Mät kondensatorns reaktans

Relevanta dokument
Spolens reaktans och resonanskretsar

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Experiment med schmittrigger

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

Undersökning av logiknivåer (V I

Mät elektrisk ström med en multimeter

Mät resistans med en multimeter

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Undersökning av olinjär resistans

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Elektroteknikens grunder Laboration 1

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Laboration - Va xelstro mskretsar

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

EMK och inre resistans - tvåpolen

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

De grundläggande logiska grindarna

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Laborationshandledning för mätteknik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

LABORATION 3. Växelström

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Sammanfattning av likströmsläran

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Mätningar på transistorkopplingar

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

RC-kretsar, transienta förlopp

Laboration II Elektronik

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

DEL-LINJÄRA DIAGRAM I

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, den 15 december 2005 klockan 8:00 13:00

Tentamen i Elektronik, ESS010, och Elektronik för D, ETI190 den 10 jan 2006 klockan 14:00 19:00

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Mät spänning med en multimeter

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Ellära 2, Tema 3. Ville Jalkanen Tillämpad fysik och elektronik, UmU. 1

Laboration 1: Likström

Mät spänning med ett oscilloskop

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg


Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

STÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Grundläggande Elektriska Principer

Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

Laborationshandledning

Lab 3. Några slides att repetera inför Lab 3. William Sandqvist

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 2 Elektronik för D ETIA01

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Växelström och reaktans

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Transkript:

Ellab012A Mät kondensatorns reaktans Namn Datum Handledarens sign Varför denna laboration? Avsikten med den här laborationen är att träna grundläggande analys- och mätteknik vid mätning på växelströmkretsar Du kommer att undersöka hur motstånd och kon den sa torer fungerar i växelströmskretsar * Analog Multimeter * Digital Multimeter * Spänningsaggregat som ger 0-12V DC * Kopplingsplatta * med probar Utrustning * Funktionsgenerator med anslutningssladd BNC krokodilklämma * Diverse: Kopplingssladdar för spänningsaggregat, flera färger isolerad enkelledare till kopplingsplattan och avbitartång * Komponentsats: Motstånd: Kondensator: (Komponentsats: ELK012A) Kondensatorns växelströmsmotstånd En kondensators reaktans (motstånd mot växelström) är beroende av frekvensen I det här experimentet skall du undersöka detta närmare Hur själva mätningen går till Detta är principen för kopplingen (koppla inte nu!): n har en inre resistans på max 50ohm och driver ett C-nät som består av i serie med Utsignalen från generatorn skall vara c:a 10Vrms och sinus För att beräkna reaktansen skall du mäta spänningen över kondensatorn och strömmen i kretsen Strömmen Ic mäter du, genom indirekt strömmätning, som bilden visar genom att mäta spänningen över (det är samma ström genom och C eller hur!) V Voltmeter Voltmeter V Får kopieras med angivande nde av källan: Belganet Dataelektronik aelektronik - wwwbdese Sidan 1

Mät kondensatorns reaktans Spänningen U C mäts direkt över kondensatorn, också med oscilloskop kan sedan beräknas som =U C /I C Det problem som uppstår här är att oscilloskopet och generatorn oftast är anslutna till samma jord (via skyddsjorden i nätet) Som framgår av schemat ovan omöjliggör detta en samtidig mätning av I C och U C Om man har ett oscilloskop som har isolerade mätkanaler är problemet löst Ofta är så inte fallet och detta mättekniska problem löses genom att U C och I C (U ) mäts var för sig Först mäts U C (lämpligen topp till topp-värdet)vid alla frekvenser med jordanslutning till fria ändan på kondensatorn på detta sätt: Osilloskop Därefter skiftar du platsen för och C och mäter på så sätt alla U (lämpligen topp till topp-värdet) varifrån I C beräknas Du mäter med jorden ansluten till fria ändan på motståndet på detta sätt: Du behöver inte räkna ut effektivvärdet utan kan använda mätvärdet U eftersom förhållandet topp-topp mellan detta och effektivvärdet endast är en konstant (1/ (2 2)) och därför r inte påverkar det beräknade värdet av = U C /I C Teoretisk beräkning först Beräkna nu först det teoretiska värdet på för frekvenserna 100, 1000 samt 10 000Hz Använd formeln = 1/ ωc där ω = 2 π f Skriv in resultatet i tabellen överst på nästa sida Dessa värden använder du sedan som kontroll på att dina uppmätta värden är rimliga Gör nu mätningarna enligt ovan Mät först alla U C och därefter alla U Beräkna sedan I C samt därefter Koppla mät och beräkna ita sedan som funktion av frekvensen Logaritmisk skala är lämplig för frekvensen (x-axeln) Sidan 2 Belganet Dataelektronik - wwwbdese

