Rapport från Företagarna september 2011
Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län för län... 7 Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder över 70 000 företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 2
Under senare tid har det kommit flera rapporter som visar en kraftig ökning av antalet nya företag och särskilt gäller det nya aktiebolag. Kombinationen av halverat krav på aktiekapital till 50 000 kr och frivillig revision är två viktiga förklaringar till den utvecklingen. Sedan november 2010 kan små svenska aktiebolag välja bort revision. Den har blivit frivillig för bolag med högst 3 anställda, högst 3 miljoner kronor i omsättning och högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning. Bolagen måste hålla sig inom minst två av gränserna för att kunna välja bort revisorn. Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Hittills är det drygt 34 000 1 svenska aktiebolag som har valt att utnyttja möjligheten och avstå revision. Mer än hälften av dem är nybildade efter den 1 november 2010 när reglerna infördes. De allra flesta som valt bort revision, 63 %, finns i de tre storstadslänen, Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I fem län har minst hälften av alla nybildade aktiebolag 2 valt bort revisor. Det gäller Dalarnas, Gotlands, Västerbottens, Stockholms och Västernorrlands län. Gotland toppar listan, där 56 % av de nybildade bolagen valt att avstå revision. Minst genomslag har reformen haft i Blekinge och Norrbotten där knappt var tredje (32 %) nybildat aktiebolag under perioden har valt att avstå revision. Hela listan, län för län finns längst bak i rapporten. I diagrammet nedan visas utvecklingen månad för månad under perioden november 2010 augusti 2011. Förhållandet mellan antalet nya bolag och antalet som har valt bort revision följs åt om än på olika nivå. Antal Nybildade 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 2010 2011 1 34 051 per 30 augusti, källa Bolagsverket 2 Avser perioden november 2010 augusti 2011 3
Inför reformen beräknades ca 250 000 bolag kunna utnyttja valmöjligheten. Efter tio månader kan vi se att ca 14 % av dem har valt bort revision. Det är bland de nybildade bolagen som reformen först fått genomslag. Här är det 47 % som valt att avstå revision. Skillnaden mellan gamla och nya bolag beror på att det finns en tröghet inbyggd i systemet. Dels måste alla gamla bolag invänta ett nytt räkenskapsår innan de kunde börja utnyttja reformen, vilket alltså innebär en fördröjning. Vidare måste bolaget aktivt besluta om att slopa revision. Många fler bolag hade sannolikt avstått revision om Företagarna hade fått gehör för kravet att frivilligheten skulle börja gälla automatiskt när reglerna infördes. I så fall skulle ett bolag som ville fortsätta med revision aktivt behöva välja till revision. Nu är det tvärtom så att bolag som vill utnyttja valfriheten aktivt ska välja bort revision och registrera det hos Bolagsverket. Samtidigt med reformen infördes extra uppgiftskrav för alla företag. I inkomstdeklarationen måste de kryssa för dels om de har revision och dels om de har anlitat någon konsult för att hjälpa till med årsredovisningen. Det är onödiga uppgiftskrav. Uppgiften om revisor finns redan registrerad hos Bolagsverket och Skatteverket enkelt kunde få tillgång till informationen ändå. Företagarna har också kritiserat frågan om företaget har anlitat konsult för hjälp med årsredovisningen eftersom svaret inte tillför någon relevant information. Bolaget kanske har en redovisningsexpert anställd och har då inget behov av att anlita externa konsulter. Och uppgiften om att företaget har anlitat en konsult innefattar inget kvalitetskrav på konsulten. Hur bolaget än svarar så tillför det ingen information av värde för Skatteverket. Företagarna anser inte att företagen ska belastas med onödiga uppgiftskrav. En bra början vore därför att