SOM-seminariet 2011: Det nya opinionsklimatet Tidsserier från 25 år med SOM-institutet (1986 2010) Analyser från SOM-undersökningen 2010 #somgu
Lycksalighetens ö Ny bok från SOM-institutet Presenteras 28 juni (preliminärt!) Beställ redan nu från info@som.gu.se se eller telefon 031 786 3300
Program 13.00 14.30, 14 30 därefter kort paus Välkommen Kerstin Gidsäter SOM-institutet 25 år, SOM-undersökningen 2010 Lennart Weibull och Henrik Ekengren Oscarsson Vems ekonomiska uppgång? Sören Holmberg Kan nya medier ersätta gamla? Ingela Wadbring Partipolitiska vinnare och förlorare i det nya opinionsklimatet Henrik Ekengren Oscarsson Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull Vem är rädder för vargen? Maria Solevid Monarkin vadan och varthän? Lennart Nilsson
Program 14.50 17.00 17 00 Korruption i Sverige Henrik Ekengren Oscarsson Flyktingmotstånd trender och mönster Marie Demker Ständigt uppkopplad och uppdaterad Oscar Westlund Alkoholliberalismen på väg att bli omodern? Lennart Weibull Kultur och välbefinnande Åsa Nilsson Förtroende för regeringen Sören Holmberg Avslutning Kerstin Gidsäter
SOM-institutet 25 år SOM-undersökningen 2010 Lennart Weibull och Henrik Ekengren Oscarsson #somgu
SOM-institutet: Samhälle, opinion och medier SOM-institutet är en centrumbildning vid Göteborgs universitet Våra rötter finns i: Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS)
SOM-institutets historia Student- t SOM premiär SOM- premiär: Riks- SOM Väst- SOM premiär (GR) Riks-SOM dubbleras: R1 + R2 Väst-SOM utökas: GR + VG Kom-SOM premiär Syd-SOM premiär Ung- SOM Riks-SOM utökas med Riks-3= Kort-SOM Riks-SOM= R1 + R2 + R3 Riks-3= Klass-SOM 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
SOM-undersökningarna Nationellt: Riks-SOM 1986 Regioner: Väst-SOM 1992 Syd-SOM 2001 Värmlands-SOM 2010 Lokalt: Kom-SOM 1996 (kommuner i Västsverige och stadsdelar i Göteborg) Studenter: t Student-SOM t SOM 1993
SOM-institutets undersökningar 1986 2010 1986 1992 2001 2007 2010 2015 Riks-SOM I Riks-SOM II Riks-SOM III Väst-SOM Syd-SOM Värmland-SOM Student-SOM
Demokrati, politik & ideologi Myndigheter & offentlig service Internationellt & globalt 1986 Regional utveckling & lokala samhället Nyheter & journalistik METOD Medier & plattformar Miljö & energi Risk Ri k & hälsa Ekonomi, näringsliv & arbetsmarknad Kultur K lt & livsstil
Innehållsöversikt 2010 Riks 1 Politik & samhälle Riks 2 Medier & kultur Riks 3 Livsstil & hälsa 1 8 Nyheter & medier 9 29 Politik, samhälle & demokrati 30 32 Radio & tv 33 39 Samhälle & service 40 44 Sveriges förhållande till omvärlden 45 5050 Miljö 51 56 Energi 57 58 Kunskap & samhälle 59 65 Aktiviteter, intressen & värderingar 66 75 Arbetsliv 76 93 Bakgrund 1 8 Nyheter & medier 9 23 Politik, samhälle & demokrati 24 31 Radio & tv 32 41 Internet & andra medier 42 48 Tidningar, böcker & bibliotek 49 56 Aktiviteter, intressen & värderingar 57 60 Valet 2010 61 70 Arbetsliv 71 88 Bakgrund 1 7 Nyheter & internet 8 19 Politik, samhälle & demokrati 20 24 Medier & nyhetsrapprotering 25 28 Sjukvård & offentlig service 29 31 Kultur & böcker 32 34 Valet 2010 35 49 Fritid & aktiviteter 50 53 Konsumtion 54 59 Hälsa 60 68 Arbetsliv 69 86 Bakgrund
SOM-befolkningen Boende i Sverige Svenska och utländska medborgare 16 85 år Systematiska sannolikhetsurval Svarande på postenkäter (primärt) Cirka 60 procents svarsfrekvens
Fältarbete 2010 Första kontakten 17/9 Aviseringskort 4/10 Tackkort 21/10 1/11 Telefon påminnelser + Postal uppföljning 7/12 13/12 29 /12 Påminnelse Telefonpåminnelser till alla som på + telefon sagt att de Postal Uppföljning ska medverka 2/2 Slutskanning 24/9 Formulär Brev Infofolder Penna Svarskuvert 11/10 Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert 12/11 22/11 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning Jul 4/1 Formulär och bortfallsenkät 15/2 Sista enkäten anländer och handstansas Fältstopp
Fältarbete 600 500 Initial effekt av första enkätutskicket (nådde ut den 29 september) 400 300 Effekt av tack/påminnelsekort (nådde ut den 7 oktober) 200 Effekt av nytt enkätutskick med påminnelsebrev (nådde ut den 14 oktober) 100 0 Oktober November December Januari Februari
Inbjudan till forskningssamverkan 2011
Vems ekonomiska uppgång? Sören Holmberg #somgu
Bedömning av Sveriges ekonomi procent 100 93 88 90 Sveriges ekonomi jämfört med hur 81 80 den var för tolv månader sedan 80 81 70 72 60 50 40 30 20 10 0 38 31 32 30 20 20 12 16 16 2 3 1 2 4 58 47 47 44 35 28 28 21 26 15 10 52 48 38 44 37 38 32 30 32 13 17 8 10 4 7 11 11 10 4 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Förbättrats Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen. Försämrats
Bedömning av den egna ekonomin procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Den egna ekonomin jämfört med för tolv månader sedan 39 36 37 31 31 29 27 24 24 24 24 25 28 26 25 28 29 30 25 30 26 24 26 26 23 24 21 22 20 22 21 21 18 20 20 20 21 19 17 18 19 14 15 18 18 18 18 18 15 15 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen. Förbättrats Försämrats
Optimister när det gäller Sveriges respektive den egna ekonomins framtid procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 8 7 16 13 24 15 35 19 24 19 31 23 24 20 34 25 28 26 7 23 22 10 20 22 11 12 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 24 9 28 23 21 27 6 17 30 23 34 27 Den egna ekonomin Sveriges ekonomi Kommentar: Resultaten visar andelen bland personer som besvarat enkätfrågan som svarat förbättras på frågan om Sveriges respektive den egna ekonomins utveckling de närmaste 12 månaderna.
