Underhållsstöd
Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på http://www.forsakringskassan.se/om försäkringskassan/ Ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Enheten för föräldraförmåner Version 8. Beslutad 2014-05-23. Finns ej i tryckt form
Innehåll Förkortningar... 8 Sammanfattning... 9 Läsanvisningar... 11 1 Inledning... 12 1.1 Administration... 12 2 Vårdnad... 13 2.1 Rättslig vårdnadshavare... 13 2.1.1 Gifta föräldrar... 13 2.1.2 Ogifta föräldrar... 13 2.1.3 Vårdnaden efter skilsmässa... 13 2.1.4 Avtal om vårdnad... 14 2.1.5 Barnets bästa... 14 2.1.6 Ändring av vårdnaden... 14 3 Underhållsskyldighet för egna barn... 15 3.1 När upphör underhållsskyldigheten?... 15 3.2 Underhållsskyldighet i form av underhållsbidrag... 15 3.3 Betalning av underhållsbidrag... 15 3.3.1 Preskription... 16 3.4 Underhållsbidrag och underhållsstöd... 16 3.5 Umgängesavdrag... 16 3.5.1 Avdrag görs i efterhand... 17 3.5.2 Underhållsstöd och umgängesavdrag... 17 4 Bosättning i Sverige... 18 4.1 Barnets bosättning... 18 4.2 Flyttning till Sverige... 18 4.2.1 Inflyttning från annat nordiskt land... 18 4.2.2 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster... 19 4.2.3 Utländska medborgare... 20 4.3 Utlandsvistelse... 21 4.3.1 Vistelse utanför EU/EES-land... 21 4.3.2 Statsanställda... 21 4.3.3 Biståndsarbetare med flera... 22 4.3.4 Utlandsstuderande med flera... 22 4.3.5 Familjemedlemmar... 22 4.3.6 Folkbokföringskravet för rätt till underhållsstöd... 22 4.4 Skolgång utomlands... 23 4.4.1 Studiehjälp från CSN... 23 4.5 EU:s samordningsbestämmelser... 23 5 Allmänna bestämmelser om rätten till underhållsstöd... 24 5.1 Barn vars föräldrar inte bor tillsammans... 24 5.1.1 Barnet bor växelvis hos båda föräldrarna... 24 5.1.2 Beräkning av vistelsetiden vid växelvist boende... 24 5.1.3 Gränsen mellan umgänge och växelvist boende... 25 3
5.2 Föräldrarna bor tillsammans... 26 5.2.1 Föräldrarna bor tillsammans trots skild folkbokföring... 26 5.2.2 Den som ansöker om eller den som underhållsstöd betalas ut till har bevisbördan... 26 5.2.3 När ska en bidragsskyldig anses bo tillsammans med familjen?... 27 5.2.4 Barnets boende... 27 5.3 Vårdnadshavare i Sverige... 28 5.3.1 Utredning om identitet och vårdnadsförhållande... 29 5.3.2 Blivande adoptivförälder... 30 5.3.3 Förlängt underhållsstöd... 30 5.4 Utländska vårdnadsavgöranden m.m.... 30 5.4.1 Bryssel II -förordningen... 30 5.4.2 Avgöranden som inte ska godkännas... 31 5.4.3 Bryssel II -förordningen har företräde... 31 5.4.4 Norden... 32 5.4.5 Europarådskonventionen... 32 5.4.6 Schweiz... 32 5.4.7 Övriga länder... 32 5.4.8 Avgörande om vårdnad saknas... 33 5.5 Förlängt underhållsstöd... 33 5.6 Barn hos särskilt förordnad vårdnadshavare... 34 6 Undantag från rätten till underhållsstöd... 35 6.1 Boförälderns medverkan till att få faderskapet fastställt... 35 6.1.1 Faderskap eller föräldraskap vid assisterad befruktning... 35 6.1.2 Rekvisitet uppenbarligen Generös tolkning... 36 6.1.3 Socialnämndens medverkan... 36 6.1.4 Samarbete med socialnämnden... 36 6.1.5 Uppgiftsskyldighet... 36 6.1.6 Giltigt skäl att inte medverka... 36 6.1.7 FÖD 1987:39... 37 6.1.8 FÖD 1992:9... 37 6.1.9 FÖD 1986:56... 38 6.1.10 RÅ 2002 ref. 3... 38 6.1.11 Inte giltigt skäl att inte medverka... 38 6.1.12 FÖD 1981:13... 38 6.2 Betalning av underhåll... 39 6.2.1 Underhållsbidrag... 39 6.2.2 I rätt ordning... 39 6.2.3 FÖD-domar... 40 6.3 Den bidragsskyldige försörjer barnet på annat sätt... 40 6.3.1 Bodelning... 40 6.3.2 Underhållsbidragen fördelas... 41 6.3.3 Barns underhåll har företräde... 41 6.4 Vägran att begära underhållsbidrag... 41 6.4.1 Boförälderns medverkan när bidragsskyldig bor utomlands eller får lön från utlandet... 41 6.4.2 Åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt... 42 6.4.3 När är ett underhållsbidrag uppenbart för lågt... 42 6.4.4 Giltiga skäl att inte medverka... 43 6.5 Barn med barnpension eller efterlevandestöd... 43 6.5.1 Dödsfallsmånaden... 44 4
