Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25
Introduktion Att föda upp en valpkull är en fascinerande upplevelse, men även en period som innebär mycket arbete. Det är en ansvarsfylld uppgift som kräver mycket kunskap. Många frågor och funderingar brukar uppstå, till exempel: vad som sker med tiken under löpningen eller när under löpningen det är lämpligast att para tiken? Vår förhoppning är att de valpar vi föder upp ska få en så god start som möjligt och kunna utvecklas på bästa sätt efter de genetiska förutsättningarna de har. Det är därför viktigt att tiken sköts på rätt sätt såväl före parning, som under dräktighet och digivningen. Våra beslut och vårt handlande kan ha stor betydelse för tiken och valparna. Denna kurs är grundläggande för att skapa de baskunskaper som varje uppfödare och hundägare bör ha. Genom att deltaga i Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning, kommer flera av de frågor vi har att kunna besvaras och vi blir kunnigare som uppfödare. Lycka till med studierna! 2
Delmålsbeskrivning Grundkurs parning och valpning Mål att ge deltagarna grundläggande kunskaper om löpning, parning och valpning med tyngdpunkt på den normala utvecklingen att ge deltagarna grundläggande kunskaper om valparnas utveckling och skötsel från födsel till försäljning att ge deltagarna förståelse och respekt för de etiska krav som gäller vid hunduppfödning Efter kursen skall deltagaren ha grundläggande kunskaper om tikens löpning kunna redogöra för en normal parning och ha fått förståelse för vanliga parningsproblem ha kunskap om tikens skötsel och omvårdnad under dräktighetstiden samt i samband med valpningen kunna redogöra för en normal valpning och kunna ge exempel på några vanliga komplikationer kunna ge exempel på vanliga sjukdomar som kan drabba tiken efter valpningen och åtgärder mot dessa kunna redogöra för uppfödarens roll under en normal valpning och under de första dygnen efter denna kunna ge exempel på nödvändiga råd och anvisningar till valparnas nya ägare kunna ställa sig bakom de etiska krav som gäller vid hunduppfödning Material Kursböcker: Valpningsboken och Uppfödarboken, samt OH-bilder. Tidsram för kursen Fyra (4) träffar på vardera 3 gånger 45 minuter alternativt under ett veckoslut. Kursens genomförande Detta är ett exempel på hur kursen kan genomföras. Kursen bör anpassas till deltagarnas erfarenhet och intresse. Kursdeltagarna bör ha tillgång till böckerna före kursstarten. Tiden mellan träffarna bör vara sådan att inläsning av aktuella avsnitt är möjligt. Vid den sista träffen kan det vara lämpligt att en veterinär medverkar. Förslag till kursupplägg Inför träff 1 Kursdeltagarna bör ha fått kursböckerna, Valpningsboken och Uppfödarboken, samt studiehandledningen i god tid innan träff 1. Träff 1 Första sammankomsten kan handla om: 1. Könsorganens anatomi 2. Löpningen 3. Parning 4. Parningsproblem Träff 2 Andra sammankomsten kan handla om: 1. Skendräktighet 2. Dräktighet 3. Valpning 4. Valpningskomplikationer. (Tikens utfodring behandlas i Utfodringskursen, träff 3.) Träff 3 Tredje sammankomsten kan handla om: 1. Sjukdomar hos tiken efter valpningen 2. Tiden närmast efter valpningen 3. Avvänjning 4. Flaskuppfödning av valpar 5. Sjukdomar hos valparna 6. Råd till valpköpare (utfodringsråd behandlas i Utfodringskursen, träff 3.) Träff 4 Fjärde sammankomsten kan handla om: 1. Artificiell insemination (AI) 2. Fertilitetsproblem samt fertilitetsutredningar 3. Avbrytande av dräktighet 4. Kastration (Vid denna träff kan det vara värdefullt att en veterinär medverkar.) 3
