla tillgängliga lämpliga arbeten. Intagna i kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård För personer som verkställer fängelse på kriminalvårdsanstalt svarar kriminalvården för alla kostnader under verkställighetstiden. För hyra och andra kostnader som har att göra med en eventuell bostad gäller i vissa fall särskilda regler som beskrivs nedan. Personer som är häktade eller genomgår rättspsykiatrisk undersökning erhåller häktesbidrag från kriminalvården och är därmed inte berättigad ekonomiskt bistånd. I samband med avslutningen av ett fängelsestraff åvilar ansvaret för stöd - och hjälpinsatser enligt SoL som aktualiserats inför vårdens upphörande folkbokföringskommunen. Därefter övergår ansvaret till bosättningskommunen. Den som genomgår rättspsykiatrisk vård eller är omhändertagen enligt smittskyddslagen har rätt till ekonomiskt bistånd på samma villkor som personer inskrivna för vård inom socialtjänsten. Observera att dömda till rättspsykiatrisk vård har kvar rätten till sjukpenning, pension, bostadsbidrag, etc. Hyreskostnad Personer som är häktade har rätt till ekonomiskt bistånd från socialtjänsten till hyreskostnad om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. En vanlig ekonomisk prövning ska alltid göras.

13 (28) Personer som är verkställer fängelsestraff har i vissa fall rätt till bistånd till hyra under verkställighetstiden. Vägledande vid prövning ska vara den sökandes hyresförhållande, strafftidens längd, egen förmåga att betala hela eller delar av hyran samt rehabiliteringsaspekten. Vid verkställighetstid på högst 6 månader kan ekonomiskt bistånd till hyra beviljas om det är olämpligt eller omöjligt att hyra ut lägenheten i andra hand. Ifall den sökande hyr andrahandslägenhet eller inneboenderum kan bistånd beviljas om hyresrätten finns kvar efter frigivning. Vid verkställighetstid som överstiger 6 månader får den sökande försöka få sin lägenhet uthyrd i andra hand. Den sökande bör även uppmanas att undersöka möjligheten att få ett tillgodohavande hos hyresvärden (löfte om kontrakt efter frigivning). Magasineringskostnad För personer som saknar permanent bostad kan ekonomiskt bistånd till kostnad för magasinering av egna tillhörigheter beviljas efter individuell prövning. Beslutet ska vara tidsbegränsat (i normalfallet 3 månader) och omprövas vid behov. Det är den enskilde som ska stå för kontraktet gentemot magasineringsfirman. Vid bedömningen ska också följande beaktas Möjligheten för den sökande att inom överskådlig tid erhålla egen bostad eller magasinering genom egna kontakter Kostnaderna för magasinering i förhållande till kostnad för nyanskaffning av hemutrustning Bohagets innehåll och skick Konsekvenser för den enskilde vid eventuell försäljning av bohaget Intensivövervakning s.k. fotboja Det finns två kategorier av intensivövervakning med fotboja dels som påföljd vid kortare straff och dels som ett led i utslussning från ett fängelsestraff. Förutsättningar för ekonomiskt bistånd skiljer sig åt mellan dessa. 1. Personer som dömts till sammanlagt högst 6 månaders fängelse, det vill säga ska avtjäna 4 månader, kan ansöka om intensivövervakning som ett alternativ till fängelse. Grundtanken är att personer vid korta straff ska kunna fortsätta arbeta, studera eller delta i rehabiliterande verksamhet. Den dömde jämställs med frivårdsklient och har exempelvis rätt att fortsätta få eventuell pension eller sjukpenning, dock inte ersättning från A-kassa. Endast om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt har personen rätt till ekonomiskt bistånd från kommunen till sin försörjning under verkställigheten med fotboja. Om verkställigheten med fotboja avbryts och övergår till intagning i kriminalvårdsanstalt gäller istället reglerna för intagna i kriminalvård. Ekonomiskt bistånd till eventuella merkostnader för intensivövervakningen, såsom avgifter, telefoninstallationer, eller resor till och från aktiviteter är inte aktuellt då dessa bekostas av kriminalvården. (Handbok om intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV 2011:6) 2. Personer som avtjänar fängelsestraff i lägst 6 månader, kan som ett led i frigivningsförberedelserna under slutet av strafftiden ansöka om verkställighet utanför anstalt med intensivövervakning med fotboja så kallad utökad frigång. Samma regler som för intagna i anstalt gäller även dessa personer så länge de verkställer fängelsestraffet.