6.5.2 Underhållsstöd eller efterlevandestöd när officiella dödsfallseller släktskapsdokument saknas... 44 6.5.3 Ansökan om barnpension/efterlevandestöd... 45 6.6 Förlängt underhållsstöd... 45 7 Förmånstiden... 46 7.1 Rätten inträder... 46 7.1.1 Retroaktiv tid... 46 7.1.2 Barnet flyttar mellan föräldrarna... 47 7.2 Rätten upphör... 48 7.3 Förlängt underhållsstöd... 48 7.4 Barn som vårdas på det allmännas bekostnad... 48 7.4.1 Barn som vistas i det egna hemmet... 49 7.4.2 In- och utskrivningsmånad... 49 7.4.3 Ferievistelse... 49 7.4.4 Underrättelse till Försäkringskassan... 50 7.4.5 Utbetalningen innehålls... 50 7.4.6 Underhållsstöd för barn som vårdas på det allmännas bekostnad... 50 8 Särskilt om förlängt underhållsstöd... 51 8.1 Rätt till förlängt underhållsstöd... 51 8.1.1 När den studerande nekas studiehjälp... 51 8.2 Inte rätt till förlängt underhållsstöd... 51 8.3 Rätten inträder... 52 8.4 Studieavbrott... 53 9 Beräkning av underhållsstöd... 54 9.1 Högst 1 273 kronor... 54 9.2 Utfyllnadsbidrag efter avräkning för underhåll... 54 9.2.1 Framräknat belopp är lägre än underhållsstödet... 54 9.2.2 Framräknat belopp är större än underhållsstödet... 55 9.2.3 Fördelarna med utfyllnadsbidrag... 55 9.2.4 Utfyllnad övergår till fullt underhållsstöd... 55 9.3 Växelvist boende... 55 9.4 Särskilt förordnad vårdnadshavare... 55 9.5 Underhållsbidrag i form av engångsbelopp... 56 9.6 Avräkning mot barns inkomster... 56 9.6.1 Inkomsttak för barnet... 56 9.7 Behovsprövning mot boföräldern... 57 9.8 Underhållsstöd när bidragsskyldig är bosatt utomlands... 57 9.9 Nettoberäkning... 57 9.9.1 Underhållsstödets storlek vid nettoberäkning... 58 9.10 Nettoavtal... 58 9.10.1 Underhållsstödets storlek vid nettoavtal... 58 10 Utbetalning av underhållstöd... 60 10.1 Betalningsmottagare... 60 10.1.1 Utbetalning till socialnämnd eller till lämplig person annan... 60 10.2 Utbetalningssätt... 60 10.2.1 Utbetalningsdag... 61 10.2.2 Insättning på konto... 61 10.2.3 Minsta belopp som betalas ut... 61 10.2.4 Öresavrundning... 61 10.2.5 Betalda underhållsbidrag... 61 5
10.2.6 Umgängesavdrag före ansökan... 62 10.2.7 När umgängesavdrag inte kan verkställas på underhållsstödet... 62 10.3 Förverkat bidrag... 63 10.3.1 Förverkande och överklagande... 63 10.4 Samordning med etableringstillägg... 63 10.5 Begäran om ersättning för utbetalt försörjningsstöd... 63 10.6 Förbud att överlåta och utmäta underhållsstöd... 63 11 Omprövning vid ändrade förhållanden... 65 11.1 Omprövning vid ändrade förhållanden... 65 11.2 Omprövning av utfyllnadsärenden vid nytt beslut om slutlig skatt... 65 11.2.1 Nytt beslut om slutlig skatt för barnet... 65 11.2.2 Omprövning av utfyllnadsbidrag vid ändrad procentsats... 65 11.3 Jämkning av underhållsstöd... 66 11.3.1 Jämkning vid växelvist boende... 66 11.4 Förlängt underhållsstöd... 66 11.5 Upphörande och minskning från och med nästa utbetalningstillfälle... 66 11.5.1 Minskning av underhållsstödet... 67 11.5.2 Interimistiskt innehålla eller minska stödet... 67 11.5.3 Inget krav på delgivning... 67 11.6 Beslut om nettoberäkning upphävs... 67 12 Särskilda handläggningsbestämmelser... 68 12.1 Skriftlig ansökan av den som är behörig... 68 12.1.1 När behövs ny ansökan?... 68 12.1.2 Fastställd blankett... 69 12.1.3 Ansökans innehåll... 69 12.2 Underrättelse till bidragsskyldig... 69 12.2.1 Omedelbart meddelande... 69 12.2.2 Tid för yttrande... 70 12.2.3 Meddelandets innehåll... 70 12.2.4 Meddelande vid växelvist boende... 70 12.2.5 Meddelande vid nettoberäkning... 70 12.3 Underrättelse till boförälder... 70 12.4 Beslut vid växelvist boende... 71 12.5 Delgivning av beslut till bidragsskyldig... 71 12.5.1 Delgivning till den bidragsskyldige vid beslut om utfyllnad... 71 12.5.2 Delgivning vid nettoberäkning... 