Andel som tycker att den egna ekonomin har förbättrats under de senaste tolv månaderna procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 29 23 33 19 42 37 32 23 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Högre tjänstemannafamilj Tjänstemannafamilj Företagarfamilj Arbetarfamilj Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Indelningen i yrkesgrupper bygger på en självklassificeringsfråga. Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
Bedömningar av den framtida ekonomin Sveriges och den egna efter social yrkesgruppstillhörighet 2010 Den svenska ekonomin under de kommande 12 månaderna Företagarfamilj 4 41 Högre tjänstemannafamilj 5 45 Tjänstemannafamilj 7 38 Arbetarfamilj 15 21 Den egna ekonomin under de kommande 12 månaderna 37 Företagarfamilj 5 Högre tjänstemannafamilj 8 31 Tjänstemannafamilj 11 30 Arbetarfamilj 20 23 Försämras Förbättras Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Svarsalternativet förbli ungefär densamma förekommer också. Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
Socialdemokratiska och Moderata sympatisörer bedömer den svenska ekonomins utveckling efter valen 1985-2010 förbättrats försämrats balansmått 100 80 60 40 25 20 1 0-20 -40-60 -80-100 -35-13 -91-94 M-sympatisörer -24-27 39 30-40 S-sympatisörer Skillnad 1986 1989 1992 1995 1999 2003 2007 2008 2009 2010 i bedömning s-reg s-reg b-reg s-reg s-reg s-reg b-reg b-reg b-reg b-reg mellan S- och M-sympatisörer +24 +22 +3-3 +9 +17-36 -27-6 -48-57 51 15-48 -21-64 -70 40-8 Kommentar: Resultaten bygger på SOM-data. En plusskillnad (+) visar att S-sympatisörer bedömer den svenska ekonomins utveckling under de senaste 12 månaderna mer positivt än M-sympatisörer. En minusskillnad (-) visar tvärtom att M-sympatisörer bedömer ekonomins utveckling mer positivt än S-sympatisörer. Skalan går mellan - 100 (försämrats) och 100 (förbättrats). Alla svarande i SOM ingår i procentbasen. Enkätfråga: Enligt Din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?
Socialdemokratiska och Moderata sympatisörer bedömer den framtida svenska ekonomins utveckling efter valen 1991-2010 förbättras försämras balansmått 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 M-sympatisörer S-sympatisörer 23 20 31 17-16 -58-36 -71 1986 1989 1992 1995 1999 2003 2007 2008 2009 2010 Skillnad i bedömning s-reg s-reg b-reg s-reg s-reg s-reg b-reg b-reg b-reg b-reg mellan S- och M-sympatisörer - - -13 +3 +14 +20-32 -10-40 -38 Kommentar: Resultaten bygger på SOM-data. En plusskillnad (+) visar att S-sympatisörer bedömer den framtida svenska ekonomins utveckling under de närmaste 12 månaderna mer positivt än M-sympatisörer. En minusskillnad (-) visar tvärtom att M-sympatisörer gör en mer positiv bedömning av den framtida svenska ekonomin än S-sympatisörer. Skalan går mellan -100 (försämras) och 100 (förbättras). Alla svarande i SOM ingår i procentbasen. Enkätfråga: Hur tror Du att Din egen ekonomiska situation kommer att förändras under de kommande 12 månaderna? Svarsalternativ: förbättras; förbli ungefär densamma, försämras : 23-9 -43-53 27-13 41 3
Folkets dagordning Sören Holmberg #somgu
Viktiga frågor för folket Fråga: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker Du är viktigast i Sverige dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem. Procent Procent Område 2008 2009 2010 Område 2008 2009 2010 1. Sysselsättning sä 22 37 34 10. Skatter 4 5 4 2. Sjukvård 25 25 29 11. Familjepolitik 4 4 3 3. Utbildning 21 20 26 12. Utrikes/intern/försvar 3 2 2 4. Invandring/flyktingar 12 14 19 13. Jämställdhet 2 2 2 5. Miljö 21 21 14 14. Kommunikationer 3 1 2 6. Pensioner/äldrevård 15 12 14 15. Energi/kärnkraft 2 1 1 7. Socialpolitik 8 9 11 16. Religion/moral 1 1 1 8. Sveriges ekonomi 18 14 9 17. Jordbruk 1 1 1 9. Lag och ordning 14 9 8 18. EU/Euro 0 1 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2008, 2009 och 2010. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
Viktiga frågor för folket sysselsättning och Sveriges ekonomi procent 70 60 50 40 30 34 Sysselsättning 20 15 10 9 Sveriges 8 ekonomi 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
Viktiga frågor för folket miljö procent 70 60 50 40 48 30 20 14 10 0 198719881989199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
Viktiga frågor för folket sjukvård och utbildning procent 50 45 40 35 Sjukvård 30 25 29 26 20 15 10 14 12 Utbildning 5 0 198719881989199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
Viktiga frågor för folket invandring/flyktingar procent 30 25 20 19 15 10 5 7 0 198719881989199019911992199319941995199619971998199920002001200220032004200520062007200820092010 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
Viktiga frågor för folket sammanställning Partisympati 2010 procent V S MP C FP KD M SD samtliga 1. Sysselsättning 35 37 30 37 36 30 39 21 34 2. Sjukvård 38 33 29 27 31 29 29 22 29 3. Utbildning 27 21 31 27 48 36 27 15 26 4. Invandring/flyktingar 16 13 18 17 25 18 21 54 19 5. Miljö 17 9 43 17 14 9 11 3 14 6. Pensioner/äldrevård 10 17 11 12 16 17 14 15 14 8. Sveriges ekonomi 4 5 7 14 11 9 16 7 9 9. Lag och ordning 4 7 4 6 10 8 10 14 8 10. Skatter 1 2 1 3 4 4 6 4 4 11. Familjepolitik 2 4 3 3 3 9 3 2 3 13. Jämställdhet 5 2 3 2 1 1 1 0 2 Källa: Den nationella SOM-undersökningen
Kan nya medier ersätta gamla? Ingela Wadbring #somgu
Medieteknik i hushållen, 1987-2010 (procent) 100 90 80 70 60 50 Mobiltelefon Internet Dator Bredband Morgontidningsprenumeration 40 30 20 10 0 Läsplatta 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SOM-undersökningen respektive år
Vad är det som gör att vi tar till oss ny teknik? Till exempel att tekniken: möter någon slags behov hos oss är rimlig i pris inte är alltför komplex fungerar tillfredställande
Regelbunden nyhetskonsumtion, 1986-2010 (procent) 100 90 88 80 70 60 50 40 30 20 10 0 58 20 3 70 52 31 24 Dagstidning på papper Riksnyheter på SVT Riksnyheter i TV4 Ekot 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Kommentar: Regelbundet avser konsumtion minst 5 dagar/vecka. Källa: SOM-undersökningen respektive år Källa: Den nationella SOM-undersökningen
Uppfattning att internet inte kan ersätta nyheter i press, radio och tv, 2010 (procent) Instämmer helt 36 % (värde 8-10) Instämmer delvis 52 % (värde 3-7) Instämmer inte alls 20 % (värde 0-2) Ingen uppfattning 12 % Balansmått +16