14 (28) (Handbok om särskilda utslussningsåtgärder 2012:7 kap 3.4. Utökad frigång samt kap 4.9.8 Utökad frigång ekonomi) Kontraktsvård Kontraktsvård är ett alternativ till fängelse som innebär att den dömde får genomgå missbruksbehandling där kriminalvården och socialtjänsten upprättar en gemensam behandlingsplan. Kriminalvården har kostnadsansvaret för behandlingen fram till tänkt dag för villkorlig frigivning vilket inträffar efter 2/3 av det alternativa fängelsestraffet. Vid behandling på institution står kriminalvården för alla kostnader till vårdgivaren i samband med placeringen som fickpengar, drogkontroller, sjukvårdskostnader, resor, klädutrustning, fritids- och sportutrustning och hygienartiklar. I dessa fall ska ekonomiskt bistånd inte beviljas. Om behandlingen sker i öppenvård bekostar kriminalvården enbart den behandling och kontroll som följer av behandlingsplanen. Den sökandes behov av ekonomiskt bistånd ska prövas av socialtjänsten. Ansökan om ekonomiskt bistånd prövas av socialsekreterare i ekonomigruppen efter kontakt med socialsekreterare i vuxengruppen. Inskrivna för vård eller behandling inom socialtjänsten Personer som beviljas extern heldygnsvård eller behandling kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd på samma villkor som andra, om behovet inte kan tillgodoses med egen inkomst eller genom att fickpengar ingår i vårdkostnaden. Bistånd kan beviljas i form av fickpengar vid institutionsvistelse. Fickpengar till barn ska inte beviljas då föräldern har barnbidrag. Hyreskostnader vid vistelse på institution Ekonomiskt bistånd beviljas vid vistelse på kommunens HVB-hem Oliven om behovet inte kan tillgodoses med egen inkomst. Bistånd beviljas då utifrån riksnormen eftersom de inskrivna själva får bekosta alla utgifter som mat, kläder, fritidsaktiviteter, telefoni mm. För personer som under behandlingstiden har kvar sin bostad ingår även kostnader med anknytning till bostaden i det ekonomiska biståndet. Dessa kostnader är Hyra Hushållsel, abonnemangskostnad Telefon, abonnemangskostnad Hemförsäkring TV-avgift Bistånd till dessa kostnader kan beviljas efter sedvanlig prövning.

15 (28) Studerande Studerande på grundskola, gymnasium och eftergymnasial nivå är i normalfallet inte berättigade till ekonomiskt bistånd. För dessa grupper finns i regel andra finansieringsalternativ. Om en studerande i undantagsfall, efter individuell behovsprövning, beviljas ekonomiskt bistånd av socialtjänsten för vuxenstudier, ska denne ändå alltid söka studiemedlets bidragsdel. Detta gäller både vid grundskolestudier som studier på gymnasial nivå. Ekonomiskt bistånd kan beviljas som komplettering till hushåll där den ena parten i ett parförhållande studerar med studiemedel. I dessa fall medräknas i regel studiemedlet som inkomst för hushållet och särskilda kostnader för studier som godtagbara utgifter. I vissa fall kan man göra en vanlig normberäkning för familjen, med undantag av den familjemedlem som studerar. Grundskolenivå Vuxna som studerar på grundskolenivå kan ha rätt till ekonomiskt bistånd i de fall arbetsförmedlingen bedömer att studierna är en förutsättning för att den enskilde i framtiden ska kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Beslut om helt eller kompletterande bistånd fattas för en tidsbegränsad