71 12.6 Interimistiskt beslut om underhållsstöd med skäligt belopp... 72 12.6.1 När boföräldern och barnet inte är folkbokförda på samma adress... 72 12.6.2 När betalningsskyldigheten inte ännu har kunnat fastställas... 72 13 Anmälningsskyldighet... 74 13.1 Anmälningsskyldig... 74 13.1.1 Tidpunkt för anmälan... 74 13.1.2 Exempel på förhållanden som medför anmälningsskyldighet... 74 13.1.3 Barn som vårdas på det allmännas bekostnad... 75 14 Återkrav... 76 14.1 Strikt återbetalningsskyldighet... 76 14.2 Särskilda skäl för eftergift... 76 14.3 Kvittning... 77 15 Övriga förfarandebestämmelser... 78 15.1 Utredning och kontroll... 78 6
15.1.1 Uppgiftsskyldighet... 78 Källförteckning... 79 Sakregister... 83 Bilaga 1: Konventionsländer... 86 7
Förkortningar AFL CSN EES EG EPL EU FbL FB Fia Lagen (1962:38) om allmän försäkring Centrala studiestödsnämnden Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Europeiska unionen Folkbokföringslagen Föräldrabalken Försäkringskassans intranät FL Förvaltningslagen (1986:223) FÖD HD KRNJ NJA Prop. RAR RR RFFS RFV RH RÅ SFB SoL SOU UB USF USL ÄktB Försäkringsöverdomstolen Högsta domstolen Kammarrätten i Jönköping Nytt juridiskt arkiv Proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten Riksförsäkringsverkets författningssamling Riksförsäkringsverket Rättsfall från hovrätten Regeringsrättens årsbok Socialförsäkringsbalken Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) Statens offentliga utredningar Utsökningsbalken Förordningen (1996:1036) om underhållsstöd Lagen (1996:1030) om underhållsstöd Äktenskapsbalken 8
Sammanfattning Socialförsäkringsbalken (SFB) är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB omfattar i stort sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Aktivitetsstöd och statligt tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas av SFB. SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för socialförsäkringen som helhet. Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I avdelning B G finns bestämmelser om de olika förmånerna. I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. Reglerna om underhållsstöd finns i avdelning B Familjeförmåner. Det ska inte förväxlas med familjeförmåner enligt EU-förordningarna. Enligt den nya EU-förordningen 883/2004 är underhållsstöd inte en familjeförmån. För underhållsstöd innebär SFB att vissa lagparagrafer delats upp på flera för att göra det lättare att hitta bestämmelserna. Vissa begrepp har ändrats till exempel återbetalningsskyldighet har ändrats till betalningsskyldighet, återbetalningsbelopp till betalningsbelopp och provisoriskt beslut har ändrats till interimistiskt beslut. Syftet med vägledningen är att den ska vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan och på så sätt bidra till att SFB tillämpas på ett riktigt sätt. Det är framför allt frågor som rör själva rätten till underhållsstöd som behandlas i vägledningen. För att göra det lättare att förstå bestämmelserna har en del exempel lagts in. När man ska ta ställning till om någon har rätt till underhållsstöd behövs det även kunskaper om vilka regler som gäller för vårdnad och underhållsskyldighet. Vägledningen behandlar därför kortfattat några viktiga bestämmelser i FB. 9
Barnet och boförälderns boende och bosättning i Sverige är en annan viktig utgångspunkt. Vägledningen försöker beskriva hur folkbokföringsadresser, utlandsvistelser med mera kan påverka rätten till underhållsstöd. I övrigt beskrivs bestämmelserna om underhållsstödets storlek och utbetalningssätt, men även tankegångarna som ligger bakom reglerna om underhållsstöd. Vägledningen framhåller därför Försäkringskassans möjlighet att påverka formen av underhållsstöd. Detta kan till exempel leda till att Försäkringskassan endast beviljar utfyllnadsbidrag. 10
Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 11
