Förstudie om solkraft och energi lager för Familjebostäder

Förstudie om solkraft och energi lager för En förstudie genomförd på uppdrag av av maj 2017 645 61 Stallarholmen Sida 1 av 34

Innehåll A. Inledning... 4 A1. Sammanfattning av rapporten inkl läsanvisning... 4 A3. Rapportens syfte, bakgrund, omfattning och organisation... 5 Syfte... 5 Bakgrund... 5 Omfattning och målgrupp... 5 Organisation... 5 B. Solel idag: Läget, tekniken och ekonomin... 6 B1. Solljuset är en enorm energikälla... 6 B2. Solenergi en välbeprövad teknik för utvinning av elkraft... 6 B3. Svenska folket vill ha mer solel... 7 B4. Solproducerad elkraft ökar i Sverige... 8 B5. Principerna för installation av elkraft via solceller så funkar det i praktiken... 9 B6. Sverige har bra klimat för solelsproduktion... 10 B7. Så här gör man elektricitet av solljuset... 12 Tre typer av solceller dominerar marknaden... 12 B8. Energi lager i form av batterier... 13 DC-kopplade batterilager... 13 AC kopplade batterilager... 14 B9. Risker med batterilager... 14 B10. Val av solcellsinstallationer i kombination med batterilösning som skall ingå i förstudien... 15 B11. Solekonomi... 15 B12. Olika delar av ett elpris... 15 B13. Installation av solkraftanläggningar - nu gällande standard... 15 B14. Råvaran el... 16 Elpris när man köper... 16 Elpris när man säljer... 16 645 61 Stallarholmen Sida 2 av 34

B15. El-certifikat... 17 El-certifikat när man köper... 17 El-certifikat när man säljer... 17 B16. Ursprungsgarantier Grön el... 18 Ursprungsgarantier när man köper... 18 Ursprungsgarantier när man säljer... 19 B17. Elnät... 19 El-nät när man köper... 19 Elnät när man säljer... 19 B18. El-skatt... 20 B19. Moms... 20 B20. Sammanställning av de olika komponenterna i ett elpris... 21 B21. Man använder el och man säljer sitt överskott... 21 B22. Statligt stöd för solceller, Sverige... 24 B23. Ny svensk lag för egenanvänd elproduktion under 2017... 25 B24. Leverans av egenproducerad elkraft förutsätter flera avtal... 25 B25. Kostnadsutveckling och lönsamhet... 26 Lönsamhet i installationen... 27 B26. Investeringskalkyler för objekten i denna förstudie... 28 C. Föreslagna lösningar för två utvalda projekt... 32 C1. Förslag till lösning Alva Myhrdals gata 11... 33 C2. Förslag till lösning Gräsandsvägen 20... 34 645 61 Stallarholmen Sida 3 av 34

A. Inledning A1. Sammanfattning av rapporten inkl läsanvisning vill utreda hur solenergi i kombination med energi lager i form av batterier kan användas i bolagets fastigheter. Framförallt som en åtgärd att reducera mängden köpt respektive såld elenergi, dvs öka mängden direktanvänd el från solkraftsanläggningar. har därför beslutat genomföra en förstudie, som redovisar fakta om solenergiteknik och dess potential i två tänka möjliga installationer. Förstudien utförs av och presenteras i maj 2017. Denna rapport innehåller tre huvuddelar: Avsnitt A: En inledande del om syfte, bakgrund och tillvägagångssätt. Avsnitt B: En kortfattad beskrivning av det tekniska och ekonomiska läget inom solenergi och batterilösningar idag. Avsnittet beskriver hur solenergimarknaden är på stark frammarsch i hela världen. Här beskrivs också olika typer av solelsprodukter, både befintliga och beprövade, samt några framtidslösningar. Avslutningsvis går vi noggrant igenom de olika komponenterna i ett elpris, eftersom det är viktigt att förstå de ekonomiska aspekterna av ett solelsprojekt i kombination med energilager. Avsnitt C: Två tänka installationer där projekterade lösningar presenteras, alltså hur en solcellsanläggning skulle kunna se ut samt lönsamhetsberäkningar, alltså hur mycket el de skulle ge och vad det skulle kosta samt effekterna av ett batteri som energilager. Detta urval har gjorts i samarbete med s representanter. De två tänka installationerna är: Gyllene Ratten, Alva Myhrdalsgata 11 Gransandsvägen 20 645 61 Stallarholmen Sida 4 av 34

A3. Rapportens syfte, bakgrund, omfattning och organisation Syfte Enligt uppdragsbeskrivningen från är syftet med förstudien: Att utföra en solelsimulering med syftet att maximera lönsamhet för respektive objekts förutsättningar samt att klä solelsimuleringarna med effekt från väldimensionerade Energilager. Redovisningen skall ske i en fastighetsrapport för respektive av två till tre projekt. Två projekt valdes ut. Bakgrund önskar titta närmare på hur solceller i kombination med energilager kan användas i två olika typer av installationer. Projektutvecklingsrapporterna i avsnitt C är fokuserade på denna teknik. Omfattning och målgrupp Syftet med förstudien är att klargöra vilka lösningar inom solenergi med batterilager som kan arbeta vidare med och förhoppningsvis också genomföra i praktiken för verklig erfarenhetsskapande. Förstudien ska också ge svar på lönsamheten av investeringar och skapa en plattform för den fortsatta beslutsprocessen. Målgruppen är s berörda tjänstemän och beslutsfattare. Organisation Förstudien har genomförts av företaget representerat av Johan Skördare samt Box of Energy AB representerat av Joel Strand. 645 61 Stallarholmen Sida 5 av 34

B. Solel idag: Läget, tekniken och ekonomin B1. Solljuset är en enorm energikälla Solen är en otroligt stark energikälla. Närmast solen är solstrålningen oerhört intensiv. Där kan man räkna med en effekt på 63 megawatt per kvadratmeter. Avståndet mellan solen och jorden är dock ungefär 15 miljoner mil, och när solstrålarna passerar den långa sträckan från solen till jorden glesas solstrålarna ut och intensiteten i energistrålningen minskar. Atmosfären och molnigheten runt jorden reflekterar också och filtrerar bort ytterligare en del av solstrålning. Den energimängd som vi kan uppmäta vid jordytan i Sverige är ca 1 000 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Trots förlusterna av energi som sker då solstrålarna färdas från solen till jorden är solljuset en enorm energikälla. Jorden fullkomligt översvämmas av solenergi. Inom loppet av tio minuter har solens strålar överfört lika mycket energi till jorden som hela mänskligheten förbrukar under ett helt år. När vi på jorden talar om att vi befinner oss i en energikris, t ex därför att vi inser att oljereserverna på sikt kommer att upphöra, kan vi se positivt på att solstrålningen mer än väl ger oss den energiförsörjning som vi har behov av, bara vi tar tillvara solstrålarna. Rent fysiskt är solstrålarna en kortvågig elektromagnetisk vågrörelse. Solstrålarna våglängd varierar Figur 1: Solen - grunden för vår existens på jorden beroende på ljusfärgen mellan 300 och 4 000 nanometer. Det ultravioletta solljuset utgör ca 8 % av strålarna. Det ljus som vi upplever som synligt ljus är ca 48 % av solljuset, medan kvarvarande ca 44 % ljus är infrarött. Med hjälp av solceller kan man ta vara på solens energi och direkt omvandla den till elektrisk energi. Man kan också använda solfångare för att fånga solens värmestrålning och t ex värma upp vatten. I denna förstudie kommer vi endast att avhandla solenergi för elkraftproduktion. B2. Solenergi en välbeprövad teknik för utvinning av elkraft Tekniken att omvandla solstrålningen till elektrisk energi är en 60 år gammal uppfinning. Redan år 1954 presenterade vetenskapsakademin i Washington, USA, en teknisk lösning där man med hjälp av 645 61 Stallarholmen Sida 6 av 34

