Den religiösa människan -religionen ligger i människans natur -religionen svarar på frågor vi inte har svar på, existentiella frågor. Varifrån kommer vi? Vad är livets mening? Vad händer efter döden? Hur borde människan leva? Religion är människans sätt att försöka besvara dessa frågor. Världens religioner ser olika ut för världen de förklarar ser olika ut. Vad är religion? Tro på något J. B. Pratt: religion är en allvarlig och social inställning (attityd) hos individer eller grupper gentemot den makt eller de makter, som de anser ha den yttersta kontrollen över deras intressen och öden. Religion magi Heligt transcendens Teologi och religionsvetenskap RELIGIONSVETENSKAP Alla religioner VAD och HUR tror folk Objektivt Forskningsområden Religionsfenomenologi Religionshistoria Religionsociologi och -antropologi Religionspsykologi kap. 11 o 12 TEOLOGI Kristendom Läran om Gud Religionsfilosofi Forskningsområden Kyrkohistoria Systematisk teologi Praktiskteologi Exegetik kap. 13 o 14 Religionsvetenskap Religionsvetenskapen betraktar religionen som historiskt fenomen. Religions vetenskapen intresserar sig för vad människor tror, utan att ta ställning till huruvida det folk tror är sant eller falskt. Förklarande: Betraktar religionen som en del av människans natur och utveckling Tolkande: Vill förstå hur människor tänker och hur religionen påverkar människan och hennes omgivning Kristisk: Man är som utgångpunkt kritisk. t. ex feministisk forskning är samhöllskritisk och utgår i från att samhället är uppbyggt på patriarkala strukturer som är onaturliga och förtryckande. Forskningsområden inom religionsvetenskapen Religionsfenomenologi Man vill avslöja religionens väsen dvs. man vill hitta en så fullständig definition på religion som möjligt. Frågor som vad är religion? och Vad är det heliga? Religionshistoria Man forskar i religionens uppkomst och utveckling, hur olika religioner möts och korsats. Man använder som material gamla texter och arkeologiska fynd. Religionssociologi och religionsantropologi Man vill förstå religionen och kulturen ur den troendes perspektiv, antropologen ger sig ut på fältet och undersöker religionen i sin naturliga omgivning. (Vad tror människan på? Hur utövar hon sin religion?)
Sociologen undersöker religionens växelverkan med sin omgivning samt grupperingar och strukturer i religionen.(hur påverkar religonen samhället, hur påverkar samhället religionen? Hur fungerar den religiösa gruppen?) Religionspsykologi Vill förklara den religiösa upplevelsen. Man vill psykologiskt förklara vad som händer så en människa blir omvänd, eller upplever Guds närvaro. Teologi Teologi = lära om gud, religions filosofi Tidig teologi förenade antiken filosofi men kristendom (Augustinus: kristendom + platon, Thomas av Aquino: kristendom och Aristoteles) Konflikter mellan kristendom och vetenskap Forskningsområden inom teologin Kyrkohistoria Kyrkans minne. Man använder den historiska forskningens metoder, det är bara forskningsobjektet som skiljer sig från annan historieforskning. Systematisk teologi Dogmatik: trossatser, kyrkans lära ekumenik: samkristenhet, det som är gemensamt för alla kristna teologisk etik/teologisk filosofi: Man diskuterar hur den kristna etiken skiljer sig från annan etik och använder filosofisk metod. Praktisk teologi Allmän praktisk teologi: hur blir teologiska tankar kyrkans praxis Kyrkosociologi: Man undersökar kyrkan i samhället, och människan i samfundet Religionspedagogik: Religiös fostran; i hemmet, skolan och kyrkan Exegetik Texttolkning, man fördjupar sig i texterna och läser andra texter som kan hjälpa till att belysa de bibliska texterna. Man läser texterna på originalspråk, Gamla testamentets exegetik hebreiska, Nya testamentets exegetik - grekiska
Religionens dimensioner 1 Kognitiv/intellektuell dimension (kap. 3) man är övertygad om att det finns en övernaturlig makt livsåskådningsfrågor, existentiella frågor och svar 2 Emotionell/känslomässig dimension (kap. 4) man känner sig beroende av den övernaturliga makten och känner/upplever någon sorts kontakt med den 3 Handlings/beteende dimension (kap. 5) Religionen tar sig uttryck i beteende och handling. Riter. 4 Social dimension (kap. 6) Sammanhang där anhängarna delar sin religion. Mässor o andakter. 5 Kulturell dimension (kap. 7-9) Samhällets och religionens växelverkan. Influerar ex. Kultur o lagstiftning. Etiska värderingar Övningsuppgifter: gr. 1 Ev.luth kyrkan gr. 2 Katolska o otrodoxa gr. 3 Judendom gr. 4 Islam gr. 5 Hinduism gr. 6 Buddhism gr. 7 Mormoner och Jehovas vittnen 1. Intellektuella dimensionen Vad tror man, vem är grundare, vad heter den heliga skriften, trosbekännelse... 2. Känslomässiga dimensionen Hur håller man kontakt med sin gud, bön, meditation, mystik, trans, exstas...? 3. Handlingsdimensionen Vad gör man övergångsriter, kalenderriter, krisriter 4. Sociala dimensionen Hur samlas man, mässor, andakter, vad heter byggnaden, yttre kännetecken klädsel även organisation och samfundets ledare (typ präst, biskop) 5.Kulturell dimension kap högtider, religionen i konsten, inverkan på lagstiftning annat kulturellt ni kan komma på