1 Inledning Underhållsstöd är ett statligt bidrag till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. Det betalas ut av Försäkringskassan till den förälder som barnet är bosatt och folkbokfört hos. Om barnet inte fyllt 18 år måste denna förälder vara vårdnadshavare för barnet, antingen ensam eller tillsammans med den andra föräldern. När barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna kan underhållsstöd betalas ut till båda föräldrarna (se avsnitt 7.2). Om barnet fyllt 18 år betalas underhållsstödet ut direkt till barnet. Underhållsstödet är högst 1 273 kronor per barn och månad. När fullt underhållsstöd betalas ut ska den förälder som är bidragsskyldig för barnet betala samhällets kostnader helt eller delvis. Hur mycket som ska betalas tillbaka beror på den bidragsskyldiges inkomster och dennes totala antal barn, se vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd. Sedan den 1 januari 2001 har socialförsäkringen delats in i en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad försäkring. Det grundläggande villkoret för att en person ska ha rätt till de bosättningsbaserade förmånerna är att personen bor här i landet. SFB innehåller bestämmelser om vem som är försäkrad enligt svensk lagstiftning, under vilken tid en person är försäkrad hur länge en förmån kan betalas ut till en försäkrad som vistas utomlands. I SFB ingår underhållsstödet bland de bosättningsbaserade förmånerna. Reglerna om tillhörighet till svensk socialförsäkring finns närmare beskrivna i vägledning (2000:2) Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 1.1 Administration Underhållsstödet handläggs av Försäkringskassans kontor runt om i landet. Huvudkontoret ansvarar för normeringen, uppföljningen och utvärderingen av underhållsstödssystemet. 12
2 Vårdnad Vårdnad om barn har en avgörande betydelse för rätten till underhållsstöd. I kapitlet beskrivs de regler som gäller för vårdnaden om barn. Dessa regler finns i 6 kap. föräldrabalken (FB). Med vårdnad avses i huvudsak rätten och skyldigheten att bestämma över barnets person och företräda barnet i personliga och rättsliga angelägenheter. 2.1 Rättslig vårdnadshavare Begreppet vårdnad och vårdnadshavare avser det rättsliga begreppet. Det är viktigt att skilja mellan den rättsliga vårdnaden och den faktiska vården om barnet. Fram till barnet fyller 18 år står det under någons vårdnad. Om barnet gifter sig före 18 år upphör vårdnaden. Vårdnadshavare kan vara båda föräldrarna, en av dem eller en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 2 FB). 2.1.1 Gifta föräldrar Om barnets föräldrar är gifta med varandra när barnet föds har de automatiskt gemensam vårdnad om barnet. 2.1.2 Ogifta föräldrar När föräldrarna inte är gifta med varandra blir modern automatiskt ensam vårdnadshavare. Om föräldrarna senare gifter sig med varandra får de gemensam vårdnad om barnet från den tidpunkten (6 kap. 3 FB). De kan också få gemensam vårdnad om barnet genom beslut av domstol (6 kap. 4 första stycket FB). Efter anmälan av båda föräldrarna kan de få gemensam vårdnad. Anmälan görs antingen till socialnämnden i samband med att nämnden ska godkänna en faderskaps- eller föräldraskapsbekräftelse eller genom anmälan till Skatteverket. En förutsättning är att domstol inte har förordnat om vårdnaden tidigare och att föräldrarna och barnet är svenska medborgare (6 kap. 4 andra stycket FB). 2.1.3 Vårdnaden efter skilsmässa Äktenskapsskillnad ska enligt äktenskapsbalken (ÄktB) i vissa fall föregås av en betänketid på minst 6 och högst 12 månader. Det gäller bland annat om någon av makarna bor varaktigt tillsammans med ett eget barn under 16 år och om den maken är vårdnadshavare för barnet. Om makarna har gemensamt barn fortsätter den gemensamma vårdnaden under betänketiden och efter äktenskapsskillnaden om domstolen inte beslutar annat. 13
