Avfallsplan. Luleå kommun

Avfallsplan Luleå kommun Gäller 2013-2016 1

Förord Det är viktigt att det finns fungerande system för hanteringen av avfall och det är viktigt att vi alla förstår systemen och använder dem rätt. Rätt hanterat kan avfallet vara en resurs och ersätta uttag av ändliga resurser. Fel hanterat kan avfallet orsaka såväl miljöproblem som negativa hälsoeffekter. Kunskap och handling ska därför gå hand i hand för att avfallshanteringen ska fungera. Luleå kommun har en vision om 10 000 fler boende. För att vi alla ska få en ren och trevlig miljö att vistas i är det viktigt med riktlinjer för hur avfallshanteringen ska fungera. Vi ska veta vart trädgårdsavfallet ska kastas, vi ska kunna sortera vårt hushållsavfall med kunskapen om att det komposterbara och det brännbara inte blandas ihop. Den övergripande målsättningen med planen är att hantera avfallet på bästa sätt för att nå ett mer långsiktigt hållbart kretsloppssamhälle och följa EUs beslut om den så kallade avfallshierarkin. 2

Innehållet 1. Inledning 4 1.1. Avfallsplanens syfte och mål 4 1.2. Avfallsplanearbetet 4 1.3. Avfallsdefinitioner 4 2. Mål 5 2.1. Nationella mål 5 2.2. Regionala mål 5 2.3. Avfallsplanens mål övergripande 5 2.4. Avfallsplanens mål detaljerade 5 2.4.1. Avfallsplanens mål i förhållande till andra mål 8 3. Nulägesbeskrivning 11 3.1. Om Luleå kommun 11 3.2. Organisation och ansvarsfördelning 11 3.2.1. Kommuner och myndigheter 11 3.2.2. Producenter 11 3.2.3. Verksamheter och näringsliv 12 3.2.4. Hushåll 12 3.3. Ekonomi 12 3.4. Hushållsavfall under kommunalt ansvar 12 3.4.1. Brännbart kärlavfall 12 3.4.2. Matavfall 12 3.4.3. Grovavfall 13 3.4.4. Trädgårdsavfall 14 3.4.5. Restavfall 14 3.4.6. Farligt avfall 14 3.4.7. Slam 14 3.4.8. Latrin 14 3.5. Hushållsavfall under producentansvar 14 3.5.1. Glasförpackningar 15 3.5.2. Metallförpackningar 15 3.5.3. Plastförpackningar 15 3.5.4. Pappersförpackningar 15 3.5.5. Tidningar och trycksaker 15 3.5.6. Wellpapp 15 3.5.7. Bärbara batterier 15 3.5.8. Bilbatterier 15 3.5.9. Bildäck och bilar 15 3.5.10. Elektriskt och elektroniskt avfall 16 3.5.11. Läkemedel 16 3.6. Verksamhetsavfall 16 4. Nedlagda deponier 16 5. Samråd 16 6. Miljöbedömning 17 6.1. Avgränsningar 17 6.2. Miljömål 17 6.3. Utvärdering 17 6.4. Nollalternativ 18 Bilaga 1 - Miljöbedömning Bilaga 2 - Insamlade mängder hushållsavfall Bilaga 3 - Nedlagda deponier Bilaga 4 - Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 - Uppföljning av föregående avfallsplan Bilaga 6 - Återvinningsstationer i Luleå 3

1. Inledning En viktig del i arbetet med att göra Sverige till ett mer hållbart samhälle är att minska miljöpåverkan från avfall. Därför har riksdagen beslutat att varje kommun ska upprätta en renhållningsordning enligt miljöbalken (SFS 1998:808) 15 kap 11. Renhållningsordningen består av föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen samt en avfallsplan. Hur avfallsplanen ska se ut och vad den ska innehålla är ytterligare reglerat i Avfallsförordningen (SFS 2011:927) och i Naturvårdsverkets författningssamling (NFS 2006:6). 1.1. Avfallsplanens syfte och mål Avfallsplanens syfte är att effektivisera utvecklingen av avfallshanteringen och ge politikerna en helhetsbild över avfallshanteringen med möjlighet att påverka den och styra dess inriktning. De kommunala målen för avfallshanteringen är, liksom de nationella målen, att minska de totala avfallsmängderna, reducera avfallets farlighet samt att omhänderta det avfall som uppkommer. Detta ska ske på ett miljöriktigt sätt. Dessutom ska återanvändning och återvinning främjas för att minska mängderna avfall som deponeras. Avfallsplanen skall vara ett levande dokument som fungerar som vägledning i det dagliga arbetet för att förbättra avfallshanteringen. I den processen skall målen uppdateras och följas upp kontinuerligt för att på så sätt kunna möta förändringar i omvärlden. 1.2. Avfallsplanearbetet Avfallsplanen har tagits fram av avdelning avfall på Tekniska förvaltningen i samarbete med en projektgrupp bestående av representanter från: Tekniska förvaltningen avd. fastigheter Tekniska förvaltningen avd. park och natur Miljökontoret Stadsbyggnadskontoret avd. strategisk planering Stadsbyggnadskontoret planavdelning 1.3. Avfallsdefinitioner 2011-07-10 trädde en ny avfallsdefinition i kraft. I miljöbalken 15 kap definierar man avfall enligt: 4 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller föremålet 1. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, 2. kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och 3. kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Ett ämne eller föremål som blivit avfall upphör att vara avfall, om det har hanterats på ett sätt som innebär återvinning och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 eller 28 Lag (2011:734) Enligt miljöbalken, 15kap, 8 är kommunen skyldig att omhänderta hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Hushållsavfall är sådant avfall som uppstår då man bor och lever under normala förhållanden. Jämförligt avfall är till exempel avfall från människor där de vistas, exempelvis skolor och äldreboenden. Hur kommunen ska omhänderta avfallet ska i möjligaste mån styras av avfallshierarkin. Avfallshierarkin är en prioritetsordning bestämd av EU för att minska avfallshanteringens miljöpåverkan och verka för ett hållbart samhälle. Avfallshierarkin 1. Förhindra att avfall uppstår 2. Återanvändning 3. Återvinning 4. Energiutvinning 5. Deponering