period och omprövas terminsvis. En förutsättning för beviljande av ekonomiskt bistånd är att alla andra bidragsformer är prövade. Bistånd bör inte beviljas vid ogiltig frånvaro från studier. Avdrag görs i det ekonomiska biståndet motsvarande det antal dagar den ogiltiga frånvaron pågått. Gymnasienivå Vuxenstuderande på gymnasienivå betraktas inte stå till arbetsmarknadens förfogande och är därför inte är berättigad ekonomiskt bistånd. För denna grupp finns andra alternativ i form av studiemedel dvs. studielån och studiebidrag. Bidragen är statliga och förväntas ge den enskilde förutsättningar att klara sin livssituation under studietiden. Högskolenivå Ekonomiskt bistånd beviljas inte under pågående studier. Undantag kan göras för en akut nödsituation då reducerat ekonomiskt bistånd kan beviljas. Har den studerande familj, och det trots försörjningsproblem är olämpligt att avbryta studierna under pågående termin, kan ekonomiskt bistånd beviljas som komplettering till studiemedel. Den studerandes månadsinkomst räknas ut genom att beviljat studiemedelsbelopp fördelas på det antal studiemånader som terminen omfattar enligt studiemedelsbeslutet. EU-medborgare Först ska prövning om sökande har uppehållsrätt göras, därefter ska bedömning göras om rätten till ekonomiskt bistånd. Vid prövning av uppehållsrätten utifrån arbetslös sökandes framtida möjligheter på arbetsmarknaden, ska bedömning hämtas in från arbetsförmedlingen. Se Socialstyrelsens handbok EG-rätten och socialtjänsten - en vägledning.

16 (28) Riksnorm Den del av det ekonomiska biståndet som utgör den så kallade riksnormen omfattar sex budgetposter för vuxna och sju budgetposter för barn och ungdomar. Följande poster ingår i riksnormen (utdrag ur Socialstyrelsens Ekonomiskt bistånd handbok för Socialtjänsten) Personliga kostnader Livsmedel: Kostnader för en näringsmässigt fullvärdig och varierande kost enligt Livsmedelsverkets näringsrekommendationer till frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål. Utgångspunkten är att man lagar all mat hemma. Kläder och skor: Kostnader för vanliga kläder och skor för olika årstider och väder samt för vardag, fritid och något festligare tillfällen. Utgångspunkten är normalt slitage av kläder och skor. Även tillbehör som paraply, armbandsur och väskor. Lek och fritid: Kostnader för vanliga fritidsaktiviteter både inomhus och utomhus samt viss motion och kultur. Även en viss kostnad för mobiltelefon ingår. Hygien: Kostnader för den personliga hygienen inklusive hårklippning och rakapparat, varor för skötsel av småsår med mera. Preventivmedel ingår inte. Barn- och ungdomsförsäkring: Kostnader för premie för gruppförsäkring eller individuell försäkring som gäller för sjukdom och olycksfall. Gemensamma hushållskostnader Förbrukningsvaror: Kostnader för toalett- och hushållspapper, batterier och glödlampor, och för dagligvaror som behövs för vård och skötsel av bostaden och av kläder och skor, till exempel diskoch tvättmedel. Dagstidning, telefon och TV-avgift: Kostnader för helårsprenumeration av en dagstidning, avgift till Radiotjänst för TV och månads- och samtalsavgifter för telefonsamtal inom Sverige. Arbetsresor Begreppet arbetsresor avser även kostnad för resor till att kunna delta i studier eller andra aktiva åtgärder som kommunen