Domstolen kan besluta att vårdnaden ska vara gemensam även om en av föräldrarna motsätter sig detta. Om det är uppenbart att gemensam vårdnad inte kan anses vara det bästa för barnet efter en skilsmässa, får domstolen lämna över vårdnaden till endast en av föräldrarna (6 kap. 5 FB). 2.1.4 Avtal om vårdnad Om någon av föräldrarna har vårdnad om barnet får de genom avtal bestämma om vårdnaden ska vara ensam eller gemensam. Avtalet ska vara skriftligt och det ska godkännas av socialnämnden (6 kap. 6 FB). Denna möjlighet finns även om domstol har beslutat om vårdnaden tidigare. Ett godkänt avtal har samma rättsverkan som en dom. 2.1.5 Barnets bästa Frågor om vårdnad, boende och umgänge ska avgöras efter vad som är bäst för barnet. Denna princip gäller för såväl domstolar i den dömande verksamheten som för socialförvaltningar när det gäller om avtalet ska godkännas (6 kap. 2 a FB). 2.1.6 Ändring av vårdnaden Högsta domstolen (HD) har slagit fast att en allmän domstols förordnande om att flytta över vårdnaden inte kan göras för retroaktiv tid, endast från och med beslutsdatum (NJA 1972 s. 350). En dom om vårdnad gäller från och med beslutsdatum annat datum som domstolen anger i beslutet men är till skillnad från ett interimistiskt förordnande inte verkställbar enligt 21 kap. FB förrän den vunnit laga kraft. Ett interimistiskt förordnande, det vill säga ett tillfälligt domsbeslut om vårdnad, gäller från och med beslutsdatum. Förordnandet gäller till och med att ny dom eller avtal om vårdnad finns. Ett avtal om vårdnad gäller från och med den tidpunkt då det godkänns, eftersom ett godkännande inte kan överklagas (prop. 1997/98:7 Vårdnad, boende och umgänge, s. 110). Nya domar om vårdnad skickas omgående av domstolarna till Skatteverket, som då i sitt IT-system registrerar datum för beslut i enlighet med beskrivningen ovan. Ett interimistiskt förordnande skickas ofta samma dag, medan ett domsbeslut skickas omgående när det vunnit laga kraft. När Försäkringskassan ska ta ställning till om ändrade vårdnadsförhållanden påverkar rätten till underhållsstöd kan man i normalfallet utgå från uppgifterna som finns registrerade hos Skatteverket. Se även avsnitt 5.3.1 rörande utredningar av identitet och vårdnadsförhållanden. 14
3 Underhållsskyldighet för egna barn I kapitlet beskrivs kortfattat något om reglerna för föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn. Dessa finns i 7 kap. FB. Reglerna anger vad som gäller dels när föräldern bor tillsammans med barnet, dels när underhållsskyldigheten ska fullgöras genom underhållsbidrag. Av FB framgår att föräldrarna ska svara för underhållet för sina barn. Hur mycket föräldrarna ska bidra med beräknas med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Den förälder som inte bor med sitt barn ska betala underhållsbidrag. På Försäkringskassans webbsida finns information om underhåll till barn. 3.1 När upphör underhållsskyldigheten? Föräldrarnas underhållsskyldighet upphör när barnet fyller 18 år. Om barnet går i skolan efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, men längst till dess barnet fyller 21 år. Som skolgång räknas studier i grundskolan, gymnasieskolan eller en annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 FB). 3.2 Underhållsskyldighet i form av underhållsbidrag En förälder som inte är vårdnadshavare och som inte heller bor varaktigt tillsammans med barnet ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag. Även en förälder som är vårdnadshavare gemensamt med den andra föräldern är skyldig att betala underhållsbidrag, om barnet bor varaktigt tillsammans med endast den andra föräldern (7 kap. 2 FB). Vid växelvist boende är utgångspunkten att barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna och att de uppfyller sin underhållsskyldighet genom att ha barnet boende hos sig. Högsta domstolen har den 19 november 2013 (mål nr 3506-12) prövat frågan om en förälder vid växelvist boende kan vara underhållsskyldig i form av ett standardtillägg. Högsta domstolen konstaterade att föräldern med ett större ekonomiskt utrymme kan åläggas att betala underhåll med stöd av 7 kap. 6 FB. Det innebär att en förälder i vissa fall kan anses försumma sin underhållsskyldighet även när barnet varaktigt bor tillsammans med föräldern. 