2. Mål 2.1. Nationella mål Det övergripande styrmedlet för hur miljöpolitiken i Sverige bedrivs styrs av det så kallade generationsmålet. Generationsmålet, som är beslutat av riksdagen, går ut på att denna generation ska lämna efter sig ett samhälle utan stora miljöproblem till nästa generation. För att uppnå generationsmålet har riksdagen beslutat om 16 miljökvalitetsmål som ska vara uppfyllda denna generation, d.v.s. år 2020 (för klimatmålet gäller år 2050). Dessa miljökvalitetsmål är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Dessa miljökvalitetsmål anger hur tillståndet ska vara i den svenska miljön för att uppfylla generationsmålet. För att underlätta att uppfylla målen har man låtit regeringen ta beslut om så kallade del- och etappmål, som ska ange vilka steg och åtgärder man ska vidta för att uppfylla målen. Alla mål kan i ett större sammanhang ses som påverkande på kommunernas avfallshantering men det mål som har mest inverkan är det 15:e målet: En god bebyggd miljö. 2.2. Regionala mål De flesta regionala miljömålen för Norrbottens län är i huvudsak samma som de nationella målen. Målen 11. Myllrande våtmarker, 12. Levande skogar, 13. Ett rikt odlingslandskap samt delvis 14. En storslagen fjällmiljö har en mer regional utformning än de övriga målen. Vad målen innehåller och vilka etappmål som finns att läsa på Länsstyrelsen Norrbottens hemsida www.lansstyrelsen.se/norrbotten. 2012 har arbetet med nya regionala mål påbörjats. Länsstyrelsen Norrbotten är den myndighet som har ansvaret för att de regionala målen uppfylls (målet Levade skogar är i samarbete med Skogsvårdsstyrelsen). 2.3. Avfallsplanens mål övergripande I Luleå ska det vara nära och enkelt att bidra till en resurseffektivare kommun. Vi ska sträva efter att i första hand motverka att avfall uppstår. Det avfall som uppkommer ska sorteras och behandlas i enlighet med EU:s avfallshierarki i ordningen: Återanvändning materialåtervinnig energiutvinning deponering. 2.4. Avfallsplanens mål detaljerade De detaljerade målen ska vara uppfyllda år 2016 om inte annat anges i tabellen nedan. Måluppfyllelse jämförs med status 2011/2012. 5

Tabell 1 Avfallsplanens mål Detaljerade mål 1. Återanvändning Status 2011/2012 Möjlighet att lämna begagnat finns på två ÅVC. Handlingsplan Syfte Uppföljning Ansvarig 1.1.1 Införa möjlighet att lämna begagnat till återanvändning på alla ÅVC. Ett tillgängligt system ökar benägenheten att lämna till återanvändning. Avlämningsmöjlighet finns på alla fyra ÅVC Luleå Renhållning 1.1 Fler invånare lämnar begagnat till återanvändning Information finns på hemsida, via filmer, almanacka mm. Samverkan sker mellan avd avfall och ÅVM (återvinningsmarknad) 1.1.2 Informera om de miljömässiga vinsterna med att återanvända produkter. 1.1.3 Samverkan med återanvändningsaktörer Kunskap ökar benägenheten att lämna till återanvändning. Öka tillgängligheten att lämna begagnat till återanvändning. Stämma av informationsinsatser med inriktning på återanvändning Sammanställa samverkan. Luleå Renhållning Luleå Renhållning 2. Materialåtervinning ÅVM beläget i anslutning till ÅVC 1.1.4 Verka för att återvinningsmarknaden fortsatt kommer att vara lokaliserad vid återvinningscentralen vid flytt av Kronans ÅVC. Tillgänglighet ökar benägenheten att lämna in begagnat till återanvändning. ÅVM finns i anslutning till ny ÅVC vid flytt av Kronans ÅVC Luleå Renhållning 2.1 Mängden brännbart kärlavfall per invånare har minskat med 10 % år 2015. 2011: 140 kg brännbart kärlavfall per invånare. 2.1.1 Informera om de miljömässiga vinsterna med att materialåtervinna. 2.1.2 Tillsyn hemkomposterare. Kunskap ökar benägenheten att lämna till återvinning Stämma av informationsinsatser med inriktning på materialåtervinning. Uppföljning av avfallsstatistik. Utvärdering av genomförd tillsyn Luleå Renhållning Luleå har hög andel anmälda hemkomposterare. Tidigare tillsyn samt plockanalyser visar dock att matavfall slängs i kärl för brännbart. Miljö-kontoret Luleå Renhållning 6

Detaljerade mål 2. Materialåtervinning 2.1 Mängden brännbart kärlavfall per invånare har minskat med 10 % år 2015. 2.2 Skapa ökade möjligheter för insamling av smått elavfall 2.3 Mängden matavfall som slängs i brännbart avfall har minskat till 0,5 kg/ hushåll och vecka till år 2015. 3. Energiutvinning 3.1 Den biogas som produceras på Uddeboverket ska nyttiggöras i högre grad. 4. Nedskräpning 4.1 Nedskräpningen minskar i stadsmiljön. Status 2011/2012 2011: 140 kg brännbart kärlavfall per invånare. På ÅVC och i ca 300 soprum 2011: 1 kg/ hushåll och vecka. Biogas omvandlas till värme Handlingsplan Syfte Uppföljning Ansvarig 2.1.3 Lyfta avfallsfrågan i planprocessen 2.1.4 LRAB remissinstans vid ny/ombyggnation 2.1.5 Fler rör för pantburkar i stadsmiljö 2.2.1 Samarbete med handlare och Elkretsen. 2.3.1 Informera om varför och hur man ska sortera ut matavfallet. 3.1.1 Biogas för fordonsdrift produceras Oklart idag 4.1.1 Utreda skräpmätningsmetoder. 4.1.2 Se över placering av sopkorgar för mer strategisk placering, alternativt behov av fler. Säkerställa att ytor reserveras för avfallshantering, ex ÅVS. God arbetsmiljö och främjande av fastighetsnära källsortering. Sätts pantburkarna i dessa rör istället för att slängas på marken eller i sopkorgar är det mer troligt att de pantas/går till återvinning. Elkretsen har initierat ökad insamling via butiker, Renhållningen kan utgöra länken mellan handeln och elkretsen. Sorteras matavfallet rätt minskar transportbehovet till förbränningsanläggningen, samtidigt återförs näringsämnena till marken. Används biogas som drivmedel minskar de fossila koldioxidutsläppen Klarlägga om effektiv mätmetod finns och i så fall klarlägga nuläget. Strategiskt placerade sopkorgar ökar benägenheten att använda dem. Utvärdering av samarbete med SBK Utvärdering av samarbete med SBK Fler rör för pantburkar är utplacerade. Utvärdera samarbete med Elkretsen. Stämma av informationsinsatser med inriktning på matavfall. Plockanalys av brännbart kärlavfall 2015. Biogas för fordonsdrift produceras Utredning genomförd Översyn genomförd SBK SBK Avd Park och natur Luleå Renhållning Luleå Renhållning Avd VA Avd Park och natur Avd Park och natur 7

