Protokoll 1(8) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Mette Jansson 2003-08-18 1 300019 Tel 08-657 12 98 Fax 08-657 37 57 Södra Cell Mönsterås mette.jansson@af.se Ärende SODAPANNETRÄFFEN 2003 Datum 21 maj 2003 Plats Vid protokollet Närvarande Distribution Stadshotellet i Kalmar / Södra Cell Mönsterås Mette Jansson, ÅF-Celpap AB Enligt bifogad deltagarförteckning Närvarande samt SHK arkiv, SHK hemsida. 1 Inledning Sodapanneträffen 2003 inleddes på Stadshotellet i Kalmar där ca 100 personer samlats i Stora Salen. Per Franzén, avdelningsansvarig på Lut & Kraft i Mönsterås, hälsade alla välkomna och presenterade dagens program. Carl-Gustaf Elmlid berättade sedan om Södra och speciellt Mönsterås Bruk (MSB). Massabruket tillhör Södras verksamhetsområde Södra Cell, dit även Folla, Tofte, Värö och Mörrum hör. Övriga affärsområden inom Södra är Södra Skog, Södra Skogsenergi och Södra Wood Products. Mönsterås Bruk är det största bruket inom Södra Cell, i dag har man en kapacitet att producera 750 000 ton/år TCF och ECF-light. År 2002 producerades 711 000 ton massa. Bruket kördes igång 1959 med kapaciteten 85 000 ton halvblekt sulfatmassa per år. I dag framställs förutom massa även 45 000 ton pellets som förädlas ur barken. På fabriksområdet finns även ett sågverk med en kapacitet för 300 000 m 3 sågade trävaror. ÅF-IPK AB Fleminggatan 7, Box 8309, 104 20 Stockholm. Telefon 08-657 10 00. Fax 08-651 53 22 Internet www.af.se. Org.nr 556101-7384. Säte i Stockholm
Protokoll 2 2 Luttorrhalten 80% Bertil L Johansson berättade om varför man valt att köra 80%-ig lut till pannan och hur man gått till väga. 1997 togs beslutet att höja produktionen från 535 000 ton/år till 750 000 ton/år. Begränsande för utbyggnaden skulle sodapannan från 1996 bli. Den var då designad för 3 200 tts/d och 74%-ig lut exkl. aska. Pannan var dessutom unik med sin åttakantiga botten. Bruket hade också fått en ny indunstning 1996, en 5- effektslinje designad för 280 t/h avdunstat vatten och 74%-ig lut exkl. aska. Enda möjligheten att klara av att ta hand om 4 000 tts/d i den nya pannan var att höja torrhalten till 80% samt att bygga om pannan med en rad åtgärder, bl a: Vattenscreen Utbyggd primäröverhettare Modifierade tertiär- och kvartärluftregister Höjt domtryck Fler sotblåsare Fler lutsprutor Kapaciteten på den nya indunstningslinjen höjdes till 480 t/h och byggdes om till 6-effekts ekonomi. Stripperkapaciteten höjdes också. Tjocklutscisternerna trycksattes för att hålla luten pumpbar. Till hela tjocklutsystemet valdes Duplex. Några av erfarenheterna från 1:a driftåret med 80%-ig lut är: Pga att tjocklutens viskositet steg måste luten värmebehandlas. Starkgasmängden ökade. Temp. i tjocklutscisternerna höjdes okontrollerat under stopp. Efter ca 6 mån drift fick man läckage i en koncentrators lameller. Efter den händelsen sänktes luttorrhalten till 75%. Koncentratorn och dess cirkultaionsledning byggdes om i Duplex, och körsättet ändrades så att endast den ombyggda koncentratorn kör med 80%-ig lut.
Protokoll 3 Efter ca 1 års drift beslutades om att köpa en ny koncentrator med intern värmebehandling. Den nya koncentratorn går på MT-ånga och har en ingående torrhalt på 72% och luten ut är 80%. Apparatens tvättbehov är var 4:e dag 3-4 h vid 78%, varannan dag vid 80%. Ledningarna till tjocklutscisternen tvättas samtidigt. Svartluten har indunstats till 80% i perioder och störst påverkan har det på: Starkgassystemet Trimning av sodapannan FRÅGOR: Raimo Suvanto, Korsnäs: Har ni haft problem med tjocklutspumparna? MSB: Nej, de tvättas samtidigt som ledningarna till tjocklutcisternen. Hans Jacobson, Iggesund: Har ni haft problem med torrhaltsmätning på tjocklut? MSB: Nej, fungerar bra, vi har bytt temp.fickorna till Duplex. Klas Strandell, Frövi: Har ni haft problem i ledningen mellan tjocklutcistern och mixtanken? MSB: Nej, vi blandar i askan i mellantjockluten och har inte haft några problem med det. Askan har en renande effekt i ledningarna. 3 Erfarenheter och körsätt i sodapannan Operatör Claes Broman redogjorde för problem bruket haft i samband med den 80%-iga luten: För snabb upptagning av torrhalten. För hög luttemperatur ledde till överbäring. För små lutmunstycken gjorde att luten kom in med för högt tryck och orsakade överbäring. Kraftigt slitage på ringledning och rörböjar. Problem med igensättningar, främst precis ovanför näsan. Hur man löst dessa problem redogjorde operatör Magnus Kalén för: Sänkt temperatur från indunstningen, i dag ligger man kring 137 C.