3.3 Betalning av underhållsbidrag Underhållsbidrag ska i regel betalas i förskott per kalendermånad. Underhållsbidraget får fastställas för högst tre år tillbaka, om inte den bidragsskyldige går med på längre tid (7 kap. 7 och 8 FB). 15
3.3.1 Preskription Underhållsbidrag preskriberas, det vill säga kan inte återkrävas, i regel fem år efter det att det skulle ha betalats (7 kap. 9 FB). 3.4 Underhållsbidrag och underhållsstöd I första hand ska föräldrarna själva komma överens om barnets försörjning. Det vanliga är att den förälder som inte bor med barnet betalar underhållsbidrag. Föräldrarna kan fritt komma överens om ett belopp muntligt, upprätta ett skriftligt avtal eller få underhållsbidrag fastställt i en dom. Betalar den bidragsskyldige föräldern inget underhållsbidrag kan barnet i stället ha rätt till underhållsstöd. Den bidragsskyldige ska då betala ett belopp till Försäkringskassan. Beloppet beräknas av Försäkringskassan. Läs mer om det i vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd. En förälder som är bidragsskyldig enligt SFB har fullgjort sin underhållsskyldighet upp till det belopp som betalats ut i underhållsstöd till barnet (7 kap. 2 a FB). Ett underhållsbidrag är fastställt till 1 300 kronor per månad, vilket inte betalas. Underhållsstöd betalas ut med 1 273 kronor per månad och betalningsskyldigheten till Försäkringskassan är fastställd till 800 kronor per månad. Underhållsskyldigheten anses då fullgjord med belopp motsvarande 1 273 kronor. Boföräldern eller barnet kan själva kräva 27 kronor per månad (1 300 1 273 kronor) från den bidragsskyldige. Betalningsskyldigheten mot staten träder alltså in i stället för skyldigheten att betala underhållsbidrag. Bestämmelsen går att tillämpa både om underhållsbidrag är fastställt av domstol, genom avtal eller om något underhållsbidrag inte alls är fastställt (prop. 1995/96:208 Underhållsstöd till barn med särlevande föräldrar, m.m., s. 102). När underhållsstöd betalas ut fastställs som regel inte något underhållsbidrag. Detta kan dock bli aktuellt, om den bidragsskyldige kan betala ett underhållsbidrag som är högre än underhållsstödets belopp. Det går inte att få underhållsstöd för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Det kan därför finnas behov av att yrka underhållsbidrag för tid före denna tidpunkt (prop. 1995/96:208, s. 102). 3.5 Umgängesavdrag En bidragsskyldig förälder har rätt att göra avdrag på underhållsbidraget när barnet vistas hos honom eller henne. Avdrag får göras om barnet varit hos den bidragsskyldige under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller i minst sex hela dygn under en kalendermånad. Föräldrarna kan genom 16
dom eller avtal komma överens om andra villkor för antalet dygn (7 kap. 4 FB). Som helt dygn räknas tiden mellan kl. 00.00 och 24.00 (prop. 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda, s. 161 och prop. 1997/98:7, s. 126). Som helt dygn räknas också det dygn då barnets vistelse upphör, förutsatt att barnet inte hämtas och lämnas samma dygn. En vistelse från t.ex. torsdag till fredag med en övernattning räknas alltså som ett dygn (7 kap. 4 andra stycket FB). Avdraget är 1/40 av underhållsbidraget för varje helt dygn, om föräldrarna inte kommit överens om något annat eller om rätten finner särskilda skäl att besluta om andra villkor (7 kap. 4 FB). När underhållsstöd betalas ut ska avdraget beräknas med det antal dygn och den procentsats som anges i FB (19 kap. 19 SFB). 