STG TEKNISK RAPPORT 103 Utgivningsdatum:2000-02-02 Utgåva 1, 2000 Ögonskydd Vägledning för val, användning och underhåll av ögonoch ansiktsskydd för yrkesbruk (CEN/) Guide to selection, use and maintenance of occupational eye and face protectors (CEN/) Denna tekniska rapport kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard, tekniska rapporter m.m. Postadress: SIS Förlag AB, Box 6455, 113 82 STOCKHOLM Telefon: 08-610 30 60. Telefax: 08-30 18 50 Upplysningar om sakinnehållet i rapporten lämnas av STG. Telefon: 08-13 62 50. Telefax: 08-618 61 28 E-post: info@stg.se Prisgrupp R
CEN REPORT CR 13464 RAPPORT CEN CEN BERICHT Februari 1999 Svensk version Vägledning för val, användning och underhåll av ögon- och ansiktsskydd för yrkesbruk Denna CEN-rapport fastställdes av CEN den 2 december 1998. Den har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 85 CEN-medlemmar är standardiseringsorganisationerna i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. EUROPEAN COMMITTEE FOR STANDARDIZATION COMITÉ EUROPÉEN DE NORMALISATION EUROPÄISCHES KOMITEE FÜR NORMUNG Central Secretariat: rue de Stassart, 36 B-1050 Bryssel 1999 CEN Alla rättigheter är förbehållna CEN medlemmar Ref. nr E
Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview Innehåll Förord... 3 1 Omfattning... 4 2 Referenser... 4 3 Risker för ögonskador i arbetslivet... 6 3.1 Inledning... 6 3.2 Mekaniska risker... 7 3.3 Kemiska risker... 8 3.4 Strålningsrisker... 9 3.5 Sammanfattning av risker och källor... 10 4 Klassificering av ögonskydd för yrkesbruk... 11 4.1 Allmänt klassificeringssystem... 11 4.2 Beskrivning av egenskaper hos olika kategorier av ögonskydd... 15 4.3 Märkning av ögonskydd... 18 5 Val av ögonskydd för yrkesbruk... 23 5.1 Inledning... 23 5.2 Tillvägagångssätt vid val av ögonskydd... 23 6 Skötsel och handhavande av ögonskydd för yrkesbruk... 29 6.1 Inledning... 29 6.2 Användning och handhavande... 29 6.3 Undersökning... 30 6.4 Rengöring... 30 6.5 Reparation och utbyte av delar... 31 6.6 Förvaring... 31 7 Program för synvård i arbetslivet... 31 7.1 Inledning... 31 7.2 Program... 31
Sida 3 Förord Denna CEN-rapport har utarbetats av sammankallande i arbetsgrupp 10 ur den tekniska kommittén CEN/TC 85 Utrustningar för ögonskydd vars sekretariat upprätthålls av AFNOR. Det första preliminära dokumentet, CEN/TC 85 WG10/N8 diskuterades vid WG10 s möte den 20 september 1995. Kommentarer och förslag som framkom vid detta möte gav underlag till ett andra dokument som diskuterades vidare vid WG10 s möte den 18 september 1996. I enlighet med detta möte infördes de ändringar om vilka man var överens i ett tredje dokument, CEN/TC 85 WG10/N 17. Denna slutliga version har utarbetats i enlighet med kommentarerna till den tredje preliminära versionen, vilka beskrivs i detalj i CEN/TC 85 WG10/N18. I utformningen av denna tekniska rapport har nedanstående dokument bildat underlag: - British Standard BS7028:1988 - Guide to the Selection, Use and Maintenance of Industrial Eyeprotectors; - Fjärde preliminära standarden /Australia/Standard New Zealand: May 1994 - Recommended Practices for Occupational Eye-Protection.
