Gymnasial utbildning i Göteborgsregionen 216 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND 1
Författare: Margaretha Allen, margaretha.allen@grkom.se Jenny Sjöstrand, jenny.sjostrand@grkom.se www.grutbildning.se Layout: Tony Dahl, GR Info, tony.dahl@grkom.se 2
Inledning DENNA RAPPORT har som syfte att till fler intressenter sprida kunskap om gymnasieskolan inom GR. Den ska också kunna fungera som ett diskussionsunderlag i samband med det regionala samrådet. Inlagt i texten finns reflektionsfrågor. I rapporten finns också information om det gemensamma regionala utbudet inom vuxenutbildningen hösten 216 och våren 217. Kommunernas egenproduktion finns inte med i rapporten. I slutet av rapporten finns en tabell från Västra Götalandsregionens rapport om kompetensbehoven fram till 224. De reflektioner som görs i rapporten bygger på uttalanden från till exempel nätverk kring gymnasieskolan inom GR, rapporter med regionala och nationella avsändare och andra former av rapportering kring utbildningsutbud och kompetensbehov i Västsverige och i Sverige i övrigt. SNABBFAKTA OM GYMNASIESKOLAN OCH ANTAGNINGEN INOM GR Den 15 mars 217 fanns 33 125 elever rapporterade i det regionala IT-verktyget GRUUS. Av dessa är 31 864 folkbokförda inom GR. De utbildningar som inte ingår i den regionala antagningen ligger utanför dessa siffror. Det gäller gymnasiesärskolan och introduktionsprogram som är individbaserade. Reservantagningen 216 GRs gymnasieantagning gör antagning till 25 kommunala och 42 fristående skolor. Reservantagningen 216 pågick mellan 1 augusti 1 september och avslutades den 2 september. Sökande Totalt antal sökande inklusive till Introduktionsprogram var 11 919 elever (215 = 11 267). Antalet sökande grundskoleelever var 9 755 och äldresökande elever 2 164. 11 423 var GR-elever och 496 kom från övriga landet. Antagna nationella program Totalt antal antagna elever till samtliga skolor i regionen var 9 813. Av dessa var 6 29 antagna på kommunala skolor och 3 784 på fristående skolor. 78 % var antagna på sitt förstahandsval (215 = 82 %). Fördelning av antagna i regionen Andel elever antagna i sin hemkommun var 39 %. Andel elever antagna i annan kommun i regionen var 21 %. Andel elever antagna till fristående skolor i regionen var 4 %. 74 % var antagna på högskoleförberedande program och 26 % på yrkesprogram. 3
Antal platser och ej antagna elever Det fanns 919 (215 = 1 273) tillgängliga platser i regionen, 468 på kommunala skolor och 451 på fristående. Det fanns 73 (215 = 5) behöriga ej antagna elever som låg som reserver på sina val, av dessa var 35 grundskoleelever. Flera av de äldre sökande hade redan en plats i årskurs 2 på annat program i gymnasieskolan. Grundskoleelever som inte placerats kontaktades av hemkommunen och erbjöds lediga platser på nationellt program eller på introduktionsprogram. Introduktionsprogram GR sköter antagningen till IMPRO (programinriktat individuellt val) samt Yrkesintroduktion (gruppbaserad). Antagning till övriga introduktionsprogram sköts av respektive kommun. Introduktionsprogram erbjuds de elever som är obehöriga till ett nationellt program. Till Intorduktionsprogrammet programinriktat individuellt val var 321 elever antagna. Till gruppbaserad Yrkesintroduktion var 281 elever antagna. 4
Innehållsförteckning Inledning... 3 Snabbfakta om gymnasieskolan och antagningen inom GR...3 Bakgrund och motiv... 7 1. Syfte med samarbetet... 7 2. Ett öppet utbildningslandskap med ett unikt utbildningsutbud...7 3. Regionalpolitiska utbildningsmål...8 4. Samverkansavtal för gymnasieskolan...8 4.1. Utbildningar som ingår i samverkansavtalet...8 4.2. Samverkansavtal med Västra Götalandsregionen om naturbruksutbildningar...9 5. GRs myndighetsroll... 9 6. Regionalt samråd om utbudet...9 6.1. OECD uppmärksammar GRs regionala samråd...9 6.2. Avstämning kring samverkansavtalen för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med planering inför 218...9 6.3. Utbudet hos fristående huvudmän...1 6.4. Demografi Nuläge...1 6.5. Andel elever hos kommunala respektive fristående huvudmän...1 6.6. Sökmönstren under de senaste sex åren...14 6.7. Introduktionsprogrammen...15 6.8. Lärlingsutbildning... 19 7. Sökande och antagna till nationella program 212-216...2 7.1. Behörighet till de nationella programmen...21 7.2. Beroendekartor... 23 8. Under skoltiden... 24 8.1. IT-verktyg som stöd för regional samverkan...24 8.2. Gymnasieenkäten...25 9. Går ut... 25 1. Behovet i framtiden... 26 11. Gymnasiesärskolan... 28 11.1. Samråd kring berörda utbildningar...28 12. Programblad nationella program GR, per reservantagningen 216...3 12.1. Barn- och fritidsprogrammet BF...31 12.2. Bygg- och anläggningsprogrammet BA...34 12.3. Ekonomiprogrammet EK...37 12.4. El- och energiprogrammet EE...4 12.5. Estetiska programmet ES...43 5
12.6. Fordon- och transportprogrammet FT...46 12.7. Handel- och administrationsprogrammet HA...49 12.8. Hantverksprogrammet HV...52 12.9. Hotell- och turismprogrammet HT...55 12.1. Humanistiska programmet HU...58 12.11. Industritekniska programmet IN...61 12.12. International Baccalaureate IB...64 12.13. Naturbruksprogrammet NB...67 12.14. Naturvetenskapsprogrammet NA...7 12.15. Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL...73 12.16. Samhällsvetenskapsprogrammet SA...76 12.17. Sjöfartsutbildning SX...79 12.18. Teknikprogrammet TE...82 12.19. VVS- och fastighetsprogrammet VF...85 12.2. Vård- och omsorgsprogrammet VO...88 13. Regionalt gymnasialt utbud inom GRvux...91 13.1. Utbildningsutbud...92 14. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Göteborgsregionen med sikte på 225... 94 6
