HÅLLBARA HUS I KALLT KLIMAT 22 HÅLLBARA HUS FRÅN BOLLNÄS TILL KIRUNA 1994 2014 REDAKTÖRER ULF NORDWALL OCH THOMAS OLOFSSON
Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Telefon 08-457 10 00 www.byggtjanst.se HÅLLBARA HUS I KALLT KLIMAT 2014 AB Svensk Byggtjänst och Ulf Nordwall Redaktörer: Ulf Nordwall och Thomas Olofsson Form: Mikke Hedberg Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2014 ISBN 978-91-7333-699-4
FÖRORD 5 MIKAEL BERGLUND PASSIVHUS I BOLLNÄS 10 JOHANNA HOLM VILLA ÖDMAN, KVISSLEBY 20 ANDERS NYQUIST TING 1, ÖRNSKÖLDSVIK 28 GERT WINGÅRDH LERSTENEN, UMEÅ 40 THOMAS SANDELL GARAGET, UMEÅ 52 JOHANNA OLSSON VÄVEN, UMEÅ 62 LENNART SJÖGREN KV DREVET, UMEÅ 76 ULF NORDWALL OCH JOHAN FJELLSTRÖM UMEVA, UMEÅ 86 PETER JÖNSSON KV GLASMÄSTAREN, SKELLEFTEÅ 96 OVE NILSSON KV SPARVEN, LULEÅ 106 BENGT AILI RAKETSKOLAN, KIRUNA 116 MATS JAKOBSSON 6 HÅLLBARA HUS I KALLT KLIMAT ULF NORDWALL OCH THOMAS OLOFSSON 14 LAGGARBERGS SKOLA, TIMRÅ ANDERS NYQUIST 24 GENE FORNBY, ÖRNSKÖLDSVIK PER H RAMQVIST 34 FISKEVISTET, SKAGSUDDE ULF NORDWALL 44 ARKITEKTHÖGSKOLAN, UMEÅ LENNART SJÖGREN 56 GEOGRAFIGRÄND, UMEÅ ULF NORDWALL OCH JOHAN FJELLSTRÖM 70 HEDLUNDA FÖRSKOLA, UMEÅ THOMAS GREINDL, JENS HOFF OCH JONAS KJELLANDER 82 TAVLELIDEN, UMEÅ THOMAS GREINDL 92 KV LAXEN, SKELLEFTEÅ OVE NILSSON 100 KV HUNDEN, LULEÅ ANDREAS FRIES 110 HEMAVAN THOMAS SANDELL 122 ICEHOTEL, KIRUNA YNGVE BERGKVIST REDAKTÖRER 127
FÖRORD FÖRORD MIKAEL BERGLUND, ORDFÖRANDE I NÄTVERKET FÖR HÅLLBART BYGGANDE OCH FÖRVALTANDE I KALLT KLIMAT ATT BYGGA HUS som inte tär på våra gemensamma resurser i onödan, är stiliga, fungerar i sitt sammanhang med brukare och omvärld är en utmanande uppgift. Många intressen och krav ska uppfyllas. Kostnaden för investeringen ska minimeras. Livslängder ska maximeras. Byggtider ska forceras. Hänsyn ska tas till byggmaterialen och byggprocessens miljöpåverkan. Det blir svårare att bygga hus. Men också roligare. Och vem har sagt att det ska vara enkelt att uppföra hus som fungerar bra från dag 1 och om 50 år, gärna även ha ett värde om 100 år. Nätverket för hållbart byggande i Umeå vill att vi ska vara världsbäst inom området 2020. Vi tror mycket på exemplets makt. I denna bok kan du se lite av vad framtiden bjuder. Resan dit har börjat. Följ med! 5
INTRODUKTION HÅLLBARA HUS I KALLT KLIMAT INTRODUKTION ULF NORDWALL OCH THOMAS OLOFSSON DENNA BOK ÄR TILL FÖR ALLA OSS SOM TYCKER OM HÅLLBARA HUS. SYFTET ÄR ATT VISA EXEMPEL PÅ HUR HÅLLBART BYGGANDE KAN KOMMA TILL UTTRYCK. NÄR MAN STUDERAR exempel på hållbara hus och dess arkitektur är det lätt att bli fascinerad av hur olika det kan komma till uttryck bara genom att förflytta sig från en plats till en annan. På samma sätt har tidsfaktorn en tydlig påverkan på hur hållbart byggande har manifes terats. En tidig historisk inblick i arkitektur förmedlas av den antike romerske arkitekten Vitrivius i dennes verk Tio böcker om arkitektur. Han beskriver arkitekturen utifrån tre grundläggande fundament. Teckningen är namngiven efter den romerske arkitekten Vitruvius som influerade renässansen. Det första är venustas, som brukar översättas som skönheten. Men vad är skönhet? Det är ett ämne som varit föremål för mycket huvudbry. Den österrikiske filosofen Wittgenstein har