Detaljerade mål 4.2 Den illegala dumpningen av avfall i skog och mark minskar Status 2011/2012 5. Kommunen är en förebild 5.1 Öka källsorteringen i kommunala verksamheter Oklart idag 4.2.1 Inventering av dumpningsplatser Inventering av möjlighet att källsortera i kommunala fikarum/personalmatsalar idag. Handlingsplan Syfte Uppföljning Ansvarig 4.2.2 Informationsinsatser för att öka förståelsen till varför avfall inte ska dumpas i skog och mark och hur det istället ska hanteras. 5.1.1 Inventering av sorterings-möjligheter utförd 2012/2013. 5.1.2 Utifrån 5.1.1 utrusta kommunala fikarum/personalmatsalar vid behov. 5.1.3 Inventering av kärl för elavfall i fler soprum för kommunala verksamheter. 5.1.4 Utifrån 5.1.3 utrusta soprum med kärl för elavfall för kommunala verksamheter vid behov. 2.4.1. Avfallsplanens mål i förhållande till andra mål Kunskap om dumpningsplatser ger bättre möjlighet att städa upp i god tid och därmed hindra att fler dumpar på samma plats. Kunskap hos medborgarna ökar benägenheten att göra rätt. Utreda behov av ytterligare utrustning Ett tillgängligt system ökar benägenheten att sortera för återvinning Utreda behov av ytterligare utrustning Ett tillgängligt system ökar benägenheten att lämna till återanvändning. Inventering genomförd Informationsinsatser genomförda Inventering gjord Inventering av hur många fikarum/ personalmatsalar som har källsorteringsmöbel eller liknande. Inventering gjord Inventering av hur många soprum som har elavfallsinsamling Avd Park och natur Miljökontoret Avd Park och natur Miljökontoret Luleå Renhållning Avd fastigheter Luleå Renhållning Avd fastigheter I Tabell 2 sammanfattas hur målen i avfallsplanen förhåller sig till de nationella miljömålen och till Luleå kommuns miljöpolicy. Kopplingen till de regionala miljömålen redovisas inte, eftersom dessa sammanfaller med de nationella målen. 8

Tabell 2 Avfallsplanens mål i förhållande till andra mål Lokala detaljerade mål Koppling till nationella miljömål Koppling till Luleå kommuns miljöpolicy 1. Återanvändning 1.1 Fler invånare lämnar begagnat till återanvändning 2. Materialåtervinning 2.1 Mängden brännbart kärlavfall per invånare minskar med 10 % till år 2015. Begränsad klimatpåverkan och frisk luft: återanvändning leder till mindre nyproduktion vilket i sin tur minskar utsläpp av växthusgaser och andra ämnen till luften. God bebyggd miljö: återanvändning gör att man kan hushålla med jordens resurser då nyproduktionen troligtvis minskar. Begränsad klimatpåverkan och frisk luft: minskad förbränning ger minskat utsläpp av växthusgaser och andra ämnen till luften. Beror minskningen på att mer material återvinns leder detta också till minskade utsläpp jämfört med nyproduktion. Minska spridningen och nyanvändning av material som hämtas ur jordskorpan - om återanvändningen leder till minskad nyproduktion. Minska spridningen och nyanvändning av material som hämtas ur jordskorpan - om minskningen beror på mer återvinning eller återanvändning. 2.2 Ökad service för insamling av smått elavfall 2.3 Mängden matavfall som slängs i brännbart avfall har minskat till 0,5 kg/hushåll och vecka. God bebyggd miljö: Beror minskningen på att mer material återvinns ökar hushållningen med jordens resurser då nyproduktionen minskar. Nationella miljömålen har satt återvinning av glas, pappersförpackningar, metall och plast som indikatorer på målet God bebyggd miljö. Frisk luft och giftfri miljö: Ökad service leder troligtvis till att mindre mängd smått elavfall slängs som brännbart avfall, därmed minskar utsläpp av farliga ämnen till naturen. God bebyggd miljö: Ökad återvinning av smått elavfall leder till minskat behov av uttag av jungfruliga material från jordskorpan. Begränsad klimatpåverkan och frisk luft: en omstyrning av matavfallet från förbränning till biologisk behandling ger minskat utsläpp av växthusgaser på grund av minskat transportbehov. God bebyggd miljö: Beror minskningen på att mindre matsvinn uppstår ökar hushållningen med jordens resurser då produktion av mat minskar. Minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning - om större mängd smått elavfall går till återvinning Minska spridningen och nyanvändning av material som hämtas ur jordskorpan - om större mängd smått elavfall går till återvinning Minska spridningen och nyanvändning av material som hämtas ur jordskorpan - om minskningen beror på att matavfallet styrts om till biologisk behandling Minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning - om minskningen beror på minskat matsvinn 9

Lokala detaljerade mål Koppling till nationella miljömål Koppling till Luleå kommuns miljöpolicy 3. Energiutvinning 3.1 Den biogas som produceras på Uddeboverket ska nyttiggöras 4. Nedskräpning 4.1 Nedskräpningen minskar i stadsmiljön. 4.2 Den illegala dumpningen av avfall i skog och mark minskar 5. Kommunen är en förebild 5.1 Öka källsorteringen i kommunala verksamheter Begränsad klimatpåverkan och frisk luft: används biogasen för fordonsdrift minskar behovet av fossila bränslen. Begränsad klimatpåverkan och frisk luft: ökad källsortering leder till minskad förbränning, detta ger minskat utsläpp av växthusgaser och andra ämnen till luften. Ökad källsortering leder till att mer material återvinns, detta minskar utsläpp jämfört med nyproduktion. Giftfri miljö: ökad insamling av smått elavfall leder till att mindre mängd farliga ämnen frigörs till luft vid förbränning. God bebyggd miljö: Nationella miljömålen har satt återvinning av glas, pappersförpackningar, metall och plast som indikatorer på målet God bebyggd miljö. Minska miljöpåverkande utsläpp från samhällets produktion och energianvändning - om biogasen används som alternativ till fossila bränslen. Minska spridningen och nyanvändning av material som hämtas ur jordskorpan - ökad källsortering leder till minskad produktion av material från jordskorpan. 10