kisel kunde omvandla solenergins vågrörelse till elektrisk ström. De solceller som man då konstruerade kallade man fotovoltariska celler och innebär att man med halvledarteknik, typ dioder utan rörliga delar, omvandlar solljuset till likström. Varje kiselcell ger upphov till en ganska låg elektrisk spänning men genom att seriekoppla kiselcellerna till större paneler kan man öka strömstyrkan. De första solcellsanläggningarna som monterades i Sverige gjordes under 1960-talet. Det var system för elförsörjning av platser med väldigt höga kostnader för att dra fram elnät till, som t ex fyrar ute i havsbandet. Dessa installationer är i drift än i dag och ger fortfarande full effekt. Den äldsta nätanslutna solcellsanläggningen i Sverige uppfördes 1984 av Riksbyggen i stadsdelen Huvudsta i Solna, Stockholm. Också den anläggningen är fortfarande i drift idag utan degenerering av produktionen. B3. Svenska folket vill ha mer solel Det råder ingen tvekan om att intresset för solkraft är stort och att svenskarna tror på solkraft som en av framtidens energikällor. En Sifo-undersökning från 2013 visar att 6 av 10 svenskar önskar att de vore självförsörjande på solkraft och fler än 8 av 10 husägare kan tänka sig att sätta upp solpaneler på sitt hustak. Branschföreningen Svensk Energi genomförde 2013 en opinionsundersökning 1 kring framtida energislag, som också visar att intresset för solenergi är starkt. Personerna som ingick i undersökningen fick svara på frågan: Hur mycket bör vi satsa i Sverige på följande energikällor under de närmaste 5 10 åren. De svarande ansåg att vi i framtiden bör lägga 80 % av satsningarna på solkraft. Många anser också att man bör satsa starkt på vindkraft och vågkraft medan minsta andelen av utvecklingssatsningarna bör göras på atomkraft och kolkraft. Att som fastighetsägare installera solceller sänker inte bara energikostnaderna och minskar fastighetens koldioxidutsläpp, utan är också en väldigt tydlig signal till allmänheten att man månar om miljön. Ofta kan miljöbesparande åtgärder vara kostsamma och påverka lönsamheten, men så är inte fallet med solel. Här han man den gyllene kombinationen att man utför mycket lönsamma, värdeskapande åtgärder som samtidigt är bra för miljön. I Energimyndighetens strategi från hösten 2016 för solel nämns att 5-10% av Sveriges elproduktion ska komma från solel år 2040 som ett led i att Sveriges energianvändning skall vara 100% förnybar år 2040. 1 Svensk Energi Elmätare 2013 645 61 Stallarholmen Sida 7 av 34

B4. Solproducerad elkraft ökar i Sverige Intresset tilltar för solenergi i Sverige. Tillväxten tog fart efter år 2012 och tack vara sjunkande priser på solceller ökar nu användningen mycket snabbt. Diagrammet nedan 2 visar den totala installerade solcellskapaciteten i världen från 1992 till 2015. Figur 1: Den totala installerade solcellskapaciteten i Sverige från 1992 till 2015. 2016 år statistik är inte presenterad vid rapporttillfället Vid årsskiftet 2015/2016 var endast 0,08% av Sveriges elproduktion från solel. I flera andra länder, som t ex Tyskland, Italien och Spanien ligger man långt före Sverige i användningen av solceller. Detta på grund av att man i dessa länder från statligt håll stimulerat övergången till solcellsproducerad elkraft mycket tidigare och kraftigare än i Sverige. Sveriges andel av el från solel är än så länge väldigt blygsam, om än kraftigt växande. Om Sverige hade 7 % av sin el från sol-el, på samma sätt som tex Italien, skulle det motsvara 10 TWh/år i sol-elproduktion, alltså motsvarande 830 000 villor med 12 000 kwh/år. Den volymen uppnås om solceller sätts på vart fjärde södervända tak i Sverige. 1 IEA-PVPS Trends in Photovoltaic Applications Johan Lindahl 645 61 Stallarholmen Sida 8 av 34

B5. Principerna för installation av elkraft via solceller så funkar det i praktiken Vi kommer senare i detta avsnitt förklara mer om hur solceller tekniskt fungerar och vad det är som genererar el, men först några grundläggande förutsättningar om hur det går till i praktiken: Figur 2: Så här fungerar solceller i praktiken i sex enkla steg 1. Solens bestrålar solcellerna. 2. När strålarna träffar solpanelerna omvandlas solenergin till likströmselektricitet. Solpanelerna är monterade i slingor, d v s flera seriekopplade paneler. 3. Strömkablar går från solpanelerna till en växelriktare som omvandlar den solproducerade likströmmen till växelström. När solen skiner startar växelriktaren automatiskt och anpassar strömförsörjningen så att den passar med den el-kvalitet (periodicitet) som gäller på elnätet. 4. Den solproducerade elkraften leds till husets el-central och vidare ut i huset. 5. Sol-elen som producerats kommer alltid i första hand gå till den egna elkonsumtionen. 6. En elmätare mäter förbrukningen och produktionen. Produceras mer än man använder säljs överskottet ut på elnätet. Producerar man mindre än man använder köper man till det extra 645 61 Stallarholmen Sida 9 av 34

man behöver från elnätet. Det är nätbolaget som mäter om man har överskott eller underskott. B6. Sverige har bra klimat för solelsproduktion Sverige lämpar sig bra för solelproduktion, men det råder många förutfattade meningar om förutsättningarna för solelproduktion i Sverige. Många menar att vi här uppe i Norden lever i ett kallt och solfattigt land. Detta är förvisso riktigt, men det innebär inte att vi har dåliga förutsättningar för produktion av solenergi. Eftersom vi i Norden, på grund av solaxelns lutning mot solen sommartid har mycket långa dagar med mycket soltimmar, har t ex södra Sverige, d v s Svealand och Götaland, samma förutsättningar för solenergiproduktion som länderna i större delen av norra Europa, se bild. Kartan nedan 4 visar den årliga solinstrålningen över Europa, mätt i kw per kvadratmeter och dag. Figur 3: Årlig solinstrålning över Europa, mätt i kw per kvadratmeter och dag 4 Genomsnittlig solinstrålning på årsbasis baserad på månatliga mätningar under perioden 1983 1993 av Hugo Ahlenius UNEP/GRID Arendal. 645 61 Stallarholmen Sida 10 av 34