Bakgrund och motiv 1. SYFTE MED SAMARBETET GRs Utbildningsgrupp har sedan GR bildades 1995 verkat för ett fördjupat samarbete på skoloch utbildningsområdet medlemskommunerna emellan. Med fokus på barns och ungdomars behov, förutsättningar och önskemål har steg i denna riktning tagits. Inför avtalsåren 22/23-25/26 fördjupades samarbetet, vilket gav möjligheter att på regional nivå utveckla gymnasieskolans utbildningsutbud, dels gällande samlade volymer, dels avseende kvaliteten på utbudet. Satsningar har gjorts för att optimera de resurser som avsatts för gymnasieutbildning i regionen. Ett unikt utbud av utbildningar erbjuds eleverna, vilket medverkar till att öka Göteborgsregionens attraktions- och konkurrenskraft. Få elever behöver söka sig utanför regionen för att få sina utbildningsbehov tillgodosedda. Samverkansavtalet för gymnasieskolan innehåller regionala styrinstrument med koppling till elevens fria val. Dessa är till exempel statistik, information, data om elevens preferenser vid val, uppföljning/utvärdering, men också via de informationskanaler kring studie- och yrkesvägledning som är uppbyggda på GR Utbildning. Avtalet är ett strategiskt styrinstrument för GRs Utbildningsgrupp, utvecklat inom ramen för det frivilliga samarbetet utan att större administrativa resurser behövt skapas och utan att ytterligare arbetsgivaransvar har behövt tas av GR. Strukturen är väl känd och helt accepterad av ledande politiker och tjänstemän på utbildningsområdet i GR. 2. ETT ÖPPET UTBILDNINGSLANDSKAP MED ETT UNIKT UTBILDNINGSUTBUD Alla ungdomar kan söka en utbildningsplats på en fristående skola oavsett var i landet skolan be driver sin verksamhet. År 2 fattade GRs medlemskommuner beslut om att på samma sätt öppna upp också de kommunala gymnasieskolorna. För ungdomarna spelar det inte någon roll vem som äger och driver verksamheten. Den kan vara kommunal eller fristående. Ungdomarna kan välja utbildning vid drygt 7 gymnasieskolor inom GR. Andra fördelar med det öppna utbildningslandskapet är att jämförelser skolor emellan ökar. Man lär av varandra och reflekterar runt frågor som handlar om bemötande av eleverna, utbildningarnas innehåll, form, kvalitet och kostnad. Detta driver på kvalitetsutvecklingen. Nya mötesplatser skapas och segregationen kan minskas. Enligt gymnasieförordningen ska kommunerna bidra till att eleverna får sina förstahandsval tillgodosedda. Andelen har stadigt ökat sedan frisöket infördes i Göteborgsregionen. Samtidigt har antalet lediga platser totalt sett minskat genom en bättre samordning av det totala antalet utbildningsplatser. 7
3. REGIONALPOLITISKA UTBILDNINGSMÅL Samarbetet på gymnasieområdet harmonierar väl med de av Utbildningsgruppen föreslagna, av förbundsstyrelsen år 21 fastställda, regionalpolitiska utbildningsmålen, där det bland annat formulerades ett mål för samverkan inom gymnasieskolan enligt nedan; Den bärande och grundläggande visionen för Göteborgsregionen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta rummet. Den som studerar skall ha stor frihet att, i progressiva och spännande lärmiljöer av mycket god standard, utveckla sina kunskaper och insikter, utan hänsyn till begränsningar av till exempel geografisk, administrativ, social och kulturell art. Utbildningsgruppens styrdokument verkar i denna riktning. 4. SAMVERKANSAVTAL FÖR GYMNASIESKOLAN Innevarande avtal sträcker sig mellan läsåren 215/216 och 218/219. Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagnings- och samverkansområde. 4.1. Utbildningar som ingår i samverkansavtalet Samtliga nationella program och nationella inriktningar samt särskilda varianter som erbjuds inom Göteborgsregionen inom gymnasieskolan oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte ingår i avtalet. Gymnasial lärlingsutbildning är ett sätt att genomföra en studieväg, varför denna form också inkluderas i samverkansavtalet. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får enligt Gymnasieförordningen (SFS 21:239, 2) börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. Samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar. Efter att elev antagits till ett nationellt program via Gymnasieantagningen, antar kommunen eleven till inriktning som startar i år 2 eller 3 och rapporterar efter antagningens slut dessa elever i det regionala IT-systemet ELIN. Kommun kan besluta om och meddela Gymnasieantagningen om rätt att senare antas till en viss önskad inriktning ska gälla (Skollagen 16 kap. 12 ). Samverkansavtalet omfattar även det fjärde året på teknikprogrammet. Specialklasser som inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen ingår även i avtalet. Överenskommelse om interkommunal ersättning ska göras mellan hemkommun och anordnarkommun i god tid innan utbildningen börjar. Samverkansavtalet gäller också de platser som medlemskommunerna erbjuder som gruppbaserade regionalt sökbara utbildningar inom programinriktat individuellt val (IMPRO) och inom yrkesintroduktion (IMYRK), som en del av de fem nationella introduktionsprogrammen. Vilka dessa utbildningar är ska framgå av information på GRs antagningswebb, i regionalt informationsmaterial och genom kommunernas egen information. Utbildningar som inte ingår i samverkansavtalet Elevens möjlighet att genomföra ett introduktionsprogram, som inte omfattas av avtalet, i annan kommun än hemkommunen bygger på separata avtal mellan berörda kommuner. Reflektionsfråga: Finns det anledning att inkludera fler introduktionsprogram i samverkansavtalet? 8
4.2. Samverkansavtal med Västra Götalandsregionen om naturbruksutbildningar Mellan 12 av GRs 13 medlemskommuner och Västra Götalandsregionen finns ett samverkansavtal kring naturbruksprogrammet. Eleverna blir då förstahandssökande och kan få inackorderingstillägg. I Göteborg finns en kommunal skola med naturbruksprogrammet inriktning djur. Elever från Kungsbacka är förstahandssökande överallt, då Kungsbacka inte har något samverkansavtal kring naturbruksprogrammet. Elever från GR-kommunerna är också förstahandssökande till fristående gymnasieskolor med naturbruksprogrammet. 5. GRS MYNDIGHETSROLL Kommunerna inom GR har lämnat över myndighetsutövningen när det gäller antagning till gymnasieskolan till GR. Detta regleras i Göteborgsregionens kommunalförbunds Förbundsordning. Antagningsorganisationen är alltså gemensam. Utbildningsgruppen fastställer antagningen. Det gemensamma IT-verktyget Indra 2 används vid antagningen. Fristående huvudmän som verkar inom GRs geografiska område använder, på frivillig grund och genom avtal med GR, det gemensamma IT-verktyget för antagning. 6. REGIONALT SAMRÅD OM UTBUDET En av framgångsfaktorerna för GRs gymnasiesamverkan är det regionala samrådet om kommande års utbud. Med utgångspunkt i information, statistik och andra underlag framtagna av GR Utbildning samråder medlemskommunerna om det kommande utbudet. Det innebär att varje huvudman beslutar om sin organisation, men med utgångspunkt i kunskaper om hur andra GR-kommuner planerar att agera. Transparens och insyn i vad andra har för planer präglar alltså arbetet. Under de senaste åren har också fristående huvudmän erbjudits att bidra med underlag inför det regionala samrådet. Det befintliga utbudet hämtas från GRs antagningssystem och planerade nystarter respektive avvecklingar kommuniceras inför samrådet. 