Myter Myter är religiösa berättelser som tjänar religionens kognitiva dimension. För de troende är myten en sann berättelse. Då vetenskapen kommer med rationella svar på våra existentiella frågor tolkar religionerna sina myter allt mer symboliskt. Myten är en berättelse som berör djupa frågor om tex liv och död, människans ursprung och livets mening. konkretiserar viktiga frågor och värden är inte en vetenskaplig förklaring till livet utan en tolkning av livet. ger livet en mening eller får läsaren att se en mening i livet Myter finns i form av kosmogoni = Skapelseberättelser, myter om världens ursprung/skapelsemyter (varifrån?) antropogoni = myter om människans tillblivelse (vem?) teogoni = myter om gudars tillblivelse eskatologiska m. = myter om världens slut (vart?) kultiska m. = myter som reciteras i samband med riter och upprepas varje gång riten utförs. Tex i samband med den kristna nattvarden läser man nattvardens instifteleord. Trosbekänelsen berättar vad man tror på, religionens kärna Världsbild s.31 cyklisk reinkarnation befrielse från kretsloppet linjär ett unikt liv slutlig dom s. 25 Monoteism är tron på en och endast en gud (grekiska: monos - en, theós - gud). Teism man tror på en övernaturlig intelligens i form av en personlig, aktiv gud Deismen skapargud, inte längre närvarande i skapelsen Monolatri, där de troende tillbett en enda gud men förstått att andra folk kan ha sina egna gudar. Polyteism är tron att det existerar många gudar och gudinnor. Panteism gud finns i allt som existerar eller där världsalltet är detsamma som guden. Animism världen är besjälad inte av ett andeväsende, utan av flera Personkult ex, Japan, Nordkorea, Romarriket Förfädersdyrkan tillbe och vörda sina döda förfäder, tron att människan blir en gudom när hon dör s. 67-69 Agnosticism Ateism skeptisk inställning till Guds existens förnekar guds existens / även Gud är död Teologisk realism religionen motsvaras av något verkligt existerande Teologisk non-realism de religiösa begreppen har en relevans även om de inte motsvaras av något verkligt.
Rit Riter är religiösa handlingar, i riterna kommer det heliga in i det världsliga. Riterna uppfyller också viktiga samhälleliga funktioner. Övergångsriter: tar upp nya medlemmar i samfundet Dop markerar steget in i vuxenlivet Konfirmation bildar familjer Bröllop markerar slutet av livet Begravning också prästvigning Krisriter genom krisriten kan en ny ledare väljas (påveval) att tända ljus på olycksplatser är en modern krisrit hos naturfolk regndans Kalenderriter högtider, berör ofta hela samhället firas vid bestämda tider på året
Religionen i vardagen Religion och kultur Religion och kultur smälter ihop. Gamla seder ges religiös innebörd. Omskärelse, midsommar, jul Traditioners religiösa betydelse glöms bort. Midsommar Dietföreskrifter Endel följer dietföreskrifter mycket noggrant, andra lite ditåt. Muslimer äter nästan aldrig gris, även om de inte skulle bry sig om förbudet att dricka alkohol. Ahimsa, respekt för livet Hinduer ofta vegetarianer Kina yang -mat, äta sådant som verkar positivt på hälsan. Kosher Mat som är religiöst rent för judar Halal rent för muslimer Halal = bra Haram = dåligt Klädsel Traditionell/religiös klädsel Halal slöja, hijab (är i vidare bemärkelse regler för återhållsam klädsel inom islam och i snävare bemärkelse namnet på ett specifikt plagg, som används av kvinnor och som täcker håret och axlarna), burka/niqab, förtryck eller frihet? Indien bindi Rastafari, Sikh, Kloster Fritid Fritid som vi förstår det finns inte i alla kulturer välgörenhet, USA Tai chi, Kung fu, yoga Andra seder Arabisk hälsning: A-salam-aleikum Aleikum a salam Kina artighet Japan Hierarki Religion, samhälle och politik Modernisering sekularisering konsumtion Samhälle engagemang isolering Samhällspåverkan Hur mycket får religionen synas i samhället? Islamister Sharia Japan Komei Soka Gakkai (Buddhism) Indien BJP Hinduistisk Religion och konst -Avbildande avbildar religiösa motiv och element -Inspirerad symbolik -musik, dans -litteratur -bildkonst; kristen, hinduisk. Islam och judendom har förbud mot avbildning.