eller arbetsförmedlingen anordnar som regel inom kommunen eller i undantagsfall i regionen. I första hand beviljas kostnad för arbetsresor med allmänna kommunikationsmedel. Busskort kan beviljas vid 6 km mellan bostad och arbete/sysselsättning. Om resor med allmänna kommunikationer inte kan användas kan bistånd beviljas för resa med bil i form av milersättning. Boende/Boendekostnader Utgångspunkten vid bedömning av skälig kostnad och boendestandard ska jämföras med vad en låginkomsttagare på orten normalt har möjlighet att kosta på sig. Behovsprövningen ska omfatta både kostnad och bostadsstorlek. Vid en bedömning av vad som är skälig boendekostnad bör hänsyn tas till barns behov av utrymme även hos umgängesförälder. Den högsta godtagbara hyresnivån enligt riktlinjerna kan dock

17 (28) överskridas endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett sådant undantag kan vara om den enskilde har en lägenhet som i storlek och utrustning är anpassad till ett funktionshinder. Hyresrätt/ andrahandsboende Om boendekostnaden bedöms vara oskälig och behovet av ekonomiskt bistånd inte bedöms vara tillfälligt (mindre än tre månader) ska den sökande uppmanas att sänka boendekostnaden. Innan ett hushåll ställs inför kravet att förändra sin boendesituation ska följande förhållanden övervägas: Bostadens storlek i förhållande till familjemedlemmarnas antal. (Vägledning kan fås av Socialstyrelsens bok Ekonomiskt bistånd Handbok för socialtjänsten) Sociala konsekvenser av en flyttning. Det gäller både barnfamiljer och ensamstående vuxna med sociala problem. För barnfamiljer måste beaktas konsekvenser för exempelvis skolgång, barnomsorg och socialt nätverk. Sökandes ålder och hälsotillstånd samt möjlighet att klara av en flyttning. Sökandes möjlighet att bli godkänd som hyresgäst vid byte på grund av exempelvis arbetslöshet eller betalningsanmärkningar. Sökandes möjlighet att i framtiden med egna inkomster själv klara hyran. Om socialtjänsten efter ovanstående överväganden kommer fram till att sökande ska uppmanas att ändra sin bostadssituation ska sökande få skälig tid för att flytta eller på annat sätt skaffa en billigare boendekostnad. Sökande bör själv aktivt söka efter en billigare bostad, eller på annat sätt sänka sina boendekostnader. Om sökande har oskäligt hög boendekostnad och bedöms kunna flytta men avstår från försök att sänka sin boendekostnad ska bistånd till hyran minskas i nivå med vad som ovan sägs om skälig boendekostnad. Om någon som har ekonomiskt bistånd anser sig behöva byta bostad under pågående biståndsperiod och detta medför ökad boendekostnad ska detta ske i samråd med socialtjänsten. Om den biståndssökande flyttar till dyrare boende utan att samråda med socialtjänsten ska den tidigare lägre hyran beviljas. Avgift för parkeringsplats eller garage ska inte godtas om inte bilstöd beviljats från försäkringskassan. Avgift för medlemskap i hyresgästförening ska inte godtas. Inte heller kostnad för tillval ska godtas utom i de fall då den sökande inte har kunnat styra tillvalet. Hyrestillägg för lägenhetsunderhåll som beställs under den period då den sökande har bistånd ska normalt inte godtas. Undantag kan göras till exempel om behovet av ekonomiskt bistånd beräknas bli långvarigt och lägenheten är i stort behov av underhåll.