3.5.1 Avdrag görs i efterhand Huvudregeln innebär att avdraget kan göras först efter det att barnet har varit hos den bidragsskyldige. Eftersom underhållsbidrag normalt betalas i förskott för en kalendermånad, kan avdraget göras först vid nästa betalningstillfälle. Avdraget får dock inte göras på underhållsbidrag som avser senare tid än sex månader från utgången av den kalendermånad då vistelsen upphörde (7 kap. 4 FB). 3.5.2 Underhållsstöd och umgängesavdrag Reglerna för umgängesavdrag när underhållsstöd betalas ut beskrivs i vägledning (2001:2) Betalningsskyldighet för underhållsstöd. 17
4 Bosättning i Sverige Kapitlet beskriver regler för krav på bosättning i Sverige och hur dessa påverkar rätten till underhållsstöd. Socialförsäkringsskyddet delas in i bosättningsbaserade förmåner och arbetsbaserade förmåner. Underhållsstödet är en bosättningsbaserad förmån (5 kap. 9 SFB). 4.1 Barnets bosättning Den grundläggande förutsättningen för att få rätt till underhållsstöd är att boföräldern bor i Sverige. Eftersom barnet ska bo varaktigt och vara folkbokfört hos boföräldern, innebär det att även barnet ska bo i Sverige (17 kap. 3 och 18 kap. 2 och 4 SFB). 4.2 Flyttning till Sverige En person ska anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet (5 kap. 2 SFB). Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det (5 kap. 3 SFB). Sådana synnerliga skäl kan till exempel vara om en person avtjänar ett fängelsestraff i landet eller tillbringar en längre tid i Sverige för att få sjukvård av något slag (prop. 1998/99:119 Socialförsäkringens personkrets, s. 92). 4.2.1 Inflyttning från annat nordiskt land Enligt det nordiska folkbokföringsavtalet anses den som flyttar till Sverige från ett annat nordiskt land vara bosatt här från och med den dag han eller hon blir folkbokförd här. Det nordiska folkbokföringsavtalet gäller från och med den 1 januari 2007 och har undertecknats av alla de nordiska länderna. Avtalet gäller också Färöarna och Grönland. Enligt avtalet behöver den som flyttar från ett nordiskt land till ett annat inte längre skaffa sig ett så kallat nordiskt flyttningsbetyg från utflyttningslandet. Den som flyttar anmäler i stället sin inflyttning till registreringsmyndigheten i det land som han eller hon flyttar till. I Sverige är det Skatteverket. Den som flyttar till Sverige från ett annat nordiskt land och studerar anses vara bosatt här om han eller hon blivit folkbokförd med stöd av det nordiska folkbokföringsavtalet. 18
4.2.2 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster En person som flyttar från ett nordiskt land till Sverige har rätt till underhållstöd på samma villkor som det landets egna medborgare. Rätten inträder från den tidpunkt som personen bosätter sig i landet. Konventionen omfattar nordiska medborgare och andra personer som lagligen är bosatta i ett nordiskt land, oavsett om de är anställda eller inte. Detta framgår av lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster. Enligt den nordiska konventionen kan ett land låta bli att betala ut underhållsstöd om ett annat nordiskt land redan har betalat ut underhållsstöd för samma tid. Avsikten är att förhindra att flera länder betalar ut underhållsstöd för samma period. I Danmark betalas normalbidrag (motsvarar svenskt underhållsstöd) ut i förskott för sex månader. En person som flyttar till Sverige och som redan har fått underhållsstöd från Danmark kan därför inte få svenskt underhållsstöd förrän förskottsperioden passerats. Den nordiska konventionen reglerar alltså sådana situationer, när det enligt nationella rättsregler kan finnas rätt till underhållsstöd från två länder samtidigt (Vägledande kommentar till konventionen). Ett barn flyttar tillsammans med sin mamma till Sverige från Danmark. Båda blir folkbokförda här den 7 april. Normalbidrag har betalats