Råd och anvisningar Träff 1 Inför träff 1 Deltagarnas förberedelser inför kursstart: Läst Valpningsboken s. 9-30 samt Uppfödarboken s. 42-50 & s. 121-123, studerat bilderna Valpningsboken s. 10, 12 och 15. OH-bild nr. 1-3 Diskutera följande frågeställningar: Könsorganets uppbyggnad samt vilken/vilka uppgifter de olika delarna har. Vad innebär könsmognad? Vad är det för skillnad mellan könsmognad och avelsmognad? Har arvet, ras, utfodring samt miljö någon betydelse? Vilken ålder kan anses som lämplig för avelsdebut för tiken respektive hanhunden? När kan vi anse att tiken är för gammal för att få en valpkull? Vad säger SKKs grundregler om olika åldrar vid avel? Löpning Som uppfödare är det viktigt att vi har goda kunskaper om tikens löpcykel och de olika perioderna i cykeln. Vi måste kunna se och känna igen tecknen i de olika perioderna. Hur kan vi annars avgöra när det är lämpligt att para vår tik? Diskutera följande frågeställningar: Vilka yttre tecken kan vi urskilja i de olika perioderna i löpcykeln? Hur länge varar var och en av perioderna? Vilka är förändringarna i tikens könsorgan under de olika perioderna? Vilka hormoner är verksamma hos tiken och vilka förändringar står dessa för? Beakta att det är stor variation mellan olika tikar. Det är inte alltid vi tydlig kan se tecknen vid en löpning (Valpningsboken s. 17-18, tyst löpning, avsaknad av löpning, delad löpning samt förlängd löpning.) Diskutera ovanstående i gruppen! Har deltagarna några egna erfarenheter? 4
Parningen Om vi har bestämt oss för att vår tik ska få en valpkull, är det viktigt att vi har förberett oss och vår tik på bästa sätt. Om våra kunskaper är goda och vi har gjort vad vi kan, ökar givetvis förutsättningarna för ett gott resultat. Hur förbereder jag tiken inför parningen? Det dyker upp en hel del frågeställningar inför parningen och det är bra om vi har svar på dessa innan parningen sker. Som uppfödare måste du känna till vilka registreringsbestämmelser som gäller och vilka krav special- och rasklubben ställer. (Registreringsbestämmelserna behandlas mer ingående i juridikkursen, träff 2.) Diskutera följande frågeställningar: Hur viktigt är det att tiken är i god kondition inför parningen? Ska tiken vara vaccinerad och avmaskad? Ska det tas ett bakterieprov från slidan. Vad är ett utstryk? Kan man ta ett blodprov för att se om tiken har ägglossning? Vad ska jag som tikägare betala för parningen? Finns det parningsavtal? Vad är ett parningsbevis? Ska tiken åka till hanen eller är det hanen som ska åka till tiken? Var ska jag bo om jag måste stanna några dagar? Vilken dag är lämpligast för parning? Hur många gånger ska tiken paras under en och samma löpning? För hanhundsägaren kan i stort sett samma frågeställningar gälla, men givetvis kan det dyka upp andra funderingar som till exempel: Hur ofta kan min hane para? Ska jag ta ett spermaprov? Ska förhuden spolas? Var är lämpligaste platsen för parningen? 5
Det är stor skillnad på vilka utrymmeskrav det finns vid parning om det gäller en Chihuahua eller en Grand danois. Om vi är utomhus och det är dåligt väder är det en fördel om vi är klädda för detta. En parning kan ta lång tid och vi måste vara förberedda på det mesta. - Tänk om vi är utomhus mitt i vintern med en temperatur på -15º och parningen drar ut på tiden!... Det är också en fördel om utrymmet som vi använder är lätt att rengöra efter parningen. Att hålla till på köksgolvet är kanske inte alltid det lämpligaste. Nu är det dock dags för parningen och det är en fördel om hundarna får bekanta sig med varandra före parningen. Tiken har kanske varit med om en lång resa och behöver en stunds vila innan. (Uppfödarboken s. 47-48 och Valpningsboken s. 24-30) Studera bilderna i Valpningsboken, s. 24-27. Diskutera följande frågeställningar: Hur en normala parning går till. Om det ej har skett någon hängning, men hanen har varit inne i tiken med penis. Har parning då skett? Kan jag åka till en annan hane om ingen riktig hängning har skett? Ska jag hjälpa till vid parningen? Vilka är de vanligaste parningsproblemen och hur och när kan jag hjälpa till? Hur ser jag att hängningen går mot sitt slut? Hur tar jag hand om tiken respektive hanen efter parningen? 6