3. Nulägesbeskrivning 3.1. Om Luleå kommun Luleå kommun är beläget längs med Norrlandskusten i Norrbottens län. Kommunen består av en större stad (Luleå) samt flera mindre byar. Kommunen har en rik skärgård med både fritidshus och åretruntbostäder på öarna. Genom kommunen rinner det två större älvar; Lule älv och Råne älv. Råne älv är en av få älvar idag som inte är vattenkraftsreglerad. I Luleå kommun finns det även ett världsarv; Gammelstads kyrkstad. Gammelstads kyrkstad är väldens största och bäst bevarade kyrkstad, med över 400 kyrkstugor. Stugorna står uppställda runt Nederluleå kyrka som är Norrlands största medeltida stenkyrka. Den största enskilda arbetsgivaren i kommunen är Luleå kommun, följt av Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet. I Luleå kommun finns flertalet stålindustriföretag och SSAB är den största enskilda aktören inom produktion och bearbetning av stål. Folkmängd (2011-12-31): 74 343 1 Antal hushåll 2011: 37 564 i småhus: 14 721 i flerbostadshus: 22 843 i fritidshus: 2 922 2 3.2. Organisation och ansvarsfördelning I Sverige vilar ansvaret för avfallshanteringen på kommuner, myndigheter, producenter, verksamhetsutövare och hushåll. 3.2.1. Kommuner och myndigheter Kommunens ansvar är i huvudsak reglerat av miljöbalken, 15kap, 8, 10 och 17 och kommunens renhållningsföreskrift. Ansvaret omfattar transport och behandling av hushållsavfall från enskilda hushåll och avfall som kan jämföras med hushållsavfall från verksamheter och näringsliv. Ansvaret gäller inte avfall som omfattas av producentansvar. Kommunen har även ansvar för att tömma slamavskiljare, fettavskiljare och slutna tankar där innehållet klassas som hushållsavfall. I Luleå kommun har kommunfullmäktige det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i kommunen samt ansvarar för fastställande av taxor samt renhållningsordning. Från 1/1 2013 ansvarar Luleå Renhållning (LRAB), eller de entreprenörer LRAB anlitar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för all insamling, transport och behandling av det avfall som faller under det kommunala ansvaret. LRAB ansvarar också för information till medborgarna, fakturering, kontroll av nedlagda deponier samt avfallsplanering inklusive underlag för renhållningsordning och taxor. LRAB är helt ägt av Luleå kommun och ingår i koncernen Luleå Kommunföretag AB. Miljönämnden har ansvaret för tillsynen av avfallsverksamheten i kommunen. Tekniska nämnden ansvarar för offentliga papperskorgar, hundlatriner och uppstädning av illegala upplag inom planlagt område. 3.2.2. Producenter Det finns ett lagstiftat ansvar för producenter som i huvudsak regleras av miljöbalken, 15kap, 6. Detta innebär att företag som tillverkar produkter som omfattas av producentansvar även är skyldiga att insamla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras. Alla produkter omfattas inte av förordningen om producentansvar. Idag råder producentansvar för följande avfallsslag (inom parantes det materialbolag som sköter producenternas ansvar): Bilar (Bil Producentansvar Sverige AB) Bildäck (Svensk Däckåtervinning) 1 Befolkningen i Luleå 2011-12-31, rapport. Stefan Larsson stadsbyggnadskontoret Luleå. 2 Antal kända abonnenter med grundavgift för fritidshus avseende avfallshantering. 11

Returpapper (Pressretur) Förpackningar (Returwell, Plastkretsen, Metallkretsen, Svensk Glasåtervinning och Svensk Kartongåtervinning) Elektriska och elektroniska produkter (El-Kretsen) Glödlampor och vissa belysningsarmaturer (El-Kretsen) Bärbara batterier (El-Kretsen) Bilbatterier (Blybatteriretur) Läkemedel (Apoteken) 3.2.3. Verksamheter och näringsliv Avfall som kan jämföras med hushållsavfall faller på kommunens ansvar, medan annat avfall som en verksamhet ger upphov till faller på verksamhetens ansvar. Verksamheten som har gett upphov till avfallet ansvarar för att avfallet transporteras och tas om hand på rätt sätt. Verksamhetsutövare är även skyldiga att känna till gällande lagar och hur farligt avfallet är. Avfall i en verksamhet som omfattas av producentansvar ska dock lämnas in på samma sätt som hushållens producentansvarsavfall. 3.2.4. Hushåll Invånare i en kommun är skyldiga att sortera sitt avfall enligt gällande lagstiftning samt kommunens renhållningsföreskrifter. Det utsorterade avfallet ska sedan lämnas i kommunens eller producenternas insamlingssystem. 3.3. Ekonomi Fram till årsskiftet 2013 har det övergripande ansvaret för avfallshanteringen inklusive planering, drift av avfallsanläggningar, kontroll av nedlagda deponier, information, kundtjänst och fakturering legat på Tekniska förvaltningen. Tekniska förvaltningens avfallsavdelning omsatte 2011 94 miljoner kr. Fastighetsnära insamling av hushållsavfall och vidare transport för mellanlagring på Sunderby avfallsanläggning har skötts av Luleå Renhållning AB. År 2011 omsatte Luleå Renhållning AB 58,7 miljoner kr. 3.4. Hushållsavfall under kommunalt ansvar Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall under kommunalt ansvar samlas in av Luleå Renhållning eller körs av hushållen själva till någon av återvinningscentralerna i kommunen. Nedan beskrivs hanteringen av olika sorters hushållsavfall inom kommunalt ansvar. Statistik över insamlade mängder finns i Bilaga 2 - Insamlade mängder hushållsavfall. 3.4.1. Brännbart kärlavfall Brännbart avfall hämtas i eget kärl vid fastighetsgräns, vid gemensamt hämtställe i gemensamma kärl eller underjordsbehållare. De kärlstorlekar som tillämpas är 190, 370 eller 660 liter. Avfallet försluts i påsar, exempelvis matbutikskassar, innan det läggs ner i kärlet. Tömning av kärl sker året runt i intervaller valda av fastighetsägaren, från 3 ggr/vecka till var 8:e vecka. För fritidsbostäder och småbåtshamnar sker tömning under perioden 15 maj till 15 oktober. Brännbart avfall transporteras först till Sunderby avfallsanläggning för mellanlagring. Därefter transporteras det vidare till en förbränningsanläggning där avfallet energiåtervinns i form av produktion av fjärrvärme och el. 3.4.2. Matavfall Matavfall lämnas i 140 liters kärl. Avfallet läggs i komposterbara påsar som kommunen tillhandahåller innan det läggs ner i kärlet. Matavfallet töms med två veckors intervall, detta för att minimera risk för olägenheter såsom lukt och skadedjur. För fritidsbostäder och småbåtshamnar sker tömning under perioden 15 maj till 15 oktober. Matavfallet behandlas på Norrlandsjord och Miljö ABs komposteringsanläggning i Sunderbyn. Den färdiga komposten kan sedan användas som jordförbättringsmedel i form av näringsrik mull. 12