6.1. OECD uppmärksammar GRs regionala samråd Den världsomspännande organisationen OECD har sammanställt en rapport om kompetensförsörjning i Sverige Getting Skills Right: Sweden. I rapporten lyfts GRs långsiktiga arbete med regional kompetensförsörjning, via samverkansavtal för gymnasie- och vuxenutbildning samt samråd om utbudet, som ett gott exempel. OECD skriver att GRs genom att skapa ett förtroendefullt klimat har lyckats samla ett antal kommuner kring gemensamma mål för kompetensförsörjning via gymnasieskola och vuxenutbildning. Detta har lett till en extremt effektiv organisation redo att anta utmaningar på regional nivå. En utgångspunkt i arbetet är också den statistik som samlats på regional nivå, när det gäller utbildningsutbudet. Vidare nämns samverkan med de större arbetsgivarna i regionen för att matcha deras kompetensbehov (bland annat Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege). Plattformen har bidragit till ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser liksom en tillräckligt stor arena för att söka medel till exempel från Europeiska Socialfonden. Rekommendationen är att ytterligare stärka denna funktionella regionmodell och att sprida den i Sverige. Läs mera: OECD (216), Getting Skills Right: Sweden, OECD Publishing, Paris http://www.oecd-ilibrary.org/employment/getting-skills-right-sweden_9789264265479-en 6.2. Avstämning kring samverkansavtalen för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan med planering inför 218 Sådana förändringar som berör en eller flera kommuner i samverkansområdet, ska i god tid, normalt senast den förste april året innan utbildning startar, innan de beslutas och genomförs, föregås av information till och samråd med Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen. 9
6.3. Utbudet hos fristående huvudmän Samverkan med fristående huvudmän kring utbudet i gymnasieskolan sker via två möten per år mellan gymnasienätverket och gruppen för fristående gymnasieskolor. De fristående skolorna använder också antagningsverktyget och har möjlighet att välja om de vill köpa andra tjänster av GR. Reflektionsfråga: Hur kan det regionala samrådet fördjupas ytterligare? 6.4. Demografi Nuläge Efter en kraftig nedgång i elevkullarna fram till 215 vänder elevtalen i gymnasieåldrarna uppåt igen. 29 års nivå (högsta antalet elever i åldersgrupperna 16-18 år) nås år 221. Uppgången fortsätter åtminstone i fyra år till efter det. 7 6 5 Befolkningsprognos 4 3 2 16 år 16-18 år 16-2 år 1 Bild 1. 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 På samma sätt som nedgången krävde regionalt samråd, kommer uppgången att kunna mötas via regional samverkan om utbudet, för att anpassa det till efterfrågan. Kapaciteten kan utnyttjas maximalt om huvudmännen har förutsättningar för att planera efter elevernas val och arbetslivets behov av kompetens. 6.5. Andel elever hos kommunala respektive fristående huvudmän 21 % av eleverna antogs år 216 på kommunal skola utanför hemkommunen, cirka 39 % antogs till en fristående skola och 4 % på kommunal skola inom hemkommunen. Ett mindre antal elever antogs utanför GR till exempel till riksrekryterande utbildningar eller fristående skolor. Att en elev antas till en utbildning utanför hemkommunen kan antingen bero på att hemkommunen saknar den önskade utbildningen, att eleven väljer att hellre gå samma utbildning i en annan kommun eller fristående gymnasieskola eller att eleven helt enkelt inte har tillräckliga meritpoäng för att antas på utbildning i hemkommunen, men kan komma in på en annan kommuns utbildning. 1
6.5.1. Antagningsläget i september 216 12 Antal antagna inom GR, reservantagningen 1 8 1 577 1 49 1 423 1 728 1 749 2 169 6 4 8 848 8 443 8 141 7 831 7 743 7 644 2 211 212 213 214 215 216 Antal antagna 1: hands val Antal antagna lägre val Bild 2. Bilden visar hur många elever som antogs på sitt förstahandsval respektive hur många som antogs på lägre val vid reservantagningen. Staplarna följer nedgången i elevkullarna väl. Vid 216 års antagning märks en uppgång i elevkullen och det var fler än tidigare som antogs på lägre val. Detta gäller såväl vid kommunal som fristående skola, se bild 3 och 4. 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal antagna inom GR, reservantagningen, kommunala skolor 819 814 748 857 98 1 135 5 98 5 64 5 492 5 142 4 95 4 894 211 212 213 214 215 216 Antal antagna 1: hands val Antal antagna lägre val Bild 3 Antal antagna inom GR, reservantagningen, fristående skolor 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 758 676 675 871 841 1 34 2 868 2 83 2 649 2 689 2 793 2 75 211 212 213 214 215 216 Bild 4. Antal antagna 1: hands val Antal antagna lägre val 11
Reflektionsfråga: Andelen elever som antas på lägre val ökar nu. Vilka effekter kan det få när det gäller avbrott från en utbildning som inte är den först önskade? Finns det anledning att fundera över dimensioneringen av antalet platser? Elevfördelning, antal 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 211 212 213 214 215 216 Annan kommun, antal antagna 2 252 2 176 2 115 1 987 1 96 2 9 Fristående, antal antagna 3 473 3 342 3 186 3 42 3 495 3 646 Hemkommun, antal antagna 4 312 4 53 3 92 3 776 3 686 3 786 Bild 5. Elevfördelning, andel 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Bild 6. 45,4% 46,2% 46,5% 45,2% 45,5% 45,2% 32,2% 31,5% 31,2% 33,4% 33,5% 34,7% 22,4% 22,2% 22,3% 21,4% 2,9% 2,1% 211 212 213 214 215 216 Annan kommun Fristående Hemkommun Andelen elever som går i hemkommunen har legat relativt stabilt de senaste sex åren. Andelen till fristående skolor har ökat något och andelen till annan kommun har minskat något. Under perioden har några kommuner lagt ner sina gymnasieskolor, vilket kan ha påverkat procentandelarna. (Tjörn, Ale och delvis Mölndal) 12