På kartan till vänster 5 visas solinstrålning ett normalt år i Sverige. I södra Sverige är solinstrålningen ca 950 kwh elström per kvadratmeter per år. I kustnära Stockholm ligger har en normal solinstrålning om 978 kwh/m 2 och år. SMHI har mätt solinstrålningen sedan 1980-talet och deras mätningar visar att solinstrålningen är relativt stabil. Normalårsvariationen är ca +/-5 % vilket innebär att solelproduktionen från svenska solelanläggningar kommer att producera el med samma variation och förutsägbarhet som solinstrålningens mätningar och historik visar. En annan spännande trend är att solinstrålningen faktiskt ökat i snitt med 0,3 % årligen. Oavsett man är soldyrkare eller solelproducent kan man hoppas att trenden håller i sig. Figur 4: Solinstrålning i Sverige under ett normalår. Sveriges kalla och regniga klimat är dessutom positivt för solcellerna. Dels har solcellerna högre verkningsgrad vid låga temperaturer och dels håller cellerna längre och ger maximala prestanda under längre tid i det regniga och kalla klimatet. Solpanelstillverkarna garanterar en viss verkningsgrad under garantitiden, och denna är densamma oavsett var i världen du monterar solpanelen. Den verkningsgrad som solcellerna har som märkning gäller vid 1000 W solinstrålning per kvadratmeter och 25 graders temperatur. Är solcellerna kallare ökar verkningsgraden och är de varmare minskar den. I länder med mycket höga temperaturer, eller i klimat där sandstormar kan blästra solcellernas yta, minskar solcellernas prestanda fortare än för solceller som är monterade i nordiskt klimat. Detta på grund av den materialutmattning som uppstår då material expanderar då det blir varmt och att material krymper när det blir kallt. I ett mer ökenliknande klimat med mycket heta dagar och mycket kalla nätter sliter väldigt hårt på materialen. Att det regnar relativt ofta i Sverige är även det positivt, trots att regnmolnen skymmer solen. Det är nämligen så att man inte behöver tvätta solceller på taket utan det sköter normalt regn om. I en studie genomfört på 1 000 takmonterade solcellsanläggningar i Tyskland hade nedsmutsade paneler en energiproduktionsminskning om mindre än 2 % i snitt jämfört med tvättade paneler. Om 5 Bild från SMHI 645 61 Stallarholmen Sida 11 av 34

taklutningen var lägre än 30 grader var energiproduktionsminskningen 2-6 % på grund av nedsmutsning mellan regnen. I enstaka fall kunde fågelspillning sitta kvar och inte spolas bort av regnet. Detsamma gäller snö på moduler vilket ökar i förekomst ju längre norrut vi kommer i landet. Problem med snö ökar också med minskande modullutning. Fasadmoduler påverkas knappt alls. Energiförluster på årsbasis i Stockholmstrakten under snörika år är inte mer än 3-4 %. Svenskt klimat med mycket god solinstrålning och solceller utan underhållsbehov. Därför känns det som ett riktigt uttalande som facktidskriften Energimagasinet för något år sedan skrev att om tio år är solceller var mans egendom. B7. Så här gör man elektricitet av solljuset Så här går det till, rent tekniskt, när man med hjälp av kiselbaserad teknik gör elektricitet av solljus: Solcellen består av två skikt: Ett P-skikt och ett N-skikt. Det vanligaste ämnet i solcellen är kisel som har fyra valenselektroner. N-skiktet är sedan dopat med ett ämne med fem valenselektroner, exempelvis fosfor, och P-skiktet är dopat med ett ämne med tre valenselektroner, exempelvis bor. Alltså fattas det Figur 5: Skiss över de bägge kisellagren i en solcell elektroner i P-skiktet, medan det blir extra elektroner i N-skiktet. Solljuset (blått och grönt) startar en ström av elektroner från N till P alltså elektricitet i likström. Tre typer av solceller dominerar marknaden Generellt kan man dela upp tillverkningen av solcellspaneler som bygger på kisel i två grupper, kristallina solceller och tunnfilmssolceller. De kristallina solcellerna (engelska Photovoltaic Applications) är numera de mest beprövade och de som dominerar marknaden. Dessa solceller finns i två typer, polykristallina och monokristallina solceller. Polykristallina solceller är de mest vanliga eftersom dessa har den enklaste och därmed billigaste tillverkningsprocessen. Att monokristallina är något dyrare beror på att man lagt kiselkristallerna mer i ordning, jämfört med i polykristallina, vilket gör att de monokristallina solcellerna är något bättre på att producera el med hjälp av indirekt solljus, jämfört de polykristallina solcellerna. 645 61 Stallarholmen Sida 12 av 34

Normalt ligger de kristallina solcellerna idag på ca 17 % verkningsgrad, vilket innebär att de omvandlar 17 % av det solljus som träffar dem till el. Det finns högeffektiva paneler med högre verkningsgrad, men de är också dyrare. Utvecklingen går dock sakta framåt och verkningsgraden stiger. Under 2012 var den normala effekten 235 W på den mest kostnadseffektiva standard panelen. Idag är den 280 W. Ökningen är då 9W årligen i exemplet. Kristallina solceller finns i olika kvaliteter. Det finns en internationell märkning av paneler, där de kallas Grade A om de har högsta kvalitet och Grade F om de har lägsta kvaliteten. Som köpare bör man alltid köpa Grade A paneler. Förutom kvalitetsstämpeln kan Grade A -paneler finnas i olika utföranden, t ex olika färg på ramen och olika finessfunktioner, som t ex bypass-dioder och optimeringsfunktioner. Dessa färg- och/eller finessfunktioner är mer av tycke och smak, det viktiga är att man valt en Grade A panel som är CE-märkt och tredjepartscertifierad, t ex av tyska TÜV. Den standard som refereras till är att panelerna skall uppfylla och vara godkända enligt IEC 61215. Den andra gruppen är de så kallade tunnfilmssolcellerna. Denna typ av solceller använder sig av ett tunnare skikt av kiselmaterial som innebär att man kan tillverka solceller som förbrukar mindre kisel och som tillåter att solcellerna görs så tunna att de kan göras böjbara. Tunnfilmscellerna utgör än så länge en mindre del av solcellsmarknaden men utvecklingen går framåt och andelen installationer med tunnfilmsceller ökar. B8. Energi lager i form av batterier Det pågår intensiv forskning världen över kring energi lager i form av batterier, även på många ställen i Sverige, och det skrivs även mycket om dessa projekt i tekniska tidskrifter och dagspress, då batterilager är något som intresserar många. Det finns två huvud typer av kombinationer av batterilager och solkraftsanläggningar DC-kopplade batterilager I dessa lösningar är växelriktaren som gör om likströmmen från solpanelerna till växelström också laddrelä till batterilagret. Det innebär att växelriktarens styrteknik väljer om elen som solpanelerna producerar skall lagras i batteriet innan den görs om till växelström, samt på samma sätt vid underskott från solpanelernas produktion om fastigheten skall ta el ur batterilagret. Fördelen med denna tekniska lösning är att man har endast en omvandlare och därmed minskar förluster i samband med omvandling mellan likström och växelström. Exempel på ett Svenskt bolag som använder denna lösning är tex Ferroamp. 645 61 Stallarholmen Sida 13 av 34