18 (28) Bostadsrätt eller villa Bostadsrätt eller villa kan vara en realiserbar tillgång som genom försäljning kan ge inkomster till försörjningen. Om biståndsbehovet väntas bli kortvarigt (högst 3 månader) eller om bostadsrätten eller villan är belånad på sådant sätt att det inte kan bli något överskott vid en försäljning och månadskostnaden är rimlig, ska krav på försäljning inte ställas. Endast om det blir ett överskott som kan användas till försörjningen är en försäljning meningsfull. I övrigt gäller vad som ovan sägs om hyreslägenheter beträffande skälig kostnad, krav på flyttning och överväganden i samband med det. Som boendekostnad för bostadsrätt räknas månadsavgiften till bostadsrättsföreningen plus räntan på lån för lägenheten. I boendekostnad för villa ingår tillsammans med ränta eventuella kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, försäkring och tomträttsavgäld. Endast ränta på lån som tagits för att köpa bostaden ska inräknas. Har bostaden belånats i syfte att köpa andra kapitaltillgångar som till exempel bil eller båt, ska räntekostnaden för dessa lån inte räknas in i boendekostnaden. Observera att sökande med lån på bostad alltid ska uppmanas att söka skattejämkning för räntekostnaden. Undantag kan göras om personen inte har något alternativ till boende, har en låg boendekostnad inklusive amorteringen och gjort vad han/hon kan för att få bort amorteringarna. Flyttkostnad Utgångspunkten är att de flesta människor själva organiserar sin flyttning med hjälp av släkt och vänner. Bistånd till kostnad för flyttning till utlandet beviljas inte enligt riktlinjerna. Det beviljade biståndet ska i första hand gälla hyra av släp eller lastbil inklusive kostnader för bensin och försäkring. Endast om särskilda skäl finns anlitas flyttfirma. I de fall den enskilde av medicinska skäl inte kan ordna flytten själv får han/hon hämta in minst två skriftliga kostnadsförslag från flyttfirmor och sedan göra en ansökan om bistånd till flyttkostnader. Läkarintyg måste styrka de medicinska skälen. Särskilda skäl ska även finnas för flyttning till annan ort i Sverige. Biståndet ska prövas utifrån följande Behov av och orsak till flyttningen (arbetsmarknadsskäl, hälsa, sociala omständigheter) Egen förmåga att ordna flytt med hjälp av vänner och anhöriga Vid flytt av arbetsmarknadsskäl bör man undersöka om arbetsförmedlingen kan ge bidrag till flytten

19 (28) Reparationskostnader Bistånd beviljas normalt inte till kostnader för reparation på grund av onormalt slitage eller skadegörelse i hyreslägenhet. Undantag kan göras om kostnaden utgör ett hinder för den sökande att genomföra en flyttning och då det finns medicinska och/eller sociala skäl till bostadsbytet. Hemutrustning Ekonomiskt bistånd kan ges till sådan hemutrustning som behövs för att ett hem ska fungera. Behovet bedöms utifrån den enskildes personliga förhållanden och framtida försörjningsmöjligheter. Vid ansökan om hemutrustning ska hembesök göras. Följande ska övervägas: Är behovet akut och nödvändigt för att sökanden ska kunna flytta in i anvisad bostad Barns behov av hemutrustning ska särskilt beaktas Hemutrustning kan vara led i en rehabilitering Vilka möjligheter har sökanden haft att spara till hemutrustning Vilken hjälp kan den sökande få av nätverket Kan behovet tillgodoses genom inköp av begagnad utrustning Unga människor som flyttar hemifrån ska normalt inte kunna få bistånd av samhället till grundutrustning utan flytten ska ha skett med planering som innebär att tillräcklig utrustning ska finnas. Undantag kan göras för unga människor som slussas ut från ett familjehem. Flyktingar eller utländska medborgare som har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till flykting hänvisas att ansöka om lån till hemutrustning via Centrala studiestödsnämnden (CSN). Bistånd till hemutrustning Hemutrustning kan beviljas vid behov till personer som har behov av ekonomiskt bistånd och som för att få en fungerande boendesituation inte kan vänta till att egna inkomster täcker behovet. Bistånd i dessa fall kan avse kostnader för säng, lampor, köksbord och stolar, husgeråd, städartiklar, sängutrustning, handdukar med mera. Behoven kan normalt, bortsett från sängutrustning, tillgodoses genom att köpa begagnad hemutrustning. Hemutrustning beviljas för säng, lampor, köksbord och köksstolar med 8 % av basbeloppet för en vuxen 12 % av basbeloppet för två vuxna 3 % av basbeloppet per barn Hemutrustning för husgeråd, städartiklar, sängutrustning och handdukar beviljas med 8 % av basbeloppet för en vuxen