Elevfördelning 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Bild 7. Annan kommun Fristående Hemkommun Bilden illustrerar andelen till hemkommun, fristående skola och annan kommun per enskild GR-kommun. Introduktionsprogrammen ingår. Ale och Tjörn erbjuder inga nationella program i egen regi utan köper av andra anordnare. Mölndal, Lilla Edet, Partille och Ale köper också många platser i annan kommun. Till fristående skolor går flest elever från Göteborg, Ale, Lilla Edet och Öckerö. Störst andel elever som väljer att gå i kvar i hemkommunen finns i Alingsås, Kungsbacka, Stenungsund och Kungälv. Dessa fyra kommuner ligger i tre geografiska noder inom GR. De erbjuder ett brett utbud av utbildningar. Antalet studievägar totalt En studieväg består av ett program, eventuell inriktning och skola. Antalet sökbara studievägar är cirka 75 stycken. (534 vid antagning till år 1 och ytterligare drygt 2 vid senare antagning). I antag ningssystemet kan elever också ange vissa önskemål till exempel kring språkval. En elev väljer sedan inriktning i år ett eller två på de nationella programmen. Inriktningen kombineras oftast med en yrkesutgång på yrkesprogrammen. En yrkesutgång bygger på ett antal kurser som skolan har kombinerat för att den ska leda till ett yrke så småningom. Det lokala programrådet kan ha varit med vid framtagningen. Yrkesutgången kan också bygga på paket som Skolverket har tagit fram som exempel på yrkesutgångar i samråd med de nationella programråden för yrkesprogrammen. Yrkesutgångarna registreras inte i Indra 2 eller i ELIN. Reflektionsfråga: Yrkesutgång registreras idag inte i antagningssystemet. Skulle det finnas ett intresse av att ta del av vilka yrkesutgångar som elever på yrkesprogram erbjuds och följer? 13
6.6. Sökmönstren under de senaste sex åren En analys av de nationella programmens utveckling de senaste sex åren har genomförts. Den visar att de flesta yrkesprogram har gått ner i antalet antagna elever. Även andelen elever som antas till yrkesutbildning har minskat i förhållande till högskoleförberedande program. Mest har bygg- och anläggningsprogrammet minskat. Det industritekniska programmet omfattar nu få elever. Däremot har trenden vänt och en svag uppgång kan ses på ett antal yrkesprogram. Särskilt märks det på vård- och omsorgsprogrammet. Även de högskoleförberedande programmen har gått ner i antalet antagna elever, men då oftast i förhållande till den demografiska nedgången i elevantalet. Ett av de program som har ökat mest i omfattning under perioden är ekonomiprogrammet. Ett annat är teknikprogrammet. Däremot har det estetiska programmet tappat fler elever än vad som hade kunnat förväntas med utgångspunkt i elevkullarnas storlek. Orsaker till förändringarna kan vara flera. Minskat eller ökat intresse från elevernas sida, huvudmännens dimensionering av antalet utbildningsplatser, tillgången till behöriga lärare och till arbetsplatsförlagt lärande samt trender i samhället är några. Siffrorna har jämförts med nationell statistik från Skolverket och trenderna är likartade över riket. Elevfördelning per reservantagningen 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 32,2% 29,1% 29,2% 27,7% 27,1% 26,4% 67,8% 7,9% 7,8% 72,3% 72,9% 73,6% 211 212 213 214 215 216 Bild 8. Högskoleförberedande Yrkesprogram De högskoleförberedande programmen har ökat sin andel av eleverna med 5,8 % mellan 211 och 216 på bekostnad av yrkesprogrammen. Reflektionsfråga: Finns det ett uttalat önskemål om att öka andelen elever som väljer ett yrkesprogram? Vad behöver i så fall göras? 14
6.7. Introduktionsprogrammen Däremot har andelen elever som antas till de regionalt sökbara Introduktionsprogrammen ökat, vilket kommer att resultera i en högre andel av elever som så småningom går på yrkesprogram. Nationell statistik visar till exempel att cirka 35 % av de elever som startar sin utbildning på introduktionsprogrammet Individuellt programinriktat val går över till nationellt yrkesprogram. Introduktionsprogram som inte omfattas av samverkansavtalet omfattas heller inte av regional antagning. Kommunerna hanterar själva programmen IM-Preparandutbildning, IM-Yrkesintroduktion för individ, IM-Individuellt alternativ och IM-Språkintroduktion. Om en elev ska gå i annan kommun än hemkommunen sluter hemkommun och skolkommun avtal om enskild elevs utbildning. I sitt arbete kan kommunerna använda det regionala antagningsverktyget för att registrera eleverna. 3 2 5 2 1 5 1 5 211 212 213 214 215 216 Yrkesintroduktion 269 337 322 342 361 447 Språkintroduktion 293 313 375 466 667 1 96 Programinriktat individuellt val 248 259 251 269 288 321 Preparandutbildning 17 254 234 251 268 236 Individuellt alternativ 188 289 359 361 385 397 Bild 9. Antagna per år, IM, reservantagningen Det stora antalet nyanlända som kom till Sverige och GR under 215 har gjort att de två introduktionsprogrammen IM-Individuellt alternativ respektive IM-Språkintroduktion har ökat sina andelar. 6.7.1. Regional enkät om IM-programmen Eftersom GR saknar möjlighet att ta ut statistik om elever på individuella introduktionsprogram per kommun genomfördes i september-oktober 216 en enkätundersökning i samverkan med Gymnasienätverket. Syftet var att ta fram en ögonblicksbild, dels av utbudet, dels av antalet inskrivna ungdomar på de fem introduktionsprogrammen i gymnasieskolan inom GR. I de flesta fall har gymnasiechefen i respektive kommun rapporterat in underlaget till GR. För Göteborgs del har Utbildningsförvaltningen svarat för staden och med uppgifter om fristående huvudmäns organisation och antal inskrivna. Då denna organisation hela tiden förändras på ett flexibelt sätt och anpassat efter elevernas behov visar sammanställningen hur det såg ut just den 15 september 216. Till varje diagram bifogas en beskrivning av respektive introduktionsprogram med utgångspunkt i lagtext. 9 Preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program enligt 16 kap. 3 och 31. 15
