Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3
Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet... 9 3.2 Flyttningar... 1 3.2.1 In- och utflyttning... 11 3.2.2 In- och utflyttning närliggande kommuner år 26-215... 11 3.2.3 Flyttning efter ålder och kommun... 15 4 Befolkningen efter aktivitet 16 5 Hushåll 17 5.1 Andel hushåll efter antal personer... 17 5.2 Hushåll efter antal barn och hushållstyp... 17 5.3 Ensamboende efter ålder och kön... 18 6 Sysselsättning 19 6.1 Utveckling av antal förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning... 2 6.2 Andel arbetstillfällen i olika näringsgrenar jämfört med länet och riket... 2 6.3 Förvärvsarbetande efter kön och näringsgren... 21 7 Pendling år 214 22 7.1 Pendling till och från Arboga kommun 214... 22 7.2 Inpendling... 23 7.3 Utpendling... 24 7.4 Pendling kvinnor och män... 25 3
1 Inledning Avsikten med denna PM är att redovisa befolkningen och de befolkningsförändringar som skett i Arboga de senaste åren. Här redovisas även antalet hushåll samt hur antalet arbetstillfällen och pendlingen till och från Arboga har förändrats. Informationen kommer även att publiceras på Arbogas hemsida www.arboga.se. För ytterligare upplysningar kontakta: Kanslichef Ylva Petersson, tfn 589 87 7, e-post ylva.petersson@arboga.se 5
2 Befolkningsutveckling 16 14 12 1 8 6 Folkmängd i Arboga 194-216, femårsintervall 194-1985 därefter årsvis Befolkningen i Arboga nådde sin hittillsvarande befolkningstopp med 14 9 invånare år 1985. Därefter var befolkningen kring 14 5 personer fram till år 1996-1997 för att sedan successivt minska under en tioårsperiod. De senaste sex åren har befolkningen ökat och vid årsskiftet 216/217 fanns 13 93 invånare i Arboga. Kommunen har haft en årlig befolkningsutveckling som har varierat mellan en ökning med 227 personer år 215 och en minskning med 254 personer år 21. Nedan visas befolkningsutvecklingen från år 2. 14 5 14 25 14 13 75 13 5 Befolkningsutveckling i Arboga 2-216 13 25 13 12 75 12 5 OBS! Bruten axel 6
2 22 24 26 28 21 212 214 216 3 Befolkningsförändring Total befolkningsförändring 2-216 3 2 1-1 -2-3 Diagrammet visar den årliga totala befolkningsförändringen. På följande sidor redovisas hur antalet födda och flyttningarna varierar över tiden. Mellan åren 2-25 har Arbogas befolkning minskat. År 215 var befolkningsökningen 227 personer och år 216 ökade befolkningen med 45 personer. I diagrammet nedan visas befolkningsförändringen uppdelad på födelseoch flyttningsnetto samt totalt. Flyttningsnettot har sedan år 25 varit i stort sett positivt. Flyttningsnettot för år 216 var 72. Födelsenettot har varit negativt sedan år 2. 12 1 8 6 4 2-2 -4 Befolkningsförändringar i Arboga 2-216 Utflyttning Inflyttning Döda Födda Folkökning 7
3.1 Födda Sedan 2 har antalet födda barn varit färre än 15 per år. Under 216 föddes 144 barn. Antalet födda barn är i nivå med de som föddes år 2. Födda 2-216 16 14 12 1 8 6 4 2 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index I början av 199-talet var andelen födda barn i Arboga högre än rikets genomsnitt. Från 1995 har andelen varit lägre. Uppgången som rikets genomsnitt visat efter 23 har avtagit. De senaste tre år har andelen födda i Arboga åter ökat. Födda i Arboga jmf riket 199-216, Index 1 = 199 14 12 1 8 6 4 2 Arboga Riket 8
Fruktsamhet / 3.1.2 Fruktsamhet Fruktsamhetstal 212-216 Arboga jmf med riket 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Obs värden Riket Obs värden Arboga Utj värden Arboga Moderns ålder Fruktsamhetstalet redovisar antal levande födda barn per 1 kvinnor i respektive åldersklass. Av diagrammet framgår att kvinnorna i Arboga föder barn tidigare än genomsnittet för riket. 9