3.4.3. Grovavfall Grovavfall från hushåll lämnas in på någon av återvinningscentralerna (ÅVC), se Figur 1. Två gånger per år (vår och höst) har villor inom område A, se Figur 1 och Bilaga 7 Hämtområden, möjlighet att få sitt grovavfall hämtat vid fastigheten. Verksamheter kan lämna sitt grovavfall på Sunderby, Antnäs och Råneå ÅVC mot avgift. På återvinningscentralerna finns det speciella containrar avsedda för metallskrot, brännbart avfall, övrigt grovavfall, trä, wellpapp och gips. På samtliga återvinningscentraler finns det speciellt utmärka områden eller skrindor för avställning av vitvaror, hemelektronik, bildskärmar, lysrör, glödlampor, bilbatterier och småbatterier. Utöver detta finns det även speciellt avsedda platser för sten och betong samt trädgårdsavfall. På Sunderby ÅVC finns det dessutom möjligheten att lämna latrin. Grovavfall som lämnats in till återvinningscentralerna transporteras till Sunderby avfallsanläggning där det separeras och sorteras i olika materialslag för återvinning (ex. metall, trä, brännbart mm). De material som inte går att återvinna är restavfall som deponeras. Figur 1 Återvinningscentraler i Luleå kommun 13

3.4.4. Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall från hushåll lämnas på någon av återvinningscentralerna eller komposteras under kontrollerade former på den egna fastigheten. Trädgårdsavfallet från återvinningscentralerna behandlas på Norrlandsjord och Miljö ABs komposteringsanläggning i Sunderbyn tillsammans med matavfallet. Den färdiga komposten kan sedan användas som jordförbättringsmedel i form av näringsrik mull. 3.4.5. Restavfall Restavfall är avfall som inte går att återvinna utan istället måste deponeras. Restavfall från bostäder lämnas in på någon av återvinningscentralerna. Det finns även möjlighet för fastighetsägare att få ett speciellt kärl avsett för restavfall. Denna tjänst riktar sig främst till flerfamiljshus och verksamheter. Två gånger per år (vår och höst) har villaägare inom område A, se Bilaga 7 - Hämtområden, möjlighet att få sitt restavfall hämtat vid fastigheten. Det avfall som samlas in som restavfall sorteras och eventuellt återvinningsbart eller farligt avfall som följt med sorteras ut. Det kvarvarande avfallet skickas till Boden för deponering. 3.4.6. Farligt avfall Farligt avfall från hushåll tas emot på återvinningscentralerna och sorteras där av personalen i olika fraktioner beroende på innehåll. Detta kan till exempel vara färg, lack, lim, fogskum och oljor med mera. Avfallet hämtas av en transportör godkänd för att transportera farligt avfall för vidare transport till destruktion. På Kronans återvinningscentral finns det en bemannad miljöstation där farligt avfall lämnas över disk. På Sunderby, Råneå och Antnäs återvinningscentraler lämnas det farliga avfallet på en särskild vagn och sorteras därefter av personal. 3.4.7. Slam Slamtömning av slamavskiljare och slutna tankar sker en till tolv gånger per år vid fastigheten och tömning av BDT-brunnar (bad, dusch och tvätt) sker minst vart femte år. Tömning av fettavskiljare sker fyra gånger per år. Om längre tömningsintervall önskas måste ansökan lämnas in till Miljönämnden. Vid behov finns det möjlighet att beställa extra tömning. Slam från hushåll får endast tömmas av kommunens entreprenör. Slam som hämtats av kommunens entreprenör vid fastigheten behandlas antingen på reningsverket i Råneå eller i Luleå. Slam från enskilda brunnar på öarna Sandön, Junkön, Storbrändön och Hindersön samlas in av lokal entreprenör och behandlas i frystorkanläggningar belägna på respektive ö. Det behandlade slammet nyttjas sedan på ön eller förs i land där det kan nyttjas t ex som anläggningsjord. Övriga öar är undantagna från obligatorisk tömning. 3.4.8. Latrin Latrin från mulltoaletter och torrtoaletter tas om hand av kommunen. Latrin ska lämnas i väl försluten komposterbar behållare godkänd av kommunen och lämnas på Sunderby ÅVC. Latrinet komposteras på Norrlandsjord och Miljö AB i Sunderbyn. 3.5. Hushållsavfall under producentansvar Vissa typer av hushållsavfall lyder under producentansvar. Producentansvaret innebär att producenten är skyldig att ta tillbaka avfallet för återvinning och tillhandahålla insamlingsplatser där avfallet kan lämnas in. Avfallslämnaren är skyldig att sortera avfall som omfattas av producentansvaret. Tillsyn av producenternas insamlingssystem utförs av Miljönämnden enligt tillsynsplan eller vid klagomål. Uttjänta förpackningar och tidningar lyder under producentansvar. Återvinningsstationerna, där privatpersoner kan lämna förpackningar och tidningar, i Luleå kommun finansieras och drivs av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI). I Luleå kommun finns det 53 återvinningsstationer för insamling av tidningar och förpackningar, återvinningsstationerna listas i Bilaga 6 - Återvinningsstationer i Luleå. Utöver dessa stationer finns det vissa fastighetsägare, t.ex. kommunala bostadsbolaget Lulebo, som har fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i exempelvis soprummen. Tömning och skötsel av både den fastighetsnära insamlingen och återvinningsstationerna sker av entreprenör på uppdrag av producenterna. 14

Hushållen i Luleå kommun informeras om hantering av förpackningar och tidningar via tryckt information, hemsida, reklamfilmer samt genom personliga kontakter. Statistik över insamlade mängder finns i Bilaga 2 - Insamlade mängder hushållsavfall 3.5.1. Glasförpackningar Glasförpackningar mellanlagras hos Luleå Renhållning AB för vidare transport till Svensk GlasÅtervinning i Hammar, Närke. Där sorteras, rensas och krossas glaset och blir ny glasråvara som dels säljs till glasbruk och dels säljs till Isover i Billesholm för tillverkning av glasfiberull. Ca 40 % går till tillverkning av nya flaskor och lika mycket går till tillverkning av glasfiberullen. Resterande del, ca 15 %, exporteras. 3.5.2. Metallförpackningar Metallförpackningar mellanlagras hos Luleå Renhållning AB för vidare transport till Kuusakoski Recycling OYs anläggning i Skellefteå. Där mals metallförpackningarna sönder och sedan separeras stål och aluminium med hjälp av magneter. Stålet skickas till Fundia i Smedjebacken för återvinning till ny råvara medan aluminiumet smälts ner till tackor som används som råvara vid tillverkning av aluminiumprodukter av Stena Aluminium i Älmhult. 3.5.3. Plastförpackningar Plastförpackningarna balas hos Luleå Renhållning AB för vidare transport till antingen Swerec AB:s sorteringsanläggning i Lanna/Bredaryd eller Vogt Plastics sorteringsanläggning i Premniz i Tyskland. Båda anläggningarna är helt automatiserade. Där sorteras plasterna efter de olika plastsorterna och flisas. Flisen säljs sedan som råvara till tillverkare av plastprodukter. 3.5.4. Pappersförpackningar Pappersförpackningar balas hos Luleå Renhållning AB för vidare transport till en sorteringsanläggning. Där kvalitetssäkras materialet genom att skräp sorteras bort. Därefter pressas förpackningarna samman till balar och transporteras sedan till antingen Fiskeby Board i Norrköping eller Örebro kartongbruk till ny kartong. 3.5.5. Tidningar och trycksaker Tidningar mellanlagras i Boden för vidare transport till olika pappersbruk. Returpappret genomgår en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formas sedan till nytt papper som levereras till tidningstryckerier och blir på så sätt nya tidningar. En viss del av de insamlade tidningarna går till tillverkning av hushålls- och toalettpapper. 3.5.6. Wellpapp De förpackningar av wellpapp som samlas in på återvinningsstationer och i verksamheter balas och skickas till Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå för återvinning och tillverkning av ny kraftliner. 3.5.7. Bärbara batterier Småbatterier som samlas in i kommunen skickas till någon av El-kretsen ABs återvinningsanläggningar. Där separeras batterierna upp i metall och plast och det sorterade avfallet smälts antingen till ny råvara till nya batterier eller energiåtervinns. 3.5.8. Bilbatterier Bilbatterier samlas in hos distributörer av bilbatterier samt kommunens återvinningscentraler. Bilbatterierna återvinns sedan på Boliden Bergsöes anläggning i Landskrona. 3.5.9. Bildäck och bilar Bildäck lämnas in till auktoriserad däckverkstad eller återförsäljare av bildäck. Skrotbilar lämnas till bildemontering. 15