Andel som anser att internet inte kan ersätta traditionella medier, 2001-2010 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Instämmer delvis (3 7) 40 Instämmer hl( helt (8 10) 2001 2005 2010 Källa: SOM-undersökningen respektive år
Andel som instämmer i att internet inte kan ersätta traditionella medier efter ålder, 2001-2010 (procent) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 29 år 30 49 år 50 64 år 65 85 år 2001 2005 2010 Källa: SOM-undersökningen respektive år
Andel som instämmer i att internet inte kan ersätta traditionella medier efter ålder, 2001-2010 (procent) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 29 år 30 49 år 50 64 år 65 85 år 2001 2005 2010 Källa: SOM-undersökningen respektive år
Andel som instämmer i att internet inte kan ersätta traditionella medier efter ålder, 2001-2010 (procent) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 29 år 30 49 år 50 64 år 65 85 år 2001 2005 2010 Källa: SOM-undersökningen respektive år
Nyhetskonsumtion i olika plattformar, 2010 (procent) Nyheter i tv apparat TV nyheter i dator TV nyheter i mobiltelefon Nyheter i radioapparat Radionyheter i dator dagligen 5 6 dagar7vecka 3 4 dagar7vecka 1 2 dagar7vecka mer sällan aldrig Radionyheter i mobil/mp3 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SOM-undersökningen 2010
Läsning av betalda morgontidningar och kvällstidningar på papper minst 3 dagar/vecka, 2004-2010 (procent) 100 90 80 70 60 Morgontidning 50 40 30 20 Kvällstidning 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Regelbunden tidningsläsning på olika plattformar, 2010 (procent) 100 Betald morgontidning g 100 Kvällstidning minst 3 90 minst 3 dagar/vecka 90 dagar/vecka 80 70 80 70 60 50 mobil 60 nät 50 mobil nät 40 papper 40 papper 30 20 10 0 30 20 10 0
Morgontidningsläsning på papper och tillskottet av nätläsning efter ålder, 2010 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 Papper 30 20 10 0 16 29 år 30 49 år 50 64 år 65 85 år Nät
Kvällstidningsläsning på papper och tillskottet av nätläsning efter ålder, 2010 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 Papper 30 20 10 0 16 29 år 30 49 år 50 64 år 65 85 år Nät
Ålder som förklaringsfaktor Ålder livscykel eller generation? Socialisationen inom familjen är dock fortsatt viktig! Förändrade samhällsmönster: unga är unga mycket längre i dag än tidigare
Slutsatser Ja, nya medier kan ersätta gamla bland de unga som vuxit upp med dem Men, ersättningsprocessen är långsam motiven för mediekonsumtion består gamla medieformer dör inte ut, de förändras och anpassar sig
Kontaktuppgifter Ingela Wadbring Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Telefon: 031-786 49 75 Mobil: 070-333 27 16 Mejl: ingela.wadbring@jmg.gu.se
Partipolitiska vinnare och förlorare i det nya opinionsklimatet Henrik Ekengren Oscarsson #somgu
Kartläggning av partirymden
Plats på dagordningen 1. Sysselsättning 2. Sjukvård 3. Skola/utbildning 4. Flyktingar/invandring 5. Miljö 6. Pensioner/äldrevård 7. Social välfärd 8. Ekonomi 9. Lag & ordning 10. Skatter 11. Jämställdhet 12. Kommunikationer 13. Energi & Kärnkraft 14. Religion/etik 15. Regionalpolitik 16. EU Graden av polarisering Sakfrågors partipolitisering Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
SOM-undersökningen 2010 41 sakfrågor + 8 grupper av partisympatisörer (Vilket parti tycker Du bäst om?) genomsnittliga positioner (10 50) eta-mått (0-1) för korrelationer mellan partisympati och sakfrågeståndpunkter
De 10 mest partiskiljande sakfrågeåsikterna Sakfråga eta Bedriva mer av sjukvården i privat regi.50 Minska den offentliga sektorn.46 Låta privata företag ansvara för äldreomsorgen.46 Höja arbetslöshetsersättningen (a-kassan).45 Sänka skatterna.45 Sälja statliga bolag som bedriver affärsverksamhet.43 Sverige bör på lång sikt avveckla kärnkraften.39 Ta emot färre flyktingar i Sverige.36 Sverige bör utträda ur EU.36 Införa sex timmars arbetsdag.33
mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Den direktionala åsiktsröstningsteorin Partier som intar flankpositioner längs åsiktsdimensioner har lättare än andra att kommunicera ställningstaganden till väljarna. En sakfråga där partiet innehar en flankposition kan bli viktiga valvinnare om/när sakfrågan stiger på den politiska dagordningen.
Vänsterpartiet mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Sverigedemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Sverigedemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Sverigedemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Sverigedemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Miljöpartiet mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Centerpartiet mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Folkpartiet mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Kristdemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Kristdemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull #somgu
Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit
Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )
Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?
Förtroendet för samhällsinstitutioner 2010 Mycket Ganska Varken/ Ganska Mycket Summa Förtroende- Samhällsinstitution stort stort eller litet litet procent balans Sjukvården 15 53 21 9 2 100 +57 Polisen 10 52 27 8 3 100 +51 Riksbanken 12 44 37 5 2 100 +49 Universitet/högskolor 8 47 39 4 2 100 +49 Radio/TV 6 47 38 7 2 100 +44 Domstolarna 11 41 35 9 4 100 +38 Regeringen 12 40 30 12 6 100 +34 Grundskolan 6 39 39 13 3 100 +29 Riksdagen 6 38 41 10 5 100 +29 FN 8 34 41 11 6 100 +25 Kungahuset 13 28 37 11 11 100 +19 Bankerna 6 32 37 19 6 100 +13 Storföretagen 2 24 50 18 6 100 +2 Kommunstyrelserna 2 24 50 18 6 100 +2 Svenska kyrkan 5 24 43 16 12 100 +1 De politiska partierna 2 24 49 18 7 100 +1 Dagspressen 2 25 45 21 7 100-1 Försvaret 5 20 47 19 9 100-3 EU-kommissionen 2 19 49 19 11 100-9 Europaparlamentet 2 17 50 19 12 100-12 De fackliga org 3 18 40 26 13 100-18 Kommentar: Tabellen redovisar en sammanläggning av resultaten från de tre nationella SOM-undersökningarna 2010 (antal svarspersoner = 5 007). Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Riks-SOM 2010.