3.2 Flyttningar In- och utflyttning åren 2-216 12 1 8 6 4 2 Inflyttning Utflyttning Mellan åren 25 och 215 har flyttningsnettot varit positivt, undantaget är år 28 när flyttningsnettot är negativt med -1. År 216 minskade inflyttningen något och utflyttningen ökade. 886 personer flyttade in medan 814 personer flyttade ut. Arboga kommun, flyttningsnetto 2-216 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 -2 2 22 24 26 28 21 212 214 216 Eget län Annat län Utlandet Flyttningsnettot mot eget län varierar mellan åren. Nettoflyttningen mot övriga län i riket har under 2-talet varierat men är för år 216 negativ. Efter år 2 är inflyttningsnettot från utlandet positivt. Inflyttning har främst skett från länder inom EU, Afrika och Asien. Flyttningar till och från utlandet visar för år 216 ett positivt netto med 228 personer. 1
Inflyttade från utlandet gjorde 254 personer och 26 personer flyttade ut. Störst var den utrikes inflyttningen från Syrien med 115 inflyttade. 3.2.1 In- och utflyttning In- och utflyttning Arboga år 216 1 In 5 Ut -5-1 Stockholms län Eskilstuna Örebro Västerås Lindesberg Kungsör Köping Uppsala Linköping Göteborg -15 Flyttningsnettot är positivt mot en tredjedel av de redovisade kommunerna. Nedan följer redovisning för näraliggande kommun under de senaste tio åren. 3.2.2 In- och utflyttning närliggande kommuner år 27-216 In- och utflyttning 27-216, Köping 15 1 5-5 -1-15 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 In Ut Netto Flyttningsnettot mot Köping har varit övervägande negativt. För år 216 redovisas ett negativt netto på -15. 11
Antal Antal De senaste åren har flyttningsnettot mot Kungsör varit positivt. Nettoinflyttningen är genomsnitt 1 personer per år. För år 215 är nettot positivt med 22. In- och utflyttning 27-216, Kungsör 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 År In Ut Netto Flyttningsnettot mot Örebro är övervägande negativt med ca - 17 personer per år. För år 216 är flyttningsnettot negativt med 4 personer. In- och utflyttning 27-216, Örebro 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 -12 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 År In Ut Netto 12
Antal Antal Flyttningsnettot mot Västerås är övervägande negativt, - 12 är genomsnittet för perioden. Inflyttningen från Västerås var för år 215 37 personer och utflyttningen 49 personer. In- och utflyttning 27-216, Västerås 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 År In Ut Netto År 216 visar ett flyttningsnetto på 1 mot Eskilstuna. Under tioårsperioden är flyttningsnettot i genomsnitt per år positivt, 8 personer per år. In- och utflyttning 27-216, Eskilstuna 8 6 4 2-2 -4-6 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 År In Ut Netto 13
Antal Utflyttningen mot Stockholm och omkringliggande kommuner i Stockholms län är ca 8 personer per år. I genomsnitt uppgår inflyttningen till ca 9 personer per år. För år 216 uppgår flyttningsnettot till 11 personer. In- och utflyttning 27-216, Stockholms län 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 -12 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 År In Ut Netto 14
