eddel an deblad Mottagare: Nr 5/2014 Socialnämnder, chefer och handläggare inom soci- Juni 2014 altjänstens barn- och ungdomsvård Nya regler om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barnoch ungdomsvård I det här meddelandebladet informerar Socialstyrelsen om nyheter i fråga om behörighet för dem som utför vissa arbetsuppgifter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Det handlar dels om ändringar i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, dels om nya föreskrifter från Socialstyrelsen (SOSFS 2014:7) om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn och ungdomsvård. Både lagändringarna och de nya föreskrifterna träder i kraft den 1 juli 2014. Lägsta utbildningsnivå fastställs för behörighet Ett av socialtjänstens svåraste uppdrag är arbetet med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, och arbetet med deras familjer. Personalens kompetens är väsentlig för att kunna uppnå rättssäkerhet och upprätthålla en god kvalitet på arbetet. Regeringen framhöll i förarbetena till de lagändringar som träder i kraft den 1 juli att det är särskilt viktigt att handläggarna som utför uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården har hög kompetens och god erfarenhet. Genom att tydliggöra vilken kompetens som behövs för detta arbete ökar enligt regeringens bedömning, förutsättningarna för att barn och unga får lämpliga insatser av god kvalitet.' Proposition 2012/13:175 Vissa frågor om behörighet rör personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten s. 52. Jr? Socialstyrelsen Information: Juristerna Monica Jacobson och Shriti Radia; telefon: 075-247 30 00
13 kap. 3 a andra stycket SoL införs från den 1 juli 2014 krav på lägsta utbildningsnivå för dem som utför vissa uppgifter inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. De uppgifter som berörs är: - bedömning av om utredning ska inledas, - utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder, eller - uppföljning av beslutade insatser. Den som arbetar med dessa uppgifter inom socialtjänsten ska ha avlagt en svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller ha en utländsk utbildning som erkänts enligt 3 kap. 3 b andra stycket SoL. Socialnämnden ansvarar för att den handläggare som självständigt utför arbetsuppgifterna har tillräcklig erfarenhet för uppgiften (3 kap. 3 a tredje stycket SoL). Socialstyrelsen har i SOSFS 2014:7 bland annat meddelat föreskrifter om kraven för vad som anses utgöra en annan relevant examen på grundnivå i högskolan. 1 samband med att dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 2014 upphör samtidigt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:14) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga att gälla. Annan relevant examenpå grundnivå i högskolan En handläggare inom socialtjänsten som arbetar med vissa uppgifter som rör barn och ungdom och som inte har avlagt socionomexamen ska enligt 3 kap. 1 SOSFS 2014:7 ha en kandidatexamen enligt bilaga 2 i högskoleförordningen (1993:100), eller motsvarande äldre examen. Examen ska enligt 3 kap. 1 SOSFS 2014:7 innefatta områdena: socialt arbete motsvarande minst 90 högskolepoäng (hp) juridik motsvarande minst 30 hp psykologi motsvarande minst 30 hp samhällsvetenskap motsvarande minst 15 hp Av bilaga 2 i högskoleförordningen framgår därutöver att för kandidatexamen ska en student inom ramen för kursfodringarna ha fullgjort ett examensarbete om minst 15 hp inom huvudområdet för utbildningen. Examen ska vidare innehålla kurser som ger vissa specificerade kunskaper i enlighet med 3 kap. 2 SOSFS 2014:7. Kurserna behöver inte ha de benämningar som anges i föreskriften, utan det viktiga är att en handläggare inom ramen för sin examen bar förvärvat de kunskaper som anges. Det blir den enskilda socialnämnden som vid en eventuell rekrytering får göra bedömningen om handläggaren uppfyller de krav som ställs i SOSFS 2014:7. Att komplettera sin utbildning Vilka kurser som ges och vilka examina som utfärdas vid olika högskolor i landet är upp till de enskilda lärosätena att avgöra utifrån den lagstiftning som gäller för högskoleväsendet. En examen som är utfärdad kan inte ändras. Däremot kan tidigare utbildning ofta tillgodoräknas vid utbildning som ska ligga till grund för en ny examen. I vilken utsträckning detta är möjligt blir dock i stor utstäckning upp till respektive lärosäte, som är självständiga myndigheter. Den som avser att komplettera sin utbildning för att uppnå de krav som ställs i Socialstyrelsens föreskrifter bör därför noga stämma av med sitt lärosäte vilka bedömningar som där görs i fråga om examina. 2