Faktoranalys för förtroende 2010 Politisk makt Representation Samhällsservice Etablissemang Medier Europaparlamentet.86.09.22.22.11 EU-kommissionen.85.09.26.23.13 FN.64.32.03.15.09 De politiska partierna.58.17.47.11.23 Sjukvården.10.76.14.02.08 Polisen.09.65.26.22.04 Domstolarna.24.52.32.26.17 Grundskolan.21.51 -.11.17.31 Försvaret.25.47.13.41 -.05 Universitet/högskolor it t/hö.33.45.15.12.20 Regeringen.21.12.83.19.05 Riksdagen.34.30.68.09.19 Riksbanken.15.34.49.31.24 Kungahuset.10.07.20.77 -.02 Svenska kyrkan.15.20 -.02.65.15 Storföretagen.22.09.25.55.26 Bankerna.17.22.07.42.32 Dagspressen.13.06.16.10.79 Radio-tv.07.15.14.16.75 Fackliga organisationerna.32.41 -.34 -.03.45 Kommunstyrelserna.33.36.18.29.30 Förklarad varians 14% 13% 11% 11% 10% Faktoranalys enligt Kaiser s kriterium. Källa: Riks-SOM 2010
Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2010 (förtroendebalans) förtroendebalans 100 80 60 40 20 68 23 47 57 49 29 Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan 0-20 -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2010 (forts) förtroendebalans 100 80 60 40 53 37 51 38 Polisen Domstolarna 20 0-20 -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2010 (forts) förtroendebalans 100 80 60 40 41 20 13 19 Kungahuset 0 12 1-3 Svenska kyrkan Försvaret -20-40 -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2010 (forts) (ots) förtroendebalans 100 80 60 40 62 46 49 Riksbanken 20 7 13 Bankerna 2 Storföretagen 0-20 -7-18 De fackl org -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2010 (forts) förtroendebalans 100 80 60 40 20 36 33 34 29 Regeringen Riksdagen 0-20 2 1 Kommunstyrelserna De politiska partierna -40-31 -39-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2010 (forts) förtroendebalans 100 80 60 40 20 24 25 FN 0-20 -40-60 -40-42 -9-12 EU-kommissionen EU-parlamentet -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2010 (forts) förtroendebalans 100 80 60 40 46 44 Radio/TV 20 8 0-1 Dagspressen -20-40 -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Alternativa mönster i det långsiktiga förtroendet för olika samhällsinstitutioner Stabilt: - På hög nivå - På mellannivå - På låg nivå Rörligt: -Svagt uppåt -Svagt nedåt -Utan bestämd riktning
Stabila på hög nivå och medelnivå 1986 2010 mycket + ganska stort förtroende procent Sjukvården Polisen Universitet/högskolor Grundskolan
Stabila på låg nivå 1986 2010 mycket + ganska stort förtroende procent Storföretagen Försvaret De fackliga organisationerna
Rörliga institutioner 1986 2010 mycket + ganska stort förtroende procent Regeringen Rïksdagen Bankerna Dagspressen Europaparlamentet
Förtroendeförändring i procentenheter 2008 2010 2008 2010 Förändring Sjukvården 68 68 ±0 Polisen 53 62 +9 Riksbanken 45 56 +11 Universitet/högskolor 53 55 +2 Radio-tv 50 53 +3 Domstolarna 47 52 +5 Regeringen 30 52 +22 Grundskolan 45 45 ±0 Riksdagen 28 44 +16 FN 43 42-1 Kungahuset 38 41 +3 Bankerna 37 38 +1 Storföretagen 22 26 +4 Kommunstyrelserna 20 26 +6 Svenska kyrkan 28 29 +1 De politiska partierna 14 26 +12 Dagspressen 24 27 +3 Försvaret 16 25 +9 EU-kommissionen 15 21 +6 Europaparlamentet 15 19 +4 De fackliga organisationerna 20 21 +1 Genomsnitt 34 39 +5
Förtroende för regering och riksdag 2005 2010 - bland kvinnor och män procent Män regeringen Kvinnor regeringen Kvinnor riksdagen Män riksdagen
Förtroende för regering och riksdag 2005 2010 - bland de yngsta och de äldsta procent 65 85 år, regeringen 15 29 år, regeringen 65 85 år, riksdagen 16 29 år, riksdagen
Förtroende för regering och riksdag 2005 2010 - självplacering vänster respektive höger procent Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen
Ökning/minskning i politiskt förtroende 2005 2010 (procentenheter) Regeringen Riksdagen Till vänster -10 +5 Mitten +18 +12 Till höger +71 +39 V +1 +21 S -14-1 MP +18 +19 C +53 +29 FP +62 +32 M +73 +41 KD +63 +37
Det långsiktiga förtroendets villkor Vardagslivets fasta strukturer Samhällets växlande klimat
Vem är rädder för vargen? Maria Solevid #somgu
Utgångspunkter: Det är något speciellt med vargen Har vargfrågan g potential att bli en nygammal politisk skiljelinje j i Sverige? Re-mobilisering av gamla skiljelinjer: Stad/land respektive Centrum/Periferi? Forskningsprojekt finansierat av Formas: Vem är rädder för vargen här: Biodiversitet som politisk skiljelinje. Frågor i Riks-SOM-undersökningen 2009 och 2010 Huvudfrågan: Vad anser Du om följande djurstammars storlek i Sverige idag? 5 svarsalternativ från Stammen är alldeles för liten till Stammen är alldeles för stor samt Ingen uppfattning. I figurerna har svarsalternativen gjorts om till 3 st: För liten (Stammen är alldeles+något för liten), Lagom, För stor (Stammen är något+alldeles för stor). Ingen uppfattning är borttaget.