formulerat det som något omätbart, den personliga upplevelsen mellan betraktaren och objektet, något som bara kan upplevas. Materialen är viktiga. Vad som döljer sig bakom, under spackel och färg. Är det gips, porslin, trä, board eller betong? Genom att låta materialen få behålla sina inneboende skönhetsvärden och i stället för att betrakta materialens åldrande som ett problem, kan det få bli en estetisk tillgång. Vissa menar att även om skön heten är både omätbar och subjektiv så finns det ändå något som är mer allmängiltigt, och det är upplevelsen av en helhet. Vi kan känna denna helhet i situationer där vi tycker att allt stämmer, när saker passar ihop, när den estetiska formen är tilltalade och är oberoende av tid, plats och kulturell kontext. 7 Vitruvianske mannen.
21, 22 20 18, 19 16, 17 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 4, 5 6 2 3 1
Det andra som Vitrivius betonar är commoditas, som kan översättas med bekvämlighet eller funktion. Den goda funktionen är självfallet grundläggande, men ser man på sista halvseklets produktion har begreppet funktion ofta betraktats som huvudsakligen en kvantitativt mätbar funktion som fått ta plats på bekostnad av de andra värdena. En inneboende utmaning i begreppet är också att finna funktionella lösningar som både fyller tidens behov och även möter kraven på flexibilitet så att det är möjligt att möta framtida krav på anpassning. Det tredje är firmitas, som kan översättas med hållbarhet. Det brukar ofta främst omfatta teknisk hållbarhet. Hela den innebörd som hållbarhet idag innefattar är mycket bredare. Den utgår från platsens villkor, tillgängliga energiförsörjningssystem och tekniska möjligheter. Hållbarhet är föremål för diskussion. Två sätt att beskriva begreppet är svag och stark hållbarhet. Den svaga innebär att samhällets totala kapital inte reduceras. Den starka hållbarheten innebär att samhället inte tär på resurserna. Vitrivius valde tre begrepp för att sammanfatta det som han ansåg att arkitekturen borde omfatta. Det viktiga var att alla de delarna skulle tillmätas sin betydelse. På samma sätt kan det idag argumenteras för att hållbarhetsbegreppet får betydelse när det utgår från ett holistiskt perspektiv. Det kan vara när de tre egenskaperna god funktion, hållbarhet och skönhet får en genomtänkt mening, men framförallt när de vid utformningen ges stor omsorg. 1 Passivhus i Bollnäs 2 Laggarbergs skola, Timrå 3 Villa Ödman, Kvissleby 4 Gene Fornby, Örnsköldsvik 5 Ting 1, Örnsköldsvik 6 Fiskevistet, Skagsudde 7 Lerstenen, Umeå 8 Arkitekthögskolan, Umeå 9 Garaget, Umeå 10 Geografigränd, Umeå 11 Väven, Umeå 12 Hedlunda förskola, Umeå 13 Kv Drevet, Umeå 14 Tavleliden, Umeå 15 Umeva, Umeå 16 Kv Laxen, Skellefteå 17 Kv Glasmästaren, Skellefteå 18 Kv Hunden, Luleå 19 Kv Sparven, Luleå 20 Hemavan 21 Raketskolan, Kiruna 22 Icehotel, Kiruna För att visa på hur olika sätt hållbar arkitektur kan vara utformad i ett geografiskt område, men också att det finns det som förenar, har vi i denna bok valt att visa några exempel på hållbart byggande i norra Sverige. Förhoppningen med denna bok är att den ska få vara en inspirationskälla till alla som tänker bygga och ger en tankeställare till alla oss som dagligen vistas i byggnader. Trevlig läsning! 9