ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER Många is-olyckor, flest sedan 2005 Enligt Svenska Livra ddningssa llskapets, SLS, sammansta llning har 5 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det a r sju fa rre a n under da 122 personer omkom. Under drunknade 20 personer i samband med is olyckor. Det a r det högsta antalet omkomna sedan 2005 och är 1 fler än SLS har en nollvision na r det ga ller antalet omkomna genom drunkning. SLS sammansta llning o ver antalet drunknade har visat pa en la ngsiktig minskning. Se tabell. Under de tre senast a ren har vi tyva rr kunnat konstatera en uppga ng av antalet omkomna pa grund av drunkning. Antalet barn och ungdomar under 19 a r som omkom till fo ljd av drunkning var tio vilket a r en positiv utveckling ja mfo rt med da 13 omkom. Av de som omkommer i drunkningsolyckor a r na ra a tta av tio ma n. Medela ldern a r ho g bland de omkomna, sex av tio a r o ver 50 a r. 0 av de omkomna var o ver 0 a r. Siffrorna i denna sammansta llning tar upp det fall da r personer har omkommit till fo ljd av drunkning och beskriver inget om det fo rmodade stora antal som bevittnar eller a r utsatta fo r ett tillbud som avlo per mer eller mindre lyckosamt. En uppskattning a r att det ga r fyra allvarliga drunkningstillbud pa varje omkommen ma nniska*. *Brenner, R.A (2003). Prevention of drowning in infants, children and adolescents. Pediatrics, 2, 0--5. 5 människor drunknade 3 300-2 200-1 Antal omkomna i genomsnitt under olika decennier samt under 30 (, per 100.000 inv)* 12 (2,1)* 252 (3,1)* Antal omkomna genom drunkning 200-1 (1,) 5 (1,3) 5 (1,3) 190-190- 190-1990- 2001- talet talet talet talet 2010 *Exklusive utländska medborgare. Definitionen för drunkning lyder som följer: Drunkning är en process som resulterar i livshotande syrebrist efter immersion / submersion i vätska. Personen kan som resultat av detta avlida eller överleva med eller utan skador. 1 1 1 1 90-0 - 103 10 2 9 95 9 129 13 122 5 0 - -0-0 -09 - -12-13 -1-1 sida 1/5
Kring slutet av 100-talet, na r Svenska Livra ddningssa llskapet bildades, omkom i Sverige drygt 1000 personer (21,3 per 100.000 inva nare) genom drunkning varje a r. Under 190-talet sjo nk antalet omkomna till cirka 500 per a r (,9 per 100.000 inv). Detta tack vare en kraftig satsning pa den allma nna simkunnigheten. Historisk utveckling Minskningen har sedan fortsatt i takt med att allt fler har la rt sig simma och fa tt kunskap i vattensa kerhet. Under a ren 2000 till 2009 var snittet 5 omkomna per a r (1,3 per 100.000 inva nare). Under a ren 2010 till a r snittet personer per a r (1,1 per 100.000 inva nare). I tabellen till ho ger redovisas antal drunkningar per olyckstyp under ja mfo rt med a r. Pa sidan tre visas tendenser fo r olyckstyper och antal drunknade under de senaste 10 a ren. Sidan fyra inneha ller a ldersfo rdelning och fo rdelning per ma nad och sidan fem fo rdelningen per la n. Badolyckor Antalet fo rolyckade vid bad har minskat till 2 personer (30 personer ). Minskningen kan till del fo rklaras med det kalla sommarva dret. Antalet omkomna i badolyckor de senaste tio a ren a r i snitt 2 personer per a r. Ma nga av de omkomna var o ver 50 a r. Orsaken till det att a ldre omkommer a r troligen da lig kondition i kombination med bristande simkunnighet och vattenvana samt olika sjukdomstillsta nd. Fritidsbåtar Antalet drunknade i samband med sma ba tsolyckor har minskat fra n 2 till 2. Tio av olyckorna har intra ffat i samband med fiske. Erfarenhetsma ssigt vet vi att sex av tio a r pa verkade av alkohol i samband med drunkningsolyckor och fritidsba tar. Trots ma nga rig information om nyttan av att anva nda flytva st ba r endast en av tio drunknade denna enkla och billiga livfo rsa