f (Hz) U C U I C teoretiskt 10 --------------- 50 --------------- 100 500 --------------- 1000 2000 --------------- 5000 --------------- 10 000 U f Kontrollera formeln U = (U C 2 + U 2 ) Mät slutligen spänningen ut från generatorn (U), vid frekvensen 1000Hz 2 2 Kontrollera om det stämmer att U = (U C + U 2 ) : där U C och U hämtats från tabellen ovan Kondensatorns fasvridning I det här experimentet skall du undersöka den fasvridning kondensatorn orsakar i en C-krets Fasvridningen i en C-krets innebär att spänningen över kondensatorn släpar efter strömmen På oscilloskopets skärm ser du denna eftersläpning som en tid som du skall omvandla och ange i grader Tänk på att en period motsvarar 360 grader Uppkopplingen är denna: CH1 CH2 Som framgår skall du ha två kanaler inkopplade för att kunna se hur spänningen ligger fasvriden över kondensatorn i jämförelse med spänningen ut från generatorn Leta fram den frekvens i intervallet 10 20 000Hz där fasvridningen är störst och den frekvens där fasvridningen är minst Belganet Dataelektronik - wwwbdese Sidan 3

Mät kondensatorns reaktans Fasvridningen är störst vid frekvensen: vid Hz Fasvridningen är minst vid frekvensen: vid Hz Tänk noga igenom resultatet När bör fasvridningen vara störst? vid Hz Sätt namn på vektorerna nedan och visa den vinkel som i princip (inte storlek) motsvarar fasvridningen i visardiagrammet för någon trolig frekvens i intervallet 10-20 000Hz Egenskaper vid C-nätets gränsfrekvens Vid någon frekvens (gränsfrekvensen) gäller = (U C = U ) Beräkna gränsfrekvensen för C= och =: Hz Ställ in gränsfrekvensen på generatorn och mät fasvridningen (på ett ungefär!) esultat fasvridning: Förväntad fasvridning då = : Sidan 4 Belganet Dataelektronik - wwwbdese

Avslutande uppgifter 1 Du upptäcker en högfrekvent störning (växelspänning) på en matningsledare (5V) som skall vara en ren likspänning och tänker dig att dämpa denna störning Vilken av följande åtgärder kan få positiv effekt: Du bryter upp ledaren och lägger en kondensator i serie med matningsledningen Du bryter upp ledaren och lägger ett motstånd i serie med matningsledningen Du kopplar en keramisk kondensator på 1nF mellan matningsledningen och systemets 0V Du kopplar en rejäl elektrolytkondensator (1000µF) mellan matningsledningen och systemets 0V Du kopplar ett motstånd mellan matningsledningen och systemets 0V 2 I ett av experimenten (B) ovan har du mätt fasvridningen i ett C-nät Vid en frekvens var fasvridningen mellan U C och U som störst, vid en annan frekvens som minst ita de två visardiagram (med U, U C och U ) som i princip representerar C-kretsen vid de två frekven- serna (skall vara någorlunda rätt proportioner på fasvridningen dvs vinklarna) Mina synpunkter Jag tycker den här laborationen var: Tråkig Jobbig olig Svår Lagom Lätt Lärorik och/eller: Belganet Dataelektronik - wwwbdese Sidan 5