Vad tycker svenska folket om storleken på olika djurstammar? Figur 1 Åsikt om storleken på olika djurstammar (procent) Lodjur 2009 2010 46 46 39 42 15 12 rg Älg Björn Var 2009 2010 2009 2010 2009 2010 16 25 25 24 37 35 40 62 45 55 31 35 32 30 35 31 20 22 Vildsvin 2009 2010 6 5 11 14 83 81 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% För liten Lagom För stor
Vargfrågan ingen vänster-högerfråga Figur 2 Åsikt om vargstammens storlek och partisympati p (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 16 15 32 28 31 40 46 43 28 37 32 36 40 21 26 48 57 47 40 32 33 29 31 12 V S MP C FP KD M SD För liten Lagom För stor
Bostadsort viktig i vargfrågan: staden vs landsbygden Figur 3 Åsikt om vargstammens storlek och bostadsort (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 44 48 29 26 36 32 28 27 34 37 31 34 15 16 28 37 30% 20% 10% 27 26 33 34 38 36 57 47 0% 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort De tre storstäderna För liten Lagom För stor
Socialisation förstärker ytterligare skillnaderna i vargfrågan Åsikt om vargstammens storlek och stad/land- socialisation Figur 4 La andsbygds s so ocialisatio o n 2009 2010 16 17 30 30 54 53 Stadso ocialis atio on 2009 2010 45 32 23 42 41 17 0% 20% 40% 60% 80% 100% För liten Lagom För stor
Åsikter om varg en fråga om att jaga eller att inte jaga Figur 5 Åsikt om vargstammens storlek och jakt (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 28 27 29 28 69 72 33 35 33 35 59 60 40% 30% 20% 10% 0% 16 39 38 21 38 37 15 7 22 17 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2010 2009 19 23 Ej medlem i jägarorganisation Medlem i jägarorganisation Ej jagat de senaste 12 månaderna Jagat de senaste 12 månaderna För liten Lagom För stor
Vargjakten har inte förändrat åsikterna om stammens storlek i varglänen Figur 6 Åsikter om vargstammens storlek bland boende i varglän/ej varglän (procent) 100% 90% 80% 45 40 26 26 70% 60% 34 37 50% 40% 26 29 30% 20% 10% 29 31 40 37 0% 2009 2010 2009 2010 Varglän Ej varglän För liten Lagom För stor
Slutsatser Vargfrågan g handlar om att vara direkt berörd, ex. ha jakt som livsstil, att bo på landsbygden och att bo i ett varglän. Kort tidshorisont men ändå enastående stabila siffror 2009 och 2010 0 trots all den uppmärksamhet som vargfrågan i allmänhet och vargjakten i synnerhet får i media. Åsikterna har inte förändrats varken i grupper som vill ha en mindre vargstam eller i grupper som vill ha en större vargstam Vargjakten har inte heller mobiliserat vare sig fler vargmotståndare eller vargförespråkare En skiljelinje som inte har så stor politisk betydelse än?
Monarkin vadan och varthän? Lennart Nilsson #somgu
Inställning till förslaget att införa republik i Sverige 1976 (Valundersökningen), 2003, 2005 & 2010 (SOM-undersökningarna) procent 100 Dåligt förslag: Mycket 90 viktigt att det inte genomförs Mycket dåligt 80 40 37 38 49 förslag 70 Dåligt förslag: Ganska viktigt att det inte genomförs Ganska dåligt förslag 60 Varken eller 19 19 50 Spelar ingen större 21 roll Ganska bra förslag 20 40 Bra förslag: Ganska 30 viktigt att det 27 Mycket bra förslag 26 genomförs 25 20 23 Bra förslag: Mycket 7 8 10 viktigt att det 6 4 genomförs 5 8 10 9 0 1976 2003 2005 2010 Kommentar: Frågans formulering Införa republik i Sverige. Svarsalternativen respektive år framgår av tabellen. Frågan om att införa republik i Sverige ingick i de medieinriktade SOM-undersökningarna 2003 och 2005.
Svenska folkets inställning till att införa republik med vald president (1995 2010) procent 80 70 60 50 40 30 20 10 68 21 11 60 23 17 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Dåligt förslag Kommentar: Frågan lyder Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilket är din åsikt om vart och ett av dem? Införa republik med vald president. Svarsalternativen lyder mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. I figuren redovisas de två positiva resp. negativa kategorierna sammanslagna. Procentbaden utgörs av de som besvarat frågan.
Behålla eller avskaffa monarkin enligt Riks-SOM 2003, 2009 & 2010 procent 80 70 60 50 68 56 60 SOM 2003 SOM 2009 SOM 2010 40 30 20 15 22 22 19 17 21 10 0 Behålla monarkin Avskaffa monarkin Ingen åsikt Kommentar: Frågans formulering Tycker du att Sverige skall behålla eller avskaffa monarkin?. Svarsalternativen framgår av figuren. Källor: Riks-SOM 2003, 2009 & 2010.
procent 90 80 70 60 50 40 71 Svenska folkets inställning till att behålla monarkin och kön, ålder samt medborgarskap 63 60 66 57 58 59 60 57 51 52 47 42 65 65 59 49 55 81 73 71 69 70 67 63 59 62 62 56 57 2003 2009 2010 44 42 38 30 20 10 0 Kvinna Man 15 19 19 år 20 29 29 år 30 39 39 år 40 49 49 år 50 59 59 år 60 69 69 år 70 85 år Svenskt Utländskt
procent Svenska folkets inställning till att behålla monarkin och yrkesgrupp samt partipreferens 2003 100 2009 90 80 70 60 50 40 69 70 6768 65 71 55 61 66 64 57 56 50 51 43 54 44 39 87 72 73 65 65 56 82 67 81 85 76 72 2010 53 48 30 28 24 20 10 0
Svenska folkets förtroende för kungahuset 1995 2010 balansmått 50 45 40 35 30 41 45 44 46 41 38 39 33 30 26 25 20 15 11 16 20 14 12 19 10 5 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Balansmåtten anger andelen som anser sig ha stort förtroende minus andelen som anser sig ha litet förtroende för kungahuset.
Inställning till behålla/avskaffa monarkin och förtroende för kungahuset 2009/2010 procent 100 90 80 70 51 54 22 26 7 8 16 17 60 50 92 94 88 87 35 26 Behåll monarkin 40 30 20 34 34 43 48 77 75 Ingen åsikt Avskaffa monarkin 10 0 9 11 15 5 13 5 3 1 3 2 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Mycket stort Ganska Varken Ganska litet Mycket litet förtroende stort eller förtroende förtroende förtroende Antal svar 2009/ 2010 : 202/220, 386/441, 591/554, 214/ 160, 218/181
Följt i medierna kronprinsessan Victorias bröllop och förtroende för kungahuset 2010 (procent) (Lennart Weibull) Följt bröllopet: Imycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I liten utsträckning Inte alls Mycket stort förtroende 30 15 5 4 Ganska stort förtroende 35 34 23 11 Varken eller 24 39 44 39 Ganska litet förtroende 9 8 16 18 Mycket litet förtroende 2 4 12 28 Ttlt Totalt 100 100 100 100 Opinionsbalans 54 37 0 31 Antal svar 302 409 555 292
Före och efter publicerandet av Den motvillige monarken CARL XVI GUSTAF av Sjöberg, T m.fl.