ut från Danmark till och med den 30 juni. Underhållsstöd lämnas från och med juli. När en person flyttar från ett annat nordiskt land till ett annat och där ansöker om stöd för underhåll till barn, är det viktigt att handläggande institution i inflyttningslandet undersöker för hur lång tid underhållsstöd redan har betalats ut. Om inflyttningslandet betalar ut stöd för en period som redan ersatts av landet som han eller hon flyttat ifrån, är det inflyttningslandets lagstiftning som avgör om det belopp som betalats ut i inflyttningslandet är felaktigt och ska krävas tillbaka. Ett sådant krav ska behandlas på vanligt sätt enligt landets nationella lagstiftning (Vägledande kommentar till konventionen). Samma förutsättningar gäller som i exemplet ovan. Försäkringskassan uppmärksammar inte att normalbidrag betalats ut till och med juni utan beviljar underhållsstöd från och med maj. Försäkringskassan kan ställa återkrav för den felaktiga utbetalningen av underhållsstöd som gjorts för tiden maj till och med juni. Underhållsstöd kan också ha betalats ut felaktigt från utflyttningslandet under längre perioder efter utflyttningen. Bestämmelsen ger inte inflyttningslandet rätt att innehålla löpande beviljade underhållsstöd i syfte att 19
överföra de felaktigt utbetalda beloppen till utflyttningslandet. Avsikten med bestämmelsen har inte varit att göra det möjligt för inflyttningslandet att sätta ned underhållsstödet för en senare period än den som dubbelutbetalning gjorts för (Vägledande kommentar till konventionen). 4.2.3 Utländska medborgare En person som är skyldig att ha uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (1989:529), har rätt till de bosättningsbaserade förmånerna tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla. Om uppehållstillstånd beviljas för retroaktiv tid har man inte rätt till de bosättningsbaserade förmånerna för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljats (5 kap. 12 SFB). Det innebär att underhållsstöd kan beviljas tidigast från och med månaden efter det att boförälder och barn har uppehållstillstånd och kan anses vara bosatta här (18 kap. 4 och 13 SFB). Boföräldern och barnet får uppehållstillstånd den 5 april 2011. Tillståndet började gälla den 15 januari 2011. Ansökan om underhållsstöd lämnades in den 17 april 2011. Underhållsstöd kan, om samtliga krav är uppfyllda, beviljas tidigast från och med mars 2011 eftersom underhållsstöd endast kan beviljas från och med månaden före ansökningsmånaden (18 kap. 13 SFB). Underhållsstöd ska inte betalas ut för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats. Avsikten är att förhindra att dubbla förmåner betalas ut när bistånd har lämnats enligt denna lag. Detta framgår av 5 kap. 12 andra stycket SFB. Dagersättning beviljas i förhållande till föräldrarnas inkomst eller tillgångar. Det innebär att om dagersättning för barnet betalas ut av Migrationsverket, kompenseras barnet för att föräldrarna inte kan bidra i tillräcklig omfattning till barnets försörjning. Synnerliga skäl Om det finns synnerliga skäl får underhållsstöd betalas ut även om uppehållstillstånd inte har beviljats (5 kap. 12 första stycket SFB). Exempel på sådana skäl kan vara när prövningen av uppehållstillståndet endast är av formell natur. Det gäller till exempel för inflyttade utländska adoptivbarn till personer som är bosatta i Sverige eller minderåriga barn som återförenas med föräldrar som har uppehållstillstånd och som bor här (prop. 1998/99:119, s. 100). Synnerliga skäl kan även finnas om barnet föds av en förälder med uppehållstillstånd och som anses bosatt här, eller om föräldern som anses bosatt i Sverige inte har ansökt om uppehållstillstånd för barnet i samband med att familjen kom till Sverige. Om du bedömer att prövningen av uppehållstillstånd för barnet är av formell natur, det vill säga faller in under ovan 20