kring. Cirka ha lften av de omkomna skulle, enligt tidigare underso kningar, ha klarat sig om de anva nt flytva st. Medela ldern bland de omkomna a r ho g och flera av de omkomna var o ver 0 a r. 20 personer omkom vid is-olyckor under. Det a r en stor o kning ja mfo rt med da endast fyra stycken omkom. Samtliga som fo rolyckats a r ma n och ha lften a r 0 a r eller a ldre. Sju av olyckorna a r i samband med fiske och sex i samband med skridskoa kning. Majoriteten, 15 stycken, av olyckorna skedde mellan januari och mars. Fo r o kad kunskap och fo rsta else fo r ett sa krare friluftsliv pa isen ha nvisas till isa kerhet.se. Typ av olyckor Badolyckor Fritidsbåt Fartyg Övriga 1 0 Olyckstyper och 2 30 2 2 20 10 20 30 0 50 0 Fiskeolyckor Under har 20 personer omkommit i samband med fiske fra n land eller ba t. Det a r en fo rdubbling ja mfo rt med. Tio av de omkomna fiskade fra n ba t. 12 stycken var 0 a r eller a ldre. Under de senaste tio a ren har i genomsnitt tio personer per a r omkommit i samband med fiske. Flest omkommer da de fiskat fra n mindre fritidsba tar. Ofta a r de som fiskar ensamma och har ingen eller bristfa llig sa kerhetsutrustning, exempelvis flytva st och/ eller sa kerhetslina. Övriga olyckor Under rubriken a terfinns olyckor (0 under ) da r det varit sva rt eller saknats mo jlighet att faststa lla det exakta ha ndelsefo rloppet vid olyckan. Fra mst ro r det sig om fall i vattnet fra n bryggor och kajer. Na r det ga ller o vriga olyckor a r medela ldern ho g. *Det kan förekomma skillnader i redovisningen mellan Transportstyrelsen och Svenska Livräddningssällskapet. Det beror på att SLS redovisar drunknade och förmodat drunknade svenskar även utomlands samt att Transportstyrelsen även redovisar omkomna i fritidsbåtsolyckor av andra orsaker än drunkning, exempelvis brand eller olyckshändelse. 0 sida 2/5
antal/år/ olyckstyp 0-5 Fördelning typ av drunkningsolyckor över åren 200 - Bad Fritidsbåt Övriga 0-3 2 0 - Antal totalt/år 103 10 2 9 95 9 129 13 122 5 200 200 2009 2010 20 2012 2013 201 Långsiktiga tendenser Det a r sva rt att se na gra tydliga tendenser om man studerar olyckstyper under den senaste tioa rsperioden. Fra n att trenden varit svagt sjunkande under fo rsta halvan av perioden, (200-2012 92 omkomna i snitt per a r), kan vi notera en o kning under de senaste fyra a ren,(2013-12 omkomna i snitt per a r). Att badolyckorna o kar under fina somrar a r tydligt och avspeglar sig 200, 2013 och 201. Det a r annars sva rt att se na gon tydlig trend na r det ga ller denna typ av olyckor. Na r det ga ller isolyckor visar sammansta llningen en svag minskning o ver tid. sticker ut negativt med ett kraftigt hack i kurvan uppa t med 20 omkomna i samband med is-olyckor. Typen o vriga olyckor o kar. Inom denna typ redovisas olyckor da r ha ndelsfo rloppet a r oklart. Noterbart a r att a ldersgruppen 0+ o kar vad ga ller drunkningsolyckor under rubriken o vriga olyckor. En farha ga fo r vilade i att en stor del av det nyanla nda skulle uppenbara sig i statistiken. Gla djande sa visar siffrorna att sa inte blev fallet. Endast tva do dsfall till fo ljd av drunkning ga r att ha rleda till gruppen nyanla nda. män kvinnor sida 3/5 Fördelning män - kvinnor Av det totala antalet omkomna under var % ma n vilket a r en procentuell o kning ja mfo rt med (2 %). En fo rklaring kan ligga i en sto rre exponering fo r aktiviteter i, pa och vid vatten i kombination med ett sto rre risktagande och o verskattning av sin fo rma ga, sa va l preventivt som i en faktisk no dsituation. Detta enligt de av SLS genomfo rda attitydunderso kningarna under 200 och 2012. 1 1 90-0 - 0-0 - 0-100 99 Fördelning män/kvinnor och 22 1