20 (28) 8 % av basbeloppet för ytterligare en person i hushållet Bistånd till övrig hemutrustning kan beviljas efter individuell prövning. Bistånd till exempelvis TV, dator mm kan beviljas när det gäller barnfamiljer eller personer som av sociala skäl anses ha behov av detta. Komplettering av hemutrustning Bistånd till löpande komplettering och reparation av befintlig hemutrustning kan beviljas vid behov till sökande med mer än sex månaders behov av ekonomiskt bistånd. Prövning av behovet ska göras i förhållande till vad som kan anses vara skälig levnadsnivå och vad en låginkomsttagare i allmänhet har råd att kosta på sig. Hushållsmaskiner Bistånd till inköp av diskmaskin sker endast undantagsvis om det finns starka medicinska skäl styrkta av läkarintyg och annan bedömning Bistånd till inköp eller reparationer av tvättmaskin beviljas endast till sökande med fysiska eller psykiska hinder som är styrkta av läkarintyg eller annan bedömning som gör det omöjligt att använda fastighetens tvättstuga. Om behovet av tvättmaskin uppstått på grund av att fastigheten saknar tvättstuga, eller att denna inte fungerar, ska sökande hänvisas till värden. Identitetshandling Kostnad för identitetshandling kan efter särskild prövning beviljas, det vill säga att ändamålet är nödvändigt för den sökande och att behovet av ekonomiskt bistånd inte är att betrakta som tillfälligt. ID-kort, inklusive foto, söks hos polis eller bank och man betalar vid ansökningstillfället. Internet Bistånd till internet kan utgå med högst 0,6 % av prisbasbeloppet/månad. Julklappspeng Om en familj varit berättigad till ekonomiskt bistånd under minst 3 månader, innan ansökan för december, så kan bistånd beviljas till julklapp med 1% av prisbasbeloppet/barn. Kläder och skor utöver vad som ingår i ekonomiskt bistånd Extra bidrag till kläder och skor beviljas som huvudregel inte, om det inte finns starka medicinska eller andra tungt vägande skäl. Här avses engångskostnader för specialbeställda kläder eller skor som inte täcks av handikappersättning. Alla normala utgifter för kläder och skor ingår i normen. Ansökan prövas utifrån detta och eventuellt bistånd ges endast till merkostnader. Ansökan ska styrkas med ett intyg från läkare exempelvis gällande ortopediska skor.

21 (28) Resor Lokala resor som inte är arbetsresor kan i vissa fall beviljas av särskilda skäl. Behovet kan ha uppstått på grund av att sökande har regelbundna besök hos annan vårdgivare, eller i samband med rehabiliteringsplanering eller öppenvårdsbehandling. Det kan också finnas starka sociala skäl till behovet. Om bistånd i form av färdtjänst inte bedöms vara aktuellt kan ekonomiskt bistånd till kostnad för lokala resor beviljas. Färdtjänst För färdtjänst beviljas faktisk avgift. Maximalt per månad upp till nivån för månadskort för lokaltrafik. Busskort beviljas inte samtidigt. Bistånd till avgift för riksfärdtjänst ska bedömas på samma sätt som kostnad för andra resor som inte är lokala. Kostnader för medresenär beviljas normalt inte. Rekreationsresor Huvudprincipen är att bistånd till rekreationsresor inte beviljas. Resor inom landet kan i undantagsfall beviljas enligt följande För ensamstående vuxna ska biståndet prövas mycket restriktivt och endast ges när det finns mycket starka sociala eller medicinska skäl för en resa till anhörig i rehabiliterande syfte. Rekreationsresa kan beviljas för barnfamiljer med särskilda behov och som inte beräknas få egna inkomster inom överskådlig tid. Ansökan ska prövas utifrån barnets behov av miljöombyte och extra stödinsats. Bedömning ska även göras om behovet av rekreation kan tillgodoses genom lek- och fritidsposten i riksnormen. Nivån på det beviljade biståndet ska prövas utifrån vad barnfamiljer med låga inkomster i allmänhet har