Protokoll 4 Större lutmunstycken. Man har möjlighet att sänka luttrycket. Duplexmaterial i samtliga rör och böjar. Inga snabba variationer i luttorrhalten. 4 NO X -trimning Magnus Kalén berättade om den NO X -grupp som bildades på MSB i februari 2000 pga stränga NO X -krav från myndigheterna. Var sjätte vecka träffas gruppen som har en medlem från varje skiftlag. Man har kommit överens om gemensamma körsätt och har kunnat sänka NO X -emissionerna. FRÅGOR: Billerud Skärblacka: Orsakade den högre torrhalten även högre temperatur i överhettarna? MSB: Nej, tack vara att vi satt in ett nytt vattenscreen. Men överhettarna är i dag pannans begränsande del. Dick Wallon, SCA Munksund: Har ni kontinuerlig överbäringsmätare? MSB: Vi hade sju stycken, men de satte snabbt igen. Vi kommer att sätta in IRmätning för att få reda på temperaturen innan screenet. Kappa Kraftliner: Hur många sotblåsare har ni? MSB: 90 stycken. Hans Jacobson, Iggesund: Ser ni skillnader i NO X -emissioner vid löv- och barrkampanjer? MSB: Ja, högre NO X -emissioner vid lövkampanjer. Göran Helsing, M-real Husum: Håller ni samma luttemperatur vid löv- resp. barrlutar? MSB: Ofta kör vi lägre TS på löv pga NO X, då är ju även temperaturen lägre. Mats Lawegren, Billerud Skärblacka: Har ni sett några fördelar och nackdelar med att ha en åttakantig panna? MSB: Det är svårt att få in luften pga att den är så stor. Ganska lätt kan en smältasjö bildas.
Protokoll 5 5 Fallolyckan i Skärblacka Dan Svensson från Billerud Skärblacka berättade om deras erfarenheter efter dödsolyckan 15 april 2002 då en man som byggde skyddstaket inne i sodapannan trillade ned och dog. Arbetsmiljöverkets utredning har inte kunnat klarlägga hur olyckan gick till. Man tror dock att han steg ut på icke låsta plankor då han störtade 20 meter ned på den studdade bottnen. Mannen som arbetade hos en entreprenör saknade skyddsutrustning. Räddningsverket kunde direkt konstatera att mannen var död. Bruket beslöt då att inte skära upp pannan för att ta ut kroppen utan man valde att hissa upp honom. Manövern krävde dock sju man och var mycket arbetsam. På Billerud Skärblacka startade man efter olyckan ett projekt där man planerar för åtgärder vid andra möjliga olyckssituationer som kan uppstå vid stopp. Hur får man t ex ut en skadad eller medvetslös person från andra trånga utrymmen? På Skärblacka finns nu krav på säkerhetslinor, bl a i rökgaskanalerna. Till årets stopp beställdes ett fullängdstak i aluminium som kunde läggas in utan att någon gick in i pannan. Tidigt konstaterades hur viktigt det är att man är insatt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det finns fler måsten än vad de flesta känner till. På Skärblacka fick man t ex tre veckor före årets stopp reda på att skyddsplanken ska besiktigas, och de hann med det! Man har också konstaterat att det är mycket viktigt att fabriken har en fungerande krisgrupp som snabbt finns på plats så att alla kan få prata om händelsen! Dan Svensson tror också att bästa lösningen ibland kan vara att tvinga någon att prata, även om personen helst skulle hålla allt inom sig. Dan Svensson rekommenderade alla bruk att se över säkerhetsrisken samt sina evakueringsmöjligheter. FRÅGOR/KOMMENTARER: Hans Olofsson, Kvaerner Pulping: Hur länge tog det att få ut mannen? Dan Svensson: Det tog mer än 15 minuter. Alf Wiik, ÅF-Kontroll: Om det skulle hända igen att en man skulle falla, hur skulle ni då få upp honom? DS: Vi har satt upp en balk vid instigningsluckan så att vi kan hissa upp en skadad person. Vi har inte ännu testat anordningen men kommer att göra det nästa år.