Drunkningsolyckornas åldersfördelning och 0-3 2 25 23 0 33 1 2 3 3 2 1 13 9 9 0-5-9 10-1 15-1 19-29 30-39 0-9 50-59 0-9 0+ Åldersfördelning SLS har en nollvision na r det ga ller antalet drunknade. Under 200 och 200 var antalet omkomna under 19 a r fem personer per a r medan det 2009 o kade till a tta och 2010 till 12 personer. 20 var antalet nio vilket a r samma som snittet fo r de fo rsta tio a ren pa 2000-talet. Under omkom 10 personer under 19 a r (13 under ) vilket a r tillbakaga ng till ett statistiskt normalla ge men a nda ett bekymmersamt antal. Ha lften av olyckorna skedde i samband med bad. Fyra av olyckorna bero r barn som a r sex a r eller yngre. Av det totala antalet omkomna under a r 35% o ver 0 a r. 20% procent mellan 0-9 a r och 10 % mellan 50-59 a r. Medela ldern fo r de omkomna a r a r (9 a r ). När händer olyckor Inte o verraskande sker de flesta olyckorna 5% maj augusti, 2 stycken a r en minskning ja mfo rt med da 9 personer fo rolyckades. De flesta badoch ba tolyckor intra ffar i mindre sjo ar och vattendrag. Det kan fo rmodas att man ha r ka nner sig sa krare a n i o ppet hav och da rmed omedvetet tar sto rre risker. Detta ga ller inte minst vid fa rd i fritidsba t da en del, fra mst a ldre, upplever det som ono digt att anva nda flytva st och att ha sa llskap. 2 snitt 33/år snitt 12/år Drunkningsolyckor med barn och ungdomar under 19 år snitt 1/år snitt 9/år 10 0-0- 90-2001- talet talet talet 2010 Drunknade under 19 års ålder 2010 20 2012 2013 201 12 9 5 13 10 0-3 Drunkningsolyckornas fördelning över åren och 35 2 2 23-5 1 12 15 1 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec sida /5 1 5 2 0
Drunkningsstatistik länsvis Bera kning av antal drunknade per a r och i genomsnitt under a ren 200- samt redovisning av antalet drunknade la nsvis redovisas nedan. Orsakerna till variationen mellan la nen a r troligen flera. Turistintensiva la n kan exempelvis fa felaktiga va rden per 100.000 inva nare. Avvikelserna mellan la nen a r dock sa stora att det inte kan uteslutas att attityderna till och kunskaperna om riskerna vid vatten och isar skiljer sig i olika delar av landet. Fritidsaktiviteter i anslutning till vatten a r ocksa vanligare i en del la n. Det kan noteras att de norra la nen har ho ga drunkningstal i fo rha llande till folkma ngden. Sannolikt spelar det kalla vattnet i norra delen av Sverige en avgo rande roll vid dessa olyckor. I a r sticker Ja mtland ut ur statistiken med 0 drunkningar ja mfo rt mot da personer drunknade i Ja mtlandsla n. Drunkningsolyckornas fördelning länsvis 200-200- -0-0 -09 - -12-13 -1-1 Genomsnittligt antal drunknade under under 200-200- Antalet drunknade Antal drunknade per 100 000 inv. 200-200- Stockholms stad o län 1 1 10 9 10 13 15 15 13 9 12, 0, Uppsala 3 3 2 1 1 0 2 3 5 2, 0, Södermanland 5 2 2 2 3 2 2 2 3,3 1,2 Östergötland 5 3 1 2 5 3 5 3, 0, Jönköping 1 1 1 3 3 1 3 2 2,9 0, Kronoberg 2 2 2 2 5 1 5 3 3 2,9 1,5 Kalmar 1 2 3 3 2 3,9 1, Gotland 0 0 1 1 0 2 0 1 1 1,0 1, Blekinge 1 1 3 0 5 0 1 5 2, 1, Skåne 9 2 5 10 5 12 10 10,5 0,5 Halland 2 1 5,1 1,3 Göteborg och Bohuslän 3 10 10 13 10 12,9 1,0 Älvsborg 3 1 0 1 3 3 2, 0, Skaraborg 1 0 2 1 0 5 5 1 2 2,1 0,9 Värmland 9 2 5 9 5 5, 2, Örebro 0 2 5 2 5 5 3 3, 1,2 Västmanland 1 1 1 0 1 5 1 2,5 0,9 Dalarna 5 3 1 3 10 1, 1, Gävleborg 5 2 2 9 3 1,0 2,1 Västernorrland 1 2 2 10 5,5 1, Jämtland 5 2 2 5 3 5 0 3, 1, Västerbotten 9 3 3 5 5, 2,2 Norrbotten 2 3 9 3 5,5 2,2 Utländska medborgare -* -* -* -* -* -* -* -* -* -* Internationellt 5 3 5 2 3 10 1,0 Summa 103 10 2 9 95 9 129 13 122 5 10, 1,3 Snitt per år under senaste 10 år 10, * Utländska medborgare ingår i länsredovisningen från och med 2003. SLS redovisning exkluderar självdränkning och drunkning som följd av brott. Ytterligare information: Mikael Olausson 0-120 102 5. sida 5/5