3.5.10. Elektriskt och elektroniskt avfall Allt elavfall som innefattas av producentansvar och som samlas in i kommunen skickas till Elkretsen ABs återvinningsanläggningar. Där separeras och sorteras avfallet upp och det sorterade avfallet smälts antingen till ny råvara eller energiåtervinns. 3.5.11. Läkemedel Läkemedel, utom läkemedel som klassas som farligt avfall, ska lämnas in till apotek. Apoteken skickar sedan läkemedelsavfallet till destruktion. 3.6. Verksamhetsavfall Avfall från verksamheter som inte räknas som hushållsavfall får hämtas av valfri godkänd avfallstransportör. Exempel på verksamhetsavfall är rester från tillverkning. Verksamheten är skyldig att se till att avfallet transporteras till en godkänd mottagningsanläggning. Verksamhetsutövare har möjlighet att lämna avfall på Sunderby, Råneå och Antnäs ÅVC (inte på Kronans ÅVC). Fordonet får inte väga mer än 3,5 ton och en kostnad enligt fastställd taxa tas ut. Är det större mängder avfall ska det lämnas på Sunderby avfallsanläggning enligt gällande taxa. 4. Nedlagda deponier År 2002 genomfördes en inventering av 27 nedlagda deponier som kommunen ansvarar för. Inventeringen gjordes enligt MIFO-metoden. MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden och ger en riskklassning i fyra nivåer: Klass 1 Mycket stor risk Klass 2 Stor risk Klass 3 Måttlig risk Klass 4 Liten risk Klassningen är en samlad bedömning av föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningar och känslighet och skyddsvärde. Av de 27 deponier som ingick i inventeringen klassades 18 som klass 4 och 9 som klass 3. En mer djupgående undersökning enligt MIFO-metoden genomfördes på de nedlagda deponierna Knöppelåsen, Ytterviken samt Skutviken. En årligt återkommande kontroll sker på de nedlagda deponierna i Orrbyn, Råneå, Ängesbyn, Ale-Långnäs och Knöppelåsen. De nedlagda deponierna med respektive riskklassning finns listade i Bilaga 3 - Nedlagda deponier. 5. Samråd Under avfallsplanearbetet har samråd skett med följande: Länsstyrelsen Miljökontoret Tekniska förvaltningen Fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Lulebo Luleå Renhållning Utöver detta har planen varit utställd för allmänheten under nio veckor (2012-07-01 t o m 2012-08-31) på stadshuset i Luleå, Kulturens hus, medborgarkontoret i Råneå samt på Luleå kommuns hemsida. Ett yttrande från en privatperson kom in under utställningstiden. I yttrandet framgår att personen önskar att kommunen ska svara för hämtning av avfall från anläggningar i skärgården. 16

Alla som tagit del av samrådshandlingarna har getts möjlighet att lämna synpunkter.skriftliga synpunkter har kommit från kommunens miljökontor och från stadsbyggnadskontoret. Synpunkterna har till stor del varit av redaktionell karaktär. De synpunkter som kommit in har tagits i beaktande. 6. Miljöbedömning Enligt bestämmelserna i miljöbalken (1998:808, kap 6) och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6) ska avfallsplaner miljöbedömas. I en avfallsplan anges ofta vilka verksamheter och åtgärder som kommunen anser ska utföras. En avfallsplan ska innehålla en bedömning av ifall genomförandet av planen kan antas få betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. I miljöbedömningen ska den miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra beskrivas och bedömas. Miljöbedömningen av Luleå kommuns nya avfallsplan ger vid handen att den inte kommer att medföra så betydande miljöpåverkan att en särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs. Bedömningen grundar sig på att målen och åtgärderna i planen är framtagna med syfte att sluta kretsloppen och minska miljöpåverkan. Genomförandet av planen medför behov av utrustning för insamling av avfall (rör för pantburkar, sopkorgar, insamlingsbehållare för smått elavfall och eventuell övrig utrustning för att möjliggöra källsortering i kommunala verksamheter) samt anpassning av befintlig biogasanläggning vid Uddebo avloppsreningsverk för att möjliggöra uppgradering av biogas till fordonsgas. Arbetet med fordonsgasanläggningen pågår och kommunen har erhållit miljötillstånd för uppgraderingsanläggningen. Inget behov av andra anläggningar i Luleå kommuns regi kan idag förutses. 6.1. Avgränsningar Enligt miljöbalken ska en miljöbedömning innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till t.ex aktuell kunskap, allmänhetens intresse och planens innehåll och detaljeringsgrad. Miljöbedömningen görs därför huvudsakligen av de avfallsfrågor där kommunen själv har rådighet över hanteringen och behandlingen av avfallet. Bedömning av miljöpåverkan har sin grund i de nationella och regionala miljömålen, varför målen i avfallsplanen bedöms mot dessa. 6.2. Miljömål Riksdagen har antagit totalt 16 nationella miljökvalitetsmål. Till de 16 miljökvalitetsmålen har regeringen fastställt delmål och av dessa är det flera som direkt berör avfallshantering. Länsstyrelsen har beslutat om regionala miljömål för Norrbottens län. De flesta regionala miljömålen är i huvudsak desamma som de nationella målen. 6.3. Utvärdering Miljöbedömningen beskriver de miljömässiga effekter (positiva och negativa) som genomförandet av denna plan kommer att få. Miljöbedömningen redovisar också kopplingen till de nationella miljömålen, en mer utförlig beskrivning av kopplingen till de nationella målen redovisas i tabell i Bilaga 1. Genomförandet av avfallsplanen bedöms ha övervägande positiva miljöeffekter. De största positiva effekterna bedöms uppkomma som en följd av att tillgängligheten ökar, vilket bidrar till att mer lämnas till återanvändning och återvinning istället för att slängas som avfall. De positiva effekterna av detta blir bland annat mindre uttag av jungfruligt material ur jordskorpan, mindre miljöbelastning på grund av minskad nyproduktion och mindre risk att miljöstörande avfall hamnar fel. Utökad källsortering medför även att näringsämnen kan tillvaratas. Miljöbelastningen p g a tung trafik kan minska, både genom färre transporter av brännbart avfall till Boden och genom att fordonsgas kan användas istället för diesel. Genom minskad nedskräpning ökar allmän trivsel och minskar risken påverkan av miljö- och hälsofarligt avfall. Den största risken för negativ påverkan till följd av att avfallsplanen genomförs är främst kopplat till ökade transporter av avfall. Det gäller t ex enskilda transporter av utsorterade fraktioner till ÅVC och ÅVM. Vid planering av nya insamlings- och sorteringsplatser bör planering och lokalisering ta hänsyn till transportarbetet. Avsikten är att renhållningsföreskrifterna och avfallstaxorna i kommunerna ska anpassas för att styra mot avfallsplanens mål. Kunskaper om nedlagda deponier bör tas tillvara i den fysiska planeringen och risker vid eventuell exploatering av dessa områden bör beaktas i planprocesserna. 17