3.2.3 Flyttning efter ålder och kommun 15 1 5-5 -1-15 -2-25 Nettoflyttning efter ålder och kommun år 216 Örebro - Västerås - Eskilstuna Västerås Eskilstuna Örebro Örebro och Västerås är de kommuner som flest ungdomar i Arboga väljer att flytta till. 2-29 åringar flyttar till Örebro och Västerås. Inflyttning sker av 65 år och äldre från Eskilstuna och Västerås. 15 1 5 Nettoflyttning efter ålder och kommun år 216 Kungsör - Köping Kungsör Köping Nettoinflyttning sker från Kungsör i nära nog samtliga redovisade åldersgrupper förutom för barnfamiljer. Nettoutflyttning sker till Köping i de flesta åldersgrupperna. -1-15 8 6 4 2-45-915-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-697- -45-91-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-697- -5-2 -45-91-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 65-697- -4-6 -8-1 Nettoflyttning efter ålder och kommun år 216 Stockholm Stockholm Övr Sthlm län Ett positivt flyttningsnetto mot övriga Stockholms län och ett negativt mot Stockholms stad. 15
4 Befolkningen efter aktivitet Befolkningen i Arboga efter aktivitet år 215 Pensionerade, 65-w år 25% Ej förvärvsaktiva 4,% Barn och ungdom -15 år 17% Studerande 1% Förvärvsaktiva 44% I Arboga är 25 % pensionärer 65-w år. 58 % av befolkningen är 16-64 år, av dessa är 44 % förvärvsaktiva och 1% studerande inom gymnasiet, högskola, komvux eller annan utbildning. De 4 % som inte är förvärvsaktiva är t ex arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, pensionerade eller långtidssjukskrivna. 16
5 Hushåll Modellen att beräkna registerbaserad hushållsstatistik förändrades år 216. I samband med det reviderades även tidigare publicerad hushållsstatistik för åren 211 216. 5.1 Utveckling av antal hushåll i Arboga År 211 212 213 214 215 216 6391 643 6529 6564 6616 666 Jämfört med den sista folk- och bostadsräkningen 199 har antalet hushåll ökat med närmare 2 procent. Befolkningen har under samma period minskat med 5 procent. 5.2 Andel hushåll efter antal personer Andel hushåll efter antal personer i Arboga år 216 3,3 1,6 1,3 1,8 4,5 33,6 1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer Det vanligaste hushållet, 4,5 procent av samtliga hushåll, var ensamstående utan barn, det vill säga ensamboende. Den nya registerbaserade statistiken är möjlig att ta fram genom uppbyggnaden av det nya lägenhetsregistret och att folkbokföringsregistret numera är kopplat till bostaden. Under de senaste 2 åren har andelen hushåll som är ensamstående utan barn i stort sett varit oförändrad. När den sista folkoch bostadsräkningen gjordes 199, var andelen 37,9 procent. 5.3 Hushåll efter antal barn och hushållstyp Av befolkningen om 13 93 invånare så är 27 procent sammanboende utan barn. 36 procent av befolkningen är sammanboende med ett eller flera barn. Se diagram på följande sida. 17
Antal personer i Arboga år 216 efter antal barn och hushållstyp 6 5 4 3 2 uppgift saknas 3+ barn 2 barn 1 barn barn 1 Källa: SCB Hushållstatistik 5.4 Ensamboende efter ålder och kön 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Ensamboende år 216 utan barn efter ålder och kön antal ensamboende personer män antal ensamboende personer kvinnor Källa: SCB Hushållstatistik Antalet ensamboende män är något fler än antalet ensamboende kvinnor. Andelen män som bor ensamma är högre i åldern upp till 6 64 år. Därefter sker en förändring och antalet ensamboende kvinnor blir betydligt fler. 18