Sida 4 CR13464:1999 Provläsningsexemplar / Preview 1 Omfattning Denna tekniska rapport är avsedd endast som information och vägledning. Den hänför sig till alla typer av personliga ögon- och ansiktsskydd mot olika risker som uppstår i industri, detaljhandel, laboratorier, utbildningsinstitutioner m.m. och som kan skada ögonen eller försämra synförmågan med undantag av joniserande strålning, såsom röntgenstrålning, samt infraröd strålning från föremål med måttlig temperatur. Rapporten innehåller ingen särskild vägledning för användning av ögon- eller ansiktsskydd vid sport, fritid eller för fordonsförare, men ger värdefull information också för annan aktivitet än yrkesverksamhet där det finns risk för ögon- och/eller ansiktsskador. Avsikten med rapporten är (a) att detaljerat beskriva de relevanta Europastandarderna som behandlar ögon- och ansiktsskydd i arbetslivet, (b) att ge en grundläggande förståelse för de olika skaderiskerna för ögon och ansikte i industrin och på andra arbetsplatser, (c) att förklara och klassificera de olika typerna av ögon- och ansiktsskydd samt lista deras olika egenskaper och skyddsförmåga och (d) att ge vägledning vid val, vård och hantering av ögon- och ansiktsskydd för yrkesbruk. Rapporten skall inte användas, varken helt eller delvis, för att ersätta en professionell riskbedömning, vilket är ett väsentligt inslag i allt säkerhetsarbete och val av skydd. 2 Referenser Denna rapport hänför sig till följande standarder om ögonskydd för yrkesbruk. SS-EN 165, Ögonskydd - Terminologi SS-EN 166, Ögonskydd - Fordringar och specifikationer SS-EN 167, Ögonskydd Icke-optiska provningsmetoder SS-EN 168, Ögonskydd - Mekaniska provningsmetoder SS-EN 169, Ögonskydd - Filter vid svetsning och besläktade förfaranden - Fordringar på transmittans SS-EN 170, Ögonskydd - Filter mot ultraviolett strålning - Fordringar på transmittans SS-EN 171, Ögonskydd - Filter mot infraröd strålning - Fordringar på transmittans SS-EN 172, Ögonskydd - Solglasögon för yrkesarbete SS-EN 175, Personligt skydd Ögon- och ansiktsskydd vid svetsning och likartat arbete SS-EN 207, Ögonskydd - Filter mot laserstrålning SS-EN 208, Ögonskydd - Filter för användning under justering av lasrar och lasersystem SS-EN 379, Specifikation för svetsfilter med omställbar ljusflödestransmittans och för svetsfilter med dubbel ljusflödestransmittans SS-EN 1731, Ögon- och ansiktsskydd av nättyp, för industriell eller icke-industriell användning motät mot mekaniska och/eller värmerisker SS-EN 60825, Laser - Säkerhet ISO/DIS 8980-1, Korrektionsglas - Glasögonlinser - Del 1: Specifikationer för enkla och multifokala linser ISO/DIS 8980-2; Korrektionsglas - Glasögonlinser - Del 2: Specifikationer för progressiva linser En översiktlig beskrivning av omfattningen och innehållet i de nämnda standarderna ges i tabell 1.
Sida 5 Tabell 1 - Omfattning och innehåll i europeiska standarder om ögonskydd för yrkesbruk Standard Omfattning och innehåll SS-EN 165 terminologi Listar optiska och tekniska termer som återfinns i europeiska standarder om ögonskydd och ger en kortfattad information definition av varje term SS-EN 166 Allmänna krav Innehåller krav på konstruktion och egenskaper och även krav på märkning för ögonskydd för yrkesbruk omfattande glasögon, korgglasögon, ögon- och ansiktsskärmar Standarden ger krav på optiska egenskaper såsom brytning, transmittans, och ljusspridning samt mekaniska egenskaper såsom hållfasthet, temperaturtålighet, motstånd mot antändning och mot smält metall, dammtäthet, vätskestänk, gastäthet, elektriska ljusbågar och partiklar med hög hastighet SS-EN 167 Optiska provningsmetoder Beskriver de olika optiska provningsmetoderna enligt kraven i SS-EN 166 och andra standarder om prestanda hos ögonskydd SS-EN 168 Mekaniska provningsmetoder Beskriver de olika mekaniska provningsmetoderna enligt kraven i SS-EN 166 andra standarder om prestanda hos ögonskydd SS-EN 169 Filter för svetsning och besläktade förfaranden - Fordringar på transmittans Beskriver krav på svetsfilters transmittans av UV-strålning, synlig strålning och IR-strålning. Innehåller rekommendationer för val av filter vid användning av olika typer av svetsutrustning SS-EN 170 Filter mot ultraviolett strålning - Fordringar på transmittans Beskriver krav på filter mot UV-strålning. Innehåller rekommendationer för val av UV-filter vid olika typer av källor som avger UV-strålning SS-EN 171 Filter mot infraröd strålning - Fordringar på transmittans Beskriver krav på filter mot IR-strålning. Innehåller rekommendationer för val av IR-filter vid olika typer av källor som avger IR-strålning fortsättning
Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview Tabell 1 (slutet) SS-EN 172 Solglasögon för yrkesbruk Beskriver transmittans och andra egenskaper hos filter mot solstrålning och bländning SS-EN 175 Utrustning för skydd av ögon och ansikte vid svetsning och besläktade förfaranden Innehåller krav på konstruktion och egenskaper för svetsskydd, omfattande glasögon, korgglasögon, ansiktsskärmar och handhållna skärmar. Ger krav på egenskaper såsom graden av täckning av ögonområdet, värmetålighet, hållfasthet m.m. Svetsutrustningen är avsedd att användas tillsammans med filter som beskrivs i SS-EN 169 och SS-EN 379. SS-EN 207 Filter mot laserstrålning Beskriver krav på transmittans och mekaniska egenskaper hos filter och mekaniska egenskaper hos kompletta ögonskydd mot olika typer av laserstrålning SS-EN 208 Filter för justering av laser Beskriver krav på transmittans och andra krav på ögonskydd för användning vid justering och service av lasrar som avger synlig strålning SS-EN 379 Specifikationer för svetsfilter med varierbar ljusflödestransmittans och svetsfilter med olika ljusflödestransmittans i olika zoner Beskriver krav på transmittans och andra egenskaper hos svetsskydd som har två zoner (ljus och mörk) eller elektrooptiska filter som kan ändra täthetsgrad antingen automatiskt eller manuellt SS-EN 1731 Ögon- och ansiktsskydd med trådnät mot mekaniska risker och/eller värme för yrkesbruk och annat bruk Innehåller krav på konstruktion och egenskaper hos ögonskydd som består av trådnät, huvudsakligen frö användning inom skogsbruk, metallsmältning och stålindustri. Olika typer (glasögon, korgglasögon och ansiktsskärmar) definieras. Krav ges om graden av täckning av ögonområdet, masktäthet, värmetålighet, hållfasthet m.m. 3 Risker för ögonskador i arbetslivet 3.1 Inledning Det sköra och sårbara mänskliga ögat löper risk att skadas huvudsakligen från tre slags risker, som förekommer i arbetslivet. Dessa risker är mekaniska skador, kemiska skador och strålningsrisker. Det kan mycket väl finnas omständigheter där två eller flera risker förekommer samtidigt och det är sålunda viktigt att bilda sig en uppfattning om alla de potentiella risker som kan finnas på arbetsplatsen. Skadeverkningarna på ögat från de olika slagen av risker är många och komplicerade och förekommer från lätt irritation till total blindhet. Som en hjälp att förklara dessa verkningar, vilka behandlas i de kommande avsnitten, finns ett schematiskt diagram av ögat som visar dess viktigaste beståndsdelar i figur 1.
Sida 7 Förklaringar 1 bindehinna 2 regnbågshinna 3 hornhinna 4 kammarvatten (i främre kammaren) 5 pupill 6 lins 7 näthinna Figur 1 - Det mänskliga ögat 3.2 Mekaniska risker 3.2.1 Källor Hantering av mekaniska ting erbjuder de mest uppenbara riskerna där ögonskador kan uppstå på grund av splitter, kollision med fasta objekt, inträngning av små partiklar, avskavningar från fibermaterial eller brännskador från heta vätskor eller smält metall. Inom verkstadsindustrin kan vassa spån från arbetsstycken eller avbrutna uddar från verktyg lätt bli flygande med avsevärda hastigheter. I metallgjuterier och stålverk finns ständigt risk för stänk av smält metall och på de flesta arbetsplatser finns det risker för fallande objekt och möten med skarpa hörn vilka representerar ytterliga risker för ögonskador. I stenbrott och på byggarbetsplatser finns det uppenbara risker för flygande flisor och dammoln. Liknande risker finns i gruvor, stenhuggerier, under skulptering och vid renovering av byggnader.