AC kopplade batterilager I AC kopplade batterilager har man dels en växelriktare för sokraftsanläggningen som konverterar solpanelernas elproduktion från likström till växelström. Därefter finns själva laddrelät till batterilagret som konverterar växelström till likström igen för att lagra i batteriet. Fördelarna är att man i val av batterilager inte behöver samtidigt välja solcellsväxelriktare. Man kan också eftermontera ett batterilager utan att byta ut tidigare monterade växelriktare. Nackdelen är större förluster vid omvandlingen. Detta är den vanligaste tekniken inom batterilager idag. Figur 8: Skiss över de bägge batterilagerteknikerna. AC kopplad till vänster och DC kopplad till höger. Källa Elsäkerhetsverket. I denna förstudie har Box of Energys batterilager använts och det är en AC-kopplad lösning. Värt att nämna är att gränsen för småskaliga batterilösningar går vid 16A. B9. Risker med batterilager Batterilager är en kemisk reaktion som lagrar elektroner vilka kan tas ut som elektrisk ström. Det finns därmed många olika potentiella risker med batterilager. Bland riskområden kan nämnas: Termisk rusning då batterier är temperatur känsliga. 5-40 grader C är driftintervall. Temperaturer över 140 C kan trigga en självantändning i kemin i batteriet. Elchock (dubbelmatning) Brand (Litium-jon framförallt) Farligt avfall vid återvinning Giftiga ångor (kräver att ventilation är i drift) Elsäkerhetsverket har precis börjat titta på batterilösningar men har ännu inte kommit så pass långt att man har klara rekommendationer och standarder. Vidare är det anläggningsägaren som ansvarar 645 61 Stallarholmen Sida 14 av 34

för fortlöpande kontroll så att anläggningens elsäkerhet upprättshålls under hela livslängden. Livslängd beror av antal laddningscykler. Normalt ca 20 år, kanske mer. B10. Val av solcellsinstallationer i kombination med batterilösning som skall ingå i förstudien Vi har valt en stor fastighet med stora tak och hög elanvändning, Alva Myhrdalsgatan 11, samt ett traditionellt flerbostadshus, Gräsandsvägen 20. Dessa objekt har valts ut då de representerar två typfastigheter inom. Den lösning vi har valt som exempel i förstudien är baserad på: 1. En svart 60-cellers monokristallin 290W solpanel av Grade A-kvalitet från Trina Solar. Varje solpanel är ca 1 x 1,7m. 2. Montagesystem från K2 Systems (GER) 3. Trefas växelriktare från Fronius (AUT) av modell SYMO 4. Batterilager från Box of Energy, Lithium jon B11. Solekonomi Vi som har skrivit denna rapport jobbar med solenergi hela dagarna. Det är vår erfarenhet att det är ganska lätt för folk i allmänhet att ta till sig tanken att solel är bra. För många människor är det också hyfsat enkelt att, åtminstone på en basal nivå, sätta sig in i hur solel rent tekniskt funkar. Det som är det svåra, och därmed det viktiga att förklara och sätta sig in i, är de politiska regelverken, hur betalningsströmmarna fungerar och hur man räknar hem sin investering. För att förstå hur ekonomin runt solel fungerar måste man känna till alla ingående komponenter i den totala elkostnaden. Nedan följer en beskrivning av de ingående delarna och hur de fungerar. Det är olika regelverk i Sverige. B12. Olika delar av ett elpris Det som vi i dagligt tal refererar till som elpriset är i själva verket en sammansättning av flera olika komponenter; råvaran el, elnät, elcertifikat, ursprungsgarantier, elskatt och moms. B13. Installation av solkraftanläggningar - nu gällande standard Vid installation av solkraft finns idag en definierad standard, SS 43 64 000, i vilken ett specifikt kapitel 712 finns som avser just solkraft. Senaste versionen är Utgåva 3 och publicerades 11 maj 2017. Vidare finns även Mikrohandboken utgiven av Energiföretagen (tid Svensk Energi) som är 645 61 Stallarholmen Sida 15 av 34

nätföretagens intresseorganisation. Denna skrift är under omarbetning nu och kommer i ny utgåva hösten 2017. B14. Råvaran el Priset på själva råvaran el sätts på nordiska elbörsen Nordpool via utbud och efterfrågan varje timme. Priserna kan variera väldigt mycket. Idag består elproduktionen av storskaliga kraftslag såsom vattenkraft, kärnkraft, kraftvärmeverk, kolkraft samt olja och gas. Elpriserna på elbörsen sätts av utbud och efterfrågan där det skapas ett marknadskryss som blir det aktuella elpriset. Ofta är det kolgenererad kraft som ligger på marginalen och sätter elpriset. Figur 6: Elpriset på den nordiska elmarknaden Elpris när man köper Som konsument betalar man för själva råvaran plus ett påslag till den elleverantör man valt att köpa elen från. Påslaget är den intäkt som elleverantören har för att köpa in elen på börsen och sälja den vidare till dig som kund. Elpris när man säljer När man som sol-el-producent säljer el säljer man till samma elleverantör. Priset är detsamma varje timme som det pris konsumenter betalar, men i detta fall med ett avdrag som är leverantörens arvode för att köpa din el och sälja den vidare. Nedan en graf över det timvisa spotpriset på Nordpool de senaste 10 åren. Ett normalårs snittpris inklusive leverantörers påslag kan sättas till ca 35 öre/kwh. 645 61 Stallarholmen Sida 16 av 34