skrota dessa frågor. Revisionsreformen är alltså inte lika enkel som den hade kunnat vara. Bland annat uppgiftskraven gör att många företag känner osäkerhet och avvaktar. Det finns en risk att frågorna uppfattas som underförstådda hot om extra kontroller från Skatteverket. Det antyder en misstro och innebär att den förenkling och de lägre kostnader som Sveriges småföretag så väl behöver för att kunna expandera och nyanställa inte utnyttjas fullt ut. På bolagsstämma fattas beslut att bolaget inte längre ska ha revision. På samma stämma beslutas om en ändring av bolagsordningen så att det framgår att bolaget inte ska ha revision. Besluten anmäls till Bolagsverket för registrering. Det går att göra registreringsanmälan elektroniskt med e-signatur på särskild blankett. Registreringsavgiften är 900 kr. 4
Sverige är bland de sista länderna inom EU som genomför denna reform. Vi har också bland de lägsta gränserna för vilka bolag som omfattas. Danmark ligger några år före oss och har efter en första utvärdering höjt sina gränser. Företagarna hoppas att Sverige snart följer efter så att svenska bolag inte får sämre konkurrenskraft än sina närmaste grannar. Den danska utvärderingen visade att ungefär 23 % av dem som där omfattades valde bort revisorn första året. Om utvecklingen i Sverige motsvarar den i Storbritannien borde reformen när den så att säga har satt sig användas av ungefär hälften av alla bolag som omfattas. Det skulle innebära att uppåt 125 000 bolag väljer bort revision och med en försiktig uppskattning av revisionskostnaden till 18 000 kr per bolag motsvarar det en möjlig besparing av 2,25 mdr kr, vilket kan räknas om till ca 4 500 heltidsjobb. Dit är det långt kvar för de svenska bolagen. I vår undersökning bland företagare med upp till 49 anställda våren 2011 svarade ändå 17 % att de planerade att välja bort revision. Ett ganska gott resultat eftersom en hel del av dem var för stora för att kunna utnyttja valfriheten. Företagarna fortsätter att driva frågan om högre gränser så att svenska bolag inte får konkurrensnackdelar i förhållande till bolagen i grannländerna. Vi anser att frågan om revision eller annan form av granskning ska styras av bolagets behov, inte av lagkrav som är avpassade för stora bolag. 5
Lagstadgad revision har egentligen ingen lång tradition i Sverige utan infördes så sent som 1983. Nya bolag som bildades efter oktober 2010 kunde redan från början välja att vara utan revision. Äldre bolag var tvungna att invänta nytt räkenskapsår innan de kunde göra sitt val. Bolag som använder kalenderår kunde alltså börja välja i januari 2011. Det är bolagsstämman som bestämmer om bolaget ska avstå från revision och beslutet att inte ha revision ska tas in i bolagsordningen. Det ska också registreras hos Bolagsverket. De första åren räcker det att anmälan har kommit till Bolagsverket innan räkenskapsårets slut. Annars är huvudregeln att beslutet måste ha registrerats under räkenskapsåret. Även bolag som valt bort revision behöver fortsätta att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket. Men det går inte alltid att lita på vad som står i bolagsordningen. Konstigt nog kan ett bolag som har valt bort revision enligt bolagsordningen ändå utse och registrera revisor utan att samtidigt ändra i bolagsordningen. Det går dock inte att göra tvärt om. 6
Här visas antalet nybildade aktiebolag som valt bort revision länsvis och i procent av antalet nybildade. Län Antal nybildade AB som valt bort revisor Andel som valt bort revisor % Blekinge 120 32 Dalarna 488 53 Gotland 125 56 Gävleborg 353 46 Halland 592 48 Jämtland 195 35 Jönköping 397 38 Kalmar 254 37 Kronoberg 241 46 Norrbotten 236 32 Skåne 2 227 46 Stockholm 6 903 50 Södermanland 337 40 Uppsala 607 48 Värmland 354 41 Västerbotten 460 50 Västernorrland 386 52 Västmanland 364 47 Västra Götaland 3 007 48 Örebro 339 48 Östergötland 600 45 Landet 18 585 47 7