Råd och anvisningar Träff 2 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Valpningsboken s. 36-65 samt Uppfödarboken s. 51-53 och 58-64. OH-bild nr 4-9. Dräktighets perioden Även om nu tiken är parad, på naturligt sätt eller via inseminering, kvarstår för oss en viktig fråga: Är tiken dräktig? Vid träffen bör följande diskuteras: Hur kan jag se om tiken är dräktig? Vilka hjälpmedel finns? Är tiken skendräktig? Varför kan tiken bli skendräktig? Vad gör jag om min tik är skendräktig? Dräktighetstiden och dess variation. Fosterutveckling. Fosterhinnorna och moderkakan samt dessas uppgifter. Om min tik är dräktig brukar det i de flesta fall gå bra, men det kan tillstöta komplikationer under dräktigheten. Diskutera komplikationer i samband dräktighet. (Valpningsboken s. 43-47) Valpningen Det närmar sig den stora dagen för valpningen och vi går och väntar på det stora undret, våra valpar. Hur förbereder jag inför valpningen? Diskutera kring: Valplådans utformning. Övrig utrustning för valpning. Platsen för valpningen (tänk på att tiken nu kan förändras markant och hon behöver lugn och ro). När ska hon valpa? Vilka tecken finns på att valpningen är nära förestående? Hur länge kan jag vänta om inte valpningen sätter igång? Hur lång tid kan det ta mellan valparna? Hur ser jag att det är en komplikation som kräver veterinärhjälp? Foder för tiken efter valpningen 7
Vi måste ha klart för oss att tiken har varit med om en stor omställning i samband med dräktighet och förlossningen, magen är kanske tom. - Tänk om vi förorsakar en diarré hos tiken! Vad händer då med mjölken till valparna? Det kan hända att tiken inte har tillräckligt med mjölk för valparna eller om det vill sig riktigt illa så kan vi stå där med en kull valpar utan mor. (Mjölkersättning och matning av valparna behandlas under träff 3.) Diskutera kring texten om valpningen, kanske har deltagarna egna erfarenheter. Kom ihåg att en valpning är högst naturligt och inget sjukdomstillstånd. En förlossning kan ta tid och en ej sakkunnig hjälp kan ställa till med stor skada. Studera bilderna i Valpningsboken på sid. 51, 52-53, 56 och 58. Hur och när ska jag hjälpa till? Ska jag ta ut tiken och låta henne röra på sig under valpningen? När är valpningen över? Om vi har otur kan det uppstå komplikationer vid valpningen och det är då viktigt att vi vet hur vi ska gå till väga. Vilka är de vanligaste komplikationerna? Vad kan jag göra själv? Vad gör jag om tikens värkarbete är för svagt eller har upphört? Hur utför jag livräddning / återupplivning på valpar? När kontaktar jag veterinär? Tikens utfodring under dräktigheten behandlas i utfodringskursen, träff 3. För den som vill läsa mer behandlar följande böcker utfodring i samband med dräktighet och digivning: Hundmatboken kapitel 10 Utfodring av tik och valpar, Uppfödarboken s. 60 samt Valpningsboken s. 42-43. 8