Introduktionsprogram Preparandutbildning 16915 Antal platser Antal inskrivna elever Antal elever från annan kommun Kommun Fristående Kommun Fristående Ale Alingsås Enligt behov 5 Göteborg 125 Ingen uppgift 137 75 29 Härryda 15 8 1 Kungsbacka 12 2 6 Kungälv 2 14 Lerum Enligt behov 13 1 Lilla Edet Mölndal Partille Enligt behov 1 Stenungsund 5 8 1 Tjörn Ej i egen regi Öckerö Ej i egen regi Totalt antal: 222 26 75 38 Tabell 1. Kommentar: Preparandutbildning är det minst omfattande introduktionsprogrammet i GR. 1 Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 3, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Introduktionsprogram Programinriktat individuellt val 16915 Antal platser Antal inskrivna elever Antal elever från annan kommun Kommun Fristående Kommun Fristående Ale Alingsås 12 9 Göteborg 33 19 *Uppgift 336 64 54 från Indra 2 år 1 Härryda 6 5 5 Kungsbacka 23 Kungälv Lerum 9 sökbara Flex/individ 17 9 Lilla Edet 16 1 Mölndal 9 8 7 Partille Stenungsund Ej i egen regi Tjörn Ej i egen regi Öckerö Ej i egen regi Totalt antal: 45 19 376 64 75 Tabell 2. Kommentar: Programmet är nära knutet till ett yrkesprogram. Elever kan gå olika länge på programmet. Det förekommer att elever går ett andra eller fler år på programmet enligt sin studieplan. Programmet är gruppbaserat, regionalt sökbart och ingår i GRs samverkansavtal. Antagningen görs via GR. 16
Introduktionsprogram Yrkesintroduktion 16915 Antal platser Antal inskrivna elever 17 Antal elever från annan kommun Kommun Fristående Kommun Fristående Ale Alingsås Göteborg 37 Ingen uppgift 32 123 35 Härryda 1 9 2 Kungsbacka 11 6 2 Kungälv 55 48 35 Lerum Enligt behov 15 1 Lilla Edet 2 8 1 Mölndal 9 + vårdyrk 19 8 Partille 12 11 år 1 4 12 år 2 Stenungsund 5 3 13 Tjörn Ej i egen regi Öckerö Ej i egen regi Totalt antal: 528 478 123 11 Tabell 3. Kommentar: Programmet kan leda till en fortsatt studieväg på ett yrkesprogram eller förbereda för inträde i arbetslivet. Programmet kan vara antingen gruppbaserat eller individuellt utformat. Om det är gruppbaserat är det regionalt sökbart och ingår i GRs samverkansavtal. I det fallet sker antagning via GR. I övriga fall hanterar kommunerna elevernas intresseanmälningar. Anordnarkommun och hemkommun sluter avtal om elevs utbildning. Introduktions program Individuellt alternativ 16915 Antal platser Antal inskrivna elever Antal elever från annan kommun Kommun Fristående Kommun Fristående Ale 4 37 2 Alingsås Enligt behov 22 1 Göteborg 433 Ingen uppgift 443 1 27 Härryda 35 25 Kungsbacka Enligt behov 54 6 Kungälv Enligt behov 24 16 Lerum Enligt behov 36 2 Lilla Edet Enligt behov 4 Mölndal Enligt behov 65 5 och 4 i asyl Partille 2 IMA 22 IMA 1 IMC 9 IMC Stenungsund 5 24 2 Tjörn Ej i egen regi Öckerö Enligt behov 8 Totalt antal: 558 772 1 65 Tabell 4. Kommentar: Programmet är mycket individuellt utformat efter elevens behov. Det kan pågå under flera år. Det är inte sökbart och ingår inte i GRs samverkansavtal. Anordnarkommun och hemkommun sluter avtal om enskild elevs utbildning. 12 Språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 3 och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion Lag (SFS 215:246)
Introduktionsprogram Språkintroduktion 16915 Antal platser Antal inskrivna elever Antal elever från annan kommun Kommun Fristående Kommun Fristående Ale 9 69 14 Alingsås Enligt behov 94 Göteborg 1916 Ingen uppgift 1788 376 72 Härryda 1 84 5 Kungsbacka 158 142 11 Kungälv Enligt behov 14 12 Lerum Enligt behov 67 9 Lilla Edet 75 62 Mölndal Enligt behov 262 13 o 187 i asyl Partille Enligt behov 92 9 Stenungsund 1 nya 178 inkl. 163 Välkomsten för Tjörn och Stenungsund Tjörn Ej i egen regi Öckerö Ej i egen regi 8 Totalt antal: 2349 samt 2942 376 585 enligt behov Tabell 5. Kommentar: Programmet är det mest omfattande i GR. Enligt det nationella regelverket är programmet inte sökbart utan ska utformas efter elevens behov. Eftersom det inte är sökbart ingår det inte i GRs samverkansavtal. Hemkommunen placerar eleven. Anordnarkommun och hemkommun sluter avtal om elevs utbildning i annan kommun än hemkommunen. Gymnasienätverket har också undersökt hur många timmar undervisning per vecka som erbjuds elev som går introduktionsprogrammet språkintroduktion. Snittet är lite drygt 21 timmar. Det kan finnas en viss osäkerhet om svaren gäller undervisningstimme eller klocktimme. Antal timmar undervisning per vecka som erbjuds elev i snitt på IM Språkintroduktion Antal 16915 Ale 2 (22 lektioner) Alingsås 19-2 Göteborg 21-23 Härryda 17 Kungsbacka 22 Kungälv 18 Lerum 25 Lilla Edet 24 Mölndal 22 Partille 2 Stenungsund 2 Tjörn Ej i egen regi Öckerö Ej i egen regi Tabell 6. Reflektionsfråga: Kan det regionala samarbetet kring introduktionsprogrammen öka? Om svaret är ja, på vilket sätt? 18
6.8. Lärlingsutbildning GR har en lång tradition av att erbjuda gymnasial utbildning i kombination med lärlingsformen. Denna utbildningsform har samma krav som en skolförlagd variant av ett yrkesprogram. Redan 25 erbjöds de första platserna. Antingen söker elever till lärlingsformen av programmet inför år ett eller så övergår de till denna form senare under studiegången. Den statistik som redovisas här gäller dem som antagits till år 1. Antal antagna lärling, per reservantagningen 35 3 292 316 25 2 196 173 26 212 15 1 5 211 212 213 214 215 216 Bild 1. Kurvan följer demografin fram till 216 men därefter ökar antalet lärlingar mer än vad som kunde förväntas. Ett flertal nationella och regionala insatser pågår för att utveckla lärlingsutbildningen, vilket kan vara en orsak till den kraftiga ökningen. Reflektionsfråga: Antalet lärlingar ökar i GR och i landet. Vilka effekter kan det få på det arbetsplatsförlagda lärandet? Vilken ytterligare infrastruktur kan behöva utvecklas för kvalitet i lärlingsutbildning? 19
7. SÖKANDE OCH ANTAGNA TILL NATIONELLA PROGRAM 212-216 Elever i årskurs nio som söker till gymnasieskolan har med sig ett meritvärde baserat på resultatet i 16 ämnen. Inom GR har det genomsnittliga meritvärdet gått upp under de senaste sex åren, men ligger lägre än de andra två storstadsområdena. Elever i åk 9, meritvärde, genomsnitt (16 ämnen) 24, 235, 23, 225, 22, 215, 21, 25, 2, Stor-Göteborg, vägt medel Stor-Malmö, vägt medel Stor-Stockholm, vägt medel 211 212 213 214 215 216 215,7 215,5 215,4 218,2 219,9 222,4 214,5 213,8 218,9 219,9 224,6 228,8 222,2 222,8 222,6 226,6 231,3 236,4 Bild 11. Däremot har antalet behöriga sökande i förstahand minskat fram till 215. En svag ökning kan noteras från 216. Antal behöriga sökande första hand 211 1 6 212 9 545 213 9 29 214 9 247 215 9 27 216 9 71 Tabell 7. Reflektionsfråga: Vad kan göras för att öka antalet behöriga sökande i förstahand? 2