Den som redan har en kandidatexamen i socialt arbete Den som har en kandidatexamen i socialt arbete och som arbetar eller vill arbeta inom socialtjänsten med vissa uppgifter som rör barn och ungdom kan behöva komplettera sin examen för att uppfylla de krav på högskolepoäng på vissa områden eller specifika kunskaper som anges i SOSFS 2014:7. Exempelvis kanske man inte har läst tillräckligt många poäng i juridik eller saknar vissa av de kunskaper som krävs. Eftersom det inte är givet att ett lärosäte efter komplettering utfärdar en ny kandidatexamen i samma huvudämne har det gjorts ett tillägg i 3 kap. 3 SOSFS 2014:7. Där anges att även den som har en kandidatexamen eller motsvarande äldre examen med huvudämnet socialt arbete och som kompetterar sin examen med att läsa in högskolepoäng i de övriga områdena och de kurser som ger de kunskaper som krävs ska vara behörig. Socialnämndens möjlighet att använda handläggare med utländsk utbildning Socialnämnden har även möjlighet att använda handläggare med utländsk utbildning för att utföra de uppgifter som anges ovan, om utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan (3 kap. 3 b första stycket SoL). Det är Socialstyrelsen som i enskilda fall bedömer om kraven för detta är uppfyllda och som erkänner den utländska utbildningen och utfärdar bevis om behörighet. Detta framgår av 3 kap. 3 b andra stycket SoL och 7 kap. 1 socialtjänstförordningen (2001:937). Prövningen för att en person med utländsk utbildning ska anses vara behörig för att utföra arbetsuppgifterna görs i enlighet med bestämmelserna i SOSFS 2014:7. Det är alltså Socialstyrelsen som efter ansökan från en person med utländsk utbildning bedömer om han eller hon kan anses vara behörig att arbeta med dessa uppgifter. Vid en eventuell anställning hos socialtjänsten ansvarar dock socialnämnden för att se till att personen i övrigt är lämplig för tjänsten. Övergångsbestämmelser Av övergångsbestämmelser till SoL samt SOSFS 2014:7 framgår att en handläggare som före ikraftträdandet den 1 juli 2014 anställts för att utföra de uppgifter som anges i 3 kap. 3 a andra stycket SoL till och med den 30 juni 2019 är behörig att utföra de angivna uppgifterna. Har handläggaren inte avlagt en svensk socionomexamen eller en annan relevant examen på grundnivå enligt SOSFS 2014:7 måste den innan den 30 juni 2019 ha kompletterat sin utbildning för att få fortsätta att arbeta med uppgifterna. 1 vilken mån det är möjligt att tillgodoräkna sig utbildning från en tidigare examen är upp till varje enskilt lärosäte att besluta om utifrån kraven i högskolelagstiftningen. Socialnämndens ansvar för den som självständigt utför arbetsuppgifter Från den 1 juli 2014 införs dessutom ett nytt tredje stycke i 3 kap. 3 a SoL där det anges att socialnämnden ansvarar för att den handläggare som självständigt utför arbetsuppgifterna som nämns i första stycket har tillräcklig erfarenhet för uppgiften. Bestämmelsen syftar till att garantera att de som självständigt utför arbetsuppgifterna har tillräcklig erfarenhet för detta. Det har konstaterats att många handläggare som arbetar med myndighetsutövning inom den sociala barn- och ungdomsvården är nyutexaminerade eller 3
har väldigt liten erfarenhet i yrket. Med hänsyn till den svårighetsgrad som arbetsuppgifterna har framhåller regeringen att både den som är nyutexaminerad och den som är oerfaren på området, men har arbetat med andra frågor i socialtjänsten, bör få lämplig introduktion och handledning i arbetet när den ska börja arbeta med myndighetsutövning inom den sociala barn- och ungdomsvården. 2 Det är alltså socialnämndens ansvar att säkerställa att den som självständigt utför arbetsuppgifterna har tillräcklig erfarenhet. 22 Prop. 2012/13:175 s. 53-54 och 94 Denna information (art nr 2014-6-21) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publikationer. Den kan även beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, e-post publikationsservice socialstyrelsen.se eller fax 035-19 75 29 h.02., Socialstyrelsen