Protokoll 6 Alf Wiik, ÅF-Kontroll: Har ni förstorat manhålsluckan? DS: Vi gjorde den stor redan 1997 då vi byggde om hela pannan. Hans Olofsson, Kvaerner Pulping: Det finns en ny EU-norm om bårluckor. DS: Ja det gäller för leverantörerna att hålla kolla på detta. Jan Sehlin, Södra Cell Mörrum: Det är lätt att bli hemmablind, man behöver nog hjälp utifrån med att göra en riskanalys. DS: Ja, självklart. Alf Wiik, ÅF-Kontroll: Har ni krav på vilken sele som får användas? DS: Ja alla som går in i vår panna ska ha en sele som har en ögla i nacken. Vi har köpt in ett antal. Anders Lejonberg, Kvaerner Pulping: Dessvärre finns det ju alltid tillfällen då man måste haka om sig. Raimo Suvanto, Korsnäs: Vem har ansvar för att säkerhetsutrustningen är hel? DS: Det har vår byggavdelning. Raimo: Hos oss ligger ansvaret hos säkerhetsavdelningen. Henry Björklund, ÅF-Celpap: Innebär fullängdsplank några problem? DS: Ja inledningsvis, vi fick bygga om för att få svängrum utanför. Henry Björklund, ÅF-Celpap: Har ni fullängdsplank här på Mönsterås? MSB: Nej. Monica Mårtensson, Domsjö: Har ni med anledning av att ni nu har strängare regler behövt skicka hem någon entreprenör? DS: Nej inte än. Men den dag någon inte använder säkerhetsutrustning blir han portad. Anders Lejonberg, Kvaerner Pulping: I USA är det vanligt med varningssystem, t ex att man får ett par varningar innan man blir portad. DS: Jo vi kommer nog att införa ett sådant system. Avslutningsvis konstaterades att det är ställningsbyggarna som är mest utsatta.
Protokoll 7 6 Säkerhetsföreskrifter Sven Lahti redogjorde för AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar samt för SHK:s rekommendation F2 Säkerhetsinstruktioner för sodahusanläggningar. Lahti informerade bl.a. om att en ny anläggning ska riskbedömas innan idrifttagning, bedömningen ska visa på de risker som finns samt på behövlig tillsyn. Om det finns uppenbara risker för personskada måste riskreducerande åtgärder genomföras. Viktigt är också att riskbedömningen ska sammanfatta brukarens och leverantörens erfarenheter av de risker som kan förekomma. Allmänna checklistor som kan användas vid större anläggningar är riskinventering, riskanalys eller HAZOP. Enligt meddelande F2 ska säkerhetsinstruktioner finnas i särskild pärm som inte får avlägsnas från kontrollrummet. Det är viktigt att komma ihåg att instruktionerna ska vara ett levande dokument och revideras samt uppdateras efter behov. Lahtis avslutningsfras löd If you think safety is expensive try an accident! 7 Utdelning av operatörscertifikat Marcus Wahlström från Skogsindustrins Utbildning i Markaryd delade med assistans av Christina Wassmo, ÅF-Celpap, ut certifikat och körkort till de av årets nybakade operatörer som var på plats. De nya operatörer som ej kunde komma på träffen har fått sina certifikat skickade till sitt bruk. Totalt har ca 40 operatörer slutfört sin utbildning under året. På plats för utdelning på Stadshotellet i Kalmar var: Peder Tjärnström Robert Gebing Mikael Öberg Jörgen Arnlund Göran Helsing Magnus Jonsson Sven-Åke Lindgren Frantschach Pulp & Paper Sweden AB Kappa Kraftliner Kappa Kraftliner M-real Husum M-real Husum M-real Husum M-real Husum
Protokoll 8 Fredrik Jönsson Anders Öberg Daniel Berglund Magnus Kalén SCA Graphic Sundsvall SCA Graphic Sundsvall Stora Enso Norrsundet Södra Cell Mönsterås 8 Studiebesök på Södra Cell Mönsterås Indelade i åtta grupper blev vi guidade på lut & kraft samt i kemfabriken. Från sodapannans tak var utsikten superb över fabriksgården, den enorma vedgården, den biologiska reningen, och faktiskt såg man ända till Oskarshamn! Efter den givande rundvandringen, där många icke dokumenterade frågor ställdes, fick alla en minnespresent med lokal anknytning från Mönsterås. 9 Och avslutningsvis Sodapanneträffen 2003 avslutades med 1500-tals buffé på Kalmar Slott. Middagsgästerna var statister i ett imponerande skådespel där Johan III:s andra hustru Gunilla Bielke var värdinna för kvällen. Hon meddelade högtidligt att Johan III var på resande fot, hon lät gästerna också veta hur de skulle agera tidsenligt. Med sig hade hon en pipare och en trumslagare som stod för den musikaliska underhållningen. 1500-tals buffén avnjöts på tenntallrikar med en kniv som enda redskap. Då köttet var avgnagat från benen hämtades resterna av tjänstefolket ett äkta par som ständigt kivades med varandra! Södra Cell Mönsterås ska ha ett stort TACK för sitt arrangemang som gjorde årets Sodapanneträff mycket minnesvärd! Protokollet och fotografier från dagen finns på s hemsida www.sodahuskommitten.a.se.