7.1 Behörighet till de nationella programmen För samtliga nationella program (18 stycken) ska eleven ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Det finns möjlighet att göra undantag för elever som av olika skäl inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en stor del av sin tid i grundskolan. 7.1.1. Yrkesprogram För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i ytterligare fem ämnen. (Totalt 8 ämnen) 7.1.2. Högskoleförberedande program För behörighet till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i ytterligare nio ämnen. (Totalt 12 ämnen) För naturvetenskaps- och teknikprogrammet ska tre av de nio övriga ämnena vara biologi, fysik och kemi. För ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de nio övriga godkända ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religionskunskap. För estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Estetiska utbildningar, spetsutbildningar och idrottutbildningar får ha särskilda antagningskrav. Antal program per reservantagningen 216 Barn- och fritidsprogrammet BF Bygg- och anläggningsprogrammet BA El- och energiprogrammet EE Fordons- och transportprogrammet FT Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet HV Hotell- och turismprogrammet HT Industritekniska programmet IN Naturbruksprogrammet NB Restaurang- och livsmedelsprogrammet RL Sjöfartsutbildningen SX VVS- och fastighetsprogrammet VF Vård- och omsorgsprogrammet VO 2 4 5 6 7 9 11 13 1 12 11 15 19 Bild 12. Bilden visar på hur många skolor respektive yrkesprogram erbjuds inom GR oavsett huvudman. Barn- och fritidsprogrammet erbjuds alltså på 11 skolor. 21
Antal program per reservantagningen 216 Ekonomiprogrammet EK 3 Estetiska programmet ES 19 Humanistiska programmet HU International Baccalaureate IB 3 3 Naturvetenskapsprogrammet NA 32 Samhällsvetenskapsprogrammet SA 39 Teknikprogrammet TE 23 Bild 13. Bilden visar på hur många skolor respektive högskoleförberedande program erbjuds inom GR oavsett huvudman. Ekonomiprogrammet erbjuds till exempel på 3 skolor¹. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 457 Ej antagna, obehöriga samtliga val 176 138 122 211 212 213 214 215 216 Bild 14. Bilden visar antalet elever som vid reservantagningen inte var behöriga till något program. Dessa elever omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. 14 176 1. I nationell statistik används ibland begreppet skolenhet. En skola kan bestå av flera skolenheter. I denna rapport används i stället begreppet skola. 22
7.2. Beroendekartor GR tar årligen fram så kallade beroendekartor som illustrerar var en hemkommuns elever går och på vilket program. Bilderna visar om fyra eller fler elever går i hemkommunen, annan kommun eller hos fristående huvudman. I exemplet nedan visas var elever från Ale går. 12 1 8 6 4 2 4 BA BA - lärling Elever från Ale 11 9 7 6 5 5 5 5 5 5 4 4 4 4 4 EE EK ES - FT - lärling HA HA - Estetik lärling och media HT HV - frisör NB - djur RL SA TE VF VO Bernadottegymnasiet Bräckegymnasiet Burgårdens Utbildningscentrum/August Kobb Ester Mosessons gymnasium Katrinelundsgymnasiet Kitas Ekonomi Lindholmens tekniska gymnasium Lärlingsgymnasiet i Ale Mimers Hus gymnasium NTI Mediegymnasiet SKF tekniska gymn, STG Thoren Innovation School 5 4 4 4 Bild 15. Vid 4 eller fler elever anses ett visst beroende finnas, vid 1 eller fler anses beroendet starkt. Observera att inriktning endast visas på ES, HV och NB. Reflektionsfråga: Då hemkommunens elever går till många olika skolor, behövers det då nya verktyg för att redovisa hur det går för dem? Är det möjligt/rimligt att följa upp på individnivå eller ska utgångspunkten vara att alla skolor inom GR ska ge lika goda resultat? 23
8. UNDER SKOLTIDEN 8.1. IT-verktyg som stöd för regional samverkan GRs samverkansavtal och kommunernas resursfördelningsmodeller till kommunala och fristående gymnasieskolor förutsätter att det finns ett regiongemensamt system och regelverk för elevavstämning. Inom GR finns också en upplysningsskyldighet från gymnasieskolorna till hemkommunen. I elevunderlagssystemet ELIN samverkar samtliga skolor i regionen tillsammans med hemkommunerna, där de får samma bild av var eleverna befinner sig under studierna. ELIN agerar som en samordnande informationskälla i syfte att ge information som underlag till interkommunala ersättningar och bidrag till fristående skolor, underlag så att kommunerna kan fullfölja lagkraven gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA), samt underlag för regional statistik. Till ELIN finns en modul för aktivitetsansvaret, som kommunerna kan arbeta i. 8.1.1. ELIN GR fick 215 uppdraget av medlemskommunerna att utveckla ett regiongemensamt system för elevinformation som ska ersätta dagens system, GRUUS. Systemet samlar information från antagningssystemet Indra2, skolornas elevregistreringssystem, det nationella befolkningsregistret, den nationella betygsdatabasen samt modulen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Systemet ger underlag till ekonomiska ersättningar mellan hemkommun och huvudman, underlag till KAA, samt underlag till regional statistik. Under 216 har arbetet med att utveckla systemet fortgått i nära samarbete med kommuner och skolhuvudmän med referensgrupper från bland annat ekonomer och administratörer på skolorna. Flera nätverk har varit involverade i processen, såsom Gymnasieekonomnätverket, Gymnasienätverket, Gruppen för fristående gymnasieskolor, Särskolenätverket och Utbildningschefsnätverket. Systemet beräknas vara klart i början av april 217. Utifrån ELIN kommer det att vara möjligt att se genomströmning, förändrade studievägar, mönster i avbrott etc. 8.1.2. KAA (Kommunalt aktivitetsansvar) KAA-modulens främsta syfte är att vara ett funktionellt arbetsverktyg för användarna i kommunerna så att de kan fullgöra sina uppgifter inom det kommunala aktivitetsansvaret. Modulen får direktinformation från ELIN när en elev gör ett avbrott och information om tidigare händelser samlas i modulen. Informationen används både i det dagliga arbetet såväl som att automatiskt läsa in den fil kommunerna är ålagda att skicka in till Statistiska Centralbyrån två gånger per år. Under våren 216 implementerades KAA-modulen, som utvecklades innan ELIN. Utvecklingen av modulen har skett i nära samarbete med dem som arbetar operativt med KAA i medlemskommunerna. En referensgrupp sprungen ur dåvarande GRAA-nätverket (Göteborgsregionens nätverk för det kommunala aktivitetsansvaret) har träffats frekvent och varit aktiv i utvecklingsprocessen. Efter implementation har fortsatt utvecklings- och förbättringsarbete skett löpande under året. Framöver kommer exempelvis följande uppgifter att kunna rapporteras: Byte av program Byte av skola Studieuppehåll Hur många går mer än tre år? Hur stor andel slutför inte och blir aktuella för KAA? 24