Figur 7: Timvisa spotpriset i månadsmedel på elbörsen Nordpool de senaste åren B15. El-certifikat Elcertifikat är en marknadsmässig stimulans av utbyggande av förnybar elproduktion som infördes i Sverige 2003 och som numera även Norge ingår i. Systemet fungerar som så att alla konsumenter är ålagda enligt lag att köpa el-certifikat till en viss mängd av sin elanvändning. Under 2014 var det 14,2% vilket ökar till 23,1 % 2016. Priset på ett el-certifikat varierar efter utbud och efterfrågan och har historiskt varit mellan 6 öre/kwh och 38 öre/kwh. Utbudet består av hur många certifierade gröna elproduktionsanläggningar som finns och efterfrågan styrs av den politiskt styrda procentandelen som konsumenter måste köpa el-certifikat till. El-certifikat när man köper 2016 är det 23,1 % av förbrukningen som skall köpas el-certifikat till. 1000 kwh är ett elcertifikat. Ett el-certifikat har kostat mellan 70 kr 380 kr per styck, dvs 7 38 öre/kwh. Som konsument varierar alltså kostnaden på 23,1 % av sin elkostnad 1,617 öre/kwh (23,1 %*7 öre/kwh) 8,778 öre/kwh (23,1 %*38 öre/kwh). Det är elleverantören som enligt lag är ålagd att debitera ut el-certifikat, men om man är en större konsument kan det vara lönsamt att vara sin egen kvotpliktiga el-certifikatshandlare. El-certifikat när man säljer Som producent med en solelinstallation i Sverige kan man ansöka om att certifiera sin produktionsanläggning för att få el-certifikat. Detta är frivilligt och måste man som producent göra på egen hand. Sol-el-produktion är berättigad el-certifikat. När man väl har registrerat sin produktionsanläggning för el-certifikat hos Energimyndigheten erhåller man el-certifikat i 16 år. Man 645 61 Stallarholmen Sida 17 av 34

kan välja att sälja sina el-certifikat löpande månadsvis eller spara dessa och sälja el-certifikaten senare. Certifikaten kan sparas över hela certifikatsperioden. Alla certifikat man producerat (1 certifikat=1000 kwh) registreras på producentens konto hos Svenska Kraftnät, på ett så kallat Cesar-konto. Nätägaren rapporterar löpande in vilka produktionsmängder som gett el-certifikat. Vad gäller sol-el som kopplas in bakom elmätaren går ofta ganska stor andel av produktionen till direkt användning. Även den direkt använda produktionen är berättigad el-certifikat. Därför bör man på anläggningar normalt över 50 kw installera en bruttomätare som mäter hela produktionen, men även där man uppdrar till en tredje part att rapportera in dessa mätvärden till ens Cesar-konto. Denna tredje part kan t ex vara Rejlers eller nätägaren. Figur 8: Elcertifikatets genomsnittliga spotpris under åren 2007-2013 På den elproduktion som är inrapporterad till Cesar-kontot erhålls då mellan 7-38 öre/kwh, se graf över historiska el-certifikatspriser. B16. Ursprungsgarantier Grön el Grön el, eller rättare benämnt Ursprungsgarantier, är något man som konsument kan välja att köpa till sin elleverans. Att köpa Ursprungsgarantier är inte per definition att köpa grön el utan att betala lite extra till en grön elproducent för att stärka ekonomin för den gröna producenten. Som sol-el-producent kan man certifiera sin produktionsanläggning för att få Ursprungsgarantier. Dessa kan man sedan sälja till elhandlare som vill sälja Ursprungsgarantin vidare till sina kunder. Priset som olika elleverantörer idag betalar för Ursprungsgarantier på sol-el varierar väldigt mycket, mellan 0 27 öre/kwh. Ett långsiktigt relevant pris på Ursprungsgarantier från sol-el bedöms ligga strax över Ursprungsgarantier från vindkraft, kanske runt 2-3 öre/kwh. Definitioner och handel med Ursprungsgarantier är Europeisk och inkluderar tretton olika länder. Ursprungsgarantier när man köper Ursprungsgarantier, eller som man säger i folk-mun Grön El, är kvittot på att man som konsument valt att betala lite extra till en producent som har grön el. Alla produktionsslag kan ansöka om 645 61 Stallarholmen Sida 18 av 34

Ursprungsgarantier, men i praktiken är det bara de gröna produktionsslagen som gör det. Som konsument kostar Ursprungsgarantier ca 0,5 1,0 öre/kwh beroende på om man köper Ursprungsgarantier från t ex vattenkraft eller vindkraft. Ursprungsgarantier när man säljer Det är samma volym som el-certifikat som är volymen Ursprungsgarantier man som grön elproducent kan sälja. Det är samma Cesar-konto hos Svenska Kraftnät där dessa registreras. Dock är det en stor skillnad mellan El-certifikat och Ursprungsgarantier och det är att Ursprungsgarantier förfaller i mars året efter produktionsåret. Man kan alltså inte spara Ursprungsgarantierna. B17. Elnät El-nät när man köper Som konsument betalar man en avgift för elnätet, alltså en slags transportkostnad för att få el. Beroende på hur stor abonnerad effekt/el abonnemang man har betalar man ofta en fast avgift samt en eller flera rörliga avgifter. Man behöver inte betala elnätsavgifter på direktanvänd egenproducerad el. Elnät när man säljer Den som säljer el på elnätet betalar man normalt ingen transportkostnad för den el man säljer. Vid väldigt stora anläggningar kan det uppstå en nätavgift även på produktion. Eftersom elproduktion nära användning minskar el-nätägarens förluster i elnätet får man dessutom som sol-el-producent en ersättning om normalt 2-5 öre/kwh från nätägaren. Detta kallas nätnytta. För Elivoi som är s nätägare framgår nätnyttan i nedan tabell. 645 61 Stallarholmen Sida 19 av 34

Om man installerar solelanläggningar under 43,5 kw (63 A) som idag är nivå för mikroproduktion, behöver man inte betala extra till nätägaren för inkoppling eller elmätarbyten. Överstiger installerad effekt dessa nivåer måste man vara noga med att stämma av med elnätsägaren så att kabelkapacitet räcker och att inga extra avgifter tillkommer vid själva inkopplingen. 1 juli 2017 höjs nivån för mikroproduktion till 69 kw eller 100A. B18. El-skatt Elskatten i Sverige är idag 29,5 öre/kwh, men höjs till 32,5 2017-07-01 samt till 33,7 öre/kwh år 2019. Man behöver inte betala elskatt på egenproducerad el från solceller förutsatt att man som juridisk enhet inte har en installerad effekt större än 255 kw sol-el. Idag betalar man elskatt på den köpta elen. Har man mer än 255 kw som juridisk enhet installerad solel måste man efter 2017-07-01 deklarera elskatt om 0,5 öre/kwh för egenanvänd el. From 2018-01-01 behöver man inte deklarera elskatt på egenanvänd el alls om inte den enskilda anläggningen överstiger 255 kw i installerad effekt, oavsett hur mycket installerad effekt man har totalt sätt. B19. Moms Moms uppkommer på köpt el respektive såld el. Man behöver inte betala moms på direktanvänd egenproducerad el. Bostadsbolag och annan verksamhet som inte är momspliktig sparar även in moms som i dessa verksamheter är en kostnad. Moms från försåld el måste momsdeklareras om försäljningsvärdet överstiger 30 000 kr/år. 645 61 Stallarholmen Sida 20 av 34