6.4. Nollalternativ En miljöbedömning ska också redovisa vilka miljömässiga effekter som sannolikt kan komma att uppstå om planen inte genomförs. Som utgångspunkt för nollalternativet har antagits att de befintliga systemen fortsätter att gälla. Delmål återanvändning: Om Kronans ÅVC flyttar utan att ÅVM flyttar med minskar tillgängligheten vilket troligen minskar benägenheten att lämna in begagnat till återanvändning. Effekten kan bli att mer lämnas som avfall på ÅVC. Genom att inte ge möjlighet att lämna in begagnade saker till återanvändning på de andra ÅVC kommer återanvändningen inte att öka. Delmål materialåtervinning: Ingen ökad informationsinsats medför att andelen felsorterat avfall inte minskar och att mängden kärlsopor (brännbart och kompsterbart) ligger kvar på dagens nivå. Uteblivet samarbete med Elkretsen och handlare innebär att utbyggnaden av insamlingsplatser för smått elavfall kan bli långsam, vilket kan leda till att smått elavfall i ännu större utsträckning slängs i soporna istället för att lämnas till återvinning. Möjligheterna att säkra ytor för t ex återvinningsstationer och främjandet av god arbetsmiljö kan motverkas om avfallsfrågorna inte lyfts i planeringsprocesserna. Delmål energiutvinning: Arbetet med att uppgradera biogas till fordonsgas pågår. Avfallsplanen styr inte den processen. Delmål nedskräpning: Uteblivna sopkorgar och rör för pantburkar kommer att leda till fortsatt nedskräpning. Utebliven inventering och bortröjning av illegala dumpningsplatser gör att dessa kan finnas kvar och bli än större med allt större risk för miljö- och hälsofara. Delmål kommunen som förebild: Utan att utrusta kommunens verksamheter med källsorteringsmöjligheter kommer inte avfallsmängderna att minska, vilket medför att såväl hanteringskostnader som nuvarande miljöbelastning på grund av avfallet kvarstår. 18

Bilaga 1 - Miljöbedömning Miljöbedömning planens påverkan på miljön med koppling till de nationella miljömålen. Övergripande mål I Luleå ska det vara nära och enkelt att bidra till en resurseffektivare kommun. Vi ska sträva efter att i första hand motverka att avfall uppstår. Det avfall som uppkommer ska sorteras och behandlas i enlighet med EU:s avfallshierarki i ordningen: Avfallsminimering -återanvändning materialåtervinnig energiutvinning deponering. Positiv miljöpåverkan. God tillgänglighet underlättar för invånarna att sortera sitt avfall rätt. Rätt sorterat avfall minskar miljöpåverkan. Positiv miljöpåverkan. Uppstår det inget avfall blir det inte heller någon miljöpåverkan. Positiv miljöpåverkan. Återanvändning leder till minskad miljöpåverkan vid nyproduktion. Materialåtervinning leder till minskad miljöpåverkan då mindre mängd jungfruliga råvaror behöver tas ur jordskorpan. Detaljerade mål 1. Återanvändning 1.1 Fler invånare lämnar begagnat till återanvändning Positiv miljöpåverkan. Återanvändning leder till minskad miljöpåverkan vid nyproduktion. 2. Materialåtervinning 2.1 Mängden brännbart kärlavfall per invånare har minskat med 10 % år 2015. Positiv miljöpåverkan. Minskad mängd brännbart avfall tyder på att avfallet ej uppstått eller att avfallet sorterats och därmed fått mindre miljöpåverkan. 2.2 Ökad service för insamling av smått elavfall Positiv miljöpåverkan. Smått elavfall innehåller ofta farliga ämnen och riskerar att slängas i soppåsen på grund av dess storlek. Finns tillgängliga insamlingssystem ökar benägenheten att elavfallet lämnas in och går därmed till miljöriktig återvinning. 2.3 Mängden matavfall som slängs i brännbart avfall har minskat till 0,5 kg/hushåll och vecka till år 2015. 3. Energiutvinning 3.1 Den biogas som produceras på Uddeboverket ska nyttiggöras 4. Nedskräpning Positiv miljöpåverkan: Om den minskade mängden beror på att matavfallet sorteras ut i stället för att slängas som brännbart minskar det miljöpåverkan då näringen i matavfallet kan tas omhand och transporterna minskar. Positiv miljöpåverkan: Körs fordon på biogas minskar utsläppen av fossil koldioxid och partiklar. 4.1 Nedskräpningen minskar i stadsmiljön. Positiv miljöpåverkan: En renare stad är en trevligare stad. Målet samstämmer även med det mål om nedskräpning som finns i förslag till nationell avfallsplan. 4.2 Den illegala dumpningen av avfall i skog och mark minskar Positiv miljöpåverkan då risk för utlakning eller läckage av farliga ämnen till naturen från det dumpade avfallet minskar om dumpningen minskar. 5. Kommunen är en förebild 5.1 Öka källsorteringen i kommunala verksamheter Positiv miljöpåverkan: Ökad källsortering leder till minskad miljöpåverkan då behandlingen av avfallet styrs uppåt i avfallshierarkin. De anställda inom kommunen blir dessutom ambassadörer och sprider kunskap till övriga kommuninvånare. Koppling nationella miljömål 1, 2, 15 1, 2, 15 2, 4, 15 1, 2, 15 1, 2 1, 2, 4, 15 19