8.2. Gymnasieenkäten Sedan 211 genomför GR en regiongemensam elevenkät till åk 2 i gymnasieskolan. 216 deltog 589 elever av 7346 anmälda. Enkäten är frivillig för de fristående skolorna och 216 deltog 13 fristående gymnasieskolor. Totalt sett ger eleverna ett värde på 7. på en tiogradig skala om hur nöjd man är med sin skola i sin helhet. 211 212 213 214 215 216 Trivsel och trygghet 88% 86% 88% 87% 88% 87% Delaktighet och inflytande 66% 65% 66% 64% 66% 6% Skolmiljö 7% 69% 71% 71% 72% 71% Kunskap och lärande 76% 74% 75% 75% 75% 72% Bemötande 81% 8% 81% 81% 83% 8% Helhet 78% 77% 82% 79% 82% 79% Tabell 8. Reflektionsfråga: Vilka ytterligare resultat bör lyftas fram för att beskriva vad som händer under gymnasieutbildningen? 9. GÅR UT I denna rapport beskrivs inte gymnasieskolans resultat, men det är möjligt att lägga till sådan rapportering framöver. Det skulle kunna vara t ex: Elevernas resultat Behöriga till högskola Andel som uppnår gymnasieexamen Gymnasieskolans resultat speglas i en mängd nationella rapporter. GRs gymnasierapport kan också bryta ut information från dessa rapporter framöver. Reflektionsfråga: Vilka nyckeltal kan vara intressanta att redovisa ur ett regionalt perspektiv? 25
1. BEHOVET I FRAMTIDEN Närmaste framtiden: Innevarande samverkansavtal för gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan ska enligt plan förnyas inför perioden 219/22 222/223. Avgående Utbildningsgrupp kommer att lägga fram ett förslag till medlemskommunerna senast under våren 218. Nyanlända elever kommer allteftersom att gå över från introduktionsprogram till nationella program alternativt till vuxenutbildningen. Planering för utbud och dimensionering fram till 22 eller år 225? Befolkningsprognos för 16 år, 16-18 år och 16-2 år tas fram årligen. 16 Befolkningsprognos med 95% antagna 14 12 Antal ungdomar 1 8 6 4 2 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 Prognos 16-åringar 9983 1426 1733 11452 11914 12317 12498 1337 1319 1347 13787 Antal antagna 1 425 9 933 9 564 9 559 9 492 9 813 1196 1879 11318 1171 11873 12385 12531 12797 1398 Bild 16. Förutsatt att cirka 95 % av 16-åringarna blir antagna betyder det att om fem år (221) ska cirka 11 9 elever in i utbildningssystemet. Då har hänsyn inte tagits till elever som går IM/SPRINT och som också ska inkluderas. År 26
3 25 2 15 1 5 EK ES HU IB NV SA TE 217 1611 744 71 112 1652 1958 1162 218 1719 794 76 12 1762 289 124 219 1788 826 79 125 1834 2173 129 22 1849 854 82 129 1896 2247 1334 221 1876 867 83 131 1923 228 1354 222 1957 94 87 136 26 2378 1412 223 198 915 88 138 23 246 1428 224 222 934 9 141 273 2457 1459 225 269 956 92 144 2122 2515 1493 Bild 17. 6 5 4 3 2 1 Högskoleförberedande program, framskrivet värde Yrkesprogram, framskrivet värde BF BA EL FT HA HV HT IN NB RL RX VVS VO 217 163 326 428 245 377 214 122 133 163 163 51 82 224 218 174 348 457 261 43 228 131 141 174 174 54 87 239 219 181 362 475 272 419 238 136 147 181 181 57 91 249 22 187 374 491 281 433 246 14 152 187 187 59 94 257 221 19 38 499 285 439 249 142 154 19 19 59 95 261 222 198 396 52 297 458 26 149 161 198 198 62 99 272 223 2 41 526 31 464 263 15 163 2 2 63 1 276 224 25 49 537 37 473 269 154 166 25 25 64 12 282 225 21 419 55 314 485 275 157 17 21 21 65 15 288 Bild 18. 27
Reflektionsfrågor: Hur ser det regionala samrådet ut i samband med en kraftig uppgång i elevkullarna? Hur kommer andelarna mellan hemkommun, annan kommun och fristående huvudman att se ut? 11. GYMNASIESÄRSKOLAN Inom GR finns sedan 21/22 ett samverkansavtal för gymnasiesärskolan. Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för utveckling av gymnasiesärskolan och att ge alla ungdomar i regionen likvärdiga möjligheter till utbildning med god kvalitet. Avtalets parter utgörs av kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö, vilka ingår i Göteborgsregionen (GR). Detta område kallas samverkansområde för gymnasiesärskolan. Avtalet bygger på innehållet i skollagen och gymnasieförordningen. Varje kommun, som anordnar gymnasiesärskola, ska ta emot elever från hela samverkansområdet till sina nationella program och särskilda varianter, oavsett om utbildningen anordnas i elevens hemkommun eller inte. OBS att antagningen inte är överlämnad till GR som i fallet med gymnasieskolan. Inriktningar kan enligt skollagen starta år 1, 2, 3 eller 4 och samverkansavtalet omfattar samtliga inriktningar och samtliga fyra år. Gymnasial lärlingsutbildning är ett sätt att genomföra en studieväg, varför denna form också inkluderas i samverkansavtalet. Avtalet berör också utvecklingen av gymnasiesärskolan inom samverkansområdet genom introduktion av nya utbildningar, genom gemensamt utvecklingsarbete samt genom gemensam kompetensutveckling. Avtalet berör ej elevs möjlighet att tas emot och antas till ett individuellt program i annan kommun än hemkommunen. Denna antagning bygger på separata överenskommelser mellan berörda kommuner. Hemkommunen registrerar elever som den tar emot på ett individuellt program i det regionala IT-systemet. Avtalet, som är fyraårigt, bygger på innehållet i skollagen och reglerar för målgruppens elever dels elevernas rättighet att erbjudas utbildning på de nationella gymnasiesärskoleprogrammen dels elevernas rätt att tas emot som sökande till dessa utbildningar dels kommunernas skyldighet att erbjuda och ta emot elever på utbildning inom de nationella gymnasiesärskoleprogrammen Revidering av avtalet kan ske årligen. 11.1. Samråd kring berörda utbildningar De lokala initiativen ligger till grund för det samlade regionala gymnasiesärskoleutbudet. Samverkan sker genom samråd och möten på politiker- och/eller tjänstemannanivå. Samverkan omfattar också utveckling av gymnasiesärskolan, gymnasiesärskolans utbud samt antagningsförfarandet av målgruppens elever inom det gemensamma samverkansområdet. En fristående huvudman erbjuder utbildning inom gymnasiesärskolan. Inom gymnasiesärskolan finns sammanlagt nio nationella program. Hösten 216 antogs 13 elever till gymnasiesärskolan. Eleverna fördelade sig på nedanstående utbildningsvägar, varav sex nationella program och i övrigt individuella program. 28