B20. Sammanställning av de olika komponenterna i ett elpris Sammanställning över ett normalår med ovanstående komponenter: Kostnader med el Intäkter med el Råvaran el 0,35 kr/kwh 0,35 kr/kwh El-certifikat 0,03 kr/kwh 0,07 kr/kwh Elskatt 0,337 kr/kwh - Elskatteavdrag - (0,60 kr/kwh)* El-nät 0,20 kr/kwh** 0,03 kr/kwh Summa exkl moms 0,917 kr/kwh 0,45 kr/kwh Moms 0,22925 kr/kwh 0 kr/kwh Summa inkl moms 1,14625 kr/kwh 0,45 kr/kwh * Elskatteavdraget kommer inte vara aktuellt för då maximal ersättning är 18 000 kr/år & juridisk enhet ** Elnätskostnaden för är komplex med många olika tariffer. Schablon kan sammanfattas med ca 20 öre/kwh Figur 9: De olika komponenterna i ett elpris för köparen och säljaren. Streckade staplar är inte aktuella för, men är bra att känna till. B21. Man använder el och man säljer sitt överskott En sol-el-anläggning som installeras på en fastighets tak eller motsvarande kopplas elektriskt in bakom elmätaren. Det innebär att elen som produceras i första hand används direkt i fastigheten, utan att passera elmätaren. Detta innebär att elen, varken produktionen eller den direkta förbrukningen syns på själva elmätaren. Det blir alltså ett resultat precis som en 645 61 Stallarholmen Sida 21 av 34

energieffektivisering, dvs besparingen av den direktanvända produktionen är därmed alla kostnader (el, nät, skatt, el-certifikat, moms). Om man använder mindre el än man producerar så går överskottet ut på elnätet. Man får då betalt för själva överskottet från den elhandlare man har valt att sälja sin el till. Om man använder lite mer el än man för tillfället producerar måste man köpa till det extra man behöver från sin elhandlare. Det är alltså ett netto överskott respektive ett netto underskott som är det ekonomiska flödet efter att man installerat sin sol-el-produktion. Elnätsbolaget mäter dessa över-, respektive underskott på timnivå vilket innebär att en timmes medel av den el som strömmar över elmätaren som rapporteras. Elproduktion och elkonsumtion varierar olika över dygnet och över året. Nedan bild visar visuellt hur elen strömmar över ett dygn. Grön linje är förbrukning och blå produktion. Figur 10: Variationerna i elproduktion och elkonsumtion över ett dygn Den gröna delen av grafen som täcks av den blå är alltså direktanvänd el. Den blå ovanför den gröna är nettoöverskott, och den gröna över den blå är nettounderskott. Om man gör om ovanstående graf till medel på timnivå får man följande bild: 645 61 Stallarholmen Sida 22 av 34

Figur 11: Variationerna i elproduktion och elkonsumtion över ett dygn med timvisa medelvärden 645 61 Stallarholmen Sida 23 av 34

Beroende på vilket elavtal man har får man sedan olika mycket betalt för sitt överskott respektive man får betala olika mycket för sitt underskott. Exempel i nedan graf. Figur 12: Netto i KWh Det är i detta sammanhang energi lager blir så intressant. Eftersom ersättningen för el som levererar ut till elmarknaden bara har halva ersättningen jämfört med kostnaden att köpa el, blir det intressant att titta på att öka mängden direktanvänd el genom att tex lagra överskott från sin solproduktion till ett batteri och använda det på natten. B22. Statligt stöd för solceller, Sverige Idag finns det ett statligt stöd att söka för installation av solceller. Stödet hanteras av Länsstyrelsen. För att få stödet krävs att ansökan om stöd ska ha kommit till Länsstyrelsen innan projektet påbörjats. Med påbörjande avses den dag då projekteringskontraktet upprättades, om dessa ingår i stödberättigade kostnader, eller den dag då solcellsmodulerna införskaffades för installationen. Med avslutande avses den dag då anläggningen ansluts till elnätet, d v s det tillfälle då anläggningen tas i drift. Även batterier erhåller stöd i samma nivå med solceller. 645 61 Stallarholmen Sida 24 av 34

Stödberättigade kostnader beräknas enligt följande: kostnad för material, arbete och projektering med avdrag för eventuell försäkringsersättning. Stödet utgör maximalt 30 % av dessa kostnader dock är det maximala stödet 1,2 miljoner kr per anläggning. Kostnaden begränsas även av max 37 000 kr exkl moms per kw elektrisk toppeffekt för solcellssystem. Man erhåller bara stöd en gång per fastighet. Att ansöka om investeringsstöd förpliktigar inte att genomföra en sol-installation, dock är medlen begränsade och kön lång varför man om man är intresserad av att erhålla stöd för framtida eventuella anläggningar omgående bör ansökan om stöd. B23. Ny svensk lag för egenanvänd elproduktion under 2017 Mikroproduktion är en benämning på en elproduktionsanläggning med en installerad effekt under 100A (69 kw). En solelsanläggning som är större än dessa nivåer kallas småskalig elproduktion. En skillnad för mikroproduktionsanläggningar och småskaliga produktionsanläggningar är att vid mikroproduktion kan inte nätägaren neka inkoppling eller ta betalt för inkoppling och mätarbyte. Vid småskalig elproduktion måste nätägaren tillfrågas innan man sätter igång arbetet så att man kan verifiera att det finns tillräcklig kabelkapacitet framdragen till fastigheten samt ev kostnader för inkopplingen. Den nya lagen som avses införas 2017-07-01 kommer att innebära följande: Mikroproducent-definitionen är 100A i anslutningspunkten (både förbrukning och produktion, alltså säkringsstorleken på elabonnemanget). Man slipper betala elskatt på all egenproducerad direktanvänd sol-el förutsatt att man inom en juridisk enhet har anläggningar som inte var och en överstiger 255 kw installerad effekt. (0,5 öre/kwh from 2071-01-01 och noll from 2018-01-01) B24. Leverans av egenproducerad elkraft förutsätter flera avtal Som sol-el-producent är man en producent/konsument, något som ibland kallas för prosumer, vilket innebär att man både köper och säljer el samtidigt. Det innebär att man vill dels ha ett avtal med ett elbolag som är så lågt pris på som möjligt för sin elanvändning, samtidigt som man vill ha ett avtal där man får så bra betalt som möjligt för sin produktion (d v s el, el-certifikat och ursprungsgarantier). EnergiSverige som är s elleverantör har utvecklat nischade elavtal för just dessa kundtyper. 645 61 Stallarholmen Sida 25 av 34