Råd och anvisningar Träff 3 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Valpningsboken s. 66-82 samt Uppfödarboken s. 54-57 och 64-75. Tiken och valparna Nu har det hänt, våra valpar är födda! Det piper när valparna förflyttar sig i jakten efter mat och värme från sin mor. Men är allt som det ska med kullen? Vad ska jag göra med valparna? Hur mår tiken efter valpningen? Diskutera i gruppen: Vilka är de vanligaste sjukdomar som tiken kan drabbas av efter valpningen? Har tiken feber? Hur kontrollerar jag juvret? Hur ofta ska jag rasta tiken? Tikens flytningar? Hur håller jag rätt temperatur för valparna? Hur fungerar tiken tillsammans med valparna? Slickar tiken valparna? Hur behandlar tiken valparnas navlar? Har valparna avföring? Listan kan göras oerhört lång på frågeställningar kring tiden närmast efter valpningen. Diskutera med stöd av kursböckerna och egna erfarenheter de funderingar som kan komma upp. Det viktigaste vi måste komma ihåg är att tiken måste få lugn och ro. Tänk på att det bör vara den person i familjen som tiken har det största förtroendet för som är henne behjälplig vid valpningen och den första tiden därefter. Det är en stor omställning för tiken och vi vill inte medverka till att störa henne så att till exempel produktion av mjölk till valparna påverkas negativt. Vår kära tik kanske inte heller reagerar som hon brukar mot människor eller andra hundar - hon är nu mor och vill till varje pris skydda sin avkomma. Att få följa en valpkull från födelsen fram till leveransen är en stor upplevelse. Vi vill även att valparna ska få goda förutsättningar att bli sunda, friska hundar som deras blivande ägare ska få mycket glädje och nöje med. 9
Diskutera i gruppen kring / om valparnas skötsel fram till leverans, exempelvis: Avvänjning. Valparnas första mål mat när avvänjningen börjar. Avmaskning. Vaccination. Vilka allmänna råd och tips kan jag ge till valpköparen? (Utfodringsråd behandlas i utfodringskursen, träff 3) Stödmatning av valpar Det är inte alltid det går som man planerat, kanske har tiken för lite mjölk eller i värsta fall kan vi stå där med en kull valpar utan sin mor. (Valpningsboken s. 80-82.) Diskutera de frågeställningar som finns om texten och däribland följande: Mjölkersättning (s. 80) Matning med flaska / sondmatning. Hur ofta matar jag valparna? Hur mycket ska valparna få vid varje tillfälle? Hur tar jag hand om valparna efter maten om inte tiken kan? Sjukdomar hos valparna Vår förhoppning är att vi ska få en kull med friska valpar. Men om vi nu inte har den turen så bör vi känna till de vanligaste sjukdomarna hos valpar och vad vi själva kan och bör göra. (Valpningsboken s. 75-82) Diskutera texten i gruppen. Finns det egna erfarenheter? Spara de frågeställningar som finns och ta upp dessa vid träff 4, där det är lämpligt att en veterinär medverkar. 10
Råd och anvisningar Träff 4 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Vid denna träff är det lämpligt att en veterinär medverkar. Valpningsboken s. 31-35 och 83-104 samt Uppfödarboken s. 50. Vad är artificiell insemination (AI)? (Valpningsboken s. 31-35 och Uppfödarboken s. 50.) De flesta har hört talas om AI och kommer eventuellt någon gång finna det motiverat att använda sig av metoden. Kanske har någon deltagare erfarenhet av AI. Följande kan vara lämpliga att diskutera i gruppen: När kan det vara motiverat att använda AI? Hur lyder SKKs etiska regler och bestämmelser för registrering vid AI? Vem får utföra AI? Varför är det viktigt att hålla tikens bakdel högt efter AI? Det blir inte alltid som man har planerat Vår tik blir inte dräktig, vad är fel? Frågeställningar kring fertilitet och sjukdomar i könsorganen kan vara flera. Vid träffen är det värdefullt att en veterinär deltar och rätar ut de frågeställningar som deltagarna har samlat på sig under kursen. Deltagarna bör förbereda sig väl och kan gärna först i gruppen diskutera kring texten i kursböckerna - kanske finns det egna erfarenheter. Frågeställningar som kan vara lämpliga att ta upp är: Utstryk. Ultraljud. AI. Komplikationer under dräktighet. Komplikationer under förlossningen. Komplikationer efter förlossning. Sjukdomar hos valparna. Fertilitetsproblem / utredning. Avbrytande av dräktighet. Kastrering. 11