Individuella program IAIND 57 Programmet för administration, handel och varuhantering AHADM 1 Programmet för estetiska verksamheter EVEST 8 Programmet för fastighet, anläggning och byggnation FAFAS 8 Programmet för fordonsvård och godshantering FGFOR 1 Programmet för hotell, restaurang och bageri HRHOT 19 Programmet för hälsa, vård och omsorg HOHAL 9 Tabell 9. Förutom ovanstående individuella och nationella program antogs ett fåtal av eleverna till Programmet för skog, mark och djur samt Programmet för hantverk och produktion. Gymnasiesärskola finns i Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Stenungsund. Reflektionsfråga: Hur ska gymnasiesärskolan utvecklas inom GR? Finns det anledning att utöka den regionala dialogen? 29
12. PROGRAMBLAD NATIONELLA PROGRAM GR, PER RESERVANTAGNINGEN 216 Kommunala Lilla Edet Fristående Tjörn Stenungsund Ale Alingsås Kungälv Göteborg Lerum Par lle Härryda Öckerö Mölndal Bilden illustrerar var de nationella programmen inom gymnasieskolan erbjuds inom GR per huvudmannatyp och kommun. Kungsbacka Bild 19. 3
12.1. Barn- och fritidsprogrammet BF Under åren 211-216 Minskning i antalet platser med 34 % Minskning i antalet sökande med 39 % Minskning i antalet antagna med 34 % Minskning i andel antagna från 2,3 % till 1,6 % Inför start 216 fanns det 217 platser på Barn- och fritidsprogrammet inom GR, varav 35 på skolor med fristående huvudmän och 182 på kommunala skolor. Mellan 211 och 216 har antalet platser blivit 112 färre, det vill säga en minskning med 34 %. Antalet sökande behöriga har under samma tid blivit 81 färre, det vill säga en minskning med 39 %. Samtliga diagram visar per reservantagningen om inget annat anges. Stenungsund BF Lilla Edet BF Tjörn Ale BF Kungälv BF Lerum Göteborg BF BF BF Par lle Härryda Öckerö Mölndal BF Kungsbacka BF BF Alingsås BF Antal platser, BF 35 3 25 2 15 1 5 Bild 2. 25 44 52 35 36 28 35 285 244 247 221 175 182 211 212 213 214 215 216 Antal platser (kommunala) Antal platser (fristående) Antal behöriga sökande, BF Barn- och fritidsprogrammet erbjuds GRs elever på elva skolor i regionen (per reservantagningen, exempelvis hade Nösnäsgymnasiet 1 sökande till BF 216, vilket gjorde att utbildningen inte startade.) Tre av utbildningarna erbjöds i nord (Ale, Kungälv och Lilla Edet), två i ost (Alingsås och Lerum), två i centrum (Göteborg) och fyra i syd (Härryda och Kungsbacka). 2 15 1 5 25 17 2 185 173 179 15 127 2 15 17 112 211 212 213 214 215 216 Bild 21. Antal sökande (kommunala) Antal sökande (fristående) 31
Antal platser och sökande, BF 3 25 2 15 1 5 285 244 247 221 185 173 179 175 182 127 15 112 44 25 52 17 35 2 28 15 36 2 35 17 211 212 213 214 215 216 Bild 22. Fristående huvudman, platser Kommunal huvudman, platser Fristående huvudman, behöriga sökande Kommunal huvudman, behöriga sökande Antalet antagna har minskat mellan 211-216 med 8 personer, det vill säga 34 %. Antal antagna, BF 25 2 15 28 22 21 22 19 27 1 5 27 184 25 139 168 128 211 212 213 214 215 216 Bild 23. Antal antagna (förstahandsval) Antal antagna (lägrehandsval) Andel kvinnor och män som antas 34% 1,6% 1,6 % av eleverna antogs på barn- och fritidsprogrammet. Andel antagna 211 212 213 214 215 216 BF 2,3% 2,1% 2,4% 1,7% 2,% 1,6% Bild 24. Kvinnor Män 66% Om vi antar att det även framöver kommer att vara 1,6 % av eleverna som antas på barn- och fritidsprogrammet behöver ytterligare cirka 6 platser tillkomma till 225 jämfört med dagens dimensionering (men då är det ingen luft i systemet). 32
Framskrivet värde, baserat på 1,6% antagna 25 2 15 235 26 226 161 187 155 161 172 179 185 188 196 198 22 27 1 5 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 Bild 25. REFLEKTIONER: Antalet elever har gått upp och ner under perioden. Signaler från flera arbetsgivare om att i första hand anställa förskollärare, kan ha påverkat attityderna till programmet. Då bristen på förskollärare är stor i regionen har flera arbetsgivare börjat anställa barnskötare i större utsträckning. En uppgång kunde konstateras inför 215 års antagning, men den höll inte i sig år 216. GRs verktyg för samordning av apl-platser, Praktikplatsen.se, har haft svårt att få tag i tillräckligt många platser för arbetsplatsförlagt lärande. Det rapporteras om svagt intresse från arbetsgivare att engagera sig i utbildningens arbetsplatsförlagda delar. Det finns heller inget regionalt forum för samverkan mellan utbildning och arbetsliv inom sektorn. Inriktningen socialt arbete har få elever trots att det finns stora behov av personal inom funktionshinderområdet. Yrkesgruppen stödassistenter rekryteras främst ifrån vuxenutbildningen där en kombination av kurser från vård och omsorg och barn och fritid kan göras. I den nyss lämnade. Gymnasieutredningens betänkande föreslås en förändring av inriktningarna på programmet. 33
12.2. Bygg- och anläggningsprogrammet BA Under åren 211-216 Minskning i antalet platser med 33 % Minskning i antalet sökande med 39 % Minskning i antalet antagna med 37 % Minskning i andel antagna från 4,7 % till 3,2 % Inför start 216 fanns det 398 platser på bygg- och anläggningsprogrammet inom GR, varav 99 på skolor med fristående huvudmän och 299 på kommunala skolor. Mellan 211 och 216 har antalet platser blivit 194 färre, det vill säga en minskning med 33 %. Antalet sökande behöriga har under samma tid blivit 18 färre, det vill säga en minskning med 39 %. Tjörn Öckerö Stenungsund Kungälv BA BA Göteborg Lilla Edet BA BA BA Mölndal BA Par lle Kungsbacka BA BA BA Ale Lerum BA Härryda Alingsås BA Samtliga diagram visar per reservantagningen om inget annat anges. 7 6 5 4 3 2 1 Antal platser, BA 144 146 111 99 17 99 448 378 361 312 293 299 211 212 213 214 215 216 Bygg- och anläggningsprogrammet erbjuds GRs elever på tretton skolor i regionen. Fyra av utbildningarna erbjöds i nord (Ale, Kungälv, Lilla Edet och Stenungsund), tre i ost (Alingsås, Lerum och Partille), tre i centrum (Göteborg) och tre i syd (Kungsbacka). Bild 26. Antal platser (kommunala) Antal platser (fristående) Antal behöriga sökande, BA 5 45 62 4 57 35 41 3 45 25 39 45 2 395 353 15 314 26 241 1 232 5 211 212 213 214 215 216 Bild 27. Antal sökande (kommunala) Antal sökande (fristående) 34