Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Relevanta dokument
Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Försjön. Försjön, södra delen

Virserums- Gårdvedaån

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Hammarskogsån-Danshytteån

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Samtliga inventerade vattendrag

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Åtgärdsområde 004 Västerån

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Murån Koord: X: / Y:

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

Åvaåns vattenkvalitet

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Allmänt om Tidanöringen

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Biotopinventering av Albäcken 2003

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Pro Natura

Damminventering inom Avasund

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Vattendragsvandringar. Bäcken från Hallångssjön

SE SE


Bevara Sommens nedströmslekande öring

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Bällstaåns vattenkvalitet

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Blå målklasser i skogsbruksplan

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Naturvärdesinventering tillhörande området Sapphult

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven

Elfisken Vojmån 2010

Transkript:

Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive Björnasjön från St. Granesjön till Hjortesjön är ca 2,3 km. Fallhöjden är sammanlagt knappt 28 meter och ån är strömmande till forsande mesta delen. Från St. Granesjöns utlopp och ner till Björnasjön strömmar ån genom barrskog. Ån har här rensats på block och sten. Efter Björnasjön rinner ån genom ett blockrikt parti ner till Björneströms övre damm där fallet på 6 meter nyttjas av en fabrik. Därefter följer Björneströms nedre damm. Detta fall nyttjas inte för närvarande. Nedanför dammen forsar ån och efter ca 200 m följer kärrmarker. Ån omges här av ask och klibbal med lönn och björk. Sedan följer dammen till Mörtefors kraftverk. En stor del av vattnet rinner sedan genom kraftverkstuben och släpps ut nedom kraftverket. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också. Björnån är påverkad främst genom dammbyggnaderna som var och en utgör ett definitivt vandringshinder för fisk. Ån har också påverkats av försurning men så länge kalkning uppströms pågår regelbundet är detta hot litet. Åns biologiska funktion är måttlig med övervintrande strömstare och en bottenfauna med högt naturvärde. Mellan dammarna finns ett öringbestånd. Ett visst raritetsvärde finns i form av en rödlistad (hotkategori 4) skalbaggsart, Stenelmis canaliculata. Den biologiska mångformigheten är måttlig med minst 4 fiskarter, däribland stationär öring, minst 1 vattendragsberoende fågelart (strömstare) men ett högt artantal vad gäller bottenfauna. Omgivningarna är varierande och en sjö ligger i åns lopp. Ån har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning.

Koordinater (enligt SMHI): 635315-148150 Huvudavrinningsområde: 74, Emån Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6 F 0g (6506) Totalt avrinningsområde: ca 175 km 2 Delsträcka: från Stora Granesjöns utlopp till Björnåns mynning i Hjortesjön Längd: hela vattendraget:? km delsträcka: 2,3 km Vattendragets bredd: Mer än 5-6 m: ca 2 km Mindre än 5-6 m: ca 0,3 km Höjd över havet: ma: 158 meter min: 130,4 meter Sammanlagd fallhöjd: ca 28 m Medelvattenföring: ca 1,20 m 3 /s Påverkan Reglering: Björneströms övre damm är reglerad för ett minikraftverk. Nedre dammen används inte längre. Från Mörteforsdammen tas allt vatten till kraftverket. Dammar: Vid Björneström finns 2 dammar, vid Mörtefors finns 1. Sammanlagd fallhöjd drygt 20 meter. Kanalisering: Nej. Rensning: Övre delen av ån, (uppströms Björnasjön) är rensad, block och stenar har plockats upp. Detta har skett för bortåt 100 år sedan(med ledning av åldern på träden som väer på den uppkastade vallen). Dikning: Nej Utsläpp: Troligen inga. Åkrar: Vid åns lopp mellan Björnasjön och Björneströms övre damm finns på östra sidan åkermark ca 50 meter från ån. Strandnära hyggen: Inte helt strandnära. Kalkning: Kalkdoserare finns uppströms vid Korparyd. Försurning: Björnån är belägen i en försurningskänslig del av Emåns avrinningsområde men risken för försurning är avvärjd så länge kalkning av vattensystemet pågår regelbundet. Främmande arter: Vet ej. Utdöda arter: Vet ej. Vägar, järnvägar: Vid Björneström passerar vägen mot Stenberga, mellan dammarna. En mindre väg passerar vid Mörteforsdammen. Övriga ingrepp: -

Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alk färg kond tot-p ( mmol/l ) ( mg Pt/l ) ( ms/m ) ( mg/l ) 851015 6,5 0,13 70 0,034 880418 6,6 0,07 120 6,3 940302 6,9 0,18 100 8,6 Bedömning: Kraftig påverkan vilket ger 1- poäng. (-, 0) Biologisk funktion Vattendragsberoende däggdjur och fåglar: Övervintrande strömstare - betydelse för arten i regionen. Fiskar: Stationär öring finns mellan dammen i Björneström och dammen vid Mörtefors - betydelse för arten i vattensystemet. Bottenfauna: Vid en undersökning 1992 bedöms bottenfaunan ha ett högt naturvärde. Förekomst av en rödlistad (hotkategori 4) skalbaggsart (Stenelmis canaliculata), förekomst av en ovanlig nattsländeart samt ett högt artantal och en hög diversitet ligger främst till grund för denna bedömning. Insekter: - Kärlväter: - Övrigt: - Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Saknas Abiotisk: Saknas Bedömning: Raritetsvärden saknas så vitt känt är. Detta ger 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskbestånd: Elprovfiske mellan dammarna 1986: öring, lake, gädda, mört. Vattendragsberoende däggdjur: - Vattendragsberoende fåglar: Strömstare Bottenfauna: 54 taa (1992)

Kärlväter: Bl.a. starr sp., kabbeleka, sumpmåra Övrigt: Nedom Björnasjön finns på vissa ställen rik vegetation nära stränderna: t.e. smörbollar, ask, lönn och oel. Abiotiska delkriterier Strandnära områden (inom 100 m från strand) Biotop Mindre än 10 % 10-50 % Mer än 50 % Barrskog Lövskog Åker Betesmark Våtmark Förekomst av översvämningsmark: Ja, flera kärr intill ån Åfårans förlopp Lugnflytande: ca 1,6 km Strömmar: ca 0,7 km Fall: 3 st Rakt lopp: åns övre lopp är uträtat även om ån rundar en moränkulle Ringlande: ca 1,6 km Grenat: ca 100 m läge: 1) övre loppet till stra nedströms Björnasjön 2) från ca 200 m nedströms kvarndammen i Björneström till kraftverksdammen i Mörtefors. läge: 1) från Björnasjön till övre dammen i Björneström 2) från kvarndammen och ca 200 m nedströms läge: utloppet från dammarna läge: hela loppet mellan sjöar och dammar läge: stra nedströms och stra uppströms Björnasjön som också har två utlopp. Åbottens geologi Svallsediment: - läge: vid Björnasjön Morän: - läge: hela loppet mellan sjöar och dammar Berg: - läge: - Vinteröppna avsnitt: läge:? Bedömning: Mindre mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+)

Betydelse för forskning och undervisning Betydelse för forskning och undervisning: Nej Framstående eempel på åtyp: Näringsfattig skogså. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Sammanvägning av kriterier Påverkan 1+ Biologisk funktion 0 Raritet 0 Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 0 Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde =5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde =3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt =1+, 0