B25. Kostnadsutveckling och lönsamhet Till följd av det ökade intresset för solproducerad elkraft som råder över större delen av den moderna världen har efterfrågan lett till att tillverkningen av solceller har ökat mycket kraftigt. Kina är idag den största producenten och svarar för nästan hälften av världsproduktionen. Andra stora tillverkningsländer är Taiwan och Japan. Solceller tillverkas också i Europa och USA men deras sammanlagda produktion svarar bara för ca 20 % av den totala produktionen. Även här i Sverige sker tillverkning av solceller hos ett företag i Värmland. Ökningen av tillverkningskapaciteten i låglöneländer har lett till att priserna på solceller har sjunkit drastiskt under de senaste fem åren. Se bild. Figur 13: Systempriser i kronor per Watt för olika solcellssystem i Sverige. Källa Johan Lindahl. 2016 års statistik är inte klar i skrivande stund Bilden visar att priserna på solceller i Sverige har minskat mycket kraftigt och nu stabiliserats på en kostnadsnivå runt ca 11,8 kronor per installerad watt. Under 2013 införde EU strafftullar på kinesiska solceller i form av ett minimi-pris vilket har lett till att kostnadsreduceringen stannat av något. Strafftullarna är tvååriga och skall tas upp för revidering. 645 61 Stallarholmen Sida 26 av 34

Den framtida kostnadsutvecklingen beror i hög grad på politiska beslut såsom t ex avskaffandet av strafftullarna samt införande av goda regelverk för sol-el-producenterna så att marknaden kan utveckla bättre och billigare sol-el-anläggningar. Lönsamhet i installationen Varje fastighet är unik, dels vad det gäller takförutsättningar i ett solinstrålningsperspektiv men även i ett installationsperspektiv. Vidare är förutsättningarna för själva el-inkopplingen olika och kan variera stort mellan fastighet till fastighet. Generellt ligger lönsamheten på stora solcellsanläggningar idag med dagens elpriser och regelverk på en återbetalningstid mellan 10-12 år exkluderat all form av stöd. Med 30 % investeringsstöd ser man istället 7 9 år i återbetalningstid. Mindre anläggningar med låg elanvändning på sommaren har klart längre återbetalningstider. Se detaljstudier på förstudiens två fastigheter. Att räkna på en investering som görs idag med, vilken betalar sig över 10 år och har en garantitid på 25 år kräver att man nuvärdes-bedömer investeringen och framtida energipriser. Man bör i sin kalkyl beräkna hur mycket man förväntas spara under det första driftåret. Det beloppet bör man sedan räkna upp med en inflation, kanske 1,5 %, och också någon form av energiprisjustering. Kommer framtidens elpriser bli högre eller lägre jämfört med idag? Ett sätt att gissa är att se till hur historiska elpriser utvecklat sig och utifrån det bedöma hur framtiden kan tänkas se ut. Ett bra verktyg för att följa energiprisutveckling är att läsa Nils Holgerson-gruppens årliga energiutredning, "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige 6. Se nedan bild. 6 Nils Holgerson-gruppen, med representanter från HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige, ger ut rapporten "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige" http://www.nilsholgersson.nu. 645 61 Stallarholmen Sida 27 av 34

Figur 14: Nils Holgerson-gruppens årliga energiutredning, "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Mälardalens Högskola har också tagit fram en kalkylmetod. Förstudiens rekommendation till är att lära sig inom organisationen att själva utföra lönsamhetskalkyler på ett relevant sätt för familjebostäder. Dessa kalkyler bör göras noggrant och i detalj på timnivå för att bli rättvisande B26. Investeringskalkyler för objekten i denna förstudie I denna förstudie har vi använt estimaten 1,5 % inflation samt 3 % energiprisökning för kalkylerna på de två förstudieobjekten. I respektive projektutvecklingsrapport går att utläsa att livscykellönsamheten är mycket god på solcellsanläggningar då man inte han någon rörlig driftskostnad. Livslängden på solceller är 30-40 år varför man med en återbetalningstid på 10 år kan se fram mot 20-30 år av gratis el eller en avkastning på 1,5-2 gånger investerat kapital. Investerar jag 1 miljon kronor får jag 1,5-2 miljoner kr tillbaka. Detta utöver miljöeffekterna. På traditionella fastigheter åstadkommer man en värdeökning på själva fastigheten genom en sol-elinstallation. En fastighets värde består av väldigt många komponenter. Marknaden, läget, verksamheten, hyresgästen, längs på hyresavtal, osv. En väldigt viktig detalj är själva driftsnettot på fastigheten, alltså vad som blir över när hyresgästen betalat sin hyra och man dragit av alla rörliga kostnader. Med en solcellsinstallation på taket kan man se två tydliga möjligheter: 1) Fastigheten har en tydlig grön profil. Miljömedvetna hyresgäster kan vara beredda att betala lite mer i hyra för att man hyr i en grön fastighet. Energifrågan är en av många detaljer, men just detta område kallas Gröna hyresavtal och är mer och mer vanligt förekommande. 2) Med sänkt elenergiräkning minskar fastighetens rörliga kostnader och fastighetens resultat före avskrivningar förbättras. En viktig parameter vid värdering av fastigheter. Två väldigt viktiga faktorer uppnås alltså, potentiellt högre hyresintäkt samt lägre rörlig kostnad. Att räkna på lönsamhet kan göras på många sätt. När man kommer till sol-el-produktion är de ingående komponenterna många, miljö, sparade pengar, åstadkommen energieffektivisering, värdeökning på fastigheten. 645 61 Stallarholmen Sida 28 av 34