r SOSFS 2014:7 (S) Socialstyrelsen Föreskrifter A.,, Behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård
I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan laddas ned eller beställas via webb: www.socialstyrelsen.seipublikationer e-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se fax: 035-19 75 29 ISSN 0346-6019 Artikelnr 2014-6-13 Tryck: Edita Bobergs 2014
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i 2014:7 (5) socialtjänstens barn- och ungdomsvård; Utkom frän trycket den 11 juni 2014 beslutade den 3 juni 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 7 a kap. 6 och 8 kap. 3 socialtjänstförordningen (2001:937). 1 kap. Tillämpningsområde Dessa föreskrifter ska gälla vid bedömning och prövning av behörighet enligt 3 kap. 3 a andra stycket och 3 b första stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Bestämmelserna i 1 och 3-6 kap. ska tillämpas av Socialstyrelsen. Bestämmelserna i 1-3 kap. ska tillämpas av socialnämnden. 2 1 dessa föreskrifter används beteckningen EES-land för medlemsstaterna i Europeiska unionen samt Island, Liechtenstein och Norge. Vad som sägs om EES-land ska även gälla Schweiz. Tredjeland används som beteckning på länder som inte omfattas av första stycket. 2 kap. Ledningssystern 1 Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det ledningssystem som ska finnas innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i 3 kap. 3 kap. Behörighet för den som har svensk utbildning 1 För att vara behörig att utföra sådana arbetsuppgifter som anges i 3 kap. 3 a andra stycket SoL ska den som inte har avlagt socionomexamen ha en kandidatexamen enligt bilaga 2 i högskoleförordningen (1993:100), eller motsvarande äldre examen, som innefattar områdena I. socialt arbete motsvarande minst 90 högskolepoäng, 2. juridik motsvarande minst 30 högskolepoäng, 3. psykologi motsvarande minst 30 högskolepoäng, och 3
SOSFS 2014:7 4. samhällsvetenskap motsvarande minst 15 högskolepoäng. 2 Examen enligt 1 ska innehålla kurser som ger kunskaper på följande områden: 1. Socialt arbete barns och ungas utveckling, behov och uppväxtvillkor barns utsatthet barns rättigheter sociala problem -- socia la insatser risk- och skyddsfaktorer utredningsmetodik planering och genomförande av insatser utredning och bedömning av barns behov och föräldrars förmåga - dokumentation av utredning, beslut, planering och genomförande av insatser --- samtal med barn och unga, föräldrar och andra personer i ett barns nätverk -- samarbete och samverkan med barn, föräldrar, nätverk och andra aktörer genus och etnicitet etik och förhållningssätt 2.Juridik (svensk rätt) socialrätt familjerätt förvaltningsrätt offentlighet och sekretess offentlig rätt 3. Psykologi utvecklingspsykologi anknytningsteori utvecklingsekologi 4. Samhällsvetenskap samhällets organisation och styrning samhällets stödsystem 3 Även den som har en kandidatexamen eller motsvarande äldre examen med huvudämnet socialt arbete och kompletterar examen i enlighet med kraven i 1 2-4 och 2 ska vara behörig att utföra sådana arbetsuppgifter som anges i 3 kap. 3 a andra stycket SoL. 4
4 kap. Behörighet för den som har yrkeskvalifikationer från annat EES-land än Sverige 1 Den som har yrkeskvalifikationer från ett annat EES-land (ursprungsmedlemsstaten) och vill ha ett bevis om behörighet enligt 7 a kap. 1 socialtjänstförordningen (2001:937) ska ansöka om detta hos Socialstyrelsen. Om det är styrkt att sökanden uppfyller förutsättningarna i 2--6 ska han eller hon från Socialstyrelsen få ett skriftligt bevis om behörighet. Socialstyrelsen får dock inte utfärda ett sådant bevis, om sökanden endast har utbildning på gymnasienivå. SOSFS 2014:7 2 Om sökanden har yrkeskvalifikationer från en ursprungsmedlemsstat där yrket är reglerat, ska han eller hon ha ett sådant bevis på formella kvalifikationer som i den staten ger behörighet att utföra uppgifter jämförbara med dem som anges i 3 kap. 3 a andra stycket Sol,. 3 Om sökanden har yrkeskvalifikationer från en ursprungsmedlemsstat där yrket inte är reglerat, ska han eller hon dels ha bevis på formella kvalifikationer, dels ha utfört uppgifter jämförbara med dem som anges i 3 kap. 3 a andra stycket Sol,. Uppgifterna ska ha utförts på heltid under minst två år under de senaste tio åren i en medlemsstat som inte reglerar yrket. Krav på sådan yrkeserfarenhet som anges i första stycket får dock inte ställas, om de bevis på formella kvalifikationer som sökanden har gäller som bevis på reglerad utbildning. 