Sida 8 Provläsningsexemplar / Preview Skogsbruk och anläggningsarbeten utgör också källor till skaderisker genom vassa splitter, kick-back från motorsågar och flygande splitter från verktyg och maskiner som går sönder. Exploderande kärl i laboratorier, dammoln som uppstår vid slipning av bilplåt och sprutande sand vid blästring är andra exempel på mekaniska risker som är vanliga orsaker till ögonskador. 3.2.2 Effekter En ögonskada som har mekaniska orsaker omfattar ett spann från lätt irritation genom fint damm i ögat till total synförlust genom slag av tyngre föremål med hög hastighet eller större direktträffar av smält metall. Ögats hornhinna blir lätt repad av fina dammpartiklar. Detta kan resultera i obehag eller sveda som kan vara från några minuter till flera dagar beroende på omfattningen av skadan. Allvarligare hornhinneskador ger upphov till diffus syn. Vassa flygande föremål med tillräcklig vikt och hastighet kan lätt tränga genom hornhinnan och skada regnbågshinnan och linsen. En mekanisk skada av linsen och dess styrande muskler kan leda till en bestående försämrad synskärpa. Angrepp av enstaka främmande partiklar kan lätt sköljas bort av ökat tårflöde, medan större mängder kan behöva behandlas med ögonbad eller med professionell hjälp. 3.3 Kemiska risker 3.3.1 Källor I likhet med mekaniska risker är källorna till kemiska risker mångfaldiga och uppträder i form av fint pulver, aerosoler, vätskor, rök, ångor och gaser. Kemiska risker är ofta mindre uppenbara än mekaniska risker. Ett exempel är cementdamm som i små mängder i ögat kanske inte representerar något allvarligt mekaniskt problem, men kan åstadkomma en allvarlig hornhinneskada genom att vara stark basiskt. Många insektsmedel som används för besprutning av grödor i aerosolform erbjuder en uppenbar risk för lantbrukare. Sprutmålning och lackering i olika former innehåller kemikalier i aerosolform, och även om färgen eller lacken i sig är ofarlig kan den bäras av kemiskt farligare lösningsmedel. Risker i samband med vätskor är i allmänhet mer uppenbara än aerosoler, rök eller gaser och förknippas i huvudsak med stänk från kärl i samband med dekantering och blandning, i synnerhet sådana blandningar som leder till okontrollerad kokning genom värmeutvecklande reaktioner. Rök som bildas vid förbränning är en annan potentiell orsak till ögonirritation eller mer allvarliga skador. Antalet ångor och gaser som kan ha skadliga effekter på ögat är mångfaldigt och omfattar i industrin vanliga ämnen såsom aceton, klor, formaldehyd, svavelväte, svaveldioxid och toluen. Rök är synlig och varnar därmed för risker medan flera skadliga ångor och gaser är osynliga. Förutom läckage från behållare och rörsystem finns det också risker med flyktiga vätskor vid dekantering, blandning och när de hälls bort. Slutligen finns det biologiska risker inom medicinen och tandläkarverksamhet som hänförs till stänk av blod eller vävnader som innehåller virus och som i vid bemärkelse kan klassificeras som kemiska risker.
Sida 9 3.3.2 Effekter Vätskestänk av starka syror och baser kan orsaka allvarliga ögonskador. Även små mängder eller små droppar i aerosolform kan orsaka irritation eller ytliga skador på ögat (konjunktivit). Bensinångor och vissa hydrokarbonater kan orsaka reduktion av det naturliga syreinnehållet i ögat vätskor som leder till ett tillstånd kallat korneal dystrofi och som yttrar sig som inflammation i ögat och den inre ytan av ögonlocket. Exponering för vissa andra kemikalier kan ge upphov till inflammatoriska förändringar av synnerven, ett tillstånd som kallas optikusneurit. Konjunktivit kan även uppstå som en allergisk reaktion från många kemiska ämnen, pollen och biologiska agens. 3.4 Strålningsrisker 3.4.1 Det elektromagnetiska spektret Figur 2 visar ett diagram över det elektromagnetiska spektret vilket är uppdelat i olika strålslag. Varje strålslag övergår gradvis i det andra och kan inte delas upp så strikt som diagrammet antyder. De effekter som de olika strålslagen kan åstadkomma beror väsentligen på strålningens våglängd. Laserstrålning är inte separat utpekad i diagrammet eftersom sådan finns i olika våglängdsområden av det optiska spektret. Det kan vara strålning med hög effekt inom mycket smala våglängdsband. Denna rapport behandlar bara ögonskydd inom den optiska strålningen (UV, Synlig strålning och IR). Kosmisk strålning Gamma Röntgen Optisk strålning UV-C UV-B UV-A Synligt IR-A IR-B IR-C Mikrovågor UHF Radio VHF - 10-4 - 100-280 - 315-380 - 780-1400 - 3000-10 6-10 9 Våglängder i nanometer (nm) Figur 2 - Det elektromagnetiska spektret 3.4.2 Källor Risker med optisk strålning som förekommer i industrin och detaljhandeln är talrika. Det mest grundläggande är bländning av synlig strålning från solen och konstgjorda ljuskällor. utanför det synliga spektret finns risker med optisk strålning även inom infrarött (IR) och ultraviolett (UV). Sådana strålslag kan också innefattas i laserstrålning. Svetsprocedurer, såväl gassvetsning som elsvetsning, är kraftfulla källor till UV- och IR-strålning liksom till synlig strålning. Processer och anläggningar i vilka värme produceras, t.ex. stålugnar, glasblåsning och svetsning ger alla upphov till potentiellt farlig infraröd strålning. I den andra änden av det synliga spektret finns ultraviolett strålning som kommer från källor t.ex. som svetsning och urladdningslampor med kvicksilver eller xenon. Lasrar vinner ökad användning inom detaljhandel och industri i tillämpningar såsom metallbearbetning, optisk linjering eller kirurgi. Risker kan uppträda vid ofrivilliga bestrålningar för direkt laserstrålning eller ströstrålning (diffus eller reflekterad) under reparation eller service.