Ska Sverige behålla eller avskaffa monarkin? Före och efter publicerandet av Den motvillige monarken procent 100 90 80 70 62 54 60 60 50 40 Behålla monarkin Ingen åsikt Avskaffa monarkin 30 19 27 21 20 10 0 19 19 19 Före Efter Totalt 2010
Svenska folkets förtroende för kungahuset 1995 2010 balansmått 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 41 45 44 46 41 38 39 33 30 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2010 före efter Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Balansmåtten anger andelen som anser sig ha stort förtroende minus andelen som anser sig ha litet förtroende för kungahuset. 11 16 26 20 14 12 21 8
Korruption i Sverige Henrik Ekengren Oscarsson #somgu
Svenska folkets syn på korruption Förekomst av korruption i Sverige Acceptans för korrupta beteenden Finns det en Göteborgsfaktor?
Synen på korruption bland världens länder 1. Danmark (9.3) 1. Nya Zeeland (9.3) 1. Singapore (9.3) 4. Finland (9.2) 4. Sverige (9.2) 6. Kanada (8.9) 7. Netherlands (8.8) 8. Australien (8.7) 8. Schweiz (8.7) 10. Norge (8.6) 11. Island (8.5) 178. Somalien (1.1) 1) Källa: Transparency International CPI www.transperancy.org
Behov av fler mått på medborgares perceptioner av korruption Har du i Sverige under de senaste 12 månaderna blivit tillfrågad om att betala någon form av muta i kontakt med: offentlig myndighet/tjänsteman (1,2 procent) privat företag/anställd : (1,3 procent) Källa: SOM-undersökningen 2009
Svenska folkets syn på korruption: förekomst Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
Enligt Din uppfattning, i vilken utsträckning är följande yrkesgrupper i Sverige inblandade i någon typ av korruption? inte alls 1 2 3 4 5 6 7 i mycket stor utsträckning POLITIKER (3,9) OFFENTLIGA TJÄNSTEMÄN (4,2) Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010 FÖRETAGARE (4,4)
=ljusare bedömningar av utbredning av korruption =mörkare bedömning av utbredning av korruption Politiker Offentliga tjänstemän Kvinna Företagare Ålder (18 85) Utbildning Företagare Offentliganställda Partimedlem Vuxit upp utanför Europa Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
=ljusare bedömningar av utbredning av korruption i yrkesgruppen =mörkare bedömning av utbredning av korruption i yrkesgruppen Politiker Offentliga tjänstemän Bor på landet Företagare Bor i Stockholm/Malmö Bor i Göteborg Högerideologi Exponering för TV nyheter Läser Göteborgs Posten Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
=ljusare bedömningar av utbredning av korruption i yrkesgruppen =mörkare bedömning av utbredning av korruption i yrkesgruppen Mellanmänsklig tillit Förtroende för politiker Förtroende för domare Politiker Offentliga tjänstemän Företagare Förtroende för storföretagen Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
Medborgarnas uppfattningar om korruption normer/offentlig moral (SOM Riks I) Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
Acceptans för fem korruptionsscenarier (% aldrig acceptabelt ) Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010 En offentliganställd begär en avgift för att utföra en tjänst som egentligen ingår i hans/hennes arbetsuppgifter (89 procent) En offentliganställd läkare låter en vän eller nära släkting gå före i vårdkön (77 procent) En företagare erbjuder en gåva eller tjänst till en offentliganställd tjänsteman i samband med upphandling (76 procent) En offentliganställd erbjuder en närstående jobb trots att personen saknar de rätta kvalifikationerna (73 procent) En privatpraktiserande läkare låter en vän eller nära släkting gå före i vårdkön (59 procent)
Yngre har genomgående klart högre acceptans för alla typer av korrupta beteenden 16-19 år 2.4 20-29 år 2.1 30-39 år 40-49 år 1.7 1.6 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80-85 år 1.4 1.4 1.3 1.4 1 2 3 4 5 6 7. Källa: Riks-SOM 2010 Genomsnitt på ett acceptansindex från 1 (aldrig acceptabelt) till 7 (alltid acceptabelt)
Mindre acceptabelt Mer acceptabelt Erbjuda Privat låta Erbjuda närstående Begära en Låta gå gå före i gåva eller jobb avgift före i kön kön tjänst Kvinna -0.0808-0.0202-011* -0.11-0.38*** -0.10 Ålder 16-85 -0.02*** -0.01*** -0.01*** -0.01*** -0.02*** Låg utbildning 0.06 0.13** -0.07-0.36*** 0.05 Hög utbildning -0.30*** -0.09* 0.14* 0.12-0.20*** Offentligt t anställd 0.0808 0.0404-0.07 07-0.18* 0.0404 Ren landsbygd 0.01-0.04 0.02-0.09-0.10 Bor i Stockholm eller Malmö -0.05-0.06 0.02 0.22-0.19* Bor i Göteborg 0.17 0.13 0.10 0.40* 0.45*** Läser Göteborgs-Posten -0.13-0.12-0.15-0.14-0.33** Exponering för TV-nyheter -0.02-0.04** -0.02 0.03 0.01 Vuxit upp utanför Europa 0.17 0.73*** -0.26-0.77** 0.19 Högerideologi -0.02-0.04 0.21** 0.96*** 0.28*** Mellanmänsklig tillit -0.33** -0.38*** -0.51*** -0.40** -0.49*** Constant 3.01*** 2.00*** 2.18*** 2.54*** 2.87*** N 1363 1358 1367 1346 1331 r2.12.08.04.09.13 Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
Sammanfattning 1. Företagare uppfattas mer korrupta än offentliga tjänstemän som uppfattas mer korrupta än politiker. 2. Att låta någon gå före i vårdkön uppfattas som mer acceptabelt om det handlar om en privatläkare än om det handlar om en offentliganställd läkare. 3. Yngre är systematiskt mer accepterande till olika typer av korrupta beteenden. 4. Göteborgare uppfattar att offentliga tjänstemän ä och företagare oftare är inblandade i någon typ av korruption 5. Göteborgare är mer accepterande till att företagare erbjuder en gåva eller tjänst till en offentliganställd tjänsteman i samband med upphandling
Flyktingmotstånd trender och mönster Marie Demker #somgu
Motstånd mot flyktinginvandring 1990-2010
Partisympatisörer och flyktingmotstånd 2010
Ständigt uppkopplad och uppdaterad Oscar Westlund Dagspresskollegiet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet
Ett liv i rörelse, ett liv med media, ett liv som media
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Regelbunden användning av Internet och nyheter i mobilen (procent) 4 3 4 5 7 2005 2006 2007 2008 2009 2010 9 5 20 9 10 Internet Nyheter Kommentar: Regelbunden användning avser här minst någon gång per vecka (inklusive dagligen)
Regelbunden användning av Internet och nyheter i mobilen (procent) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2 1 3 1 3 4 1 2005 2006 2007 2008 2009 2010 5 4 3 2 7 13 5 4 6 5 Internet (vecka) Internet (dag) Nyheter (vecka) Nyheter (dag)
Mobil media Kommentar: Bilden är ett eget foto från en artikel i Intelligent Lifes Ipad app
Användning av mobil media 2010 (procent) 25 20 15 10 E-post Informationssökning Nyheter Sociala medier Musiktjänst TV/Video 5 0 Total Vecka Dag
Mobil media användning 2010 Män 16-49 år med smartphone Kvinnor 50-85 år utan smartphone Kommentar: Gruppen män 16-49 år med smartphone (n=102) har jämförts med samtliga 16-49 år med smartphone (n=192). Likaså har gruppen kvinnor 50-85 åringar utan smartphone (n=430) jämförts med samtliga 50-85 åringar utan smartphone (N=819).