B27 Ekonomi med energi lager, batterilösningar Ett energilager kan skapa ekonomiska värden på flera sätt. Nedan följer några av de värdeskapande områden batterilager för med sig: Lagra solelöverskott från dagen och använda på natten Skära effekttoppar och minska elnätskostnader (säkring/tariff) Timprisoptimering (tex spotpris) Förbättra el kvalitet vid problem med stabilitet då batteri hanterat både aktiv och reaktiv effekt, flimmer, frekvens, spänningsvariation samt övertoner Önätsdrift vid avbrott Värdeskapningen av batterilager hänger mycket ihop med att öka mängden direktanvänd el samt minska effekttoppar och därmed elnätskostnaderna. Det komplexa är mjukvaran som skall förstå att styra laddning och uttag från batterierna utan att det är allt för komplext. B28 Teknisk beskrivning Box of Energys energilager Box of Energy är ett AC-inkopplat energilager som installeras på valfri plats innanför anläggningen med ett eget säkringsskåp med huvudbrytare och jordfelsbrytare, det behöver inte installeras vid huvudcentralen eller eventuella solcellsinvertrar men en egen undergrupp rekommenderas. Installationen är en fast trefasinstallation och måste ske på en välventilerad och dammfri plats där temperaturen kan hållas mellan 5 och 35 C. Utöver detta installeras också en energimätare i serie med elnätägarens energimätare, enligt figur 15. Denna agerar som styrsignal för batterilagret. Varje batterilager består i stora drag av en trefasladdare som kan ladda med upp till 18 kw och en växelriktare som kan ladda ur med upp till 4,2 kw, 1-4 stycken batteriplan med 7 kwh lagring vardera med varsitt toppmodernt batteriövervakningssytem, en central styrenhet samt ett kylsystem för batterier och laddare. Lösningen är av modulär typ. Ett energilager med färre än fyra batteriplan kan alltid fyllas på upp till fyra plan om mer lagring önskas och om fyra batteriplan (28 kwh) inte räcker till kan flera batterilager parallellkopplas vilket också ökar i- och urladdningseffekten med 4,2 resp. 18 kw per lager. Under standarddriften jobbar energilagret för att maximera egenutnyttjandet av solenergi genom att läsa av värdet från energimätaren, om energimätaren visar ett negativt värde förstår boxen att solcellerna producerar mer än vad fastigheten konsumerar och börjar då ladda med effekt motsvarande överproduktionen, om energimätaren istället visar positivt värde förstår energilagret att det finns ett underskott på energi och försöker då ladda ur för att kompensera för detta. Energilagret jobbar alltså automatiskt för att få den köpta och sålda energin till noll. Utöver detta 645 61 Stallarholmen Sida 29 av 34

finns flera andra driftmetoder som effekttoppsminskning eller att styra konsumtionen mot ett annat värde än noll. Det går även ner på minutnivå manuellt programmera energilagrets funktion och styra det på det sättet. Figur 15 Överblick över installationen av en Box of Energy Energilagret behöver också ha tillgång till internet, antingen via WiFi eller via nätverkssladd. Genom internet rapporterar boxen sin status till en server så att Box of Energys tekniker bli uppmärksammade på om någonting skulle gå fel och kan åtgärda detta. Det är också från denna servern som Box of Energys applikation hämtar sin information. Applikationen visar data från boxen i realtid och uppdateras varje minut. Här kan man avläsa laddningsnivån på boxen, hur mycket el man köper eller säljer samt om boxen laddar eller laddar ur, enligt figur 16. I applikationen finns även statistik från senaste timmen. 645 61 Stallarholmen Sida 30 av 34

Figur 16 Skärmavbild av appens mätare för Grid (Elmätaren), SOC (uppskattad nivå på laddningen av batterierna) samt Battery (Effekten som laddas i eller ur batterierna). Batterilagrets dimensioner är: Höjd: 194 cm (plus 10 cm frigång för genomföringar och kablar på toppen) Bredd: 79 cm (plus 2*10 cm på vardera sida för fri luftpassage) Djup: 96 cm Energilagret har uttag för palldragare i botten med riktning framsida-baksida och behöver inte fästas på något sätt utan står på fyra justerbara fötter som också gör att man enkelt kan balansera energilagret om underlaget skulle vara lite ojämnt. 645 61 Stallarholmen Sida 31 av 34

C. Föreslagna lösningar för två utvalda projekt Som en del av denna förstudie presenteras projekterade lösningar för två projekt. En projekterad lösning innebär att vi visar på hur en solelinstallation skulle kunna se ut, vad den skulle kunna ge och vilka kostnader och intäkter man kan räkna med. Dessa lösningar presenteras överskådligt i denna rapport. Som bilagor till rapporten finns även en mer utförlig förslagsbild för varje objekt med specificerade kostnader, energimängder och intäktsmöjligheter. Dessa objekt är utvalda av att titta specifikt på. 645 61 Stallarholmen Sida 32 av 34

C1. Förslag till lösning Alva Myhrdals gata 11 Fastigheten är relativt nybyggd och har en hög elanvändning med fjärrvärme som uppvärmning. Figur 18: Ritning över fastigheten Taken har fyra bra ytor för installation av solpaneler, ovan markerat i gula rutor. Vårt föreslag är att använda taken för att montera 436 solpaneler. Dessa skulle tillsammans bli 126,44 kw i installerad effekt och beräknas kunna producera 107 000 kwh/år. Sammanfattning solkraft & batterilager Solcells-anläggning beräknas producera 107 540 kwh/år Det innebär att elkostnaden beräknas minska med 128 766 kr/år (sol) 69 860 kr/år (batteri) Totalt beräknas besparingen under 25 år att bli 4 965 000 kr Anläggningen beräknas kunna betala av sig själv inom 12,68 år efter 30% stöd Mängden köpt el minskar från 255 MWh/år till 178 MWh/år via solcellernas produktion. Installeras ett batterilager om 140 kwh med laddkapacitet om 90 kw och en urladdkapacitet om 21 kw kan 60% av överskottsproduktion lagras och bli direktanvänd el. Därmed minskar köpt el till 160 MWh/år. Investeringen bedöms till ca 1 700 000 kr inkl moms för solanläggningen och ca 1 900 000 kr inkl moms för batterilagret. 645 61 Stallarholmen Sida 33 av 34

C2. Förslag till lösning Gräsandsvägen 20 Gräsandsvägen 20 är ett traditionellt flerfamiljshus med låg elanvändning och fjärrvärme. Elanvädningen sommartid är särskilt låg. Elnätstariff är L0,4L. Figur 19: Gräsandsvägen Syftet med denna fastighets föreslagna installation är att se om man på årsbasis har en solproduktion som är lika stor som den årliga elanvändningen, vilken effekt åstadkommer ett batterilager Vårt föreslag är att använda taken för att montera 112 solpaneler. Dessa skulle tillsammans bli 30,24 kw i installerad effekt och beräknas kunna producera 28 000 kwh/år. Sammanfattning solkraft & batterilager Mängden köpt el minskar från 28 MWh/år till 18 MWh/år via solcellernas produktion. Installeras ett batterilager om 49 kwh med laddkapacitet om 36 kw och en urladdkapacitet om 8,4 kw kan 35% av överskottsproduktion lagras och bli direktanvänd el. Därmed minskar köpt el till 12 MWh/år. Investeringen bedöms till ca 490 000 kr inkl moms för solanläggningen och ca 750 000 kr inkl moms för batterilagret. 645 61 Stallarholmen Sida 34 av 34