råd med. Med rekreation menas sådan aktivitet som normalt hör ihop med semester exempelvis resor och vistelse på annan ort. Bistånd kan då beviljas i form av till exempel reskostnad, logi eller inträdesavgift. Resa till begravning/anhörigs sjukdom Bistånd kan beviljas för resa inom Sverige om den svårt sjuke/avlidne är/var nära anhörig. Med nära anhörig menas make/maka eller motsvarande, förälder, barn, syskon, mor- och farförälder och barnbarn. Kostnaden ska vara i nivå med vad en låginkomsttagare har råd med. Resor i samband med umgänge med barn Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för att barns behov av umgänge tillgodoses. Den förälder som barnet bor hos ska vara med och bekosta umgänget utifrån ekonomisk förmåga och vad som är skäligt i förhållande till båda föräldrarnas ekonomi. Den förälder som ska utöva umgänge har dock huvudansvaret för kostnaderna. Det är barnets behov av umgänge som är avgörande, inte vad föräldrarna har för situation. Om föräldrarna tillsammans inte har råd eller inte kunnat komma överens om hur reskostnaderna ska betalas, kan bistånd till kostnad för umgängesresa beviljas. Behovsprövningen ska innefatta Barnets behov av umgänge Båda föräldrarnas ekonomiska förutsättningar Skäligheten av kostnaden för resan

22 (28). Återföreningsresor/återvandringsresor Bistånd beviljas inte till kostnader för återföreningsresor. Röda korset lämnar ibland resebidrag till familjemedlemmars resa till Sverige. Bistånd beviljas inte till kostnader för återvandringsresor. Utländska medborgare som kommit till Sverige som flyktingar kan söka återvandringsbidrag hos Migrationsverket. Bidraget ges dels i form av reskostnad, dels som en allmän schablon per person. Ibland önskar en person besöka hemlandet innan eventuell återvandring, men inte heller i dessa fall kan kommunen bevilja ekonomiskt bistånd till reskostnad. Sjukvårdskostnad Vid en planerad sjukhusvistelse kan ekonomiskt bistånd reduceras med posten för livsmedel, under förutsättning att de extra kostnader som sjukhusvistelsen innebär medräknas i det ekonomiska biståndet och bidrag till sjukhusräkning beviljas. Vid sjukhusvistelse en månad eller längre tid räknas förbehållsbeloppet som grundnorm + hyra +övriga faktiska skäliga kostnader + sjukvårdsräkningen. Om inkomsterna ligger under norm beviljas utfyllnad. Kostnader för transporter till och från sjukvård eller besök inom sjukvården beviljas endast med belopp upp till högkostnadsskyddet. Läkarvård/medicin Läkarvård och sjukvårdande behandling godkänns enligt gällande taxa för patientavgift till och med nivån för högkostnadsskyddet. Faktureringsavgift godkänns i regel inte. Undantag kan göras om man exempelvis inte haft något val till att faktureringsavgiften uppkommit. Vid ansökan om bistånd till kostnad för läkarvård/medicin ska kvitto visas på betald patientavgift samt infört i högkostnadsskyddet. Bistånd kan även beviljas till hälsoförebyggande undersökningar bland annat mammografi, cytologprov, prostataprovtagning. Bistånd beviljas inte till kostnad för uteblivna besök. Tandvård Ekonomiskt bistånd till tandvård utgår i första hand till akut tandvård. För annan omfattande tandvård skall kostnadsförslag från tandläkare hämtas. Finns tveksamhet om att föreslagen tandvård inte kan anses utgöra nödvändig tandvård ska behandlande tandläkare kontaktas för konsultation. Bistånd beviljas inte till kostnader för tandvårdsförsäkring eller uteblivna besök. Värnpliktiga, häktade och de som vårdas enligt smittskyddslagen är befriade från avgifter. Akut tandvård Med akut tandvård avses behov av omgående behandling vid värk, inflammationer och traumaskador. Exempel på behandling kan vara tandutdragning, akut rotbehandling, temporära fyllningar, enstaka fyllningar för att ta bort värk. Detta är behandling som oftast måste utföras omedelbart. Den får utföras utan kostnadsförslag i de fall ett sådant inte kan inväntas. Det ska av tandvårdsräkning eller genom kontakt med behandlande tandläkare framgå att behovet av behandling var akut. Det bör uppmärksammas att det faktum att det står akut besök på räkningen inte i sig innebär att behovet av behandling var akut.