Mobil media användning 2010 E-post: Totalt: 72% Vecka: 16% Dag: 47% Informationssökning: Totalt: 78% Vecka: 28% Dag: 29% Sociala medier: Totalt: 46% Vecka: 9% Dag: 30% Musiktjänst: Totalt: 35% Vecka: 14% Dag: 14% Nyheter: TV/video: Totalt: 70% Totalt: 56% Vecka: 20% Vecka: 27% Dag: 28% Dag: 7% Kommentar: Män, 16-49 år med en smartphone (n =102)
Mobil media användning 2010 E-post: Totalt: 8% (72%) Vecka: 3% (16%) Dag: 2% (47%) Informationssökning: Totalt: 6% (78%) Vecka: 1% (28%) Dag: 1% (29%) Sociala medier: Totalt: 1% (46%) Vecka: 1% (9%) Dag: 1% (30%) Musiktjänst: Totalt: 2% (35%) Vecka: 1% (14%) Dag: 1% (14%) Nyheter: TV/video: Totalt: 3% (70%) Totalt: 2% (56%) Vecka:1% (20%) Vecka: 0% (27%) Dag: 1% (28%) Dag: 1% (7%) Kommentar: Kvinnor, 50-85 år utan en smartphone (n 430)
Tack för uppmärksamheten! Oscar Westlund Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet it t Kontor: 031-786 12 13 Mobil: 070 99 15 999 E-post: oscar.westlund@jmg.gu.se
Alkoholliberalism på väg att bli omodern? Lennart Weibull #somgu
Alkoholdebatten 2003-20042004 Ökade införselkvoter från EU Hotet mot det svenska försäljningsmonopolet En statlig utredning tillsätts * * * Enmansutredaren Kent Härstedt föreslår 2005 sänkt alkoholskatt (SOU 2005:25 Gränslös utmaning alkoholpolitik i en ny tid)
Shoppingresa till Calles Grenzshop i Heiligenhafen, Tyskland Avresedagar: Onsdagar och lördagar Vi samlas på Öresundsterminalen kl. 08.30 och inleder med en trevlig morgonfika innan avfärd kl. 09.00 Resan tar oss över Öresundsbron genom Danmark till Färjeläget i Rödby där färjan tar oss över till Puttgarden. Väl i Tyskland återstår ca 2 mil innan vi når vårt mål för dagen, Calles Grenzshop i Heiligenhafen. Nu väntar ca 2 timmars shopping innan vi styr hemåt. Varje person kan handla totalt 60kg. Beräknad återkomst till Öresundsterminalen ca kl 19.00 Pris: 399:- SEK Barnbiljett halva priset 198:- SEK Observera att vi har en åldergräns på 18 år för att få handla alkohol, barn kan inte utnyttja de 60 kg som vuxna erbjuds!
Andel som dricker alkohol minst varje vecka under de senaste 12 månaderna respektive minst någon gång under de senaste 12 månaderna 1992-2010 procent 100 90 80 70 60 86 86 61 71 Minst någon gång det senaste året Minst varje månad 50 40 30 20 10 28 45 Minst varje vecka 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?, där Druckit sprit/vin/starköl ingår som ett av ett stort antal delfrågor. De 7 svarsalternativen lyder: Ingen gång ; Någon gång under de senaste 12 månaderna ; Någon gång i halvåret ; Någon gång i kvartalet ; Någon gång i månaden ; Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1992 2010.
Regelbundna alkoholvanor bland män och kvinnor 1992-2010 (procent) procent 60 50 44 44 44 44 46 48 51 52 51 Män 40 40 40 37 40 39 40 Kvinnor 32 33 30 35 36 26 20 23 23 22 34 24 36 37 37 35 34 34 32 31 30 30 27 25 22 10 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010 Kommentar: Med regelbundna alkoholvanor menas konsumtion av starksprit/vin/starköl minst någon gång i veckan. Procenten har beräknats bland personer som besvarat enkätfrågan.
Tre indikatorer på alkoholopinion Åsikt om alkoholskatten Sänka skatten Höja skatten Synen på försäljning av alkohol i livsmedelsaffärer Oro för ökad alkoholkonsumtion
Befolkningens stöd för att sänka alkoholskatten samt att tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker, 2001 2010 (procent) procent 60 57 50 50 46 44 49 40 30 20 10 38 38 38 36 33 32 32 29 33 26 35 32 20 Höja skatten på alkohol Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Sänka skatten på alkohol 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kommentar: Resultaten baseras på två frågor, där den första inte ingick i undersökningarna 2001 2003 eller 2005. 1) Nedan finns ett antal förslag som har före- kommit i den politiska debatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?, där Sänka skatten på alkohol ingår som en av flera delfrågor. 2) Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?, där Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedels-butiker ingår som en av ett mindre antal delfrågor. Svarskalan lyder i fråga 1) Mycket bra förslag ; Ganska bra förslag ; Varken bra eller dåligt förslag ; Ganska dåligt förslag ; Mycket dåligt förslag ; fråga 2 har motsvarande svarsalternativ följt av Ingen uppfattning. Det senare gäller även skattefrågan år 2005 som detta år låg med i samma frågebatteri (andelen Ingen uppfattning uppgick till 3 procentenheter). Figuren visar andel som svarat mycket eller ganska dåligt förslag av samtliga som besvarat frågan (dvs. även personer som svarat Ingen uppfattning i fråga 2 ingår i procentbasen). Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2001 2010.