4 Av 7 a kap. 3 socialtjänstförordningen (2001:937) framgår det att den sökande som i ett annat EES-land har behörighet att utföra uppgifter jämförbara med dem som anges i 3 kap. 3 a andra stycket Sol, och som har sin utbildning från tredjeland ska få bevis om behörighet om 1. han eller hon har godkänts av behörig myndighet 1 ett annat EESland, och 2. myndigheten i det andra EES-landet har intygat att sökanden har utövat relevant yrkesverksamhet i det landet i minst tre år efter godkännandet. KonTensationsåtgärder 5 Även om sökanden uppfyller de krav som anges i 2-4 får Socialstyrelsen i vissa fall kräva att han eller hon vidtar kompensationsåtgärder i form av anpassningsperiod eller lämplighetsprov för att få ett bevis om behörighet. Detta gäller Om 1. den utbildning som sökanden åberopar enligt 2--4 till stöd för ansökan är två år eller kortare, 5
SOSFS 2014:7 2. den utbildning som sökanden har genomgått på områden som är av största vikt för utövandet av yrket till sitt innehåll väsentligen avviker från kraven för socionomexamen eller kraven i 3 kap., eller 3. det reglerade yrket i Sverige inbegriper en eller flera uppgifter som inte ingår i yrket i det land där sökanden har genomgått utbildningen. Sökanden får välja mellan anpassningsperiod och lämplighetsprov. En anpassningsperiod får omfatta praktiktjänstgöring i högst tre år. 6 Socialstyrelsen får inte begära kompensationsåtgärder, om de kunskaper sökanden har tillägnat sig genom yrkeserfarenhet kompenserar de väsentliga avvikelserna vad gäller utbildningens längd eller innehåll. 5 kap. Behörighet för den som har utbildning från tredjeland Den som har genomgått någon annan utbildning i tredjeland än som avses i 7 a kap. 3 socialtjänstförordningen (2001:937) och vill ha ett bevis om behörighet enligt 7 a kap. 1 samma förordning ska ansöka om detta hos Socialstyrelsen. Om det är styrkt att sökanden uppfyller förutsättningarna i 2-4, ska han eller hon från Socialstyrelsen få ett skriftligt bevis om behörighet. 2 Av 7 a kap. 4 socialtjänstförordningen (2001:937) framgår det att den sökande som har genomgått någon annan utbildning i tredjeland än som avses i 7 kap. 3 samma förordning ska få ett bevis om behörighet om 1. utbildningen till sin längd, sin nivå och sitt innehåll motsvarar svensk socionomexamen eller någon annan relevant examen i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 1 och 2 1, 3 och 4, 2. han eller hon har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska språket, och 3. han eller hon har för yrket nödvändiga kunskaper om svenska författn i ngar. 3 Nödvändiga kunskaper i svenska språket ska styrkas genom 1. godkänt betyg i kärnämnet svenska 3 vid gymnasial vuxenutbildning, 2. godkänt betyg i kärnämnet svenska som andraspråk 3 vid gymnasial vuxenutbildning, 3. godkänt resultat på kurs i svenska för utomnordiska studenter anordnad av universitet eller högskola (60 högskolepoäng), 6
4. godkänt resultat på Tisus-prov, eller 5. godkänt språkprov i svenska på nivå Cl enligt Common European Framework of Reference for Languages: Learning, Teaching, Assessment (CEFR). SOSFS 2014:7 Nödvändiga kunskaper i svenska språket kan även styrkas genom något annat godkänt betyg i ämnet svenska eller godkänt resultat på prov i svenska på motsvarande nivå. Nödvändiga kunskaper i danska eller norska språket ska motsvara dem som anges för svenska språket i första och andra styckena och styrkas genom godkänt betyg eller godkänt resultat på prov. 4 Som nödvändiga kunskaper om svenska författningar ska anses kunskaper i 1. socialrätt, 2. tam i ljerätt, 3. förvaltningsrätt. 4. offentlighet och sekretess, och 5. offentlig rätt. 6 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, on det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 juli 2014. 2. Samtidigt upphör Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:14) om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga att gälla. 3. En handläggare som före ikraftträdandet av denna författning är anställd för att utföra de uppgifter som anges i 3 kap. 3 a andra stycket SoL är till och med den 30 juni 2019 behörig att utföra sådana uppgifter. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Monica Jacobson 7
p 2.09., Socialstyrelsen