Bilaga 2 - Insamlade mängder hushållsavfall Hushållsavfall under kommunalt ansvar Tabell 3. Insamlade mängder 2011, ton. Brännbart kärlavfall: 10 461 Matavfall: 4 484 Grovavfall: 16 320 varav: Fastighetsnära insamling: 138 Från ÅVC: Brännbart 2 698 Grovsopor 1 659 Metallskrot 1 267 Trä 4 923 Gips 175 Asbest 42 Sten, jord, betong 1 814 Ris 1 764 Löv, gräs 1 840 Slam 9 885 Latrin 10 Farligt avfall 183 Hushållsavfall under producentansvar Tabell 4. Insamlade mängder 2011, ton. Tidningar 4238 Well och pappersförpackningar 1609 Plastförpackningar 481 Metallförpackningar 230 Glasförpackningar 1479 Bildäck 3 6,4 Blybatterier > 3 kg 100 Elektriska och elektroniska produkter 1447 Varav Småelektronik 842 Kyl/frys 248 Spis 308 Ljuskällor 26 Småbatterier 24 3 Inkommet via Sunderbyn avfallsanläggning 20

Bilaga 3 - Nedlagda deponier Kontrollprogram Ale-Långnäs Ale-långnäs 3:38 och 7:1 1957-1999 hushålls-, industri- och byggavfall. 1+2 4 Ja Avan Avan 10:19 1959-198? hushålls-, bygg- och industriavfall 1 4 Nej Bensbyn Bensbyn samf. ~1967~68 hushålls- och industriavfall. 1 3 Nej Namn Fastighet Tidsperiod Avfallstyper Mifo Riskklass 1 3 Nej Bjurå Hovlös 6:1 1963-1991 hushållsavfall 1 4 Nej Brändkölen Långnäs 5:29 1960-81 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Börjeslandet Börjeslandet 16:3 1968-80. hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Eriksberg Eriksberg 1:49 1970-1982 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Ersnäs Ersnäs s:30?-1984 hushållsavfall och schaktmassor 1 4 Nej Forshed Forshed 1:34 1972-1995 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Jämtön Gammelstaden 6:1 1964-69 hushålls- och industriavfall 1 4 Nej Jämtön 4:16 + del av s:13 1955-78 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Klöverträsk Klöverträsk 2:1?-1982 hushålls- och byggavfall 1 3 Nej Bergnäset Vid Höträsket?-1969 hushålls- bygg- och industriavfall samt schaktmassor Gammelstad Knöppelåsen Björkskatan 1:3 1967-80 hushålls-, industri- och byggavfall samt schaktmassor 1 3 Ja Måttsund Måttsund 12:17 avreg 1968-75 hushålls- och byggavfall samt schaktmassor 1 4 Nej Niemisel Niemisel 7:72 1954-1994 hushålls- och byggavfall samt schaktmassor 1 4 Nej Orrbyn Årbyn 74:1 1963-2001 hushålls- och byggavfall samt schaktmassor 1+2 3 Ja Persön samf mark för Persö by?-1973 hushålls- och byggavfall samt schaktmassor 1 3 Nej Rutvik hushålls- och industriavfall 1+2 4 Nej Råneå Råneå 12:69 1950-2000 hushålls- och byggavfall samt schaktmassor 1+2 3 Ja Råneå 84:1 Råneå 84:1?-1970 hushålls- och byggavfall samt schaktmassor 1 4 Nej S Sunderbyn, Hammaren?-1950-talet. hushållsavfall 1 4 Nej Skutviken Skutvikens ind.område.?-1962 hushålls-, industri-, slakt-, byggavf. och schaktmassor 1+2 3 Nej Sundom Sundom samf. 1968-1979 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Vitåfors Vitåfors 48:1 1963-1968 hushålls- och byggavfall 1 4 Nej Ytterviken kv spridaren 1962-1968 hushålls-, industri-, slakt-, byggavf. och schaktmassor 1+2 3 Nej Ängesbyn Ängesbyn 21:2 och 21:1 1966-2001 hushåll- och byggavfall 1+2 4 Ja 21

Bilaga 4 - Uppgifter till Länsstyrelsen 1. Administrativa uppgifter Kommun: Luleå kommun År: 2011 Datum när planen antogs: 2013-04-29 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Övriga medverkande nämnder: Miljönämnden. 2. Kommunens befolkning och struktur Befolkning, totalt: 74 343 Datum: 2011-12-31 Antal hushåll: i småhus: 14 721 4 i flerbostadshus: 22 843 i fritidshus: 2 922 5 3. Avfall som kommunen ansvarar för Totalt insamlad mängd avfall: 41 344 ton Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: 15 311 ton Insamlad mängd farligt avfall: 183 ton 4. Avfall som omfattas av producentansvar Insamlade mängder avfall: 9 590 ton 5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall Anläggningens namn: Sunderby avfallsanläggning Kod enligt bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 90.110, 90.130, 90.30, 90.60, 90.70 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Sortering, mellanlagring och omlastning för transport till externa behandlingsanläggningar. Typ av avfall som tas emot: icke farligt avfall från hushåll och verksamheter Total mottagen avfallsmängd: 42 341 ton Anläggningens kapacitet: - Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 94 000 ton Anläggningens namn: Sunderby återvinningscentral Kod enligt bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 90.30 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Sortering Typ av avfall som tas emot: Icke farligt grovavfall och elektronik från hushåll och verksamheter samt farligt avfall från hushåll. Total mottagen avfallsmängd: 4 290 ton 4 Befolkningen i Luleå 2011-12-31, rapport. Stefan Larsson stadsbyggnadskontoret Luleå. 5 Antal kända abonnenter med grundavgift för fritidshus avseende avfallshantering. 22

Anläggningens kapacitet: - Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Ingår i tillstånd Sunderby avfallsanläggning Anläggningens namn: Kronans återvinningscentral Kod enligt bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 90.40, 90.50 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Icke farligt grovavfall, farligt avfall samt elektronik från hushåll. Total mottagen avfallsmängd: 10 794 ton Anläggningens kapacitet: - Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: - Anläggningens namn: Antnäs återvinningscentral Kod enligt bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 90.80, 90.60 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Icke farligt grovavfall, elektronik från verksamheter och hushåll samt farligt avfall från hushåll. Total mottagen avfallsmängd: 2 154 ton Anläggningens kapacitet: - Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 10 000 ton/år Anläggningens namn: Råneå återvinningscentral Kod enligt bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: 90.80, 90.60 Metoder som används för återvinning eller bortskaffande: Typ av avfall som tas emot: Icke farligt grovavfall, elektronik från verksamheter och hushåll samt farligt avfall från hushåll. Total mottagen avfallsmängd: 1 754 ton Anläggningens kapacitet: - Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: 10 000 ton/år 23