procent Andel som är positiv positiva till att sänka alkoholskatten 2004 2010 i olika grupper (procent) 100 Kön 80 60 40 20 0 55 42 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 25 16 Män Kvinnor Källa: Riks-SOM 2010
Andel som är positiv positiva till att sänka alkoholskatten 2004 2010 i olika grupper (procent) forts procent 100 Ålder 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 50 45 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 27 20 19 17 15-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Källa: Riks-SOM 2010
Andel som är positiv positiva till att sänka alkoholskatten 2004 2010 i olika grupper (procent) forts procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 67 44 32 Partisympati 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 25 18 14 M S KD Källa: Riks-SOM 2010
Andel som är positiv positiva till att sänka alkoholskatten 2004 2010 i olika grupper (procent) forts procent 80 Egen alkoholkonsumtion 70 60 66 61 50 40 30 20 10 0 33 25 18 10 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Ingen gång Källa: Riks-SOM 2010
1) Vad bestämmer synen på förslaget att sänka skatten på alkohol? 2010 Vänsterhögerplacering + Vanan att dricka vin ++ Utbildning -- Ålder - Sänka skatten på alkohol Kön + män
2) Vad bestämmer synen på förslaget att sänka skatten på alkohol? 2010 Vänsterhögerplacering +++ Utbildning -- Vanan att dricka starksprit ++ Ålder + Sänka skatten på alkohol Kön
Vad bestämmer synen på förslaget att HÖJA skatten på alkohol? Vänsterhögerplacering +++ Ålder + Vanan att dricka Starksprit/ vin/starköl --- Utbildning + HÖJA skatten på alkohol Kön + kvinnor
Slutsatser Minskat intresse för sänkt alkoholskatt och acceptans för en höjning Viljan att sänka skatten har minskat trots att alkoholvanorna har blivit frekventare Både politisk ideologi och alkoholvanor har betydelse för synen på skatten
Shoppa smidigt på Scandlines Bordershop i Sassnitz!
Kultur och välbefinnande Åsa Nilsson #somgu
Kultur och välbefinnande Åsa Nilsson SOM-institutet t t Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Kultur i SOM-undersökningen: Samhälle, Opinion och Medier: bredden Vanor, livsstilar il och intressen Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Hur intresserad är du i allmänhet av Särskilda frågor i samarbete med: Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) Bibliotekshögskolan i Borås SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Svenska kulturvanor Trender över tid Befolkningsskillnader Betydelse för välbefinnandet? SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Scener & arenor 1987 2010 Procent 35 Gjort minst en gång i kvartalet: Bio 30 25 27 20 15 Fotboll/ishockey 20 10 5 0 Teater Rock-/popkonsert Balett/dansföreställning 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 9 5 6 4 2 Musikal Klassisk kons/ opera Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Aktivt kulturutövande Procent 35 30 Handarbete/ hantverk Gjort minst en gång i kvartalet: 32 25 20 15 10 Tecknat/målat* Dansat Dagbok/poesi** Spelat musikinstrument 18 16 13 14 5 0 Sjungit i kör Spelat teater/lajv 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 5 2 Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. *Före 2008: Tecknat/målat/skrivit poesi. **1993 samt 2007: Skrivit dagbok. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Konst, kunskap, kulturarv, naturarv Procent 45 Gjort minst en gång i kvartalet: 40 35 30 Bibliotek 32 Museum Konstutställning 25 Historisk sevärdhet/ 20 byggnad 20 Studiecirkel/ 15 Naturreservat/nationalpark kursverksamhet* 14 12 10 9 Fornminne 5 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. *Frågan ställd 1987 1988 studiecirklar eller kurser ; 1998: studiecirkel. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Bokläsning: minst varje vecka Procent 45 40 35 Läst någon bok 34 30 31 30 30 29 30 31 31 29 29 25 28 27 34 36 38 40 41 42 42 41 39 38 39 20 15 10 5 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Kommentar: Resultaten avser läsning på veckobasis; resultatet med avseende på kvartalsnivå är 2010 64 procent. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Skillnader i 5-i-topp: kön Kvinnor Män Handarbete/hantverk 37 Gått på fotboll/ishockey 27 Bibliotek 36 Handarbete/hantverk 25 Bio 29 Bibliotek 25 Skrivit dagbok/poesi 22 Bio 24 Dansat 21 Historisk sevärdhet/ byggnad (Fotboll/ishockey 13; Hist. sevärdh/byggn 19) (Dagbok/poesi 8; Dansat 13) 21 Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. Bokläsning kvinnor: 72 procent; bokläsning män: 54 procent. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Skillnader i 5-i-topp: ålder 16 29 år 65 85 år Bio 57 Handarbete/hantverk 37 Dansat 37 Bibliotek 32 Bibliotek 35 Skrivit dagbok/poesi 21 Tecknat/målat 32 Historisk sevärdhet/ byggnad 19 Handarbete/hantverk 28 Studiecirkel/ kursverksamhet 16 (Dagbok/poesi 22; Hist. sevärdhet/byggn 20; (Bio 12; Dansat 9; Tecknat/målat 7) Studiecirkel/kursverksamhet 18) Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. Bokläsning 16 29 år: 64 procent; bokläsning 65 85 år: 60 procent. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Skillnader i 5-i-topp: klass Arbetarhem Hö tjänstemannahem Handarbete/hantverk 32 Bio 38 Bibliotek 26 Historisk sevärdhet/ byggnad 36 Bio 23 Bibliotek 34 Gått på fotboll/ishockey 21 Handarbete/hantverk 30 Dansat 18 Museum 29 (Hist. sevärdhet/byggn 12; Museum 7) (Fotboll/ishockey15; Dansat 15) Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. Bokläsning arbetarhem : 50 procent; bokläsning hö tjmannahem : 83 procent. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Bidrar kultur till ökat välbefinnande? Finns det ett samband mellan välbefinnande och kulturaktivitet: JA Är det lättolkat: NEJ Vad är välbefinnande? SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Livstillfredsställelse vs lycka Procent 40 Mycket nöjd med livet 30 35 35 31 32 33 33 34 32 30 30 28 29 29 25 20 Mycket lycklig 36 36 24 28 10 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: Frågan om lycka är inte ställd mellan 2004 och 2009. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet 2011-04-13 Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se