6 Sysselsättning I Arboga fanns år 215 5 546 arbetstillfällen. År 1995 fanns totalt 6 359 arbetstillfällen, en minskning med 8 arbetstillfällen eller 12 %. Av diagrammet ovan framgår fördelningen på olika näringsgrenar och även utvecklingen inom respektive näringsgren de senaste 2 åren. Antalet arbetstillfällen inom tillverkning m m har mer än halverats, från 2 513 arbetstillfällen år 1995 till 1 18 arbetstillfällen år 215. Förändringen av sysselsatta mellan 21 och 22 och mellan 24, 25, 26 och inom tillverkning, finansverksamhet, media och företagstjänster och byggverksamhet beror huvudsakligen på företagens omkodningar av näringsgren. 19
6.1 Utveckling av antal förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning Antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat under perioden. Efter 22 har antalet arbetstillfällen varit relativt oförändrat och efter år 29 sker åter en ökning av antalet arbetstillfällen. Även antalet boende i Arboga som har ett förvärvsarbete ökar något efter år 29. Efter 1997 är antalet boende med förvärvsarbete i Arboga fler än antalet arbetstillfällen. 6.2 Andel arbetstillfällen i olika näringsgrenar jämfört med länet och riket Byggverksamhet och offentlig förvaltning har fler arbetstillfällen än både länet och riket. Handel och kommunikationer och finansiell verksamhet har en lägre andel än länet och riket. 2
6.3 Förvärvsarbetande efter kön och näringsgren På de 5 546 arbetstillfällen som finns i Arboga arbetar 3 73 män och 2 473 kvinnor. Inom tillverkning m m är övervägande delen (81 %) män. Inom offentlig förvaltning är 7 % av de sysselsatta kvinnor. 21
7 Pendling år 215 I Arboga kommun finns 5 546 arbets- I Arboga kommun bor 6 86 tillfällen personer som förvärvsarbetar 32,9 67,1 38,8 61,2 Till 32,9 % (1 824) av dessa sker inpendling från andra kommuner. 38,8 % (2 364) av dessa pendlar ut till andra kommuner 3 25 2 15 1 5 In- och utpendling till och från Arboga 2-215 Utpendling Inpendling 7.1 Pendling till och från Arboga kommun 215 Lindesberg Köping Västerås 158 61 398 71 135 28 17 Stockholm Örebro 294 444 ARBOGA 243 Kungsör 188 219 95 Eskilstuna 228 22
7.2 Inpendling De flesta inpendlarna kommer från Köping varifrån 22 procent av inpendlarna reser. Från Örebro kommer 16 procent av inpendlarna och från Kungsör 13 procent av inpendlarna. Inpendling till Arboga kommun Lindesberg 158 Köping 398 Hallstahammar 42 Västerås 145 Stockholm 17 Kumla 21 Örebro 294 ARBOGA Kungsör 243 Eskilstuna 228 23
7.3 Utpendling Utpendlingen har ökat sedan mitten av 199-talet. Utpendlingen minskade mellan 28 och 29 mot de flesta orterna men har de senaste åren åter ökat. Den största utpendlingen sker till Köping dit 32 procent av utpendlarna reser. 19 procent av utpendlarna reser till Örebro och 13 procent till Västerås. Utpendling från Arboga, utveckling 2-215 8 7 Köping 6 5 Örebro 4 3 Västerås 2 1 Eskilstu na Kungsör 214 212 21 28 26 24 22 2 Andelen utpendlare av befolkningen 16 år eller äldre har ökat från 12,5 % år 1995 till 2 % år 215. Utpendling Arboga kommun Lindesberg 61 Hallstahammar 23 Västerås 28 Örebro 444 ARBOGA Köping 71 Kungsör 188 Eskilstuna 219 Stockholm 95 24
7.4 Pendling kvinnor och män 16 14 12 1 8 Utpendling Arboga 2-215 män och kvinnor Män Kvinnor Utpendlingen från Arboga har ökat sedan år 1997. Ökningen har varit störst bland utpendlande män men även andelen kvinnor som pendlar ut har ökat. 6 4 2 Mellan år 28 och 29 sker en minskning av utpendlingen för både män och kvinnor. 14 12 1 8 6 4 Inpendling Arboga 2-215, män och kvinnor Män Kvinnor Antalet män som pendlar in till Arboga minskade under några år fram till mitten av 2-talet. Därefter har antalet inpendlande män åter ökat. Antalet kvinnor som pendlar in har ökat fram till år 213 därefter har en liten minskning skett. 2 25